lagen.
EU-domstolen

Förslag till avgörande av generaladvokat Paolo Mengozzi föredraget den 13 juni 2013

CELEX
62012CC0291
Typ
EU-domstolen

Källa

1 Originalspråk: franska.

2 Yttrande av den 23 mars 2005 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om informationssystemet för viseringar (VIS) och utbytet mellan medlemsstaterna av uppgifter om viseringar för kortare vistelse (EUT C 181, s. 13).

3 EUT L 385, s. 1.

4 EUT L 142, s. 1.

5 BGB1. I, s. 2437.

6 Enligt vilken [p]unkt 2 [i artikel 18 EG] [inte] skall tillämpas på bestämmelser om pass, identitetskort, uppehållstillstånd eller andra jämförbara dokument. Artikeln upphävdes genom Lissabonfördraget.

7 Se dom av den 18 december 2007 i mål C-137/05, Förenade kungariket mot rådet (REG 2007, s. I-11593).

8 Domen i målet Förenade kungariket mot rådet (ovan fotnot 7), punkterna 54 och 56. Generaladvokaten ifrågasatte inte i någon större utsträckning om den rättsliga grunden var tillräcklig. Se punkt 69 i generaladvokaten Trstenjak förslag till avgörande i målet Förenade kungariket mot rådet (ovan fotnot 7).

9 Se, bland annat, dom av den 8 september 2009 i mål C-411/06, kommissionen mot parlamentet och rådet (REG 2009, s. I-7585), punkt 45 och där angiven rättspraxis.

10 Se skäl 2 och 3 i förordning nr 2252/2004 och skäl 2 i förordning nr 444/2009. Medan harmoniseringen av säkerhetsdetaljer enligt lydelsen i skäl 3 i förordning nr 2252/2004 framställs som något som skiljer sig från införandet av biometriska kännetecken, uppges harmonisering av säkerhetsdetaljer, inklusive biometriska kännetecken i skäl 4 i förordningen.

11 Domen i målet Förenade kungariket mot rådet (ovan fotnot7), punkt 58.

12 Se skäl 1 i förordning nr 2252/2004 och skäl 1 i förordning nr 444/2009.

13 Se syftet till förslaget till rådets förordning om standarder för säkerhetsdetaljer och biometriska kännetecken i EU-medborgarnas pass (KOM(2004) 116 slutlig av den 18 februari 2004, s. 4).

14 Schengenregelverket – Konvention om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985 mellan regeringarna i Beneluxstaterna, Förbundsrepubliken Tyskland och Franska republiken om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna (EGT L 239, 2000, s. 19) (nedan kallad Schengenavtalet).

15 Skäl 4 i förordning nr 444/2009.

16 Domen i målet Förenade kungariket mot rådet (ovan fotnot 7), punkt 67.

17 Se artikel 1.2, 1.2a och 1.2b i förordning nr 2252/2004 i dess ändrade lydelse.

18 Såsom rätten att kontrollera uppgifterna och villkoren för att samla in, lagra och avläsa uppgifterna. Se artikel 4 i förordning nr 2252/2004 i dess ändrade lydelse.

19 Se artiklarna 1.1, 1.2, 2, 3.2, 4.2 och 4.3 och bilaga I till förordning nr 2252/2004 i dess ändrade lydelse.

20 Domen i målet Förenade kungariket mot rådet (ovan fotnot 7), punkt 59.

21 Se artikel 7 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 562/2006 av den av den 15 mars 2006 om en gemenskapskodex om gränspassage för personer (kodex om Schengengränserna) (EUT L 105, s. 1). Artikel 7 kommer ursprungligen från artikel 6 i konventionen om tillämpning av Schengenavtalet. Rådet uppgav emellertid att artikel 62.2 a EG utgjorde den lämpliga rättsliga grunden för artikel 6 i konventionen om tillämpning (se bilaga A till rådets beslut av den 20 maj 1999 om fastställande, i enlighet med relevanta bestämmelser i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen och Fördraget om Europeiska unionen, av rättslig grund för samtliga bestämmelser och beslut som utgör Schengenregelverket (EGT L 176, s. 17)).

22 Att identitetskort utesluts från tillämpningsområdet för förordning nr 2252/2004 bekräftar en sådan slutsats (se artikel 1.3 i förordning nr 2252/2004, som förblev oförändrad efter det att förordning nr 444/2009 antogs).

23 Se punkt 22 i detta förslag.

24 Artikel 67.1 EG.

25 Förutom att frågan från den hänskjutande domstolen tydligt och uttryckligen avsåg den ändrade versionen av förordning nr 2252/2004, inhämtade domstolen vid förhandlingen information från den tyska regeringen som bekräftade att trots att beslutet att inte utfärda pass till Michael Schwarz bestreds år 2007 – det vill säga innan nämnda version trädde ikraft – är de relevanta bestämmelserna för att avgöra målet vid den nationella domstolen, enligt de nationella rättegångsbestämmelserna som gäller för förevarande typ av talan som har väckts av klaganden i det nationella målet vid den hänskjutande domstolen, de som är tillämpliga när den hänskjutande domstolen meddelar sin dom.

26 Se, bland en omfattande rättspraxis, dom av den 10 juni 1997 i mål C-392/95, parlamentet mot rådet (REG 1997, s. I-3213), punkt 15 och där angiven rättspraxis.

