Förslag till avgörande av generaladvokat L. A. Geelhoed föredraget den 6 april 2006
1 Originalspråk: engelska.
2 Se mitt förslag till avgörande av den 23 februari 2006 (REG 2006, s. I-0000).
3 Se dock artikel 5.1 i rådets direktiv 90/435/EEG av den 23 juli 1990 om ett gemensamt beskattningssystem för moderbolag och dotterbolag hemmahörande i olika medlemsstater (EGT L 225, s. 6; svensk specialutgåva, område 9, volym 2, s. 25) (vinstutdelning från ett dotterbolag till moderbolaget skall, åtminstone om det senare innehar minst. 25 % av kapitalet i dotterbolaget, vara befriad från källskatt).
4 Ett viktigt skäl för den målsättningen är att undvika diskriminering av företagsfinansiering genom eget kapital jämfört med skuldfinansiering.
5 Se Reform of Corporation Tax, en officiell rapport till det brittiska parlamentet vid övergången till systemet för partiell avräkning, punkterna 1 och 5 (Cmnd. 4955).
6 Section 14.1 i Income and Corporation Taxes Act 1988 (nedan kallad TA), i dess dåvarande lydelse.
7 Section 238.1 TA.
8 Section 797.4 TA.
9 Section 239 TA.
10 Section 240 TA.
11 Section 247 TA.
12 Dom av den 8 mars 2001 i de förenade målen C-397/98 och C-410/98, Metallgesellschaft m.fl. (REG 2001, s I-1727).
13 Section 208 TA.
14 Section 790 TA.
15 Section 788 TA.
16 Se exempelvis artikel 22 b i dubbelbeskattningsavtalet mellan Förenade kungariket och Nederländerna, som vid den berörda tiden hade följande lydelse: där en sådan inkomst är en aktieutdelning som gjorts av ett bolag med hemvist i Nederländerna till ett bolag med hemvist i Förenade kungariket och som direkt eller indirekt kontrollerar minst en tiondel av röststyrkan i det tidigare bolaget, skall det vid beräkningen av skattelättnaden tas med i beräkningen (utöver eventuell Nederländsk skatt som betalas för utdelningen) den Nederländska skatt som betalats av det tidigare bolaget för sin vinst. Se även dubbelbeskattningsavtalen mellan Förenade kungariket och Frankrike respektive Spanien.
17 Section 208 TA.
18 Section 231.1 TA.
19 Section 238.1 TA.
20 Section 241 TA.
21 Section 246 A–246 Y TA.
22 Ett aktieägande bolag kunde emellertid utnyttja FID som det erhållit för att undvika att betala skatt för FID som det hade utbetalat, så att det betalade ACT endast för den del av utbetalad FID som översteg beloppet för FID som det erhållit.
23 Section 231.1 TA.
24 Section 20.1 TA.
25 Section 231.1.3 TA.
26 Ett system för förtäckt ACT, shadow ACT, infördes för att ge bolag som hade en uppskjuten överskjutande ACT tillgång till denna.
27 Ovan fotnot 3.
28 Klagandena i pilotmålet är B.A.T. Industries plc, British American Tobacco (Investments) Ltd, British American Tobacco (Holdings) Limited, BAT 1998 Limited och British American Tobacco plc.
29 De utmärkande dragen i klagandenas i pilotmålet koncernstruktur förblev visserligen oförändrade under den berörda perioden, men det yttersta moderbolaget bland bolagen i pilotmålet var inte detsamma.
30 Ovan fotnot 2.
31 Dom av den 13 april 2000 i mål C-251/98, Baars (REG 2000, s. I-2787), punkt 22. Det målet gällde visserligen aktier som innehades av en medborgare i en medlemsstat, inte av ett bolag, men principen är även tillämplig på bolag med hemvist i den medlemsstaten. Se även artikel 58.2 EG, enligt vilken tillämpningen av den fria rörligheten för kapital inte [skall] påverka tillämpligheten av sådana restriktioner för etableringsrätten som är förenliga med detta fördrag.
32 Se generaladvokaten Albers uttalande inför domen i målet Baars att [o]m det föreligger ett direkt ingrepp i etableringsfriheten, vilket på grund av begränsningen av etablering indirekt leder till att överföringarna av kapital mellan medlemsstaterna reduceras, så skall endast bestämmelserna om etableringsfrihet tillämpas. Förslag till avgörande i målet Baars (ovan fotnot 31), punkt 22.
