Förslag till avgörande av generaladvokat Pedro Cruz Villalón föredraget den 31 januari 2013

1 Originalspråk: spanska

2 Bilaga 1C till avtalet om upprättande av Världshandelsorganisationen (nedan kallat WTO-avtalet) som undertecknades i Marrakech den 15 april 1994 och godkändes genom rådets beslut 94/800/EG av den 22 december 1994 om ingående, på Europeiska gemenskapens vägnar – vad beträffar frågor som omfattas av dess behörighet – av de avtal som är resultatet av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan (1986–1994) (EGT L 336, 1994, s. 1; svensk specialutgåva, område 11, volym 38, s. 3).

3 Dom av den 11 september 2007 i mål C-431/05, Merck Genéricos (REG 2007, s. I-7001).

4 Se hänvisning i punkt 3 ovan.

5 Domen i det ovannämnda målet Merck Genéricos, punkterna 46 och 47.

6 Dom av den 16 juni 1986 i mål C-53/96, Hermès (REG 2008, s. I-3603).

7 Med Piet Eeckhouts ord, EU External Relations Law, andra uppl., Oxford University Press, Oxford, 2011, s. 279, [i]f competence is the criterion for jurisdiction, the latter will be the hostage of the complexity of the former.

8 Min kursivering.

9 Till skillnad från i artikel 133 EG (efter Nice), inbegriper artikel 207 FEUF uttryckligen handelsrelaterade aspekter av immateriella rättigheter i de områden på vilka [d]en gemensamma handelspolitiken ska grunda sig på enhetliga principer, medan artikel 133.5 EG begränsade sig till att fastställa att tillämpningen av punkterna 1–4 däri skulle utvidgas till att avse internationella förhandlingar och avtal om tjänster och immateriella rättigheter i den mån de inte [omfattades] av dessa punkter. I den första av dessa punkter föreskrevs att den gemensamma handelspolitiken skulle grunda sig på enhetliga principer. Enligt artikel 133 EG ingick således redan principiellt den externa dimensionen av de handelsrelaterade aspekterna av de immateriella rättigheterna i detta område. I artikel 207 FEUF har detta område helt enkelt integrerats mer direkt och fullständigt, vilket går utöver en hänvisning till dess externa dimension. Generaladvokaten Kokott har i det avseendet i punkt 63 i sitt förslag till avgörande i mål C-13/07, kommissionen mot rådet, ansett att gemenskapen inte tilldelades exklusiv [befogenhet] … på de områden som rör handel med tjänster och handelsrelaterade aspekter av immateriella rättigheter genom artikel 133.5 EG, utan [d]etta steg genomfördes först i Lissabonfördraget. Genom artikel 207.1 FEUF jämställs hädanefter nya områden inom handelspolitiken uttryckligen med traditionella områden och det anges uttryckligen att unionen har exklusiv [befogenhet] vad gäller den gemensamma handelspolitiken (artikel 3.1 e FEUF). Detta innebär emellertid inte något stöd för att artikel 207 FEUF har gett unionen exklusiv befogenhet på immaterialrättsområdet.

10 Framför allt Eeckhout, P., EU External Relations Law, som nämnts ovan, s. 285, Dimopoulos, A., The Common Commercial Policy after Lisbon: Establishing parallelism between internal and external economic relations?, i Croatian Yearbook of European Law and Policy, volym 4 (2008), s. 108 och 109, och Hahn, M., Art. 207, i Callies, Ch./Ruffert, M., EUV/AEUV, fjärde uppl., Ch. Beck, München, 2011, noteringarna 2 och 16.

