Förslag till avgörande av generaladvokat M. Poiares Maduro föredraget den 14 december 2006

1 Originalspråk: portugisiska.

2 Skyddet för tystnadsplikten är uttryckligen angivet i artikel 41 i Europeiska unionens stadga för de grundläggande rättigheterna, i vilken det slagits fast att var och en skall ha tillgång till de akter som berör honom eller henne, med förbehåll för berättigade intressen vad avser sekretess, tystnadsplikt och affärshemlighet [er] .

3 Som exempel kan nämnas ett beslut från Högsta domstolen i British Columbia (Kanada) av den 20 november 2001. Domstolen, som skulle uttala sig om huruvida juridiska rådgivare skulle undantas från skyldigheten att upplysa centret för bedömning av finansiell verksamhet och finansiella deklarationer i Kanada om viss misstänkt finansiell verksamhet, ansåg det lämpligt att hänvisa till bestämmelserna i direktiv 2001/97, vilket då stod i begrepp att bli antaget.

4 Dom av den 18 maj 1982 i mål 155/79, AM & S (REG 1982, s. 1575; svensk specialutgåva, volym 6, s. 405). Se angående detta ämne B. Vesterdorf, Legal Professional Privilege and the Privilege Against Self-incrimination in EC Law: Recent Developments and Currents Issues, i Fordham International Law Journal, 2005, s. 1179.

5 Dom av den 19 februari 2002 i mål C-309/99, Wouters m.fl. (REG s. I-1577).

6 Se, för ett motsvarande synsätt, skäl 5 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG av den 26 oktober 2005 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism (EGT L 309, s. 15).

7 Europarådets rekommendation nr R (80) 10 om åtgärder mot överföring och förvaring av kapital som har kriminellt ursprung, antagen den 27 juni 1980.

8 Förenta nationernas konvention mot olaglig handel med narkotika och psykotropa substanser, vilken antogs av konferensen vid dess sjätte plenum den 19 december 1988.

9 Europarådets konvention om tvättning, uppspårande, beslag och förverkande av utbyte av brott, vilken antogs i Strasbourg den 8 november 1990.

10 FATF, Les Quarante Recommandations,

11 Se generaladvokaten Saggios förslag till avgörande i mål C-290/98, kommissionen mot Österrike, som låg till grund för domstolens ordförandes beslut av den 29 september 2000 (REG 2000, s. I-7835), punkt 3.

12 FATF, Rapport Annuel 2000-2001, den 22 juni 2001, s. 17 och s. 19.

13 Se bland annat handlingsplan för bekämpande av den organiserade brottsligheten (antagen av rådet den 28 april 1997) (EGT C 251, s. 1, punkt 26 e).

14 Resolution om kommissionens andra rapport till Europaparlamentet och rådet om genomförandet av penningtvättsdirektivet (EGT1999, C 175, sidorna 39-42).

15 Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 91/308 (KOM(1999) 352 slutlig av den 14 juli 1999).

16 Europaparlamentets yttrande av den 5 juli 2000 (EGT C 121, 2001, s. 133).

17 Gemensam ståndpunkt (EG) nr 5/2001 av den 30 november 2000, antagen av rådet, inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 91/308 (EGT C 36, 2001, s. 24).

18 Ibidem, s. 28.

19 Yttrande från kommissionen till Europaparlamentet i enlighet med artikel 251.2, andra stycket i EG-fördraget om den gemensamma ståndpunkt som antagits av rådet inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 91/308 av den 12 januari 2001 (SEK/2001/12).

20 Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 5 april 2001 angående rådets gemensamma ståndpunkt (C 21 E (2002), s. 305, ändringsförslag nr 22).

21 Kommissionens yttrande i enlighet med artikel 251.2 c i EG-fördraget om Europaparlamentets ändringar av rådets gemensamma ståndpunkt om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 91/308 av den 13 juni 2001 (KOM(2001) 330 slutlig).

22 Europaparlamentets rapport om förlikningskommitténs gemensamma utkast till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 91/308 av den 5 november 2001 (PE-CONS 3654/2001 — C5-0496/2001 — 1999/0152(COD)).

23 Artiklarna 2 och 23.2.

24 Se bland annat dom av den 16 juni 1998 i mål C-162/96, Räcke (REG 1998, s. I-3655), punkt 26.

25 Dom av den 28 oktober 1982 i de förenade målen 50/82-58/82, Dorca Marine m.fl. (REG 1982, s. 3949), punkt 13.

26 Dom av den 10 januari 1973 i mål 41/72, Getreide Import (REG 1973, s. 1), punkt 2, och av den 25 oktober 1978 i de förenade målen 103/77 och 145/77, Royal Scholten-Honig (REG 1978, s. 2037), punkterna 16 och 17.

27 Dom av den 18 februari 1964 i de förenade målen 73/63 och 74/63, Internationale Crediet- en Handelsvereniging (REG 1964, s. 3), punkt 28.

28 Skriftliga yttranden från Ordre des barreaux francophones et germanophone och Ordre français des avocats du barreau de Bruxelles, s. 22.

29 Dessa regler antogs den 28 oktober 1988 och ändrades senast den 19 maj 2006.

30 Punkt 18 i domen i det ovannämnda målet AM & S.

31 Se, för ett liknande resonemang, punkt 182 i generaladvokaten Légers förslag till avgörande i det ovannämnda målet Wouters m.fl.