33 Fördraget innehåller visserligen inte någon definition av det begreppet, men domstolen har slagit fast att även om aktieutdelning inte i sig utgör en kapitalrörelse så förutsätter den förvärv av del i nya eller befintliga företag, vilket utgör en kapitalrörelse. Dom av den 6 juni 2000 i mål C-35/98, Verkooijen (REG 2000, s. I-4071). Se även dom av den 7 september 2004 i mål C-319/02, Manninen (REG 2004, s. I-7477), där den frågan inte diskuterades uttryckligen.
34 Rådets direktiv 88/361/EEG av den 24 juni 1988 för genomförandet av artikel 67 i fördraget (EGT L 178, s. 5; svensk specialutgåva, område 10, volym 1, s. 44).
35 Se, exempelvis, dom av den 13 december 2005 i mål C-446/03, Marks & Spencer mot David Halsey (REG 2005, s. I-10837), punkt 29 och där citerad rättspraxis.
36 Ovan fotnot 2.
37 Se, för ett ingående resonemang om detta, punkterna 31–54 i mitt förslag till avgörande i ACT-målet, ovan fotnot 2.
38 Ibidem, punkt 55.
39 Ibidem, punkt 58.
40 Se även, exempelvis, artikel 4 i moder/dotterbolagsdirektivet (ovan fotnot 3), enligt vilken den stat där moderbolaget är hemmahörande kan välja att antingen tillämpa en metod baserad på undantag från skatt eller avräkning vid beskattningen av utdelningen.
41 Se fotnot 33 ovan.
42 Domen i målet Manninen (ovan fotnot 33), punkt 36.
43 Se domen i målet Manninen (ovan fotnot 33), punkt 48.
44 Se mitt förslag till avgörande i ACT-målet (ovan fotnot 2), punkt 43 och följande punkter.
45 Ibidem. Se även generaladvokaten Kokotts förslag till avgörande inför domen i målet Manninen (ovan fotnot 33), punkt 74.
46 Se, på motsvarande sätt, hur det finska imputationssystemet tillämpades i det nationella sammanhanget så att den faktiska skatten på den utdelade vinsten kompletterades upp till 29 procent, vilket är den normala bolagsskattesatsen i Finland (varvid skillnaden debiterades det utdelande bolaget), domen i målet Manninen (ovan fotnot 33), punkt 11.
47 Se, angående dessa argument, punkt 77 i förslag till avgörande av generaladvokaten Kokott inför domen i målet Manninen, fotnot 33 ovan.
48 Domen i målet Manninen (ovan fotnot 33), punkt 54.
49 Se mitt förslag till avgörande i ACT-målet, punkt 58.
50 Se, exempelvis, dom av den 29 april 1999 i mål C-311/97, Royal Bank of Scotland (REG 1999, s. I-2651), punkt 26 och där citerad rättspraxis.
51 Ovan fotnot 12.
52 Se domen i målet Metallgesellschaft (ovan fotnot 12), punkterna 46–48.
53 Se domen i målet Metallgesellschaft (ovan fotnot 12), punkterna 52, 53, 55 och 56.
54 Se mitt förslag till avgörande i ACT-målet (ovan fotnot 2), punkt 58 och där citerade domar, särskilt domarna i målen Manninen (ovan fotnot 33) och Verkooijen (ovan fotnot 33), samt dom av den 15 juli 2004 i mål C–315/02, Lenz (REG 2004, s. I–7063).
55 Jag vill, som en utvikning, nämna att när det brittiska systemet hade resulterat i överskjutande ACT var en möjlighet att utnyttja densamma att överlåta det överskjutande skattetillgodohavandet för ACT till brittiskt dotterbolag (som kunde avräkna det från sin egen skyldighet att betala brittisk MCT). Som kommissionen påpekat förefaller den restriktion som denna avräkningsmöjlighet för brittiska dotterbolag per definition innebär diskriminerande: i den mån utländska dotterbolag var skyldiga att betala brittisk MCT ser jag inget som talar mot att de på samma sätt skulle ha rätt att utnyttja sitt moderbolags överskjutande ACT. Eftersom den bestämmelsens förenlighet med gemenskapsrätten inte uttryckligen tagits upp av den nationella domstolen i beslutet om hänskjutande är det dock inte nödvändigt att diskutera frågan närmare.
