Förslag till avgörande av generaladvokat Paolo mengozzi föredraget den 15 juni 2010

1 Originalspråk: franska.

2 Förenta nationernas fördragssamling, volym 443, s. 129.

3 Förenta nationernas fördragssamling, volym 752, s. 267.

4 EGT L 212, s. 3; svensk specialutgåva, område 16, volym 2, s. 83.

5 EGT L 212, s. 1; svensk specialutgåva, område 16, volym 2, s. 81.

6 Lag om godkännande av avtalet mellan Konungariket Belgien och Europaskolan (Moniteur Belge av den 7 februari 1976, s. 1415).

7 Dom av den 5 april 1990 i mål C-6/89, kommissionen mot Belgien (REG 1990, s. I-1595).

8 I punkt 35 i sin ansökan har kommissionen använt uttrycket för övrigt som inledning till den del av det påstådda fördragsbrottet som avser överträdelse av artikel 10 EG.

9 Enligt det motiverade yttrande som riktats till Konungariket Belgien är den första obetalda fakturan daterad den 13 december 1995.

10 Se punkterna 20 och 21 i ansökan.

11 Kommissionen har i denna punkt i sin replik angett att under alla förutsättningar utgör värdlandsavtalet obestridligen en del av gemenskapsrätten, även oberoende av artikel 10 EG. Värdlandsavtalet måste anses som en sekundärrättsakt till 1994 års konvention, vilken i sig utgör en del av gemenskapsrätten.

12 Dom av den 15 januari 1986 i mål 44/84, Hurd (REG 1986, s. 29; svensk specialutgåva, volym 8, s. 369).

13 Punkterna 20–22.

14 För säkerhets skull vill jag för övrigt påpeka att talan i målet kommissionen mot Förenade kungariket (C-545/09, pågående mål), genom vilken kommissionen gör gällande att Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland har åsidosatt artikel 12 i 1994 års konvention, har väckts med stöd av artikel 26 i nämnda konvention.

15 Dom av den 14 juli 2005 i de förenade målen C-259/03, C-260/03 och C-343/03, kommissionen mot Danmark.

16 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 7 september 2006 i mål C-484/04, kommissionen mot Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland (REG 2006, s. I-7471), punkt 25 och där angiven rättspraxis.

17 Se, för ett liknande resonemang, domen i det ovannämnda målet kommissionen mot Förenade kungariket (punkt 24 och där angiven rättspraxis).

18 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 15 januari 2002 i mål C-439/99, kommissionen mot Italien (REG 2002, s. I-305), punkt 11.

19 Se den formella underrättelsen, s. 7.

20 Se punkterna 20 och 21 i ansökan.

21 Se, med hänsyn härtill, dom av den 18 mars 1986 i mål 85/85, kommissionen mot Belgien (REG 1986, s. 1149, punkt 15), enligt vilken det, vid bedömningen av huruvida målet kan tas upp till sakprövning, räcker att kommissionen till stöd för sina yrkanden gör gällande en överträdelse av gemenskapsrättsliga bestämmelser. Frågan huruvida en överträdelse faktiskt föreligger ska omfattas av den materiella utredningen av tvisten.

22 Dom av den 3 juni 2008 i mål C-308/06, Intertanko (REG 2008, s. I-4057), punkt 52.

23 Förenta nationernas fördragssamling, volym 1155, s. 331 (SÖ 1988:36).

24 Se bland annat, för ett liknande resonemang, dom av den 10 februari 1983 i mål 230/81, Luxemburg mot Europaparlamentet (REG 1983, s. 255), punkt 37, domen i målet Hurd (ovan fotnot 12), punkt 38, dom av den 2 juni 2005 i mål C-266/03, kommissionen mot Luxemburg (REG 2005, s. I-4805), punkterna 57 och 58, av den 14 juli 2005 i mål C-433/03, kommissionen mot Tyskland (REG 2005, s. I-6985), punkterna 63 och 64, och dom av den 20 april 2010 i mål C-246/07, kommissionen mot Sverige (REU 2010, s. I-3317), punkterna 69–71.

25 Se dom av den 15 september 1981 i mål 208/08, Bruce of Donington (REG 1981, s. 2205), punkt 14, domen i målet Luxemburg mot Europaparlamentet (ovan fotnot 24), punkt 37, domen i målet Hurd (ovan fotnot 12), punkt 39, och dom av den 22 mars 1990 i mål C-333/88, Tither (REG 1990, s. I-1133), punkt 16.

26 Således fastställde domstolen i sina domar i målen kommissionen mot Luxemburg (ovan fotnot 24), punkt 58, kommissionen mot Tyskland (ovan fotnot 24), punkt 64, och kommissionen mot Sverige (ovan fotnot 24), punkt 71, att den skyldighet till lojalt samarbete som föreskrivs i artikel 10 EG inte är beroende av vare sig huruvida den berörda gemenskapsbefogenheten är exklusiv eller inte eller av medlemsstaternas eventuella rätt att avtala om skyldigheter i förhållande till tredjeländer. I sin dom i målet kommissionen mot Sverige godtog domstolen inte svarandemedlemsstatens resonemang enligt vilket skyligheten till lojalt samarbete skulle vara av begränsad räckvidd på områden där befogenheten delas mellan gemenskapen och medlemsstaterna.

27 Se, för ett liknande resonemang, Blanquet, M., L’article 5 du traité CEE, LGDJ, Paris, 1994, s. 312.

28 Det bör påpekas att domen i målet kommissionen mot Belgien (ovan fotnot 21) inte har publicerats i sin helhet i rättsfallssamlingen.

29 Detta europatillägg motsvarade skillnaden mellan en nationell lön och en enhetlig lön fastställd genom tjänsteföreskrifterna för lärarna på grundval av tjänsteföreskrifterna för tjänstemännen i Europeiska gemenskaperna.

30 (EGT L 73, 1972, s. 14).

31 Domen i målet Hurd (ovan fotnot 12), punkt 20.

32 Punkt 22.

33 Punkt 37.

34 Punkt 38.

35 Punkt 39 (mina kursiveringar).

36 Punkt 41.

37 Punkt 42.

38 Punkt 44.

39 Punkt 45.

40 Föremålet för det påstådda fördragsbrottet inskränktes emellertid under förfarandets gång, genom att Europaskolan i München uteslöts, eftersom kommissionen avseende den sistnämnda hade konstaterat att gemenskapen inte deltog i dess finansiering.

41 Punkt 13 i domen i målet kommissionen mot Belgien (ovan fotnot 7).

42 Punkt 14.

43 Punkt 16. Domstolen hänvisade i detta hänseende till sin dom av den 21 februari 1990 i mål C-74/89, kommissionen mot Belgien (REG 1990, s. I-491).

44 Min kursivering.

45 Se för ett liknande resonemang domen i målet Hurd (ovan fotnot 12), punkt 22.

46 Således ska domstolen, om det antas att den har att lämna ett förhandsavgörande angående tolkningen av 1994 års konvention och värdlandsavtalet som avser de omständigheter som inträffat efter den 1 oktober 2002, enligt min uppfattning förklara sig behörig att tolka 1994 års konvention, med hänsyn till att den sistnämnda omfattas av gemenskapsrätten, men förklara sig obehörig att undersöka bestämmelserna i värdlandsavtalet.