Förslag till avgörande av generaladvokat Nils Wahl föredraget den 26 februari 2015

1 Originalspråk: engelska.

2 Rådets förordning av den 29 september 2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare och om ändring av förordningarna (EEG) nr 2019/93, (EG) nr 1452/2001, (EG) nr 1453/2001, (EG) nr 1454/2001, (EG) nr 1868/94, (EG) nr 1251/1999, (EG) nr 1254/1999, (EG) nr 1673/2000, (EEG) nr 2358/71 och (EG) nr 2529/2001 (EUT L 270, s. 1), i ändrad lydelse.

3 Rådets förordning av den 19 januari 2009 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd för jordbrukare inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare, om ändring av förordningarna (EG) nr 1290/2005, (EG) nr 247/2006 och (EG) nr 378/2007 samt om upphävande av förordning (EG) nr 1782/2003 (EUT L 30, s. 16), i ändrad lydelse.

4 Kommissionens förordning av den 21 april 2004 om tillämpningsföreskrifter för det system med samlat gårdsstöd som föreskrivs i rådets förordning (EG) nr 1782/2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare (EUT L 141, s. 1), i ändrad lydelse.

5 Kommissionens förordning av den 21 april 2004 om närmare föreskrifter för tillämpningen av de tvärvillkor, den modulering och det integrerade administrations- och kontrollsystem som föreskrivs i rådets förordning (EG) nr 1782/2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare (EUT L 141, s. 18), i dess lydelse enligt kommissionens förordning (EG) nr 2184/2005 av den 23 december 2005 om ändring av förordningarna (EG) nr 796/2004 och (EG) nr 1973/2004 angående tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1782/2003 när det gäller upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare (EUT L 347, s. 61), i ändrad lydelse.

6 Kommissionens förordning av den 6 maj 2009 om ändring av förordning (EG) nr 795/2004 om tillämpningsföreskrifter för det system med samlat gårdsstöd som föreskrivs i rådets förordning (EG) nr 1782/2003 (EUT L 114, s. 3).

7 Se även artikel 2 b och 2 e i förordning nr 795/2004.

8 I dess lydelse enligt kommissionens förordning (EG) nr 2184/2005 av den 23 december 2005 om ändring av förordningarna (EG) nr 796/2004 och (EG) nr 1973/2004 angående tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1782/2003 när det gäller upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare (EUT L 347, s. 61).

9 I dess lydelse enligt kommissionens förordning (EG) nr 239/2005 av den 11 februari 2005 om ändring och rättelse av förordning (EG) nr 796/2004 om närmare föreskrifter för tillämpningen av de tvärvillkor, den modulering och det integrerade administrations- och kontrollsystem som föreskrivs i rådets förordning (EG) nr 1782/2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare (EUT L 42, s. 3).

10 §§ 4–8 i avtalet mellan Johannes Demmer och Flyvestation Skrydstrup samt § 4 och §§ 6–8 i avtalet mellan Johannes Demmer och Aalborg Lufthavn.

11 Se artikel 39.1 b FEUF. Frågan diskuteras i Hartig Danielsen, J., EU Agricultural Law, Kluwer Law International, Alphen An den Rijn, 2013, s. 17 och följande punkter.

12 Se även artikel 9 i kommissionens förordning (EG) nr 1120/2009 av den 29 oktober 2009 om tillämpningsföreskrifter för det system med samlat gårdsstöd som föreskrivs i avdelning III i rådets förordning (EG) nr 73/2009 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd för jordbrukare inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare (EUT L 316, s. 1) och artikel 32.2 a och 32.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 av den 17 december 2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 637/2008 och rådets förordning (EG) nr 73/2009 (EUT L 347, s. 608), vilka av tidsmässiga skäl inte är tillämpliga på förevarande mål.

13 Se dom Landkreis Bad Dürkheim, C‑61/09, EU:C:2010:606, punkt 37. En areal behöver inte användas uteslutande för jordbruksändamål för att kunna klassificeras som jordbruksareal.

