Förslag till avgörande av generaladvokat Dámaso Ruiz-Jarabo Colomer föredraget den 15 november 2005

1 Originalspräk: spanska.

2 EGT L 61, s. 26; svensk specialutgåva, omride 5, volym 2, s. 91.

3 Rodríguez-Pinero Royo, M.C., skriver i Transmisión de empresas y derecho europeo i samlingsverket La transmisión de empresas en Europa, Cacucci Editore, Bari, 1999, s. 5, att orsaken till att detta direktiv har gett upphov till så riklig rättspraxis är att de omständigheter som omfattas av direktivet är så ofta förekommande, att tillämpningsområdet är så skiftande och omfattande, liksom alt omständigheterna i fraga behandlas på så olika sätt i de nationella lagstiftningarna. Ibland får man dock känslan av att den verkliga orsaken [...] är kopplad till direktivets brister.

4 Conforti, L., och Zucchetti, R., talar I Diritto comunitario del lavoro-Tutela delle condizioni economiche e giuridiche dei lavoratori, sicurezza e salute sui luoghi di lavoro, Bufelti, Roma, 1994, s. 224, om en exceptionell och traumatisk situation.

5 Desdentado Bonete, A., La sucesión de empresa: una lectura del nuevo artículo 44 del Estatuto de los Trabajadores desde la jurisprudencia, Revista del Ministerio de Trabajo y Asuntos Sociales, nr 38, Madrid, 2002, sidan 241 och följande sidor.

6 Angående handläggningen innan det antogs, Puissochet, J.-PLa directive concernant le maintien des droits des travailleurs en cas de transferts d'entreprises et la jurisprudence de la Cour, Journal des tribunaux du travail, nr 725, 1999, s. 1.

7 Dom av den 11 november 2004 i mål C-425/02, Delahaye (REG 2004, s. I-10823), punkt 32.

8 Conforti, L., y Zucchetti, R., a.a., urskiljer dels ett materiellt skydd, till vilket de räknar kontinuiteten i anställningsförhållanden och arbetsvillkor, dels ett formellt.

9 González Biedina, E., El régimen jurídico de la transmisión de empresas en el derecho español i La transmisión,.., a.a., s. 173.

10 Alonso Olea, M., och Casas Bahamonde, M.E., Derecho del trabajo, 19 uppl., Civitas, Madrid, 2001, s. 393.

11 Dom av den 10 februari 1988 i mål 324/86, Daddy's Dance Hall (REG 1988, s. 739; svensk specialutgåva, volym 9, s. 357), punkt 13, och av den 5 maj 1988 i de förenade målen 144/87 och 145/87, Berg och Busschers (REG 1988, s. 2559), punkt 13.

12 Se bland annat dom av den 17 december 1987 i mål 287/86, Ny Mølle Kro (REG 1987, s, 5465; svensk specialutgåva, volym 9, s. 279), punkt 12, domarna i de båda ovannämnda målen Daddy's Dance Hall, punkt 9, och Berg och Busschers, punkt 12, dom av den 25 juli 1991 i mål C-362/89, D'Urso m.fl. (REG 1991, s. I-4105), punkt 9, av den 16 december 1992 i de förenade målen C-132/91, C-138/91 och C-139/91, Katsikas m.fl. (REG 1992, s. I-6577; svensk specialutgåva, volym 13, s. I-213), punkt 21, av den 12 november 1998 i mål C-399/96, Europièces (REG 1998, s. I-6965), punkt 37, av den 14 september 2000 i mål C-343/98, Collino och Chiappero (REG 2000, s. I-6659), punkt 49, och, mer nyligen, av den 26 maj 2005 i mål C-478/03, Celtec (REG 2005, s. I-4389), punkt 26.

13 Härigenom ändras direktiv 77/187/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om skydd för arbetstagares rättigheter vid överlåtelse av företag, verksamheter eller delar av verksamheter (EGT L 201, s. 88).

14 Se punkt 29 och fotnoterna 23 och 24 i förevarande förslag till avgörande.

15 EGT L 82, s. 16.

16 Bland vilka, enligt TVG, återfinns bland annat bestämmelser om lönenivån.

17 Att substitution sker framgår även enligt flertalet av övriga medlemsstaters lagstiftningar, såsom i den italienska (artikel 2112.1 i Codice Civile), den belgiska (artikel 7 i kollektivavtal nr 32 bis) eller den spanska (artikel 44 i Estatuto de los Trabajadores). Ojeda Avilés, A., Rodríguez Ramos, MJ., och Gorelli Hernandez, J., La transferencia de empresas: un análisis comparado de ia trasposición al derecho italiano, francés, belga, alemán, inglés y español, de la Directiva 77/187, La transmisión..., a.a., s. 279.

18 Denna andra mening infördes genom artikel 1.5 i lag av den 13 augusti 1980 om likabehandling av män och kvinnor på arbetsplatsen och bibehållande av rättigheter vid övergång av verksamhet (BGBl. 1980 I, s. 1308), vilken antogs i syfte att införliva gemenskapsbestämmelser, såsom direktiv 77/187. Direktiv 98/50 införlivades med tysk rätt genom lag av den 28 mars 2002 om ändring av lag om sjömän och andra lagar (BGBl. 2002 I, s. 1163).

