Förslag till avgörande av generaladvokat Nils Wahl föredraget den 18 september 2013

1 Originalspråk: franska.

2 Dom av den 5 februari 1963 i mål 26/62, van Gend en Loos (REG 1963, s. 1; svensk specialutgåva, volym 1, s. 161).

3 EGT L 199, s. 84; svensk specialutgåva, område 6, volym 4, s. 177.

4 EGT L 101, s. 1.

5 Diário da República, serie A, nr 184 av den 9 augusti 2001, s. 5002.

6 Enligt de uppgifter som lämnats av klaganden i målet vid den nationella domstolen ägs bolaget sedan dess bildande till största delen av privata aktieägare.

7 Av fast rättspraxis följer att enskilda, i alla de fall då bestämmelserna i ett direktiv med avseende på innehållet framstår som ovillkorliga och tillräckligt precisa, har rätt att åberopa dem inför den nationella domstolen gentemot staten, när denna inte har införlivat direktivet med nationell rätt inom fristen eller inte har införlivat direktivet på ett korrekt sätt. Se, bland annat, dom av den 19 januari 1982 i mål 8/81, Becker (REG 1982, s. 53; svensk specialutgåva, volym 6, s. 285), punkt 25, och av den 24 januari 2012 i mål C‑282/10, Dominguez, punkt 33 och där angiven rättspraxis.

8 Se, bland annat, dom av den 20 september 1988 i mål 31/87, Beentjes (REG 1988, s. 4635), punkterna 40–44, av den 22 juni 1989 i mål 103/88, Costanzo (REG 1989, s. 1839; svensk specialutgåva, volym 10, s. 83), punkterna 29–31, av den 24 september 1998 i mål C-76/97, Tögel (REG 1998, s. I-5357), punkterna 42–47, av den 4 mars 1999 i mål C-258/97, HI (REG 1999, s. I-1405), punkterna 34–39, av den 16 september 1999 i mål C-27/98, Fracasso och Leitschutz (REG 1999, s. I-5697), punkterna 36 och 37, och av den 18 oktober 2001 i mål C-19/00, SIAC Construction (REG 2001, s. I-7725), punkterna 35–45.

9 Se, särskilt, dom av den 26 februari 1986 i mål 152/84, Marshall (REG 1986, s. 723; svensk specialutgåva, volym 8, s. 457), punkt 47.

10 Domen i det ovannämnda målet Marshall (punkt 48) samt dom av den 8 oktober 1987 i mål 80/86, Kolpinghuis Nijmegen (REG 1987, s. 3969; svensk specialutgåva, volym 9, s. 213), punkt 9, och av den 26 september 1996 i mål C-168/95, Arcaro (REG 1996, s. I-4705), punkt 36.

11 Se, bland annat, domen i det ovannämnda målet Kolpinghuis Nijmegen (punkt 10).

12 Det är inte möjligt att här ange det stora antalet kommentarer till rättspraxis och bidrag till doktrinen som handlar om villkoren för att åberopa ett direktiv, framför allt i horisontella tvister. Jag nöjer mig med att hänvisa till de referenser som generaladvokaten Cruz Villalón har nämnt i punkt 75 (fotnot 32) i sitt förslag till avgörande i mål C‑176/12, Association de médiation sociale, som pågår vid domstolen.

13 Se, särskilt, domen i det ovannämnda målet Arcaro (punkt 42).

14 Se, bland annat, domen i det ovannämnda målet Costanzo (punkt 32).

15 Se, bland annat, domen i det ovannämnda målet Marshall (punkt 49).

16 Dom av den 12 juli 1990 i mål C-188/89, Foster m.fl. (REG 1990, s. I-3313; svensk specialutgåva, volym 10, s. 479), punkt 20.

17 Dom av den 14 september 2000 i mål C-343/98, Collino och Chiappero (REG 2000, s. I-6659), punkt 23, av den 5 februari 2004 i mål C-157/02, Rieser Internationale Transporte (REG 2004, s. I-1477), punkt 24, av den 19 april 2007 i mål C-356/05, Farrell (REG 2007, s. I-3067), punkt 40, och domen i det ovannämnda målet Dominguez (punkt 39).

18 Se domen i det ovannämnda målet Rieser Internationale Transporte (punkt 29).

19 Se domen i det ovannämnda målet Collino och Chiappero (punkt 23).

20 Se punkterna 25–27 i domen. Innan domstolen drog slutsatsen att bestämmelser i ett direktiv som kunde ha direkt effekt kunde åberopas mot Asfinag, konstaterade den att detta organ, förutom att det med stöd av en rättsakt från en myndighet hade getts i uppdrag att utöva offentlig serviceverksamhet under myndighetens tillsyn, även hade särskilda befogenheter.

