Förslag till avgörande av generaladvokat Ján Mazák föredraget den 15 september 2009

1 Originalspråk: engelska.

2 EGT L 73, s. 18; svensk specialutgåva, område 2, volym 2, s. 66.

3 Se artiklarna 1 och 2 i direktiv 76/308. Innan direktiv 76/308 antogs var det inte möjligt att driva in en fordran i en medlemsstat om den grundade sig på en handling som utfärdats av en myndighet i en annan medlemsstat. Den omständigheten att nationella bestämmelser om indrivning var tillämpliga bara inom nationella territorier utgjorde ett hinder för upprättandet av en fungerande gemensam marknad och förhindrade att gemenskapsregler kunde tillämpas till fullo och på ett rättvist sätt, vilket underlättade bedrägliga förfaranden. Se skälen 1–3 i direktiv 76/308.

4 Enligt artikel 3 i direktiv 76/308 avses med anmodad myndighet den behöriga myndigheten i en medlemsstat till vilken en begäran om bistånd framställs.

5 Enligt artikel 3 i direktiv 76/308 avses med sökande myndighet den behöriga myndigheten i en medlemsstat som framställer en begäran om bistånd.

6 Vilken omfattas av tillämpningsområdet för direktiv 76/308.

7 Det förefaller som att skattebeskedet delgavs klaganden genom det tjeckiska finansministeriet den 6 augusti 1999 på grund av en överenskommelse av den mellan Republiken Tjeckien och Förbundsrepubliken Tyskland angående ömsesidigt bistånd mellan tullförvaltningsmyndigheter. I artikel 7 i den ifrågavarande överenskommelsen föreskrivs att på begäran av den ena partens tullförvaltningsmyndigheter ska den andra partens tullförvaltningsmyndigheter, i enlighet med tillämplig lagstiftning, delge alla beslut och andra handlingar från den begärande tullförvaltningsmyndigheten … .

8 I artikel 5 i direktiv 76/308 förutses således, enligt min mening, två olika former av ömsesidigt bistånd när det gäller delgivning av handlingar och beslut. Den första rör fordran i sig och den andra rör indrivning av densamma.

9 Som omfattas av tillämpningsområdet för det direktivet. Se artikel 2.

10 Enligt artikel 8 i direktiv 76/308 skall det dokument som medger verkställighet av fordran [sedan ikraftträdandet av rådets direktiv 2001/44/EG av den 15 juni 2001 om ändring av direktiv 76/308/EEG om ömsesidigt bistånd för indrivning av fordringar uppkomna till följd av verksamhet som utgör en del av finansieringssystemet för Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket och av jordbruksavgifter och tullar samt med avseende på mervärdesskatt och vissa punktskatter (EGT L 175, s. 17)] i allmänhet direkt erkännas och automatiskt behandlas som ett dokument som medger verkställighet av fordran i den medlemsstat där den anmodade myndigheten har sitt säte, medan det tidigare endast behövde godtas som, erkännas som, kompletteras eller ersättas med, ett dokument som medger verkställighet på den medlemsstatens territorium. Se dom av den i mål C-338/01, kommissionen mot rådet (REG 2004, s. I-4829), punkt 71. Se även punkt 75 i den domen. Se, emellertid, artikel 8.2 i direktiv 76/308, enligt vilken medlemsstaterna får föreskriva ett undantag från bestämmelsen i artikel 8.1 i det direktivet och principen om nationell behandling. Det förefaller emellertid som om artikel 8.2 i direktiv 76/308 inte är relevant i målet vid den hänskjutande domstolen. Möjligheten att föreskriva ett undantag från artikel 8.1 i direktiv 76/308 utnyttjades synbarligen inte av Republiken Tjeckien när den införlivade direktivet. Se artikel 6.1 i Lag Nr 191/2004 Coll. om internationellt bistånd för indrivande av vissa ekonomiska fordringar, som trädde i kraft den och införlivade direktiv 76/308 med den tjeckiska rättsordningen, där det föreskrivs att [d]en handling som utgör exekutionstiteln för indrivning av fordran i den stat där behörig myndighet finns ska, från den tidpunkt då en fullständig begäran om indrivning mottagits, erkännas som en exekutionstitel för en fordran i Republiken Tjeckien.

11 Dom av den 1 juli 2004 i de förenade målen C-361/02 och C-362/02, Elliniko Dimosio mot Nikolaos Tsapalos och Konstantinos Diamantakis (REG 2004, s. I-6405), punkt 20.

12 Eller den handling som ligger till grund för dess indrivande.

13 Trots det undantag från regeln om nationell behandling som föreskrivs i artikel 8.2 i direktiv 76/308 medger i själva verket inte den bestämmelsen att myndigheterna i den anmodade medlemsstaten ifrågasätter giltigheten eller verkställbarheten av den handling som ligger till grund för verkställighet av fordran, utan innebär endast att handlingen har en motsvarighet hos dessa myndigheter och påverkar inte forumbestämmelserna i artikel 12 i det direktivet. Se i detta avseende artikel 8.2 tredje stycket i direktiv 76/308. Det ska anmärkas att det i artikel 8.2 tredje stycket i direktiv 76/308 hänvisas till detta som formaliteter. Se även artikel 11.1 i kommissionens direktiv 2002/94/EG av den 9 december 2002 om tillämpningsföreskrifter för vissa bestämmelser i rådets direktiv 76/308/EEG om ömsesidigt bistånd för indrivning av fordringar som har avseende på vissa avgifter, tullar, skatter och andra åtgärder (EGT L 337, s. 41), där det föreskrivs att [d]en anmodade myndigheten skall skriftligen bekräfta mottagandet av begäran om delgivning så snart som möjligt och i alla händelser inom sju dagar från mottagandet.

14 Enligt min mening ger artiklarna 4–6 i direktiv 76/308 de behöriga myndigheterna i en medlemsstat möjlighet att begära, från behöriga myndigheter i en annan medlemsstat, bistånd med viss information, delgivning av handlingar och beslut och indrivning av fordringar. De föreskriver inte någon skyldighet att begära sådant bistånd. Det ankommer på varje medlemsstat att bedöma om sådant bistånd från andra medlemsstater är nödvändigt. Se, för ett liknande synsätt, dom av den 27 september 2007 i mål C-184/05, Twoh International BV mot Staatssecretaris van Financiën (REG 2007, s. I-7897), punkt 32, som särskilt rörde artikel 2.1 i rådets direktiv 77/799/EEG av den om ömsesidigt bistånd av medlemsstaternas behöriga myndigheter på direktbeskattningens område (EGT L 336, s. 15; svensk specialutgåva, område 9, volym 1, s. 64). Jag ska åter anmärka att delgivningen av skattebeskedet skedde med stöd av artikel 5 i direktiv 76/308.

15 Dom av den 12 april 2005 i mål C-145/03, Keller (REG 2005, s. I-2529), punkt 33, och av den i mål C-119/05, Lucchini (REG 2007, s. I-6199), punkt 43.

16 Dom av den 13 mars 2001 i mål C-379/98, PreussenElektra (REG 2001, s. I-2099), punkt 39, av den i mål C-390/99, Canal Satélite Digital (REG 2002, s. I-607), punkt 19, och av den i mål C-11/07, Eckelkamp m.fl. (REG 2008, s. I-6845), punkt 28.