19 Den hänskjutande domstolen har påpekat att Freeway Traffic Systems GmbH & Co. KG inte är bundet av kollektivavtalet av den 23 maj 2002, eftersom företaget inte är medlem i AGV och nämnda kollektivavtal inte har förklarats ha allmän giltighet (I-4 §§ TVG). Arbetstagarens yrkande stöds inte heller av 613a.1 5 BGB, eftersom det följer av Bundesarbeitsgerichts rättspraxis att ändringar i kollektivavtalet inte påverkar anställningsavtalet efter företagsövergången och att arbetstagarnas anställningsvillkor vid en övergång likställs oberoende av eventuellt kollektivavtal.

20 Det får antas att den hänskjutande domstolen hänvisar til! artikel 3.1 i direktiv 77/187 i dess lydelse enligt direktiv 98/50, eftersom det sistnämnda innehåller fyra artiklar; den första avser ändring av titeln och texten i artiklarna I-7 i direktiv 77/187, i den andra finns införlivandebestämmelser, i den tredje anges dag för ikraftträdande och i den fjärde direktivets adressater.

21 Dom av den 20 november 2003 i mài C-340/01, Abler m.fl. (REG 2003, s. I-14023). 1 domen besvarades en tolkningsfråga angående artikel 1 i direktiv 77/187, varvid domstolen fann att rådets direktiv 98/50/EG av den 29 juni 1998 om ändring av direktiv 77/187 (EGT L 201, s. 88), vars införlivandefrist löpte ut den 17 juli 2001, införlivades med österrikisk rätt efter att de omständigheter som föranlett målet vid den nationella domstolen hade ägt rum. Direktivet var därför inte tillämpligt (punkt 5).

22 Enligt artikel 3 trädde direktivet i kraft samma dag som det offentliggjordes i Europeiska gemenskapemas officiella tidning, alltså den 17 juli 1998.

23 Den enda skillnaden är att det tidigare uttrycket enligt artikel 1.1, som var en bestämning till övergången, togs bort.

24 Skillnaden bestar, i överensstämmelse med den sistnämnda ändringen, i att orden enligt artikel 1.1 tagits bort. [Generaladvokaten har här redogjort för ytterligare en ändring, som dock inte har någon motsvarighet i den svenska språkversionen av direktivet. Övers, anm.]

25 1 Tyskland innehåller ungefar 90 procent av anställningsavtalen sädana klausuler: Annuß, G., Die einzelvertragliche Bezugnahme auf Tarifverträge, Betriebs-Berater, nr 49, 1999, s. 2558, och Preis, Grundfragen der Vertragsgestaltung im Arbeitsvertrag, sidan 51 och följande sidor, citerad av Hanau, P., och Kania, T., i Die Bezugnahme auf Tarifverträge durch Arbeitsvertrag und betriebliche Übung, Tarifautonomie für ein neues Jahrhundert, Festschrift für Günter Schaub, München, 1998, s. 239.

26 Annuß, G., a.a., s. 2558.

27 Beseler, L i Brader, L Düwell, F.J., och Göttling, W., Arbeitsrechtliche Probleme bei Betriebsiïbergaiig, Betriebsänãerung und Untemehmensumwandlung,

28 Bundesarbeitsgerichts dom av den 20 juni 2001, 4 AZR 295/00, av den 29 augusti 2001, 4 AZR 332/00, och av den 16 december 2002, 4 AZR 467/01.

29 González Biedma, E., a.a., s. 174.

30 Domarna i de båda ovannämnda målen D'Urso m.fl., punkt 20, och Celtec, punkt 38, samt dom av den 14 november 1996 i mål C-305/94, Rotsart de Hertaing (REG 1996, s. I-5927), punkt 18.

31 Enligt Alonso Olea, M., och Casas Bahamonde, M.E, a.a., s. 394, är de grundläggande orsakerna organisatoriska och metajuridiska: ... byte av arbetstagare innebär att anställningsavtalet upphör. Om detsamma skulle gälla vid byte av arbetsgivare skulle samtliga anställningsavtal upphöra på en och samma gång, och det är därför förståeligt att man under dessa omständigheter har valt att låta anställningsavtalen bestå. Om denna lösning inte hade valts, skulle det dessutom innebära att arbetsgivaren fick en ensidig rätt att säga upp avtal i ett fall av frivillig överlåtelse mellan levande personer...

