Förslag till avgörande av generaladvokat Eleanor Sharpston föredraget den 8 juni 2006
1 Originalspråk: engelska.
2 Rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter — Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund (EGT L 145, s. 1; svensk specialutgåva, område 9, volym 1, s. 28) (senare ändrat ett flertal gånger; nedan kallat sjätte direktivet).
3 Se dom av den 13 december 1989 i mål C-342/87, Genius Holding (REG 1989, s. 4227), av den 19 september 2000 i mål C-454/98, Schmeink & Cofreth (REG 2000, s. I-6973), och av den 6 november 2003 i de förenade målen C-78/02-C-80/02, Karageorgou (REG 2003, s. I-13295), som diskuteras närmare nedan i punkt 11 och följande punkter.
4 Rådets åttonde direktiv 79/1072/EEG av den 6 december 1979 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter — Regler för återbetalning av mervärdesskatt till skattskyldiga som inte är etablerade inom landets territorium (EGT L 331, s. 11; svensk specialutgåva, område 9, volym 1, s. 84).
5 Den aktuella lydelsen av artikel 21 återfinns i artikel 28g i rådets direktiv 91/680/EEG av den 16 december 1991 med tillägg till det gemensamma systemet för mervärdesskatt och med ändring av direktiv 77/388/EEG med sikte på avskaffandet av fiskala gränser (EGT L 376, s. 1; svensk specialutgåva, område 9, volym 2, s. 33), som i sin tur ändrats flera gånger. Förevarande mål gäller mervärdesskatt som betalades år 1994. Den bestämmelse som då föreskrevs i artikel 21.1 c återfinns nu i artikel 21.1 d. Jag har valt att inte redovisa bestämmelserna i sjätte direktivet i deras nummerordning (som i alla händelser inte längre är den ordning i vilken de förekommer i direktivet), utan i en ordning som lämpar sig bättre för att läsaren skall förstå lagstiftningen i detta sammanhang.
6 Återfinns nu i artikel 28f, som även den infördes genom direktiv 91/680 och som har ändrats senare.
7 1 den vid tiden för omständigheterna i målet vid den nationella domstolen tillämpliga versionen tycktes orden inom landet och deras motsvarigheter, som infördes genom direktiv 91/680, i många språkversioner, däribland de engelska, franska, italienska och spanska, hänvisa till leverantörens skyldighet. I den tyska versionen hänvisar de dock till den plats där skatten betalades eller skulle betalas, och i den nederländska till den plats där leveransen ägde rum. Genom rådets direktiv 95/7/EG av den 10 april 1995 om ändring av direktiv 77/388/EEG och om införande av nya förenklingsåtgärder avseende mervärdesskatt — tillämpningsområde för vissa undantag från beskattning och praktiska åtgärder för genomförandet (EGT L 102, s. 18), som trädde i kraft den 1 januari 1996, har därefter alla språkversioner samordnats så att de överensstämmer med den tyska. Den engelska versionen av artikel 17.2 a lyder nu följaktligen: value added tax due or paid within the territory of the country in respect of goods or services supplied or to be supplied to him by another taxable person (min kursivering).
8 I artikel 28f, oförändrad sedan direktiv 91/680.
9 1 artikel 28h i den version som infördes genom direktiv 91/680 och tillämplig vid tiden för omständigheterna i målet vid den nationella domstolen, senare ändrad.
10 Se ovan fotnot 3.
11 Rådets andra direktiv 67/228/EEG av den 11 april 1967 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter — Struktur och procedurer för tillämpningen av det gemensamma mervärdesskattesystemet (EGT P 71, s. 1303). Artikel 11.1 a hade följande lydelse: I den mån varorna och tjänsterna används i samband med den skattskyldiges företag, skall han ha rätt att dra av följande från den skatt som han är skyldig att betala: a) mervärdesskatt som han fakturerats med avseende på varor eller tjänster som har tillhandahållits honom (min kursivering);
12 EGT C 80, 1973, s. 1. Artikel 17.2 a i förslaget hade följande lydelse: I den mån varorna och tjänsterna skall användas i samband med den skattskyldiga personens skattepliktiga verksamhet, skall han ha rätt att dra av följande från den skatt som han är skyldig att betala: a) mervärdesskatt som han fakturerats i enlighet med artikel 22.3 med avseende på varor eller tjänster som har tillhandahållits honom (min kursivering).
