Förslag till avgörande av generaladvokat Ján Mazák föredraget den 11 december 2007

1 Originalspråk: engelska.

2 Rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter – Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund (EGT L 145, s 1; svensk specialutgåva, område 9, volym 1, s 28 (nedan kallat sjätte direktivet).

3 Artikel 17.5 har fortsättningsvis följande lydelse: Medlemsstaterna får dock a) tillåta den skattskyldiga personen att bestämma en andel för varje gren av sin rörelse, om han för separata räkenskaper för varje rörelsegren, b) ålägga den skattskyldiga personen att bestämma en andel för varje rörelsegren och att föra separata räkenskaper för varje rörelsegren, c) tillåta eller ålägga den skattskyldiga personen att göra avdraget på grundval av användningen av alla eller en del av varorna och tjänsterna, d) tillåta eller ålägga den skattskyldiga personen att göra avdraget i enlighet med bestämmelsen i första stycket, med avseende på alla varor och tjänster som används för alla transaktioner som avses där, e) föreskriva att man vid bestämning av en skattskyldig persons avdrag skall bortse från det avdragsgilla beloppet om detta är ringa.

4 BGBl. 1979 I, s. 1953.

5 Dom av den 26 maj 2005 i mål C-465/03, Kretztechnik (REG 2005, s. I-4357).

6 Jag anser inte det vara nödvändigt att göra skillnad mellan yrkesmässig verksamhet och ekonomisk verksamhet vad gäller mervärdesskatt. I detta fall kommer jag endast att använda termen ekonomisk verksamhet, som används i sjätte direktivet.

7 Se dom av den 29 april 2005 i mål C-77/01, EDM (REG 2004, s. I-4295), punkt 47, och där angiven rättspraxis. Se, i detta avseende, även domen i målet Kretztechnik (ovan fotnot 5), punkt 18. Domstolen fann också att termen ekonomisk verksamhet har en objektiv karaktär på det sättet att verksamheten bedöms för sig och utan hänsyn till dess syfte eller resultat. Se, bland annat, dom av den 21 februari 2006 i mål C-223/03, University of Huddersfield (REG 2006, s. I-1751), punkt 47, och där angiven rättspraxis.

8 Se dom av den 21 oktober 2004 i mål C-8/03, Banque Bruxelles Lambert (BBL) (REG 2004, s. I-10157), punkt 38.

9 Se dom av den 26 juni 2003 i mål C-442/01, KapHag (REG 2003, s. I-6851), punkt 40.

10 Se, bland annat, domen i målet BBL (ovan fotnot 8), punkterna 36–41 och där angiven rättspraxis.

11 Domen i målet KapHag (ovan fotnot 9), punkt 43.

12 Domen i målet Kretztechnik (ovan fotnot 5), punkt 25.

13 Ibidem, punkt 26.

14 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 27 september 2001 i mål C-16/00, Cibo Participations (REG 2001, s. I-6663).

15 Dom av den 14 februari 1985 i mål 268/83, Rompelman (REG 1985, s. 655; svensk specialutgåva, volym 8, s. 83), punkt 19. Se även dom av den 22 februari 2001 i mål C-408/98, Abbey National (REG 2001, s. I-1361), punkt 24 och där angiven rättspraxis.

16 Dom av den 8 februari 2007 i mål C-435/05, Investrand (REG 2007, s. I-1315), punkt 23 och där angiven rättspraxis.

17 Domen i målet Kretztechnik (ovan fotnot 5), och där angiven rättspraxis.

18 Ibidem, och där angiven rättspraxis.

19 Ibidem. Detta innebar att i det målet anskaffade Kretztechnik kapitalet i sin egenskap av skattskyldig person. På grund därav erhölls fullt avdrag för ingående mervärdesskatt som kunde hänföras som allmänna kostnader avseende Kretztechniks samlade ekonomiska verksamhet. Se, beträffande en mer nyligen av domstolen meddelad dom, domen i målet Investrand (ovan fotnot 16).

20 Domen i målet Kretztechnik (ovan fotnot 5), punkt 37 och där angiven rättspraxis.

21 Ibidem, punkt 36.

22 Dom av den 22 juni 1993 i mål C-333/91, Sofitam (REG 1993, s. I-3513), punkterna 13 och 14, av den 14 november 2000 i mål C-142/99, Floridienne och Berginvest (REG 2000, s. I-9567), domslutet, domen i målet Cibo Participations (ovan fotnot 14), punkt 44, domen i målet EDM (ovan fotnot 7), punkt 54. I domen i målet Floridienne och Berginvest, exempelvis, fann domstolen att artikel 19 i sjätte direktivet skall tolkas så, att följande poster inte skall ingå i nämnaren i det allmänna bråk som används vid beräkningen av de avdragsgilla andelarna: aktieutdelningar från dotterbolag till ett holdingbolag som är en skattskyldig person i annan verksamhet och som tillhandahåller förvaltningstjänster till dessa dotterbolag.

23 Här kan noteras att redan i målet Cibo Participations framhöll kommissionen att eftersom artikel 17 i sjätte direktivet inte reglerar transaktioner som företas i en ekonomisk verksamhet som ligger utanför direktivets tillämpningsområde ankommer det på medlemsstaterna att utforma den metod enligt vilken avdrag inte medges. Se förslag till avgörande av generaladvokaten Stix-Hackl i målet Cibo Participations (ovan fotnot 14), punkt 31.

24 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 14 september 2006 i mål C-72/05, Wollny (REG 2006, s. I-8297), punkt 28. Se också dom av den 1 februari 1977 i mål 51/76, Verbond van Nederlandse Ondernemingen (REG 1977, s. 113), punkterna 16 och 17.

25 Se, särskilt, dom av den 6 juli 1995 i mål C-62/93, Soupergaz (REG 1995, s. I-1883), punkt 18 och där angiven rättspraxis. Jämför också det tolfte skälet i ingressen till sjätte direktivet.

26 Se dom av den 16 september 2004 i mål C-382/02, Cimber Air (REG 2004, s. I-8379), punkterna 23 och 24, och dom av den 8 december 2005 i mål C-280/04, Jyske Finans (REG 2005, s. I-10683), punkt 39.