lagen.
EU-domstolen

Förslag till avgörande av generaladvokat Eleanor Sharpston föredraget den 21 februari 2013

CELEX
62011CC0523
Typ
EU-domstolen

Källa

1 Originalspråk: engelska.

2 Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier och om ändring av förordning (EEG) nr 1612/68 och om upphävande av direktiven 64/221/EEG, 68/360/EEG, 72/194/EEG, 73/148/EEG, 75/34/EEG, 75/35/EEG, 90/364/EEG, 90/365/EEG och 93/96/EEG (EUT L 158, s. 77, och rättelse i EUT L 229, s. 35, i EUT L 197, 2005, s. 34, och i EUT L 204, 2007, s. 28).

3 I allmänhet förvärvas permanent uppehållsrätt efter det att en person har uppehållit sig lagligt i en medlemsstat under en fortlöpande period på fem år, se artikel 16 i direktiv 2004/38.

4 Av den tyska regeringens yttrande framgår att den version som har ingetts till domstolen är den som offentliggjordes den 7 december 2010.

5 Dom av den 23 oktober 2007 i de förenade målen C-11/06 och C-12/06 (REG 2007, s. I-9161).

6 Av begäran om förhandsavgörande framgår inte hur snart efter sin födsel Laurence Prinz tillsammans med sin familj flyttade till Tunisien eller varför hon under en kort period återvände från Tunisien till Tyskland i september 1993 innan hon återigen lämnade Tyskland i april 1994.

7 Se domen i de förenade målen Morgan och Bucher (ovan fotnot 5), punkterna 22 och 23 och där angiven rättspraxis.

8 Se punkterna 36–39 nedan.

9 Se, till exempel, dom av den 4 juni 2012 i mål C-542/09, kommissionen mot Nederländerna.

10 Se, till exempel, dom av den 15 april 2005 i mål C-209/03, Bidar (REG 2005, s. I-2119).

11 Se, till exempel, domen i de ovannämnda förenade målen Morgan och Bucher (ovan fotnot 5).

12 Se, till exempel, domen i målet kommissionen mot Nederländerna (ovan fotnot 9).

13 Se, till exempel, domen i målet Bidar (ovan fotnot 10).

14 Domen i de förenade målen Morgan och Bucher (ovan fotnot 5), punkt 24 och där angiven rättspraxis.

15 Domen i de förenade målen Morgan och Bucher (ovan fotnot 5), punkterna 25 och 26.

16 Se, till exempel, med avseende på invaliditetspension, dom av den 22 maj 2008 i mål C-499/06, Nerkowska (REG 2008, s. I-3993), punkt 31 och där angiven rättspraxis.

17 Se ovan punkt 12.

18 Domen i målet Bidar (ovan fotnot 10), punkt 56.

19 Domen i målet Bidar (ovan fotnot 10), punkt 57.

20 Domen i de förenade målen Morgan och Bucher (ovan fotnot 5), punkterna 43 och 44.

21 Domen i de förenade målen Morgan och Bucher (ovan fotnot 5), punkt 46.

22 Domen i de förenade målen Morgan och Bucher (ovan fotnot 5), punkt 44, min kursivering.

23 Se även till exempel mitt förslag till avgörande av den 16 februari 2012 i målet kommissionen mot Nederländerna (ovan fotnot 9), punkt 103.

