Förslag till avgörande av generaladvokat Yves Bot föredraget den 31 mars 2009

1 Originalspråk: franska.

2 Dom av den 24 maj 2007 i mål T-151/01 (REG 2007, s. II-1607) (nedan kallad den överklagade domen).

3 Återvinning av avfall är inte synonymt med återanvändning. Återanvändning är ett förfarande för avfallshantering som möjliggör ett återförande till produktionsprocessen av det material som en vara består av. Återvinning av avfall innebär att använda avfallet som råvara.

4 Ärende COMP D3/34493 – DSD (EGT L 166, s. 1, nedan kallat det omtvistade beslutet).

5 Första förordningen om tillämpning av artiklarna [81] och [82] i fördraget (EGT 13, 1962, s. 204; svensk specialutgåva, område 8, volym 1, s. 8).

6 BGBl. 1991 I, s. 1234.

7 Ärendena COMP/34493 – DSD, COMP/37366 – Hofmann + DSD, COMP/37299 – Edelhoff + DSD, COMP/37291 – Rethmann + DSD, COMP/37288 – ARGE och fem andra företag + DSD, COMP/37287 – AWG och fem andra företag + DSD, COMP/37526 – Feldhaus + DSD, COMP/37254 – Nehlsen + DSD, COMP/37252 – Schönmakers + DSD, COMP/37250 – Altvater + DSD, COMP/37246 – DASS + DSD, COMP/37245 – Scheele + DSD, COMP/37244 – SAK + DSD, COMP/37243 – Fischer + DSD, COMP/37242 – Trienekens + DSD, COMP/37267 – Interseroh + DSD (EGT L 319, s. 1).

8 Se punkterna 4, 58 och 59 i skälen till det omtvistade beslutet.

9 Se punkterna 7, 60 och 61 i skälen till det omtvistade beslutet.

10 Se punkt 20 i skälen till det omtvistade beslutet. Se även den tyska regeringens meddelande av den 24 maj 2000 till kommissionen (Bilaga K 21 till ansökan genom vilken talan väckts). Den tyska regeringen har bland annat angett att det är dock fullt möjligt för en enskild avfallsmottagare att kombinera återtagandet i närheten av försäljningsstället med insamling i närheten av slutkonsumentens bostad genom att endast ansluta sig till ett tvåfaldigt system enligt artikel 6.3 i förpackningsförordningen för en del av de förpackningar som vederbörande distribuerar.

11 Se punkt 111 i den överklagade domen.

12 Se bland annat dom av den 28 juni 2005 i de förenade målen C-189/02 P, C-202/02 P, C-205/02 P–C-208/02 P och C-213/02 P, Dansk Rørindustri m.fl. mot kommissionen (REG 2005, s. I-5425), punkt 426.

13 Se punkt 9 i den överklagade domen.

14 EGT L 40, 1989, s. 1; svensk specialutgåva, område 13, volym 17, s. 178.

15 Se bland annat dom av den 23 oktober 2003 i mål C-115/02, Rioglass och Transremar (REG 2003, s. I-12705), punkt 25 och däri angiven rättspraxis.

16 Se webbplatsen för Eco-Emballages, innehavare av användarlicens för symbolen Der Grüne Punkt i Frankrike (http://www.ecoemballages.fr).

17 Dom av den 25 januari 2007 i de förenade målen C-403/04 P och C-405/04 P, Sumito Metal Industries och Nippon Steel mot kommissionen (REG 2007, s. I-729), punkterna 118 och 119.

18 Dom av den 17 december 1998 i mål C-185/95 P, Baustahlgewebe mot kommissionen (REG 1998, s. I-8417).

19 Kommissionen hänvisar till punkt 49 i domen i det ovannämnda målet Baustahlgewebe mot kommissionen.

20 Domen i det ovannämnda målet Baustahlgewebe mot kommissionen, punkt 18.

21 Ibidem, punkt 19.

22 Ibidem, punkt 20.

23 Ibidem, punkt 21.

24 Ibidem, punkt 22.

25 Ibidem, punkt 29.

26 Ibidem, punkt 30. Se även Europeiska domstolens för de mänskliga rättigheterna dom av den 27 november 1991 i målet Kemmache mot Frankrike, serie A nr 218, 60 §.

