Förslag till avgörande av generaladvokat Eleanor Sharpston föredraget den 20 september 2012

1 Originalspråk: engelska.

2 Rådets förordning (EG) nr 44/2001 av den 22 december 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (EGT L 12, 2001, s. 1) (nedan kallad förordningen).

3 Se punkt 14 och fotnot 9 nedan.

4 Se artikel 76.

5 Med undantag av Danmark.

6 EGT L 304, 1978, s. 36.

7 Dom av den 23 april 2009 i mål C-167/08, Draka NK Cables m.fl. (REG 2009, s. I-3477), punkt 20.

8 Vid förhandlingen diskuterades den exakta innebörden av uttrycket abstrakt säkerhet i detta sammanhang. Härvid bekräftades de uppgifter som lämnats av den nationella domstolen. Därefter diskuterades vissa frågor som var mycket specifika, för att inte säga komplicerade, avseende bland annat överlåtbarheten av en växel och verkningarna av en sådan överlåtelse. Det framkom emellertid inte något i den senare delen av denna diskussion som kan påverka de frågor som behandlas i detta förslag, och därför kommer jag i fortsättningen inte att nämna dessa aspekter.

9 Växelborgen har definierats som ett skriftligt åtagande från någon som inte är växelns utställare, acceptant eller endossent om att på förfallodagen betala växelfordran – se http://www.merriam-webster.com/dictionary/aval.

10 Enligt de upplysningar som den tjeckiska regeringen lämnat i sitt yttrande, vilka bekräftades vid förhandlingen. Se http://www.justice.cz/or.

11 I artikel 2 i protokoll nr 2 till konventionen om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område, som undertecknades i Lugano den 30 oktober 2007 och trädde i kraft den 1 januari 2011, föreskrivs att alla icke-medlemsstater som är parter i konventionen (såsom Schweiziska edsförbundet) har rätt att inge skriftliga yttranden i enlighet med vad som anges i artikel 23 i protokollet om stadgan för domstolen bland annat när en domstol i en medlemsstat hänskjuter en fråga avseende tolkningen av förordningen till EU-domstolen för förhandsavgörande.

12 Se dom av den 20 januari 2005 i mål C-27/02, Engler (REG 2005, s. I-481), punkt 32.

13 Se dom av den 11 juli 2002 i mål C-96/00, Gabriel (REG 2002, s. I-6367), punkt 39. Se, för ett liknande resonemang, även dom av den 19 januari 1993 i mål C-89/91, Shearson Lehmann Hutton (REG 1993, s. I-139), punkt 18.

14 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 28 september 1999 i mål C-440/97, GIE Groupe Concorde m.fl. (REG 1999, s. I-6307), punkt 29. Se även skäl 12 i förordningen.

15 Se, för ett liknande resonemang, domen i målet Engler (ovan fotnot 12), punkt 43.

16 Dom av den 3 juli 1997 i mål C-269/95, Benincasa (REG 1997, s. I-3767).

17 Punkt 17.

18 Domen i målet Gabriel (ovan fotnot 13), punkt 38. Se även dom av den 20 januari 2005 i mål C-464/01, Gruber (REG 2005, s. I-439), där domstolen fann att en person som har ingått ett avtal avseende en vara som är avsedd delvis för yrkesmässigt bruk och delvis för ändamål som ligger utanför dennes yrkesverksamhet inte har rätt att dra fördel av de bestämmelserna om särskild behörighet vid konsumentavtal, utom om den yrkesmässiga användningen är så marginell att den i sammanhanget spelar en försumbar roll i transaktionen i fråga. Det faktum att den icke-yrkesmässiga sidan överväger är i detta avseende utan betydelse (punkt 54).

19 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 30 mars 1993 i mål C-328/91, Thomas m.fl. (REG 1993, s. I-1247), punkt 13.

20 Dom av den 26 mars 1996 i mål C-392/93, British Telecommunications (REG 1996, s. I-1631), punkt 41.

21 Se även dom av den 17 oktober 1996 i de förenade målen C-283/94, C-291/94 och C-292/94, Denkavit m.fl. (REG 1996, s. I-5063), punkt 49, och av den 25 november 2010 i mål C-429/09, Fuß (REU 2010, s. I-12167), punkt 53, samt Lenaerts, K., Arts, D. och Maselis, I., Procedural Law of the European Union, andra utgåvan, Sweet and Maxwell, London, 2006, punkt 6-026.

22 Se punkt 14 ovan.

23 Se punkt 28 ovan.

24 Se dom av den 17 september 2002 i mål C-334/00, Tacconi (REG 2002, s. I-7357), punkt 22, och domen i målet Engler (ovan fotnot 12), punkt 50. Dessa mål avsåg visserligen motsvarande bestämmelser i Brysselkonventionen, men jag ser ingen anledning att inta en annan ståndpunkt när det gäller förordningen. Se punkt 8 ovan.

25 Se dom av den 17 juni 1992 i mål C-26/91, Handte (REG 1992, s. I-3967; svensk specialutgåva, volym 12, s. I-137), punkt 15. Se även domen i målet Engler (ovan fotnot 12), punkt 50 och där angiven rättspraxis.

26 Domen i målet Engler (ovan fotnot 12), punkt 51.

27 Se punkt 11 ovan.

28 Se punkt 12 ovan.

29 Vilka i väsentliga delar motsvarar artiklarna 5.1, 5.3 och 15 i förordningen.

30 Se domen i målet Engler (ovan fotnot 12), punkt 33 och där angiven rättspraxis.

31 Se punkt 8 ovan och den rättspraxis som anges i fotnot 7.

32 Dom av den 6 oktober 1976 i mål 12/76, Industrie Tessili Italiana Como (REG 1976, s. 1473), punkt 13.

33 Se punkt 44 ovan.

34 Dom av den 4 mars 1982 i mål 38/81, Effer (REG 1982, s. 825), punkterna 7 och 8, och domen i målet Engler (ovan fotnot 12), punkt 46. Dessa mål avsåg visserligen motsvarande bestämmelser i Brysselkonventionen, men jag ser ingen anledning att inta en annan ståndpunkt när det gäller förordningen. Se punkt 8 ovan.

35 Se, för ett liknande resonemang, bland annat domen i målet Handte (ovan fotnot 25), punkt 18.