24 Domen i målet Bidar (ovan fotnot 10), punkt 56.

25 Se skäl 10 i direktiv 2004/38. Dom av den 4 oktober 2012 i mål C-75/11, kommissionen mot Österrike, punkt 60.

26 Se mitt förslag till avgörande i det nämnda målet kommissionen mot Nederländerna (ovan fotnot 9), punkt 84.

27 Domen i målet kommissionen mot Nederländerna (ovan fotnot 9), punkterna 63 och 69.

28 Se mitt förslag till avgörande i målet kommissionen mot Nederländerna (ovan fotnot 9), punkt 120.

29 Se punkterna 80 och 82 nedan.

30 Målet Stewart avsåg inte samma typ av sociala förmåner som i förevarande fall men domstolen slog i det målet fast att det är legitimt att vilja i) säkerställa att förmånstagaren har en faktisk anknytning till den behöriga medlemsstaten och ii) att det finns en ekonomisk balans i det nationella systemet för social trygghet. Den undersökte därefter huruvida den aktuella åtgärden var lämplig och proportionerlig i förhållande till det första målet och slog i förhållande till det andra målet fast att [e]tt sådant resonemang … även [kan] föras vad beträffar [det andra] målet … och att [k]ravet att det ska fastställas att … [det föreligger] en verklig och tillräcklig anknytning … gör det … möjligt för denna stat att försäkra sig om att den ekonomiska bördan som är förknippad med betalning av den … aktuella förmånen inte blir orimlig. Dom av den 21 juli 2011 i mål C-503/09, Stewart (REU 2011, s. I-6497), punkterna 89 och 103.

31 Dessa argument kan antyda att Tyskland kräver att det ska föreligga en koppling till dess skattesystem för att en rätt till studiemedel för studier i utlandet ska föreligga men den tyska regeringen bekräftade vid förhandlingen att det inte förhåller sig på det sättet. Den anförde uttryckligen att den inte avsåg att enbart bevilja studiemedel till sådana unionsmedborgare som tidigare bidragit till den offentliga budgeten ur vilken studiebidrag utbetalas. När den vid förhandlingen ombads att definiera den solidaritet till vilken den hänvisade i sitt skriftliga yttrande svarade den tyska regeringen att stödmottagare ska vara de som har något slags anknytning till det tyska samhället.

32 Förslag till avgörande i domen i målet kommissionen mot Nederländerna (ovan fotnot 9), punkt 113.

33 Se dom av den 21 juni 2008 i mål C-206/07, Förster (REG 2008, s. I-8507), punkterna 54 och 55.

34 Se punkt 35 ovan.

35 Domen i målet Bidar (ovan fotnot 10), punkterna 51–54 och där angiven rättspraxis.

36 Se punkt 6 ovan.

37 Se domen i de förenade målen Morgan och Bucher (ovan fotnot 5), punkterna 45 och 46.

38 Se ovan fotnot 24, punkt 62.

39 Se ovan fotnot 24, punkt 63.

40 Dom av den 2 mars 2010 i mål C-135/08, Rottman (REU 2010, s. I-1449), punkt 51.

41 Dom av den 23 mars 2004 i mål C-138/02, Collins (REG 2004, s. I-2703), punkt 72. I det fallet var bosättningskravet ett villkor som tillämpades för att begränsa rätten till en social förmån av den typen som enligt domstolens praxis kunde anknytas till den aktuella geografiska arbetsmarknaden (se punkt 67).

42 Se ovan punkt 44.

43 Se ovan punkt 9. Vid förhandlingen rådde oenighet vad gäller tillämpningsområdet för denna regel. Den tyska regeringen beskrev den som en undantagsregel som är tillämplig i sällsynta situationer när den studerande inte har möjlighet att flytta till Tyskland för att studera där (till exempel av det skälet att den studerande är handikappad eller underårig). Philipp Seebergers ombud anförde att den användes för att ta emot barn till tyska diplomater som var bosatta utomlands. Domstolen kommer att få tillfälle att granska 6 § BAföG i mål C-220/12, Thiele Meneses, vilket nu är anhängigt vid domstolen.

44 Enligt denna regel krävdes att den person som ansökte om medtagbart studiestöd utöver att ha rätt till en finansiering av studierna i Nederländerna även måste ha varit lagligen bosatt i Nederländerna under minst tre av de sex föregående åren.

45 Domen i målet kommissionen mot Nederländerna (ovan fotnot 9), punkt 72. Se även punkterna 135–140 i mitt förslag till avgörande i det målet.

46 Domen i målet kommissionen mot Nederländerna (ovan fotnot 9), punkt 77.

47 Domen i målet kommissionen mot Nederländerna (ovan fotnot 9), punkterna 76–79.

48 Se punkt 147 i mitt förslag till avgörande i målet kommissionen mot Nederländerna (ovan fotnot 9).

49 Se punkterna 103–106 ovan.

50 Domen i målet kommissionen mot Nederländerna (ovan fotnot 9), punkt 86.

51 Se dessutom punkt 117 ovan i detta förslag till avgörande.

52 Kommissionens grönbok Att främja ungdomars rörlighet i utbildningssyfte, KOM(2009) 329 slutlig, s. 2.