Förslag till avgörande av generaladvokat Niilo Jääskinen föredraget den 27 november 2012

1 Originalspråk: engelska.

2 EUT L 347, s. 1.

3 Mål C-74/11, kommissionen mot Finland. Jag kommer i dag även att föredra mitt förslag till avgörande i mål C-85/11, kommissionen mot Irland, vilket rör frågan huruvida medlemsstaterna har rätt att inkludera icke beskattningsbara personer i mervärdesskattegrupper. Detta är en fråga som också är relevant i mål C-74/11, kommissionen mot Finland. Kommissionen har också ifrågasatt att det är tillåtet att inkludera icke beskattningsbara personer i mervärdesskattegrupper i en rad andra mål, nämligen mål C-109/11, kommissionen mot Republiken Tjeckien, mål C-95/11, kommissionen mot Danmark, mål C-65/11, kommissionen mot Nederländerna och mål C-86/11, kommissionen mot Förenade kungariket. Det är dock endast i förevarande mål och i mål C-85/11, kommissionen mot Irland, som domstolen har ansett att det krävs ett förslag till avgörande av en generaladvokat.

4 Se dom av den 11 juli 2002 i mål C-139/00, kommissionen mot Spanien (REG 2002, s. I-6407), punkt 18 och där angiven rättspraxis.

5 REU 2010, s. I-11599, punkt 44 och där angiven rättspraxis. Se även dom av den 10 maj 2012 i mål C-39/10, kommissionen mot Estland, punkterna 24–26.

6 Motsvarande bestämmelse i de omarbetade rättegångsregler som trädde i kraft den 1 november 2012 återfinns i artikel 120 c (EUT L 265, 2012, s. 1).

7 Dom av den 16 juni 2005 i mål C-456/03, kommissionen mot Italien (REG 2005, s. I-5335), punkt 23 och där angiven rättspraxis.

8 Domen i det ovannämnda målet kommissionen mot Italien, punkt 37.

9 Domen i det ovannämnda målet kommissionen mot Portugal, punkt 47.

10 Se, exempelvis, dom av den 13 juli 2000 i mål C-36/99, Idéal Tourisme (REG 2000, s. I-6049). Giltigheten av bestämmelser i mervärdesskattedirektivet kan faktiskt ifrågasättas på grund av åsidosättande av principen om likabehandling. Se dom av den 23 april 2009 i mål C-460/07, Puffer (REG 2009, s. I-3251). För ett färskt exempel på ett mål i vilket domstolen prövade huruvida en medlemsstat hade åsidosatt principen om skatteneutralitet vid införlivandet av mervärdesskattedirektivet, se beslut av den 19 januari 2012 i mål C-117/11, Purple Parking.

11 Dom av den 15 juli 2010 i mål C-582/08, kommissionen mot Förenade kungariket (REU 2010, s. I-7195), punkt 51. Se även punkt 52 i mitt förslag till avgörande i det målet.

12 Se, exempelvis, dom av den 12 januari 2006 i mål C-246/04, Turn- und Sportunion Waldberg (REG 2006, s. I-589), punkt 31, och dom av den 27 april 2006 i de förenade målen C-443/04 och C-444/04, Solleveld (REG 2006, s. I-3617), punkt 36.

13 Kommissionen har härvid hänvisat till dom av den 10 april 2008 i mål C-309/06, Marks & Spencer (REG 2008, s. I-2283), punkterna 49 och 51.

14 Se Avdelning IX respektive artikel 98 i mervärdesskattedirektivet.

15 Se, för en liknande frågeställning, domen i det ovannämnda målet Turn- und Sportunion Waldburg, punkt 30.

16 Se, analogt, dom av den 28 juni 2007 i mål C-363/05, JP Morgan Fleming (REG 2007, s. I-5517), punkt 44.

17 Dom av den 29 oktober 2009 i mål C-174/08, NCC Construction Danmark (REG 2009, s. I-10567, punkt 23 och där angiven rättspraxis, och dom av den 19 juli 2012 i mål C-33/11, A Oy, punkt 27.

18 Se domen i det ovannämnda målet kommissionen mot Förenade kungariket, punkterna 49–51.

19 Domen i det ovannämnda målet kommissionen mot Förenade kungariket, särskilt punkt 51. Se även punkt 52 i mitt förslag till avgörande i samma mål.

20 Möjligheten att införa mervärdesskattegrupper genomförs konkret på olika sätt. I vissa medlemsstater där möjligheten införts är det obligatoriskt att bilda mervärdesskattegrupper för de personer som uppfyller kraven, i andra medlemsstater är det frivilligt.