32 I artikel 4.1 första stycket föreskrivs att överlåtelsen av ett företag, en verksamhet eller en del av en verksamhet skall i sig inte utgöra skäl för uppsägning från överlåtarens eller förvärvarens sida, vilket dock inte hindrar uppsägningar som sker av ekonomiska, tekniska eller organisatoriska skäl där förändringar i arbetsstyrkan ingår. Enligt artikel 4.1 andra stycket får medlemsstaterna föreskriva att föregående stycke inte skall gälla för vissa särskilda kategorier av arbetstagare som inte omfattas av medlemsstaternas lagar eller praxis i fråga om uppsägningsskydd. I artikel 4.2 föreskrivs att om anställningsavtalet eller anställningsförhållandet upphör därför att överlåtelsen enligt artikel 1.1 medför en genomgripande förändring av arbetsvillkoren som är till nackdel för arbetstagaren, skall arbetsgivaren anses vara ansvarig för att anställningsavtalet eller anställningsförhållandet har upphört. Se domarna i de ovannämnda målen Daddy's Dance Hall, punkterna 16 och 17, och Collino och Chiappero, punkt 52, liksom dom av den 12 november 1992 i mål C-209/91, Watson Rask och Christensen (REG 1992, s. I-5755), punkt 28.

33 Beseler, L., a.a., s. 106, anser också att en dynamisk hänvisningsklausul blir statisk i och med övergången av företaget. Se, för ett liknande resonemang, Heinze, M., Ausgewählte Rechtsfragen zu §613a BGB, Tari/autonomie flir ein neues Jahrhundert, Festschrift für Günter Schaub, München, 1998, s. 281, Henssler, M., Unternehmensumstrukturierung und Tarifrecht, Festschrift für GünterSchaub, München, 1998, s. 322, och Gaul, B., Einzelvertragliche Bezugnahmeklausel beim Übergang des Arbeitsverhältnisses auf nicht tarifgebundenen Arbeitgeber, Betriebs-Berater, nr 21, 2000, sidan 1086 och följande sidor. Av annan mening är bland andra Thüsing, G., och Lambrich, T., Arbeitsvertragliche Bezugnahme auf Tarifnormen, Recht der Arbeit, nr 4, 2002, s. 211-212, och Annuß, G, a.a, s. 2560. Hanau, P., och Kania, T., a.a., s. 256, ser olika på saken beroende på omständigheterna i det enskilda fallet och på vilken typ av kollektivavtal det rör sig om och lutar, i en situation som den förevarande, åt det statiska alternativet.

34 Martín Correa, J.M., La sucesión de empresas. Reflexión a la luz de la Directiva CE 2001/23, Revista del Ministerio de Trabajo y Asuntos Sociales, nr 48, Madrid, 2004, s. 92.

35 Monereo Pérez, J.L., Las relaciones de trabajo en la transmisión de la empresa. Ministerio de Trabajo y Seguridad Social, Madrid, 1987, s. 334.

36 Desdentado Bonete, A., a.a., s. 256.

37 I artikel 20.2 i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna stadgas att ingen må tvingas att tillhöra en sammanslutning. Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna har dessutom bekräftat denna omvända aspekt av föreningsfriheten i dom av den 13 augusti 1981 i målet Young, James och Webster mot Förenade kungariket, serie A nr 44, S 52, av den 30 juni 1993 i målet Sigurdur A. Sigurjónsson mot Island, serie A nr 264, § 35, och av den 25 april 1996 i målet Gustafsson mot Sverige, Recueil des arrêts et décisions,

38 Artikel 12.1 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, antagen i Nice den 7 december 2000 (EGT C 364, s. 1), vilken upprepas i artikel II-72.1 i Fördrag om upprättande av en konstitution för Europa (EUT C 310, 2004, s. 1).

39 Dom av den 8 oktober 1974 i mål 175/73, Union Syndicale, Maasa och Kortner mot rådet (REG 1974, s. 917).

40 Dom av den 8 oktober 1974 i mål 18/74, Syndicat General du personnel mot kommissionen (REG 1974, s. 933; svensk specialutgåva, volym 2, s. 351).

41 Dom av den 15 december 1995 i mål C-415/93, Bosman (REG 1995, s. I-4921).

42 Punkt 79.

43 Dom av den 6 november 2003 i mål C-4/01, Martin m.fl. (REG 2003, s. I-12859).

44 Ojeda Avilés, A., Rodríguez Ramos, M.J., och Gorelli Hernández, J., a.a., s. 309.

45 Carabelli, U, Alcune riflessioni sulla tutela dei lavoratori nei trasferimenti d'azienda: la dimensione individuale, Rivista Italiana di Diritto del Lavoro, nr 1, 1995, s. 62.

46 Enligt domen i det ovannämnda målet Martin m.fl. gäller detta oberoende av huruvida utövandet av rättigheterna villkorats av att en viss händelse inträffar som omfattas av arbetsgivarens handlingsfrihet (punkt 29).

47 Enligt domen i det ovannämnda malet Collino och Chiapperò utgör inte anställningstid en rättighet som kan göras gällande gentemot en nv arbetsgivare, även om den ligger till grund för andra rättigheter av ekonomisk natur som kan åberopas gentemot den tidigare arbetsgivaren (punkt 50).

48 Domarna i de ovannämnda målen Daddy's Dance Hall, punkterna 16 och 17, och Watson Rask och Christensen, punkterna 27-29.