Förslag till avgörande av generaladvokat Niilo Jääskinen föredraget den 25 juni 2015

1 Originalspråk: franska.

2 EUT L 347, s. 1.

3 EGT L 145, s. 1; svensk specialutgåva, område 9, volym 1, s. 28. Nedan kallat det sjätte direktivet.

4 EUT L 134, s. 114.

5 Trots flera redaktionella ändringar är de relevanta bestämmelserna i direktiv 2006/112 i sak identiska med motsvarande bestämmelser i sjätte direktivet. Se, för ett liknande resonemang, dom Le Rayon d’Or ( C‑151/13, EU:C:2014:185, punkt 6).

6 Diário da República I, serie A nr 257, av den 6 november 2003, s. 7430.

7 Diário da República I, serie A nr 292, av den 17 december 1999, s. 9012.

8 I dess ändrade lydelse. Nämnda lagdekret upphävdes genom lagdekret nr 133/2013 av den 3 oktober 2013 och upphörde att gälla den 2 december 2013 (Diário da República I, serie A, nr 191, av den 3 oktober 2013, s. 5988), men den första versionen var giltig vid tidpunkten för omständigheterna i det nationella målet, det vill säga under åren 2007–2010.

9 Enligt den portugisiska regeringens yttrande gäller detta förbehåll inte företag som bildas på initiativ av de autonoma regionerna, utan företag som bildas på initiativ av de administrativa regionerna, vilka inte hade bildats vid tidpunkten för tvisten i det nationella målet.

10 Utöver denna reglering av statliga företag, som är tillämplig på Saudaçor enligt artikel 4.1 i regionalt lagstiftningsdekret nr 41/2003/A, har Europeiska kommissionen hänvisat till regionen Azorernas bestämmelser om offentliga företag i regionalt lagstiftningsdekret nr 7/2008/A (Diário da República I, serie A nr 58, av den 24 mars 2008, s. 1649.). Bestämmelserna i artikel 9 i detta regionala lagstiftningsdekret är i det närmaste identiska med bestämmelserna i artikel 7 i lagdekret nr 558/99.

11 Däremot godkändes och undertecknades det andra programavtalet först i mars 2010.

12 Beslut av vice ordföranden i Azorernas regionala regering och det regionala hälso- och sjukvårdssekretariatet.

13 Uppgifterna i detta avseende i beslutet om hänskjutande är inte helt entydiga, men det tycks röra sig om ett bindande besked som togs fram av skattemyndigheten i förfarande A200 2005045 avseende frågan huruvida Saudaçors verksamhet ansågs ha utförts inom ramen för myndighetsutövning enligt artikel 2.2 i mervärdesskattelagen eller, i annat fall, vad som gällde för verksamheten och företaget med avseende på mervärdesskatt. Vid förhandlingen hävdade den portugisiska regeringen att det var Saudaçor som begärde detta bindande besked.

14 Se, beträffande artikel 4.5 i sjätte direktivet, vilken motsvarar den nuvarande artikel 13 i direktiv 2006/112, dom kommissionen/Nederländerna ( 235/85, EU:C:1987:161, punkt 18).

15 Se dom T-Mobile Austria m.fl. ( C‑284/04, EU:C:2007:381, punkt 48), dom Götz ( C‑408/06, EU:C:2007:789, punkt 15) och dom kommissionen/Finland ( C‑246/08, EU:C:2009:671, punkterna 34 och 39).

16 Dom Hong-Kong Trade Development Council ( 89/81, EU:C:1982:121, punkterna 10 och 11) och dom Tolsma ( C‑16/93, EU:C:1994:80, punkt 12).

17 I denna dom (C‑108/99, EU:C:2001:526, punkt 33) anges att en skattskyldig som, för att uppnå ett visst bestämt ekonomiskt mål, kan välja mellan icke skattepliktiga och skattepliktiga transaktioner således i eget intresse alltid ska göra sitt val med hänsyn till principen om mervärdesskattens neutralitet. Principen om skatteneutralitet innebär inte att en skattskyldig som har ett val mellan två olika transaktioner kan välja en av dem och åberopa följderna av den andra.

18 I denna dom (C‑319/12, EU:C:2013:778, punkt 45 och domslutet) fastslog domstolen att en beskattningsbar person inte kan göra gällande en rätt till avdrag för ingående mervärdesskatt om dennes tjänster, som tillhandahålls i ett senare led, inte är föremål för mervärdesskatt, på grund av ett undantag från skatteplikt i nationell rätt som strider mot unionsrätten.