21 Se, exempelvis, dom av den 14 juli 1994 i mål C-91/92, Faccini Dori (REG 1994, s. I-3325), när det gäller rådets direktiv 85/577/EEG av den 20 december 1985 för att skydda konsumenten i de fall då avtal ingås utanför fasta affärslokaler (EGT L 372, s. 31), och av den 12 december 1996 i de förenade målen C-74/95 och C-129/95, X (REG 1996, s. I-6609) när det gäller personer som omfattas av tillämpningsområdet för rådets direktiv 90/270/EEG av den 29 maj 1990 om minimikrav för säkerhet och hälsa i arbete vid bildskärm (femte särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG) (EGT L 156, s. 14).

22 I sitt förslag till avgörande inför domen i det ovannämnda målet Rieser Internationale Transporte angav generaladvokaten Alber (punkt 35) att [b]egreppet upphandlande myndighet måste visserligen inte nödvändigtvis ha samma betydelse som begreppet staten i funktionell mening, gentemot vilken den enskilde kan åberopa den direkta effekten av ett direktiv.

23 I sitt förslag till avgörande inför domen i det ovannämnda målet Foster m.fl. betonade generaladvokaten Van Gerven (punkt 22) att för att en ovillkorlig och tillräckligt precis bestämmelse ska kunna åberopas mot ett företag måste staten ha ett ansvar gentemot företaget som gör att den på något sätt (utom genom utövande av en allmän lagstiftningsbefogenhet) kan ha en avgörande påverkan på denna persons eller detta organs agerande, och detta på det område som avses i den bestämmelse i direktivet i vilken föreskrivs en skyldighet som medlemsstaten har underlåtit att införliva i sin nationella rätt.

24 Dessa underlag består bland annat av lagdekret nr 33/91 (Diário da República, serie A, nr 13 av den 16 januari 1991, s. 235) och det koncessionsavtal om distribution av gas som Portgás och den portugisiska staten ingick i december 1993.

25 Staten har inte behörighet att utse bolagets ledning eller möjlighet att ge bolaget direktiv av allmän karaktär – eller i vissa fall bindande instruktioner – i olika frågor, och inte heller befogenhet att besluta hur vissa medel ska användas, vilket [i det ovannämnda målet Foster m.fl.] gav staten möjlighet att påverka företagsledningen.

26 Av punkt 15 i domen i det ovannämnda målet Foster m.fl. framgår att domstolen är behörig att genom förhandsavgörande fastställa gentemot vilka kategorier av rättssubjekt ett direktivs bestämmelser kan åberopas, men att det däremot åligger de nationella domstolarna att avgöra om en part i något där anhängigt mål hör till någon av de på så sätt bestämda kategorierna.

27 Se, bland annat, domen i det ovannämnda målet Collino och Chiappero (punkt 24), det ovannämnda målet Farrell (punkt 41) och det ovannämnda målet Dominguez (punkt 40).

28 Se Simon, D., La directive européenne, Dalloz, 1997, s. 73.

29 För att använda domstolens ursprungliga formulering, är erkännandet av den direkta effekten baserat på [e]nskilda intressenters vaksamhet för att tillvarata sina rättigheter (se domen i det ovannämnda målet Van Gend & Loos).

30 Dom av den 17 oktober 1989 i de förenade målen 231/87 och 129/88, Comune di Carpaneto Piacentino m.fl. (REG 1989, s. 3233; svensk specialutgåva, volym 10, s. 201), punkt 31.

31 Se, bland annat, dom av den 10 april 1984 i mål 14/83, von Colson och Kamann (REG 1984, s. 1891; svensk specialutgåva, volym 7, s. 577), och domen i det ovannämnda målet Kolpinghuis Nijmegen (punkt 12).

32 Se, bland annat, artiklarna 12 och 38 i rådets förordning (EG) nr 1260/1999 av den 21 juni 1999 om allmänna bestämmelser för strukturfonderna (EGT L 161, s. 1), vilken är tillämplig på omständigheterna i målet vid den nationella domstolen. Det kan tyckas förvånande att diskussionen i förevarande fall har koncentrerats till frågan om huruvida direktiv 93/38 kan åberopas, trots att de behöriga nationella myndigheterna under alla omständigheter måste se till att EU-förordningens bestämmelser, i vilka det hänvisas till de tillämpliga bestämmelserna om offentlig upphandling, vilka utan tvekan är bindande och direkt tillämpliga, uppfylls fullständigt.