Förslag till avgörande av generaladvokat Yves Bot föredraget den 12 juni 2014
1 Originalspråk: franska.
2 Europaparlamentets och rådets direktiv av den 6 november 2001 om upprättande av gemenskapsregler för humanläkemedel (EGT L 311, s. 67), i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/27/EG av den 31 mars 2004 (EGT L 136, s. 34) (nedan kallat direktiv 2001/83).
3 Min kursivering.
4 Enligt uppgifter från den hänskjutande domstolen i mål C‑358/13, ska förevarande lag läsas i dess lydelse av den 17 juli 2009 (BGBl. 2009 I, s. 1990) (nedan kallad AMG).
5 EUT L 127, s. 32.
6 Konventionen i dess ändrade lydelse genom protokollet av år 1972 (Förenta nationernas fördragssamling, volym 976, s. 120, nr 14152).
7 Förenta nationernas fördragssamling, volym 1019, s. 175, nr 14956.
8 Europeiska unionen är part till Förenta nationernas konvention mot olaglig hantering av narkotika och psykotropa ämnen, som upprättades i Wien den 20 december 1988 (Förenta nationernas fördragssamling, volym 1582, s. 95, nr 27627).
9 Se, avseende bristerna med det aktuella systemet och ändring av det, meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet som är rubricerat ”Kraftfullare europeiska insatser mot narkotika (KOM(2011) 689 slutlig), och rådets slutsatser om nya psykoaktiva ämnen av den 13 och den 14 december 2011 (tillgängligt på Europeiska unionens råds webbplats på adress http://www.consilium.europa.eu/uedocs/cms_data/docs/pressdata/fr/jha/126880.pdf ).
10 Se rapport från kommissionen om bedömningen av hur rådets beslut 2005/387/RIF om informationsutbyte, riskbedömning och kontroll avseende nya psykoaktiva ämnen fungerar (K(2011) 430 slutlig).
11 Sidan 3.
12 Sidan 4.
13 Se dom Chemische Fabrik Kreussler (C‑308/11, EU:C:2012:548, punkt 30 och där angiven rättspraxis).
14 Se dom Laboratoires Lyocentre (C‑109/12, EU:C:2013:626, punkt 42 och där angiven rättspraxis).
15 Se dom BIOS Naturprodukte (C‑27/08, EU:C:2009:278, punkt 26 och där angiven rättspraxis).
16 Se dom Laboratoires Lyocentre (EU:C:2013:626, punkt 43 och där angiven rättspraxis).
17 Dom Brain Products (C‑219/11, EU:C:2012:742, punkt 13 och där angiven rättspraxis).
18 Domstolen har valt en vidsträckt tolkning av begreppet läkemedel genom benämningför att skydda konsumenterna från produkter som inte är så effektiva som konsumenten har rätt att förvänta sig (se dom Hecht-Pharma C‑140/07, EU:C:2009:5, punkt 25 och där angiven rättspraxis).
19 Dom Hecht-Pharma (EU:C:2009:5, punkterna 41 och 42 där angiven rättspraxis, och dom Chemische Fabrik Kreussler (EU:C:2012:548, punkt 35).
20 Dom kommissionen/Tyskland (C‑319/05, EU:C:2007:678, punkt 63).
21 Ibidem (punkt 64).
22 Se skäl 3 och 4 i direktiv 2001/83 och dom Hecht-Pharma (EU:C:2009:5, punkt 27).
23 C‑137/09, EU:C:2010:774.
24 Punkt 41 och där angiven rättspraxis. Se även punkterna 36 och 38 och där angiven rättspraxis.
25 Se, bland annat, dom Evans Medical och Macfarlan Smith (C‑324/93, EU:C:1995:84).
26 COM(2013) 619 final, nedan kallad förslaget till förordning om psykoaktiva ämnen. I artikel 2 i detta förslag definieras nytt psykoaktivt ämnesom ett naturligt eller syntetiskt ämne som vid konsumtion av människor kan stimulera eller ge funktionsnedsättningar i det centrala nervsystemet, vilket kan leda till hallucinationer, ändringar av de motoriska funktionerna, tankeförmågan, beteendet, iakttagelseförmågan, medvetenheten eller sinnesstämningen och som är avsett att konsumeras av människor eller som sannolikt kommer att konsumeras av människor, även om det inte är avsett för dem, med syftet att framkalla en eller flera av de ovannämnda effekterna och som varken kontrolleras av FN:s samlade konvention om narkotiska preparat från 1961, ändrad genom 1972 års protokoll, eller 1971 års FN-konvention om psykotropa ämnen.
27 Se artikel 13 i nämnda förslag.
28 Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets rambeslut 2004/757/RIF av den 25 oktober 2004 om minimibestämmelser för brottsrekvisit och påföljder för olaglig narkotikahandel COM(2013) 618 final.