11 Yttrande 1/94 av den 15 november 1994 (REG 1994, s. I-5267; svensk specialutgåva, s. I-233).

12 Exempel på i vilken grad rättigheter (i synnerhet immateriella) är intimt förknippade med handeln – eller, om så skulle föredras, i vilken grad deras handelsrelaterade aspekter kan betraktas som avgörande för hur de ska definieras – finns just i själva TRIPs-avtalet. Såsom framgår av bakgrunden till TRIPs-avtalet var de avtalsslutande parterna inte överens om vilken omfattning begreppet handelsrelaterade aspekter av immateriella rättigheter skulle ges. Medan utvecklingsländerna förespråkade en strikt tolkning (koncentrerad till, om man så vill, den rena handeln), framhöll i-länderna vikten av ett mera vitt begrepp, som skulle omfatta hela immaterialrättsområdet, då ett otillräckligt skydd oundvikligen skulle skada handeln. Se, till exempel, Negotiating Group on Trade-Related Aspects of Intellectual Property Rights, including Trade in Counterfeit Goods, Meeting of 25 March 1987, MTN.GNG/NG11/1, 6 § och följande §§. Meeting of the Negotiating Group of 10 June 1987, MTN.GNG/NG11/2, 4 och 5 §§. Negotiating Group on Trade-Related Aspects of Intellectual Property Rights, including Trade in Counterfeit Goods, Suggestion by the United States for Achieving the Negotiating Objective, MTN.GNG/NG11/W/14. På något sätt, vilket kommer att visa sig längre fram, slutade det med att båda ståndpunkterna fick gehör: den första genom avtalets titel och den andra genom dess innehåll. Förhandlingarna inför TRIPs-avtalet och införandet av de immateriella rättigheterna i GATT beskrivs i Hestermeyer, H.P., Human Rights and the WTO, Oxford, Oxford University Press, 2007, s. 33–48.

13 TRIPs-avtalet främsta syfte är, såsom framgår av punkt 58 i yttrande 1/94, att stärka och harmonisera skyddet av immaterialrätt över hela världen, och att dess ingående, i den mån det föreskriver regler på områden där det inte finns några harmoniseringsåtgärder inom gemenskapen … gör det möjligt att uppnå en harmonisering inom gemenskapen vilket skulle bidra till inrättandet av den gemensamma marknaden och dess funktion.

14 Det är riktigt att avtalets titel (avtal om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter) och lydelsen i artikel 207.1 FEUF (handelsrelaterade aspekter av immateriella rättigheter) inte är identiska. I det avseendet se Krajewski, M., The Reform of the Common Commercial Policy, i Biondi, A./Eeckhout, P./Ripley, S., EU Law After Lisbon, Oxford University Press, Oxford, 2012, s. 301.

15 Patenterbarheten är en egenskap förknippad med de villkor som en produkt eller en process måste uppfylla för att kunna komma i åtnjutande av ett skydd. Införandet och regleringen av sådana villkor utgör normativa åtgärder som helt klart tillhör området för patenträttens materiella bestämmelser, det vill säga ett område som rör patentens utformning såsom rättsliga realiteter som kan vara föremål för handel och därför producera (handelsmässiga) effekter på området, vilka effekter flertalet bestämmelser i TRIPs-avtalet, men inte alla, söker reglera.

16 Dom av den 9 september 2008 i de förenade målen C-120/06 P och C-121/06 P, FIAMM m.fl. mot rådet och kommissionen (REG 2008, s. I-6513).

17 Förslag till avgörande i de ovannämnda förenade målen C-120/06 P och C-121/06 P, punkt 31.

18 Det bör påpekas att domstolen normalt sett ställer sig tveksam till att tillerkänna bestämmelserna i WTO-avtalen direkt effekt (möjligheten att åberopa dem) (vilket gäller såväl avtal som ingåtts inom organisationen som beslut som deras organ fattat). Denna motvilja grundar sig i att WTO-systemet, som är flexibelt, saknar ett tillräckligt sofistikerat rättssystem för att kunna dra fördel av den direkta effekten i unionsrätten. Både GATT och senare WTO har utformats i enlighet med en politisk kompromiss som går ut på att upprätthålla den jämvikt som genom diplomatiska förhandlingar har uppnåtts mellan parterna. Se, för en övergripande analys av denna rättspraxis, Blázquez Navarro, I., Integración europea y diferencias comerciales en la OMC, Marcial Pons, Madrid, 2007, s. 357 och följande sidor.