19 Det bör dessutom noteras att det i vart fall ankommer på den nationella domstolen att vägra den skattskyldige avdragsrätt om det mot bakgrund av objektiva omständigheter framkommer att bedrägeri eller missbruk har förekommit i samband med åberopandet av denna avdragsrätt (se dom Fini H, C‑32/03, EU:C:2005:128, punkterna 33 och 34).

20 Se ovan, punkt 12.

21 Enligt samma regering kan Saudaçor ta emot ytterligare medel från regionen Azorerna i enlighet med klausulerna 2, 5 och 7 i programavtalen. Bland annat kan regionen Azorerna betala ut ett stöd till Saudaçor för att nå vissa specifika och viktiga mål av allmänt intresse.

22 Detta programavtal undertecknades först den 5 mars 2010, och därför motsvarar inte det belopp som anges i avtalet för det aktuella bidraget det faktiska belopp som fakturerades varje månad och betalades för de tjänster som faktiskt tillhandahölls av Saudaçor under 2009.

23 Dom kommissionen/Nederländerna ( C‑235/85, EU:C:1987:161, punkterna 8, 9 och 15), dom kommissionen/Grekland ( C‑260/98, EU:C:2000:429, punkterna 26 och 28) och dom kommissionen/Finland ( C‑246/08, EU:C:2009:671, punkt 37 och där angiven rättspraxis).

24 Dom Apple and Pear Development Council ( 102/86, EU:C:1988:120, punkterna 11 och 12), dom Tolsma ( C‑16/93, EU:C:1994:80, punkterna 13 och 14), dom Kennemer Golf ( C‑174/00, EU:C:2002:200, punkt 39), dom kommissionen/Finland ( C‑246/08, EU:C:2009:671, punkt 44), dom GFKL Financial Services ( C‑93/10, EU:C:2011:700, punkterna 18 och 19) och dom Serebryannay vek ( C‑283/12, EU:C:2013:599, punkt 37 och där angiven rättspraxis).

25 Dom kommissionen/Nederländerna ( 235/85, EU:C:1987:161, punkt 10), dom kommissionen/Irland ( C‑358/97, EU:C:2000:425, punkt 31) och dom kommissionen/Förenade kungariket ( C‑359/97, EU:C:2000:426, punkt 43).

26 Dom Landboden-Agrardienste ( C‑384/95, EU:C:1997:627, punkt 20).

27 Dom Loyalty Management UK och Baxi Group ( C‑53/09 och C‑55/09, EU:C:2010:590, punkt 56) och dom Le Rayon d’Or ( C‑151/13, EU:C:2014:185, punkt 34).

28 Dom Kennemer Golf ( C‑174/00, EU:C:2002:200, punkt 40) och dom Le Rayon d’Or ( C‑151/13, EU:C:2014:185, punkt 36). I förevarande fall betalade regionen Azorerna, enligt programavtalen, Saudaçor en gång i månaden, och enligt den portugisiska regeringen fakturerades även Saudaçors tjänster en gång i månaden.

29 Dom Landboden-Agrardienste ( C‑384/95, EU:C:1997:627, punkt 20).

30 Dom Newey ( C‑653/11, EU:C:2013:409, punkterna 42–45).

31 Se, i detta avseende, dom kommissionen/Finland ( C‑246/08, EU:C:2009:671, punkterna 49 och 51), i vilken anges att det samband som finns mellan den rättshjälp som lämnas av de statliga rättshjälpsbyråerna och det motvärde som betalas av rättshjälpstagarna inte var direkt på det sätt som krävs för att motvärdet ska kunna anses utgöra ersättning för rättshjälpen och därmed för att rättshjälpen ska kunna anses vara ekonomisk verksamhet, eftersom den delersättning som betalades av rättshjälpstagarna till de statliga rättshjälpsbyråerna endast var delvis beroende av det faktiska värdet på den tillhandahållna tjänsten.

32 Dom Isle of Wight Council m.fl. ( C‑288/07, EU:C:2008:505, punkterna 25–28 och 38), dom kommissionen/Irland ( C‑554/07, EU:C:2009:464, punkt 39) och dom kommissionen/Nederländerna ( C‑79/09, EU:C:2010:171, punkt 76).

