Förslag till avgörande av generaladvokat Dámaso Ruiz-Jarabo Colomer föredraget den 10 juni 2008
1 Originalspråk: spanska.
2 EGT L 108, s. 7.
3 I artikel 3 i direktiv 2002/19 föreskrivs att medlemsstaterna ska säkerställa att det inte förekommer några restriktioner som hindrar företag från att förhandla med varandra om avtal rörande tekniska och kommersiella arrangemang för tillträde och/eller samtrafik, i enlighet med gemenskapslagstiftningen.
4 Den ekonomiska sloganen laissez faire, laissez passer, som blev känd genom Adam Smiths ekonomiska teorier, visar tydligt vad det handlar om.
5 Såsom är fallet i förevarande mål innebär ett tydligt problem inte alltid att det föreligger en enkel lösning, eftersom, såsom Quevedo y Villegas, F. skriver i El mundo por de dentro, Los Sueños, utg. Espasa Calpe, Madrid, 2002, samling Biblioteca Austral, nr 20, s. 187, när han i allegoriska ordalag varnar för mänskligt hyckleri Filosof är inte den som vet var skatten är gömd, utan den som arbetar och tar fram den. Inte heller den sistnämnde är det till fullo, utan den som efter att ha förvärvat den, använder den väl.
6 Med detta uttryck, som användes i förslaget till avgörande av den 28 juni 2007 i mål C-262/06, Deutsche Telekom, där domstolen meddelade dom den 22 november 2007 (REG 2007, s. I-10057), avses fyra direktiv utfärdade av Europaparlamentet och rådet, nämligen det ovannämnda direktivet 2002/19/EG, direktiv 2002/20/EG om auktorisation för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster, direktiv 2002/21/EG om ett gemensamt regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (nedan kallat ramdirektivet eller direktiv 2002/21) och direktiv 2002/22/EG om samhällsomfattande tjänster och användares rättigheter avseende elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster.
7 EGT L 108, sidorna 7, 21, 33 och 51.
8 Ovan fotnot 6, i vilken uttrycket förklaras.
9 Det torde handla om att exempelvis säkerställa skyddet av personuppgifter och respekten för privatlivet på Internet.
10 Akt om villkoren för Republiken Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken Lettlands, Republiken Litauens, Republiken Ungerns, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och Republiken Slovakiens anslutning till de fördrag som ligger till grund för Europeiska unionen (EUT L 236, 2003, s. 987).
11 Lag av den 16 juli 2004 (Dz. U. 2004, nr 171, s. 1800).
12 Artikel 28 första stycket punkterna 1–4.
13 Artikel 28 första stycket punkt 5.
14 Angående detta uttryck se, Bellodi L., Telecomunicazioni e concorrenza nel diritto comunitario, Ed. Scientifica, Nápoles, 1999, s. 209.
15 Artikel 28 första stycket punkterna 6–8.
16 Artikel 28 femte stycket.
17 Artikel 28 sjätte stycket.
18 Med förebehåll för hänvisningen i artikel 30 i lagen till det administrativa förfarandet för ändring av tillträdesavtal.
19 Doherty, B., Just what are essential facilities?, CMLR, 2001, sidorna 397–436, och Richer, L., Le droit à la paresse? Essential Facilities, version française, Ed. Dalloz, 1999, no 44, s. 523.
20 EGT C 265, 1998, s. 2.
21 En stor del av dessa begränsningar, som utarbetats i nordamerikansk rättspraxis, återfinns i punkt 91 i tillkännagivandet om tillträde.