56 Nämligen moderbolag som innehar andelar motsvarande minst. 25 procent av kapitalet i ett bolag i en annan medlemsstat, när båda bolagen uppfyller de villkor som anges i artikel 2 i direktivet (se artikel 3 i direktivet).
57 Se skälen till moder/dotterbolagsdirektivet.
58 Dom av den 25 september 2003 i mål C-58/01, Océ van der Grinten (REG 2003, s. I-9089), punkt 46, av den 8 juni 2000 i mål C-375/98, Epson Europe (REG 2000, s. I-4243), punkt 22, av den 4 oktober 2001 i mål C-294/99, Athinaiki Zithopiia (REG 2001, s. I-6797), punkterna 26 och 27.
59 Domen i målet Océ van der Grinten (ovan fotnot 58), punkt 47, i målet Epson Europe (ovan fotnot 58), punkt 23 och i målet Athinaiki Zithopiia (ovan fotnot 58), punkterna 28 och 29.
60 Jag vill påpeka att förevarande situation inte omfattas av de principer som anges i artikel 7.1 i moder/dotterbolagsdirektivet, där det anges att termen källskatt inte omfattar den förskottsbetalning av bolagsskatt som görs till den medlemsstat där dotterbolaget är hemmahörande i samband med utdelning till moderbolaget. ACT tas helt uppenbart ut av moderbolagets medlemsstat, inte av dotterbolagets.
61 Ovan fotnot 12.
62 Se domen i målet Metallgesellschaft (ovan fotnot 12), punkt 44.
63 Se domen i målet Manninen, ovan fotnot 33.
64 Jag noterar att fråga 1–3, såsom de formulerats av den nationella domstolen, uttryckligen endast avser inskränkningar inom gemenskapen, eftersom de gäller inskränkningar som redan var i kraft den 31 december 1993 i den mening som avses i artikel 57.1 EG.
65 Dom av den 1 juni 1999 i mål C-302/97, Konle mot Österrike (REG 1999, s. I-3099).
66 EGT C 241, 1994, s. 21
67 Ibidem, punkt 27.
68 Ibidem, punkterna 52 och 53. Se även dom av den 15 maj 2003 i mål C-300/01, Salzmann (REG 2003, s. I-4899) och mitt förslag till avgörande inför dom av den 23 september 2003 i mål C-452/01, Ospelt (REG 2003, s. I-9743), punkt 52.
69 Domen i målet Ospelt (ovan fotnot 68), punkt 53.
70 Se domen i målet Manninen (ovan fotnot 33), punkterna 22–24 och förslaget till avgörande av generaladvokaten Kokott i samma mål, punkterna 27–33.
71 Se mitt förslag till avgörande inför domen i målet Ospelt, ovan fotnot 68.
72 Se förslaget till avgörande i målet Ospelt (ovan fotnot 68), punkterna 35–40.
73 Förslaget till avgörande i målet Ospelt (ovan fotnot 68), punkterna 41 och 42.
74 Se domen i målet Metallgesellschaft (ovan fotnot 12), punkt 84. Se även dom av den 9 november 1983 i mål 199/82, San Giorgio (REG 1983, s. 3595; svensk specialutgåva, volym 7, s. 389), punkt 12, av den 2 februari 1988 i mål 309/85, Barra (REG 1988, s. 355; svensk specialutgåva, volym 9, s. 325), punkt 17, av den 6 juli 1995 i mål C-62/93, BP Soupergaz (REG 1995, s. I-1883), punkt 40, av den 9 februari 1999 i mål C-343/96, Dilexport (REG 1999, s. I-579), punkt 23, och av den 21 september 2000 i de förenade målen C-441/98 och C-442/98, Michaïlidis (REG 2000, s. I-7145), punkt 30.
75 Se domen i målet Metallgesellschaft, (ovan fotnot 12), punkt 84. Se även dom av den 11 juli 2002 i mål C-62/00, Marks & Spencer (REG 2002, s. I-6325), punkt 34, av den 9 december 2003 i mål C-129/00, kommissionen mot Italien (REG 2003, s. I-14637), punkt 25, av den 14 januari 1997 i de förenade målen C-192/95–C-218/95, Comateb m.fl. (REG 1997, s. I-165), punkt 20, domen i målet Dilexport, (ovan fotnot 74), punkt 23, och i målet Michaïlidis, (ovan fotnot 74), punkt 30.