14 Se, för ett liknande resonemang, förslag till avgörande av generaladvokaten Mazák i mål Niedermair-Schiemann, C‑61/09, EU:C:2010:265, punkt 26. Detta synsätt bekräftades av domstolen i dom Landkreis Bad Dürkheim, EU:C:2010:606, punkt 49.

15 Enligt skäl 3 i förordning nr 370/2009 bör det antas en ram med kriterier för alla medlemsstater. Detta återspeglar enligt min tolkning lagstiftarens önskan att så långt som möjligt se till att reglerna för beviljande av stöd tillämpas på ett enhetligt sätt.

16 Se, för ett liknande resonemang, förslag till avgörande av generaladvokaten Jääskinen i mål Landesamt für Landwirtschaft, C‑422/13, EU:C:2014:2108, punkterna 38–41. Enligt hans uppfattning ska särskild uppmärksamhet fästas vid arealens objektiva egenskaper och vid den aktuella jordbruksverksamhetens syfte.

17 Se, för ett liknande resonemang, generaladvokaten Jääskinens förslag till avgörande i målet Landesamt für Landwirtschaft, EU:C:2014:2108, punkterna 36–38.

18 Se, för ett liknande resonemang, generaladvokaten Mazáks förslag till avgörande i målet Landkreis Bad Dürkheim, EU:C:2010:265, punkt 58, där han diskuterar vilka kriterier som ska beaktas vid bedömningen av huruvida en areal ska anses ingå i en jordbrukares jordbruksföretag. Såvitt avser överlappningen mellan de olika relevanta kriterierna, se nedan punkt 62.

19 Bedömningen skulle med största sannolikhet utmynna i en annan slutsats om en jordbrukare i Johannes Demmers situation hade önskat odla sådana grödor som havre, vilka såvitt jag känner till måste skördas under specifika förhållanden, eller hade önskat låta nötkreatur beta i de ifrågavarande flygplatssäkerhetszonerna.

20 Se dom Landkreis Bad Dürkheim, EU:C:2010:606.

21 Ibidem, punkterna 59–66 och där angiven rättspraxis. Även om det saknar direkt relevans här, är det värt att påpeka att domstolen utöver självständighetskriteriet även fann att om en areal ska kunna anses ingå i ett jordbruksföretag, bör de stödberättigande arealerna dessutom stå till jordbrukarens förfogande under minst tio månader. Vidare får inte tredje man bedriva någon jordbruksverksamhet på de tvistiga arealerna under den perioden.

22 Se även förslag till avgörande av generaladvokaten Jääskinen i mål Landesamt für Landwirtschaft, EU:C:2014:2108, punkt 40. Han anser att det kriterium avseende en viss självständighet som domstolen hänvisade till i sin dom i målet Landkreis Bad Dürkheim kan användas i tillämpliga delar för att bedöma huruvida jordbruksverksamheten utsätts för större hinder.

23 Se dom Strawson och Gagg & Sons, C‑304/00, EU:C:2002:695, punkt 41.

24 Se, för ett liknande resonemang, dom Agroferm, C‑568/11, EU:C:2013:407, punkt 52. Se även förslag till avgörande av generaladvokaten Kokott i mål Agroferm, C‑568/11, EU:C:2013:35, punkt 47 och följande punkter.

25 Se, analogt, domstolens praxis kring uppbörd i efterhand av importtullar, dom Ilumitrónica, C‑251/00, EU:C:2002:655, punkt 54 och där angiven rättspraxis. I det sammanhanget fäster domstolen särskilt avseende vid den berörde aktörens yrkeserfarenhet när den ska bedöma huruvida den betalningsskyldige handlade i god tro, eller med andra ord huruvida underlåtenheten att påföra tull berodde på ett fel som den berörde inte rimligen kunde ha upptäckt.

26 Se, i tillämpliga delar, dom Schilling och Nehring, C‑63/00, EU:C:2002:296, punkt 41.