Förslag till avgörande av generaladvokat Maciej Szpunar föredraget den 28 januari 2015

1 Originalspråk: polska.

2 Rådets direktiv av den 25 november 2003 om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning (EGT 2004, L 16, s. 44), i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/51/EU av den 11 maj 2011 (EUT L 132, s. 1).

3 Se även rådets direktiv 2003/86/EG av den 22 september 2003 om rätt till familjeåterförening (EUT L 251, s. 12), rådets direktiv 2004/114/EG av den 13 december 2004 om villkoren för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för studier, elevutbyte, oavlönad yrkesutbildning eller oavlönat volontärarbete (EUT L 375, s. 12), rådets direktiv 2005/71/EG av den 12 oktober 2005 om ett särskilt förfarande för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse i forskningssyfte (EUT L 289, s. 15) och rådets direktiv 2009/50/EG av den 25 maj 2009 om villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för högkvalificerad anställning (EUT L 155, s. 17).

4 Se skäl 2 i direktiv 2003/109 samt kommissionens meddelande om invandring, integration och sysselsättning (KOM(2003) 336 slutlig av den 3 juni 2003).

5 Den rättsliga ställningen för tredjelandsmedborgare som lagligen arbetar i medlemsstaten men som ännu inte är varaktigt bosatta i den medlemsstaten regleras i snäv bemärkelse i parlamentets och rådets direktiv 2011/98/EU av den 13 december 2011 (EUT L 343, s. 1).

6 Det engelska ordet denizen (i en av dess betydelser – naturaliserad utlänning) tillämpas i litteraturen avseende migrationsfrågor för att beteckna en ställning mellan ställningen för medborgare och utlänningar. Se Hammar, T., Democracy and the Nation State: Aliens, Denizens, and Citizens in a World of International Migration, Aldershot – Avebury 1990.

7 Unionen har enligt artikel 79.4 FEUF ingen behörighet att harmonisera nationell lagstiftning som syftar till att främja integrationen av utlänningar.

8 Se rapport från kommissionen om tillämpningen av direktiv 2003/109/EG om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning av den 28 september 2011 (KOM(2011) 585 slutlig, s. 3).

9 Den hänskjutande domstolen har anfört att klaganden S är född i det dåvarande Jugoslavien och att det inte kan uteslutas att hon har kroatiskt medborgarskap – dessa uppgifter har bekräftats av klagandens ombud vid förhandlingen vid domstolen. I det fallet omfattas inte S av integrationsplikten till följd av att ställning som unionsmedborgare förvärvats vid Kroatiens anslutning till Unionen. Den omständigheten att klaganden är unionsmedborgare innebär dessutom att sanktionsåtgärder för åsidosättande integrationsplikten inte heller får utdömas avseende tiden före anslutningen.

10 Se dom Tahir (C‑469/13, EU:C:2014:1094, punkt 32).

11 Den polska versionen av direktivet skiljer sig från andra språkversioner (se punkt 7 i förevarande förslag till avgörande), eftersom i artikel 15.3 såväl i första som i andra stycket används samma begrepp integrerande verksamhet. Jag kommer med avseende på ovannämnda bestämmelse i förevarande förslag till avgörande tillämpa begreppet integrationsåtgärder eller integreringsvillkor. I den polska versionen av det senare direktivet 2009/50 tillämpas begreppet kriterier för integrering och integrationsåtgärder vad beträffar direktiv 2003/86.

12 Jämför den tyska, engelska och franska språkversionen: Integrationsanforderungen – Integrationsmaßnahmen, integration conditions – integration measures, conditions d’intégration – mesures d’intégration. I den nederländska versionen av direktiv 2003/109 tillämpas däremot ett enda begrepp integratievoorwaarden och någon sådan differentiering görs inte. Den görs emellertid i artikel 15.3 i direktiv 2009/50 (integratievoorwaarden en – maatregelen).

13 Enligt artikel 15.3 tredje stycket i direktiv 2003/109 är ett krav på att följa språkkurser undantagsvis tillåtet.

14 Se generaladvokaten P. Mengozzis förslag till avgörande i målet Dogan (C‑138/13, EU:C:2014:287, punkt 51), med hänvisning till skrivelserna från ordförandena för rådet av den 14 mars 2003 (rådets handling 7393/1/03 REV 1, s. 5).