27 Bilaga R 24 till överklagandet.

28 Se Europesika domstolens för de mänskliga rättigheterna dom av den 25 mars 1999 i målet Pélissier och Sassi mot Frankrike, Recueil des arrêts et décisions, 1999-II, § 71.

29 Domen i det ovannämnda målet Baustahlgewebe mot kommissionen, punkt 35.

30 Ibidem, punkt 36.

31 Dom av den 9 september 2008 i de förenade målen C-120/06 P och C-121/06 P, FIAMM m.fl. mot rådet och kommissionen (REG 2008, s. I-6513).

32 Punkt 213.

33 Domen i det ovannämnda målet Baustahlgewebe mot kommissionen, punkt 42.

34 Ibidem, punkt 45.

35 Ibidem, punkterna 45 och 46.

36 Se punkt 268 i förevarande förslag till avgörande.

37 Se bland annat dom av den 12 juni 2003 i mål C-112/00, Schmidberger (REG 2003, s. I-5659), punkt 71.

38 Idem.

39 Se Europeiska domstolens för de mänskliga rättigheterna dom av den 24 maj 1989 i målet Hauschildt mot Danmark, serie A nr 154, § 58.

40 Förstainstansrättens behörigheter har fastställts av rådet, på begäran av domstolen och efter att ha hört Europaparlamentet och kommissionen. I rådets beslut 88/591/EKSG, EEG, Euratom av den 24 oktober 1988 om upprättandet av Europeiska gemenskapernas förstainstansrätt (EGT L 319, s. 1; svensk specialutgåva, område 1, volym 2, s. 89), ändrad genom rådets beslut 93/350/EKSG, EEG, Euratom av den 8 juni 1993 (EGT L 144, s. 21; svensk specialutgåva, område 1, volym 3, s. 21), föreskrevs i artikel 3.1 c, att förstainstansrätten i första instans var behörig att pröva talan om gemenskapens utomobligatoriska ansvar på grund av skada som orsakats av dess institutioner.

41 Se Europeiska domstolens för de mänskliga rättigheterna dom av den 1 oktober 1982 i målet Piersack mot Belgien, serie A, nr 53, § 30.

42 Se Europeiska domstolens för de mänskliga rättigheterna dom i det ovannämnda målet Hauschildt mot Danmark, § 47.

43 Ibidem, § 48. Se även Europeiska domstolens för de mänskliga rättigheterna dom av den 18 oktober i målet Morel mot Frankrike, § 42.

44 Idem.

45 § 45.

46 Se Europeiska domstolens för de mänskliga rättigheterna dom av den 26 oktober 2007 i det ovannämnda målet Hauschildt mot Danmark, § 48, och i målet Hirschhorn mot Rumänien, § 73.

47 Se Europeiska domstolens för de mänskliga rättigheterna dom av den 27 juli 2006 i målet Gubler mot Frankrike.

48 Idem, § 28 och § 30. För exempel på godkännande från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna av sammanläggningen av rättsliga funktioner, se Europeiska domstolens för de mänskliga rättigheterna dom av den 24 augusti 1993 i målet Nortier mot Nederländerna, serie A nr 267, och av den 10 februari 2004 i målet Depiets mot Frankrike.

49 Se Europeiska domstolens för de mänskliga rättigheterna dom av den 28 september 1995 i målet Procola mot Luxemburg, serie A nr 326.

50 Idem, § 45. För exempel på sanktionsåtgärder mot sammanläggningen av rättsliga funktioner, se Europeiska domstolens för de mänskliga rättigheterna dom av den 25 februari 1997 i målet Findlay mot Storbritannien, Recueil des arrêts et décisions, 1997-I, och av den 25 juli 2000 i målet Tierce m.fl. mot San Marino.

51 Se Europeiska domstolens för de mänskliga rättigheterna dom av den 23 april 1996 i målet Remli mot Frankrike, Recueil des arrêts et décisions, 1996-II, s. 574, § 48.

52 Se Europeiska domstolens för de mänskliga rättigheterna dom av den 10 juli 2008 i målet Milhalkov mot Bulgarien.

53 Idem, § 47.

54 Ibidem, § 48.