22 I dom av den 26 november 1998 i mål C-7/97, Bronner (REG 1998, s. I-7791), analyseras tidigare rättspraxis (dom av den 6 mars 1974 i de förenade målen 6/73 och 7/73, Commercial Solvents mot kommissionen, REG 1974, s. 223, svensk specialutgåva, volym 2, s. 229, av den 3 oktober 1985 i mål 311/84, CBEM, REG 1985, s. 3261, och av den 6 april 1995 i de förenade målen C-241/91 P och C-242/91 P, RTE och ITP mot kommissionen, REG 1995, s. I-743). I domen fastslås att ägaren av det enda rikstäckande systemet för utbärning av dagstidningar inte gör sig skyldig till missbruk av en dominerande ställning när den vägrar att ge en utgivare av en konkurrerande dagstidning tillgång till detta system, då det finns andra distributionsformer, såsom postutskick eller lösnummerförsäljning i varuhus och kiosker och då det inte föreligger några tekniska, lagliga eller ekonomiska hinder som gör det omöjligt eller försvårar för konkurrenter att skapa ett eget distributionssystem.
23 Punkt 26 i tillkännagivandet om tillträde.
24 Min kursivering.
25 Skäl 1.
26 Även om tvisten rör tillträdesdirektivet går det inte att bortse från att ramdirektivet har varit en inspirationskälla till det förstnämnda direktivet.
27 I artikel 12.2 hänvisas till den tekniska och ekonomiska bärkraften för användning och installation av konkurrerande faciliteter med tanke på marknadsutvecklingen och med beaktande av arten och typen av samtrafik och tillträde, möjligheten att erbjuda det föreslagna tillträdet, nyinvesteringen för ägaren, behovet av att värna konkurrensen på lång sikt, alla berörda immateriella rättigheter och tillhandahållande av alleuropeiska tjänster.
28 I artikel 16.3 i ramdirektivet föreskrivs att i de fall då en nationell regleringsmyndighet kommer fram till slutsatsen att det råder effektiv konkurrens på marknaden, ska den inte införa eller bibehålla någon av de specifika regleringsskyldigheter som avses i punkt 2 (vari hänvisas till dem som anges i artikel 8 i tillträdesdirektivet).
29 I artikel 8 i tillträdesdirektivet, som visserligen avser andra skyldigheter (dem i artiklarna 9–13), föreskrivs att de nationella regleringsmyndigheterna ska ha en möjlighet att ändra eller upphäva dessa skyldigheter.
30 Saracci, F., i L’interconnexion, objet du droit communautaire des télécommunications:exemple de régulation (application comparée France-Italie), Atelier national de reproduction de thèses, 2004, s. 97, anger att telekommunikationerna effektiviseras med de vanliga principerna i gemenskapsrätten, såsom likhetsprincipen och icke-diskrimineringsprincipen, som enligt domstolen utgör grundläggande rättigheter (dom av den 19 oktober 1977 i de förenade målen 117/76 och 16/77, Ruckdeschel m.fl., REG 1977, s. 1753, svensk specialutgåva, volym 3, s. 421, och av den 15 juni 1978 i mål 149/77, Defrenne, REG 1978, s. 1365, svensk specialutgåva, volym 4, s. 127).
31 I artikel 14.2 i ramdirektivet anges att företag ska anses äga ett sådant inflytande om det, antingen enskilt eller tillsammans med andra, har en ställning som är likvärdig med dominans, det vill säga en ställning av sådan ekonomisk styrka att det i betydande omfattning kan uppträda oberoende av sina konkurrenter, sina kunder och i sista hand konsumenterna.
32 Vilket på ett allmänt sätt framgår av artikel 16 i direktiv 2002/21.
33 Skäl 15 i direktiv 2002/19.
34 Definierad i artikel 2 a i direktiv 2002/19.
35 I artikel 2 b i direktiv 2002/19 preciseras detta begrepp.
36 Förvånande nog definieras anslutning i artikel 2.6 a i den polska lagen om telekommunikationer som ytterligare ett moment i tillträdet.
37 Saracci, F., a. a., s.106, och Strubel, X., Breves observations sur la nature juridique du contrat d’interconnexion de réseaux de télécomunications, Lex Electronica, no 4/1998, på webbplatsen www.lex-electronica.org.