15 Se generaladvokaten P. Mengozzis förslag till avgörande i mål Dogan (EU:C:2014:287, punkterna 51–56). I artikel 15.3 i direktiv 2009/50 hänvisas till integrationsvillkor och åtgärder. Jämför även artiklarna 7, 10 och 11 i direktiv 2004/114 som innehåller fakultativa villkor för tillstånd till inresa och vistelse för studerande (skyldighet att förete bevis på tillräckliga kunskaper i språket) och vissa krav för oavlönade praktikanter och volontärer (att språkkursen avslutats).

16 Domstolen har ännu inte haft tillfälle att pröva huruvida det strider mot direktiv 2003/86 att ålägga en skyldighet att avlägga en sådan examen före inresa i medlemsstaten. Se generaladvokaten P. Mengozzis förslag till avgörande i mål Dogan (EU:C:2014:287, punkt 59, samt kommissionens handlingar som anges i fotnot 52 i nämnda förslag till avgörande). Den europeiska kommittén för sociala rättigheter har anfört att det strider mot artikel 19.6 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna att införa en sådan skyldighet som ett villkor för tillstånd till inresa eller vistelse för familjeåterförening (se arbetsdokument av den 15 juli 2014 Förhållandet mellan unionsrätten och Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, punkt 76).

17 Se generaladvokaten P. Mengozzis förslag till avgörande i målet Dogan (EU:C:2014:287, punkt 53).

18 Enligt artikel 11.5 får medlemsstaterna utvidga principen om likabehandling till att omfatta områden som inte omfattas av punkt 1.

19 Det ska erinras om att den situation i vilken tredjelandsmedborgare som har ställning som varaktigt bosatta som har förvärvats i en annan medlemsstat befinner sig i regleras i artikel 15.3 i direktiv 2003/109.

20 Såsom framgår av handlingarna i målet avser detta den situation som klaganden P befinner sig i som förvärvade ställning som varaktigt bosatt den 14 november 2008, det vill säga efter det att integrationslagen trätt i kraft den 1 januari 2007, och efter det att det administrativa beslutet av den 1 augusti 2008 antagits i vilket den individuella tidpunkten för att avlägga examen fastställdes. Före den 1 januari 2010 utgjorde avläggandet av en integrationsexamen inte något villkor för att förvärva ställning som varaktigt bosatt i Nederländerna.

21 Vad gäller utövandet av medlemsstaternas befogenheter att fastställa förutsättningar för förlust av medborgarskap i medlemsstaten, se dom Rottmann (C‑135/08, EU:C:2010:104, punkt 48).

22 Dom kommissionen/Nederländerna (C‑508/10, EU:C:2012:243, punkterna 64 och 65).

23 Se dom Kamberaj (C‑571/10, EU:C:2012:233, punkt 66) och dom Tahir (EU:C:2014:2094, punkt 27).

24 Av skäl 3 i direktiv 2003/109 framgår att direktivet respekterar grundläggande rättigheter särskilt de som erkänns i stadgan. Denna bestämmelse har inte längre någon självständig betydelse, eftersom stadgan enligt artikel 6.1 första stycket FEU har samma rättsliga värde som fördragen.

25 Se dom Åkerberg Fransson (C‑617/10, EU:C:2013:105, punkt 19).

26 Se dom Kamberaj (C‑571/10, EU:C:2012:233, punkt 81).

27 Se dom Dogan (C-138/13, EU:C:2014:2066, punkterna 37 och 38), med avseende på artikel 41.1 i det tilläggsprotokoll som bifogats avtalet som innebär en associering mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Turkiet (EGT 1972 L 293, s. 3).

28 Se, för ett motsvarande synsätt, med avseende på direktiv 2003/86, dom Chakroun (C‑578/08, EU:C:2010:117, punkt 43), och även generaladvokaten P. Mengozzis förslag till avgörande i målet Noorzia (C‑338/13, EU:C:2014:288, punkt 61).