21 Se skäl 5 i mervärdesskattedirektivet.

22 Se skäl 7 i mervärdesskattedirektivet.

23 Terra, B. och Kajus, J., A Guide to the European VAT Directives, IBFD, 2012, kapitel 7.3.

24 Se dom av den 22 maj 2008 i mål C-162/07, Ampliscientifica (REG 2008, s. I-4019), punkterna 19 och 20.

25 För en sammanfattning av avdragssystemet, se dom av den 6 september 2012 i mål C-324/11,Tóth (REU 2012, s. I-0000), punkt 25 och där angiven rättspraxis.

26 Se Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet om möjligheten att tillåta mervärdesskattegrupper enligt artikel 11 i rådets direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt (KOM(2009) 325 slutlig), s. 11 och 12.

27 Se domen i det ovannämnda målet NCC Construction Danmark, punkt 24 och där angiven rättspraxis.

28 För en diskussion om gruppregistrering i det svenska mervärdesskattesystemet, se Magnusson, H., Gruppregistrering till mervärdesskatt, Skattenytt 1998/11, s. 767.

29 Parterna har diskuterat frågan huruvida artikel 11 i mervärdesskattedirektivet föreskriver ett undantag som ska tolkas restriktivt. Enligt min mening är denna infallsvinkel inte ändamålsenlig, särskilt som kommissionen i förevarande mål förefaller hävda att ordningen för mervärdesskattegrupper inte är ett undantag från det allmänna mervärdesskattesystemet, utan en särreglering. Det verkar emellertid som om kommissionen intar motsatt ståndpunkt i mål C-85/11, kommissionen mot Irland.

30 I punkt 2 i bilaga A till det andra mervärdesskattedirektivet angavs att om en medlemsstats avsikt är att viss verksamhet inte ska beskattas ska detta hellre uppnås genom undantag från skatteplikt än genom att personer som bedriver sådan verksamhet undantas från skattens tillämpningsområde. Inom unionens mervärdesskattesystem ska de bestämmelser som fastställer en persons status som beskattningsbar person följaktligen inte tillämpas i syfte att nå särskilda politiska mål.

31 Nämnt ovan.

32 Se, exempelvis, dom av den 6 maj 2010 i mål C-94/09, kommissionen mot Frankrike (REU 2010, s. I-4261), punkt 28 i vilken domstolen angav följande: … när en medlemsstat har beslutat att använda sig av möjligheten enligt artikel 98.1 och 98.2 i direktiv 2006/112 att tillämpa en reducerad mervärdesskattesats på en tjänstekategori i bilaga III till detta direktiv, får medlemsstaten begränsa tillämpningen av den reducerade mervärdesskattesatsen till att gälla konkreta och specifika aspekter av tjänstekategorin, under förutsättning att den iakttar principen om skatteneutralitet, vilken ligger till grund för det gemensamma systemet för mervärdesskatt. Se även dom av den 7 mars 2002 i mål C-169/00, kommissionen mot Finland (REG 2002, s. I-2433), punkt 30, av den 8 maj 2003 i mål C-384/01, kommissionen mot Frankrike (REG 2003, s. I-4395, punkt 24, av den 3 april 2008 i mål C-442/05, Zweckverband zur Trinkwasserversorgung und Abwasserbeseitigung Torgau-Westelbien (REG 2008, s. I-1817), punkt 43.

33 När det gäller tolkningen av en jämförbar situation i unionsrätten där det finns lagstiftningsalternativ, se dom av den 23 oktober 2003 i mål C-408/01, Adidas-Salomon och Adidas Benelux (REG 2003, s. I-12537). I punkt 20 i denna dom angav domstolen att … medlemsstatens valmöjlighet [när den införlivar artikel 5.2 i rådets direktiv 89/104/EEG av den 21 december 1988 om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagar (EGT L 40, 1989, s. 1; svensk specialutgåva, område 13, volym 17, s. 178)] [avser således] just principen om beviljande av ett förstärkt skydd till förmån för kända varumärken men inte de situationer som täcks av detta skydd när medlemsstaten beviljar ett sådant skydd.

34 Enligt lagförslaget om mervärdesskattegrupper i Sverige får högst 20–30 procent av verksamheten riktas utanför gruppen. När det gäller en näringsidkare som tillhandahåller finansiella företag stödtjänster motiverades kravet att denne ska ha som huvudsaklig inriktning att göra detta i det relevanta regeringsförslaget med behovet av att minska den konkurrenssnedvridning som kan uppstå i förhållande till helt fristående företag till följd av ordningen för mervärdesskattegrupper. Se regeringens proposition 1997/98:148, s. 37.

35 En nationell ordning för mervärdesskattegrupper som endast införs avseende vissa sektorer skulle också kunna kritiseras från ett statsstödsperspektiv, eftersom den innebär en selektiv fördel för näringsidkare inom dessa sektorer.