19 Dom av den 12 september 1972 i de förenade målen 21/72-24/72, International Fruit Company (REG 1972, s. 1219; svensk specialutgåva, volym 2, s. 279).

20 Till den graden att tolkningsfrågor angående detta har besvarats i praxis med stöd av f.d. artikel 104 i rättegångsreglerna, däribland dom av den 2 maj 2001 i mål C-307/99, OGT Fruchthandelsgesellschaft (REG 2001, s. I-3159).

21 Se, bland annat, Griller, S., Judicial Enforceability of WTO Law in European Union, Journal of International Economic Law, 3(3) 2000, Louis, J.-V., Some Reflections on the Implementation of WTO Rules in the European Community Legal Order, i Bronckers, M. och Quick, R. (red.), New Directions in International Economic Law: Essays in Honour of John H. Jackson, Haag – London – Boston, Kluwer Law International, 2000.

22 Se, exempelvis, von Bogdandy, A., Legal Effects of World Trade Organisation Decisions Within European Union Law: A Contribution to the Theory of the Legal Acts of International Organizations and the Action for Damages Under Article 288(2) EC, i Journal of World Trade, 39 (19), 2005.

23 Förslag till avgörande i de ovannämnda förenade målen C-120/06 P och C-121/06 P, punkterna 27–41.

24 Förslag till avgörande i de ovannämnda förenade målen C-120/06 P och C-121/06 P, punkt 27, där det bland annat hänvisas till dom av den 29 april 1982 i mål 17/81, Pabst & Richard (REG 1982, s. 1331), punkt 27, och av den 26 oktober 1982 i mål 104/81, Kupferberg (REG 1982, s. 3641; svensk specialutgåva, volym 6, s. 531), punkterna 22 och 23.

25 Tyskland, Belgien, Danmark, Frankrike, Italien, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Förenade kungariket och Sverige.

26 Bulgarien, Slovakien, Estland, Lettland, Litauen, Tjeckien och Rumänien.

27 Sedan Audiencia Provincial meddelade sin dom (Ratiopharm) har Europeiska patentverket utfärdat två skrivelser (4 och 7/2007), där det anförs att a) det ankommer på de spanska domstolarna att avgöra om övergångsbestämmelserna i TRIPs-avtalet är direkt tillämpliga i Spanien, b) artikel 70.7 i avtalet per definition endast gäller ansökningar som är under handläggning, c) det i artikel 70.1 och 70.3 i avtalet tydligt anges att avtalet saknar retroaktiv verkan, och att d) artikel 123 i Münchenkonventionen utesluter möjligheten att uppnå det skydd som avtalet ger när patentet väl har beviljats och under invändningsperioden. Enligt patentverket kan en patentansökan som inlämnats före utgången av det av Spanien uttalade förbehållet utökas under handläggningen i syfte att uppnå det skydd som föreskrivs i TRIPs-avtalet, och i synnerhet det som avses i artikel 27.1 i detta avtal. Samtidigt anser WTO att artikel 70 i avtalet saknar retroaktiv verkan, men är tillämplig på befintliga patent (de som följer av handlingar som inträffat före dagen för avtalets ikraftträdande).

28 Situationen är identisk med den som ledde till generaladvokaten Ruiz-Jarabo Colomers slutsats i målet Merck Genéricos, att artikel 33 i TRIPs-avtalet saknade direkt effekt.

29 Se Correa, C.M., Trade Related Aspects of Intellectual Property Rights, Oxford, Oxford University Press, 2007.

30 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 8 september 2010 i mål C-409/06, Winner Wetten (REU 2010, s. I-8015), punkt 67. Värt att nämna är även generaladvokaten Jacobs förslag till avgörande i mål C-475/03, Banca Popolare di Cremona, med dom av den 3 oktober 2006 (REG 2006, s. I-9373).