29 Se dom Siragusa (C‑206/13, EU:C:2014:126, punkt 34 och där angiven rättspraxis).

30 Detta villkor är även relevant vid förvärv av ställning som varaktigt bosatt, eftersom ekonomiska överväganden enligt skäl 9 i direktiv 2003/109 inte bör utgöra skäl för vägran att bevilja ställning som varaktigt bosatt och inte ska anses inverka på de relevanta villkoren.

31 Dom kommissionen/Nederländerna (EU:C:2012:243, punkt 70).

32 Se rapport från kommissionen av den 28 september 2011 (KOM(2011)585, s. 4), och även domen kommissionen/Nederländerna (EU:C:2012:243, punkt 78).

33 I skäl 5 i direktivet anges att förbudet mot diskriminering med avseende på kön, ras, hudfärg, etniskt eller socialt ursprung, genetiska egenskaper, språk, religion eller övertygelse, politiska eller andra åsikter, tillhörighet till en nationell minoritet, förmögenhet, födelseort, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning ska iakttas.

34 Se generaladvokaten P. Mengozzis förslag till avgörande i mål Dogan (EU:C:2014:287, punkt 52).

35 Se punkt 48 i detta förslag till avgörande.

36 Av de nederländska bestämmelser som anges i begäran om förhandsavgörande framgår att integrationsplikten, undantagsvis, bland annat inte omfattar en person som är yngre än 16 år eller äldre än 65 år, har tillbringat minst åtta av sina skolår i Nederländerna, innehar ett examens-, utbildnings- eller annat behörighetsbevis och kan styrka att vederbörande behärskar nederländska väl i tal och skrift (artikel 5.1 i integrationslagen).

37 Se rådets slutsatser av den 19 november 2004 (rådets handling 14615/04) och av den 11 december 2009 (rådets handling 17024/09), och även kommissionens meddelande En gemensam agenda för integration – En ram för integration av tredjelandsmedborgare inom Europeiska unionen (KOM(2005) 389 slutlig av den 1 september 2005).

38 De åtgärder som föreslagits på nationell nivå avser bland annat tillträde till olika typer av kurser i språket, i medborgarskap, utbildningar, rådgivningsprogram som tar hänsyn till olika slags situationer som invandrare befinner sig i, deras utbildningsbakgrund och förkunskaper om värdlandet.

39 Skyldighet att delta i kurser i språket, utbildningar i samhällskunskap och juridik, kulturprogram och sammanträffanden med olika personer som utmärker sig i samhället utgör exempel på sådana aktiviteter som inte grundar sig på ett lämplighetsprov.

40 Se E. Bribosia, S. Ganty, Arrêt Dogan: quelle légalité pour les tests d’intégartion civique?, Journal de droit européen, 2014, Nr 213, s. 378, och även den omfattande doktrin som anges i fotnot 2 på s. 379. Vissa författare har anfört att begreppet integrationsåtgärder – i motsats till integreringsvillkor, som förutsätter disciplin och sanktioner – även kan innebära att de inte kan omfatta några obligatoriska krav eller sanktioner, se Carrera, Integration of Immigrants in EU Law and Policy, i L. Azoulai, K. de Vriess, EU Migration Law: Legal Complexities and Political Rationales, Oxford University Press 2014, s. 159.

41 Kommissionen har anfört att de påföljder som kan utdömas enligt proportionalitetsprincipen enbart kan omfatta ersättning av kostnaderna för integrerande verksamhet, den nederländska regeringen anser däremot att böter uppgående till högst 1000 euro är proportionerliga.

42 Maximistraffet för åsidosättande av skyldigheten att delta i integrerande verksamhet ska inte vara högre än de straff som utdöms vid överträdelser av samma slag av skyldigheter som deltagande i det civila samhället medför, till exempel för åsidosättande av skyldigheten att rösta eller överträdelse av skyldigheten att hänga ut den nationella flaggan.

43 Jämför rättspraxis från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna avseende tillämpningsområdet för artiklarna 6 och 7 i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna med avseende på sanktionsåtgärder som inte omfattas av den så kallade hårda kärnan i straffrätten, särskilt dom av den 23 november 2006, Jussila mot Finland (mål nr 73053/01, punkt 43), och med avseende på straffets proportionalitet dom av den 7 juni 2012, Segame SA mot Frankrike (mål nr 4837/06, punkt 59).