76 Domen i målet Metallgesellschaft, punkt 85. Se även domen i målet Marks & Spencer I (ovan fotnot 75), punkt 39, dom av den 15 september 1998 i mål C-231/96, Edis (REG 1998, s. I-4951), punkterna 19 och 34, och i mål C-260/96, Spac (REG 1998, s. I-4997), punkt 18, av den 17 november 1998 i mål C-228/96, Aprile (REG 1998, s. I-7141), punkt 18 och i målet Dilexport (ovan fotnot 74), punkt 25. Se även, för en likartad formulering, dom av den 20 september 2001 i mål C-453/99, Courage mot Crehan (REG 2001, s. I-6297).
77 Domen i målet Metallgesellschaft (ovan fotnot 12), punkt 81.
78 Ibidem, punkterna 82–95.
79 Ibidem, punkt 96.
80 Ibidem, punkt 96.
81 Dom av den 5 mars 1996 i de förenade målen C-46/93 och C-48/93, Brasserie du Pêcheur och Factortame (REG 1996, s. I-1029).
82 Förslag till avgörande av generaladvokaten Fennelly inför domen i målet Metallgesellschaft (ovan fotnot 12), punkt 52.
83 Förslag till avgörande av generaladvokaten Fennelly inför domen i målet Metallgesellschaft (ovan fotnot 12), punkt 45.
84 Se i det avseendet domstolens svar på den andra tolkningsfrågan i målet Metallgesellschaft, ovan fotnot 12.
85 Domen i målet Metallgesellschaft (ovan fotnot 12), punkt 96.
86 Domen i målet Brasserie du Pêcheur (ovan fotnot 81), punkterna 55–58.
87 Förslag till avgörande av generaladvokaten Fennelly inför domen i målet Metallgesellschaft (ovan fotnot 12), punkt 55.
88 Dom av den 28 januari 1992 i mål C-204/90, Bachmann, REG 1992, s. I-249, svensk specialutgåva, tillägg, s. 31.
89 Ibidem, punkt 56.
90 Ovan fotnot 2.
91 Ovan fotnot 33.
92 Ovan fotnot 33.
93 Se, exempelvis, domen i målet Brasserie du Pêcheur (ovan fotnot 81), punkt 58.
94 Förslag till avgörande av generaladvokaten Jacobs av den 17 mars 2005 i mål C-475/03, Banca Popolare di Cremona (Dom av den 3. oktober 2006, REG. I-9373, s. I-9394).
95 Ovan fotnot 12.
96 Se dom av den 15 mars 2005 i mål C-209/03, Bidar (REG 2005, s. I-2119), punkterna 66-69; förslag till avgörande av generaladvokaten Jacobs i målet Banca Popolare di Cremona (ovan fotnot 94), punkterna 74 och 75 och förslag till avgörande av generaladvokaten Tizzano av den 10 november 2005 inför domen i mål C-292/04, Meilicke.
97 Se, i fråga om direkt talan, artiklarna 38 och 42.2 i rättegångsreglerna för domstolen. Enligt artikel 38 skall ansökan innehålla en kortfattad framställning av grunderna för [talan]. Artikel 42.2 lyder enligt följande: [n]ya grunder får inte åberopas under rättegången, såvida de inte föranleds av rättsliga eller faktiska omständigheter som framkommit först under förfarandet. Om en part under förfarandet åberopar en sådan ny grund, kan domstolens ordförande, även sedan de ordinarie fristerna löpt ut, på grundval av referentens rapport samt efter att ha hört generaladvokaten, fastställa en frist inom vilken den andra parten kan yttra sig över denna. Beslutet om huruvida talan kan prövas på denna grund skall anstå till den slutliga domen.
98 I, exempelvis, målet Banca Popolare di Cremona (ovan fotnot 94), och Mielicke, (ovan fotnot 96), anförde den italienska respektive tyska regeringen ett betydande resonemang om frågan om begränsningen av domen i tiden i sitt ursprungliga skriftliga yttrande.
99 Dom den 28 januari 1986 i mål C-270/83, kommissionen mot Republiken Frankrike (REG 1986, s. I-273; svensk specialutgåva, volym 8, s. 389).