13 Punkterna 12-16 i domen.
14 Se punkterna 18 och 19 samt domslutet.
15 Vilket även kommissionen gjorde i sitt yttrande; domstolen följde den linje som förordats av den nederländska, den tyska och den spanska regeringen. Se särskilt punkterna 17-27 i förslaget till avgörande.
16 Se ovan fotnot 3, punkterna 58 och 59.
17 Se ovan fotnot 3.
18 Punkterna 42 och 48-53 i domen.
19 Dom av den 17 september 1997 i mål C-141/96, Langhorst (REG 1997, s. I-5073).
20 Punkterna 8, 9, 24, 27 och 28 i domen.
21 I artikel 28g i den version som infördes genom direktiv 91/680 som var tillämplig vid tiden för omständigheterna i målet vid den nationella domstolen, senare ändrad.
22 Detta kallas ofta mekanismen för omvänd skattskyldighet.
23 Punkt 8.
24 I artikel 28f.
25 Denna formulering ter sig olycklig. Mervärdesskatt är avdragsgill, transaktioner är det inte. Den franska lydelsen är qui ouvriraient droit à déduction. På engelska vore det lämpligare med formuleringen in respect of which VAT would be deductible.
26 För att undvika upprepningar kommer jag att använda ordet kund eller näringsidkande kund för en skattskyldig person som gör beskattade inköp (av varor eller tjänster) och som använder dem i samband med sina utgående skattepliktiga transaktioner, för att skilja en sådan person från en kund som är slutkonsument.
27 Motsvarande omkring 91000 euro.
28 Artikel 7.4 d och e i presidentdekret nr 633 av år 1972 (nedan kallat DPR 633/1972).
29 Dom av den 13 juli 2000 i mål C-136/99, Monte Dei Paschi Di Siena (REG 2000, s. I-6109).
30 Artikel 19 i DPR 633/1972, där avdragsrätten föreskrivs, och artikel 38bis i samma dekret, som avser ersättning för, i huvudsak, eventuell överskjutande ingående skatt i förhållande till den utgående skatten. Artikel 38ter innehåller bestämmelser om återbetalning, i enlighet med åttonde direktivet, av mervärdesskatt som skulle vara avdragsgill enligt artikel 19 för skattskyldiga som är etablerade i en annan medlemsstat.
31 Punkterna 27 och 28 i domen.
32 Reemtsma har hänvisat till dom av den 21 september 1988 i mål 50/87, kommissionen mot Frankrike (REG 1988, s. 4797; svensk specialutgåva, volym 9, s. 599), punkterna 16 och 17, och av den 11 juli 1991 i mål C-97/90, Lennartz (REG 1991, s. I-3795; svensk specialutgåva, volym 11, s. I-299), punkt 27.
33 Nämligen att det inte alls var korrekt att beteckna det fakturerade beloppet som mervärdesskatt, därför att leverantören var anställd: se punkt 16 ovan.
34 Se punkt 52 och följande punkter i förslaget till avgörande.
35 Dom av den 12 januari 2006 i de förenade målen C-354/03, C-355/03 och C-484/03 (REG 2006, s. I-483); se särskilt punkterna 51-54.
36 Domen i målet Genius Holding, punkt 18.
37 Domen i målet Schmeink & Cofreth, punkterna 56-63.
38 Se artikel 17.3 a i sjätte direktivet.
39 Dom av den 26 september 1996 i mål C-302/93, Debouche (REG 1996, s. I-4495), punkt 18.
40 Punkt 7, tredje stycket, s. I-4500.
41 Se ovan fotnot 29.
42 Se punkt 12 ovan.
43 I fråga om leveranser där medlemsstat A utgjorde platsen för tillhandahållandet.
44 1 fråga om leveranser där medlemsstat B utgjorde platsen för tillhandahållandet.
45 Genom att X gör en återbetalning till Y och därefter själv kräver beloppet från skattemyndigheterna i medlemsstat A.
46 Punkt 5 i domen.
47 I den version som var tillämplig år 1994.
48 I artikel 28h.
49 Såsom den nationella regeln i målet Genius Holding.
50 Jag använder här uttrycket ersättning i allmän bemärkelse, till skillnad från specifika förfaranden för återbetalning enligt åttonde direktivet.
51 Dom av den 6 oktober 2005 i mål C-291/03 (REG 2005, s. I-8477), punkt 17.
52 Exempelvis leverantörens insolvens.