38 Bland de äldre rättsfallen hänvisas det till följande domar: Dom av den 17 december 1970 i mål 11/70, Internationale Handelsgesellschaft (REG 1970, s. 1125), av den 24 oktober 1973 i mål 5/73, Balkan (REG 1973, s. 1091), av den 28 oktober 1975 i mål 36/75, Rutili (REG 1975, s. 1219; svensk specialutgåva, volym 2, s. 485), av den 7 juli 1976 i mål 118/75, Watson och Belmann (REG 1976, s. 1185; svensk specialutgåva, volym 3, s. 145 ), av den 5 juli 1977 i mål 114/76, Bela Mühle (REG 1977, s. 1211), av den 20 februari 1979 i mål 122/78, Buitoni (REG 1979, s. 677; svensk specialutgåva, volym 3, s. 385), av den 21 juni 1979 i mål 240/78, Atalanta (REG 1979, s. 2137), och av den 13 december 1979 i mål 44/79, Hauer (REG 1979, s. 3727; svensk specialutgåva, volym 4, s. 621).
39 Domstolens dom av den 13 mars 1997 i mål C-197/96, kommissionen mot Frankrike (REG 1997, s. I-1489), av den 9 mars 2000 i mål C-358/98, kommissionen mot Italien (REG 2000, s. I-1255), och av den 10 mars 2005 i mål C-33/03, kommissionen mot Förenade kungariket (REG 2005, s. I-1865).
40 I artikel 5 i direktiv 2002/19 hänvisas till målen i artikel 8 i direktiv 2002/21.
41 Dom av den 31 januari 2008 i mål C-380/05, Centro Europa 7 (REG 2008, s. I-349).
42 Domstolens dom av den 18 januari 1984 i mål 327/82, Ekro (REG 1984, s. 107), av den 19 september 2000 i mål C-287/98, Linster (REG 2000, s. I-6917), och av den 18 oktober 2007 i mål C-195/06, Österreichischer Rundfunk (REG 2007, s. I-8817).
43 Domstolens dom av den 27 april 1988 i mål 252/85, kommissionen mot Frankrike (REG 1988, s. 2243).
44 Domstolens dom av den 15 mars 1990 i mål C-339/87, kommissionen mot Nederländerna (REG 1990, s. I-851).
45 I det avseendet håller jag med den polska regeringen.
46 Dom av den 13 december 2001 i mål C-79/00, Telefónica de España (REG 2001, s. I-10075).
47 EGT L 199, s. 32.
48 Som följer generaladvokaten Jacobs förslag till avgörande av den 21 juni 2001.
49 Det kända paret bosatte sig, tillsammans med författarinnans barn, på Mallorca hösten 1838 med förhoppningen om en mild vinter som skulle lindra den tuberkulos som den polske musikern led av. Men dåligt väder och i synnerhet luftfuktigheten påskyndade deras avresa i februari 1839, trots att Chopin, sedan han från Paris hade fått sig tillsänt, efter långdragna tullformaliteter, pianot Pleyel som han beställt, hade kommit ett steg längre i komponerandet av sina 24 preludier, op. 28. George Sand har i Un hiver à Majorque, utg. Cort, 2004, beskrivit sina erfarenheter från ön i en intim och romantisk ton.
50 Som man skulle kunna beskriva som allt som direktivet inte förbjuder är tillåtet.
51 Mot bakgrund av deras betydelse på marknaden.
52 I en talan om fördragsbrott liknande den förevarande, domstolens dom av den 10 januari 2008 i målet C-387/06, kommissionen mot Finland, godtogs inte argumentet att den nationella bestämmelsen begränsade regleringsmyndighetens befogenheter, för kommissionen hade varken gjort någon ingående undersökning eller visat att den nationella myndigheten inte kunde vidta lämpliga åtgärder i syfte att uppnå de mål som eftersträvas i artikel 8 i ramdirektivet.
53 Bortsett från de överträdelser som görs i dessa artiklar och som ligger till grund för den första anmärkningen om fördragsbrott.
54 Jag insisterar på artikel 5 i direktiv 2002/19, jämförd med artikel 8 i direktiv 2002/21.