32 Se bland annat dom av den 12 juni 2003 i mål C-112/00, Schmidberger (REG 2003, s. I-5659), punkt 71.

33 Domen i det ovannämnda målet Schmidberger, punkt 73.

34 Europadomstolens dom av den 16 december 1992 i målet Niemetz mot Tyskland, punkt 37.

35 Se analogt, vad gäller medicinsk sekretess, dom av den 8 april 1992 i mål C-62/90, kommissionen mot Tyskland (REG 1992, s. I-2575; svensk specialutgåva, volym 12, s. I-29), punkt 23.

36 Europadomstolens dom av den 29 september 2000 i mål Foxley mot Förenade kungariket, punkt 44. Se även domen i målet Kopp mot Schweiz av den 25 mars 1998.

37 Dom av den 29 juni 2006 i mål C-301/04 P, kommissionen mot SGL Carbon (REG 2006, s. I-5915), punkt 43.

38 Punkt 21 i domen i det ovannämnda målet AM & S.

39 Se artikel 47 i Europeiska unionens stadga för de grundläggande rättigheterna, som kodifierar domstolens rättspraxis avseende rätten att få tillgång till domstolsprövning, och dom av den 18 oktober 1989 i mål 374/87, Orkem mot kommissionen (REG 1989, s. 3283; svensk specialutgåva, volym 10, s. 217), punkt 35.

40 Punkt 18 i det ovannämnda målet AM & S (min kursivering).

41 Generaladvokaten Warners förslag till avgörande i det ovannämnda målet AM & S, s. 1637.

42 Dom av den 27 juni 2006 i mål C-540/03, parlamentet mot rådet (REG 2006, s. I-576), punkt 38.

43 1 artikel 52.1 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna föreskrivs att [v]arje begränsning i utövningen av de rättigheter och friheter som erkänns i denna stadga skall vara föreskriven i lag och förenlig med det väsentliga innehållet i dessa rättigheter och friheter. Begränsningar får, med beaktande av proportionalitetsprincipen, endast göras om de är nödvändiga och faktiskt svarar mot mål av allmänt samhällsintresse som erkänns av unionen eller behovet av skydd för andra människors rättigheter och friheter.

44 Generaladvokaten Légers förslag till avgörande, som ledde fram till den ovannämnda domen i målet Wouters m.fl., punkt 182.

45 Lord Denning, The Due Process of Law, Butterworths, London, 1980, s. 29.

46 Punkt 174 i generaladvokatens förslag till avgörande.

47 Dom av den 3 december 1974 i mål 33/74, Van Binsbergen (REG 1974, s. 1299; svensk specialutgåva, volym 2, s. 379), punkt 14, och domen i det ovannämnda målet AM & S, punkt 24.

48 Många medlemsstater har införlivat direktivtexten ordagrant. Vissa medlemsstater har valt att uttryckligen hänvisa till verksamheten juridisk rådgivning när de har införlivat direktivet. Det har gjorts i tysk rätt (artikel 11.3 första meningen i Geldwäschebekämpfungsgesetz), i fransk rätt (artikel 562-2-1 i code monétaire et financier), i grekisk rätt (artikel 2a.1 β i lag 2331/1995, ändrad genom artikel 4 i lag 3424/2005) och brittisk rätt (Proceeds of Crime Act 2002, artikel 330, underavdelningarna 6 och 10). Slutligen är det stater som har avsett att utesluta verksamheten juridisk rådgivning, eftersom den saknar samband med ett rättsligt förfarande som omfattas av undantaget i artikel 6.3 andra stycket i direktivet. Så är fallet i Finland (lagen om penningtvätt, 3 § 18 punkten) och i Polen (artikel 11.5 i lag av den 16 november 2000, ändrad genom lag av den 5 mars 2004).

49 Generaladvokat Slynns förslag till avgörande i det ovannämnda målet AM & S, s. 1654.

50 Ibidem, s. 1655.

51 Punkterna 18 och 21 i den ovannämnda domen i målet AM & S.

52 Dom av den 13 december 1983 i mål 218/82, kommissionen mot rådet (REG 1983, s. 4063), punkt 15, och av den 29 juni 1995 i mål C-135/93, Spanien mot kommissionen (REG 1995, s. I-1651), punkt 37.

53 Generaladvokaten Légers förslag till avgörande inför domen i det ovannämnda målet Wouters m.fl., punkt 174.

54 Se domar ur amerikansk rättspraxis: In re Grand Jury Investigation (Schroeder), 842 F.2d 1223, 1225 (11th Cir. 1987); United States mot Davis. 636 F.2d at 1043, United States mot Horváth, 731 F.2d 557, 561 (8th Cir. 1984), Upjohn Co. mot Unites States. 449 U.S. 383 (1981). Se även dom 87/1997 från italienska författningsdomstolen av den 8 april 1997 (GURI av den 16 april 1997), liksom beslut från House of Lords: Three Rivers District Council m.fl. mot Governor and Company of the Bank of England, [2004] UKHL 48. I det sistnämnda beslutet lämnade Lord Scott of Foseóte för övrigt följande klargörande: There is, in my opinion, no way of avoiding difficulty in deciding in marginal cases whether the seeking of advice from or the giving of advice by lawyers does or does not take place in a relevant legal context so as to attract legal advice privilege.

55 Se analogt Europadomstolens dom av den 5 juli 2001, Erdem mot Tyskland, punkt 65.