27 Se artikel 1.2 i förslaget till förordning.

28 Europaparlamentets lagstiftningsresolution om kommissionens förslag till rådets förordning (P6_TA(2004)00073).

29 Enligt definitionen i artikel 2 a i Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (EGT L 281, s. 31) och enligt konstaterande av Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (se Europadomstolens dom av den 4 december 2008 i målet S. and Marper mot Förenade kungariket, ansökan nr 30562/04 och nr 30566/04, § 81).

30 För att erinra om de generella principer som Europadomstolen har tillämpat på detta område, se Europadomstolens dom av den 18 april 2013 i målet M.K. mot Frankrike, ansökan nr 19522/09, § 33 och följande paragrafer.

31 Artiklarna 6 och 7 i direktiv 95/46.

32 Artikel 12 i direktiv 95/46.

33 Artikel 14 i direktiv 95/46.

34 Artikel 22 i direktiv 95/46.

35 Beträffande dessa krav, se Europadomstolens dom i det ovannämnda målet M.K mot Frankrike, § 30 och där angiven rättspraxis. För ett exempel på en inskränkning som Europadomstolen inte ansåg vara föreskriven i lag, se Europadomstolens dom av den 21 juni 2011 i målet Shimovolos mot Ryssland, ansökan nr 30194/09, § 67 och följande paragrafer.

36 Se punkt 22 i detta förslag.

37 Se artikel 61 EG.

38 Då giltighetstiden för pass i princip är tio år kan det utan vidare anses att på grund av att den rättmätige innehavarens utseende kan utvecklas, är inte ansiktsbilden ett särskilt tillförlitligt, eller åtminstone inte tillräckligt, kännetecken för kontroll.

39 Den normala felfrekvensen uppskattades år 2005 till mellan 0,5 procent och 1 procent (se punkt 3.4.3 i det ovannämnda yttrandet från Europeiska datatillsynsmannen av den 23 mars 2005).

40 Artikel 1.2a a i förordning nr 2252/2004 i dess ändrade lydelse.

41 Dom av den 9 november 2010 i de förenade målen C-92/09 och C-93/09, Volker und Markus Schecke och Eifert (REG 2009, s I-11063), punkt 77.

42 Domen i de förenade målen Volker und Markus Schecke och Eifert (ovan fotnot 41), punkt 77 och där angiven rättspraxis.

43 Efter att i yttrandena ha hävdat att irisscanning var ett mindre omfattande ingrepp i den grundläggande rätten till skydd av personuppgifter som framgår av artikel 8 i stadgan, preciserade Michael Schwarz sin uppfattning under förhandlingen och uppgav till domstolen att den enda obligatoriska biometriska metod som kunde tolereras för att identifiera personer var ansiktsbilden. Han uppgav även att vid kontrollen vid unionens yttre gränser, var endast kontrollen av personens nationalitet av betydelse och att en fullständig kontroll av identiteten var onödig.

44 Michael Schwarz har åberopat såväl risken att förfalskare kommer över fingeravtryck som risken att tredjeländer utnyttjar passkontrollen vid deras gränser för att komma över unionsmedborgarnas fingeravtrycksbilder i passen för en användning som undgår all kontroll.

45 Se s. 4 och 8 i det ovannämnda förslaget till förordning och punkt 20 i detta förslag.

46 Se s. 8 i det ovannämnda förslaget till förordning.

47 Ibidem, s. 8.

48 Det ovannämnda yttrandet av den 23 mars 2005, av den 19 oktober 2005 om förslaget till rådets beslut om inrättande, drift och användning av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II), om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande, drift och användning av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II) och om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om tillträde till andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II) för de enheter i medlemsstaterna som ansvarar för att utfärda registreringsbevis för fordon (EUT C 91, 2006, s. 38), av den 27 oktober 2006 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av de gemensamma konsulära anvisningarna angående viseringar till diplomatiska beskickningar och karriärkonsulat i samband med införandet av biometri samt bestämmelser om organiseringen av mottagandet och behandlingen av viseringsansökningar (EUT C 321, s.38) och av den 26 mars 2008 om förslaget till förordning nr 444/2009 (EUT C 200, s.1).

49 Yttrande 3/2005 av den 30 september 2005 från arbetsgruppen om skydd av uppgifter om tillämpning av förordning nr 2252/2004.

50 Dom av den 8 juli 2010 i mål C-343/09, Afton Chemical (REU 2010, s. I-7027), punkt 28.

51 För att inte nämna att irisscanning i vilket fall som helst inte saknar felfrekvens.

52 Avseende denna punkt framförde klaganden i det nationella målet vid förhandlingen den oro som Bundesverfassungsgericht uttryckte i den dom som meddelades den 30 december 2012 (1BvR 502/09).

53 Artikel 4.3 i förordning nr 2252/2004 i dess ändrade lydelse.

54 Se skäl 5 i förordning nr 444/2009. Om medlemsstaterna väljer att skapa en sådan databas, kan i förekommande fall de nationella domstolarna, inklusive författningsdomstolarna, och Europadomstolen pröva om databasen är förenlig med rätten till skydd av personuppgifter.

55 Artikel 1a i förordning nr 2252/2004 i dess ändrade lydelse.

56 Vilka skyddas av en infrastruktur för kryptering med öppen nyckel.

57 Artikel 4.1 förordning nr 2252/2004 i dess ändrade lydelse.

58 Artikel 4.3 i förordning nr 2252/2004 i dess ändrade lydelse.

59 Artikel 1.2a och 1.2b i förordning nr 2252/2004 i dess ändrade lydelse.