Förslag till avgörande av generaladvokat Paolo Mengozzi föredraget den 24 juni 2010

1 Originalspråk: italienska.

2 EUT L 218, s. 129.

3 Protokoll (nr 2) om införlivande av Schengenregelverket inom Europeiska unionens ramar. Genom ikraftträdandet av Lissabonfördraget har Schengenprotokollet, som numera har nr 19, ändrats något. I förevarande mål ska det dock hänvisas till den föregående versionen av protokollet.

4 Rådets beslut 2000/365/EG av den 29 maj 2000 om en begäran från Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket (EGT L 131, s. 43).

5 Som Förenade kungariket har påpekat i sina skriftliga yttranden deltar Förenade kungariket till stor del i Schengenregelverket inom områdena för polis och säkerhet, medan nämnda medlemsstat inte deltar i allt det som rör avskaffandet av inre gränser och fri rörlighet för personer.

6 Rådets beslut 2004/512/EG av den 8 juni 2004 om inrättande av Informationssystemet för viseringar (VIS) (EUT L 213, s. 5).

7 Vilken numera motsvaras av artikel 74 FEUF.

8 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 767/2008 av den 9 juli 2008 om informationssystemet för viseringar (VIS) och utbytet mellan medlemsstaterna av uppgifter om viseringar för kortare vistelse (VIS-förordningen) (EUT L 218, s. 60).

9 Genom ikraftträdandet av Lissabonfördraget har dessa bestämmelser upphävts och området för polissamarbete har flyttats över till FEUF, där det i dag delar samma avdelning (avdelning V i den tredje delen) som de bestämmelser som ligger till grund för det närmare samarbetet i fråga om viseringar. Denna nya placering skapar intressanta möjligheter, vilka även åberopades under förhandlingen: rådet hävdade att om det angripna beslutet hade antagits i dag, skulle en annan rättslig grund ha kunnat tillämpas. Dessa påpekanden saknar dock betydelse för avgörandet av förevarande tvist.

10 Rådets rambeslut 2006/960/RIF av den 18 december 2006 om förenklat informations- och underrättelseutbyte mellan de brottsbekämpande myndigheterna i Europeiska unionens medlemsstater (EUT L 386, s. 89).

11 Dom av den 11 december 2008 i mål C-295/07 P, kommissionen mot Département du Loiret (REG 2008, s. I-9363), punkterna 105 och 106 och där angiven rättspraxis.

12 Dom av den 18 december 2007 i mål C-77/05, Förenade kungariket mot rådet (REG 2007, s. I-11459), punkt 62, och i mål C-137/05, Förenade kungariket mot rådet (REG 2007, s. I-11593), punkt 50.

13 Domen i mål C-77/05, Förenade kungariket mot rådet (ovan fotnot 12), punkt 77. Domstolen hänvisade till vissa klassiska domar vad gäller valet av rättslig grund: dom av den 11 juni 1991 i mål C-300/89, kommissionen mot rådet, kallat Titandioxid (REG 1991, s. I-2867; svensk specialutgåva, volym 11, s. I-199), punkt 10, av den 13 september 2005 i mål C-176/03, kommissionen mot rådet (REG 2005, s. I-7879), punkt 45, och av den 23 oktober 2007 i mål C-440/05, kommissionen mot rådet (REG 2007, s. I-9097), punkt 61.

14 Som framgått fanns det redan ett system med ett sådant syfte, vilket infördes genom beslut 2006/960/RIF (se ovan fotnot 10): enligt detta system är dock, som redan har påpekats, tillgången till information indirekt, och inte direkt, vilket den däremot är i det angripna beslutet.

15 Se exempelvis dom av den 26 mars 1987 i mål 45/86, kommissionen mot rådet (REG 1987, s. 1493; svensk specialutgåva, volym 9, s. 55), punkt 11, domen i målet Titandioxid (ovan fotnot 13), punkt 10, och dom av den 12 november 1996 i mål C-84/94, Förenade kungariket mot rådet (REG 1996, s. I-5755), punkt 25. Se även yttrande nr 2/00 av den 6 december 2001 (REG 2001, s. I-9713), punkt 22.

16 Domen i mål C-77/05, Förenade kungariket mot rådet (ovan fotnot 12), punkt 55.

17 Angående denna princip, se allmänt det förslag till avgörande som generaladvokaten Trstenjak föredrog den 10 juli 2007 i mål C-137/05, Förenade kungariket mot rådet (ovan fotnot 12), punkterna 108–112 i förslaget till avgörande.

18 I nämnda skäl anges särskilt att Schengenregelverket planerades och fungerar som en enhet som måste godtas i sin helhet och tillämpas av alla stater som stöder principen om avskaffande av personkontroller vid de gemensamma gränserna.

19 Domen i mål C-77/05, Förenade kungariket mot rådet (ovan fotnot 12), punkt 61.

20 Vad beträffar karaktären på begreppet enhetlighet inom den juridiska doktrinen, se mitt förslag till avgörande av den 5 mars 2009 i mål C-429/07, X, där domstolen meddelade dom den 11 juni 2009 (REG 2009, s. I-4883), punkt 28 och fotnot 6 i förslaget till avgörande.

21 Se dom av den 20 maj 2008 i mål C-91/05, kommissionen mot rådet (REG 2008, s. I-3651), punkt 73 och där angiven rättspraxis.

22 Se exempelvis dom av den 11 september 2003 i mål C-211/01, kommissionen mot rådet (REG 2003, s. I-8913), punkt 40, och av den 10 januari 2006 i mål C-94/03, kommissionen mot rådet (REG 2006, s. I-1), punkt 36.

23 Se exempelvis artikel 39 och följande artiklar i Schengenkonventionen (EGT L 239, 22.9.2000, s. 1).

24 Se artikel 1 i ovannämnda beslut 2000/365/EG.