33 Dom Isle of Wight Council m.fl. ( C‑288/07, EU:C:2008:505, punkt 38).

34 Artikel 13.2 i direktiv 2006/112.

35 Dom kommissionen/Nederländerna ( 235/85, EU:C:1987:161, punkt 18).

36 Min kursivering. Se dom Isle of Wight Council m.fl. ( C‑288/07, EU:C:2008:505, punkt 60), dom kommissionen/Irland ( C‑554/07, EU:C:2009:464, punkt 42) och dom kommissionen/Spanien ( C‑154/08, EU:C:2009:695, punkt 119) och beslut Gmina Wrocław ( C‑72/13, EU:C:2014:197, punkt 19).

37 Se, bland annat, dom Adolf Truley ( C‑373/00, EU:C:2003:110, punk 43) och dom kommissionen/Spanien ( C‑214/00, EU:C:2003:276, punkt 53 och där angiven rättspraxis).

38 Se, exempelvis, artikel 2.8 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG, artikel 2.16 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 (EUT L 347, s.320) och artikel 2 i) i rådets förordning (EG) nr 1698/2005 av den 20 september 2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) (EUT L 277, s. 1). Den sistnämnda förordningen antogs före direktiv 2006/12 och de två förstnämnda rättsakterna efter detta direktiv, vilket visar att unionslagstiftarens praxis i detta avseende är oförändrad.

39 Dom Isle of Wight Council m.fl. ( C‑288/07, EU:C:2008:505, punkt 25).

40 Explanatory Memorandum (COM(73) 950 av den 20 juni 1973).

41 Bland annat den franska, tyska, italienska och den nederländska språkversionen.

42 Se förslaget till rådets sjätte direktiv om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter – Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund, vilket kommissionen lade fram för rådet den 29 juni 1973 (EGT C 80, 1973, s. 1; svensk specialutgåva, område 9, volym I, s. 28).

43 Dom kommissionen/Spanien ( C‑154/08, EU:C:2009:695, punkt 119).

44 Se ovan, punkt 63. Det bör emellertid noteras att en restriktiv tolkning inte nödvändigtvis är detsamma som en inskränkande tolkning. Undantag från mervärdesskatt ska nämligen tolkas restriktivt, men undantagen ska inte heller förlora sin verkan. Begränsningar av undantag ska inte tolkas snävt, men inte heller ska de tolkas på så sätt att de får en vidare betydelse än vad som följer av ordalydelsen. Både undantag och begränsningar av dessa undantag ska tolkas så att undantaget är tillämpligt på vad det var avsett att vara tillämpligt på, men inte mer (se generaladvokat Jacobs förslag till avgörande i mål Zoological Society, C‑267/00, EU:C:2001:698, punkt 19).

45 C‑154/08, EU:C:2009:695.

46 Ibidem (punkt 119).

47 Se, bland annat, dom Comune di Carpaneto Piacentino m.fl. ( 231/87 och 129/88, EU:C:1989:381, punkt 16), dom Comune di Carpaneto Piacentino m.fl. ( C‑4/89, EU:C:1990:204, punkt 8), dom kommissionen/Frankrike ( C‑276/97, EU:C:2000:424, punkt 40), dom kommissionen/Irland ( C‑358/97, EU:C:2000:425, punkt 38), dom kommissionen/Förenade kungariket ( C‑359/97, EU:C:2000:426, punkt 50), dom Fazenda Pública ( C‑446/98, EU:C:2000:691, punkt 17) och dom Isle of Wight Council m.fl. ( C‑288/07, EU:C:2008:505, punkt 21).

48 Se dom Comune di Carpaneto Piacentino m.fl. ( 231/87 och 129/88, EU:C:1989:381, punkt 15) och Comune di Carpaneto Piacentino m.fl. ( C‑4/89, EU:C:1990:204, punkt 10).

49 Dom kommissionen/Frankrike ( C‑276/97, EU:C:2000:424, punkterna 45 och 46), dom kommissionen/Irland ( C‑358/97, EU:C:2000:425, punkterna 43 och 44) och dom kommissionen/Förenade kungariket ( C‑359/97, EU:C:2000:426, punkterna 55 och 56).

50 Idem och dom kommissionen/Spanien ( C‑154/08, EU:C:2009:695, punkt 115). I dom CO.GE.P. ( C‑174/06, EU:C:2007:634, punkterna 24 och 25) konstaterade domstolen att ett offentligt ekonomiskt organ som, bland annat genom antagandet av självständiga beslut, inte agerar i statens namn och för dennas räkning, inte uppfyllde de kumulativa villkoren för tillämpning av bestämmelsen om undantag från skattskyldighet i artikel 4.5 i sjätte direktivet.

51 Se, i detta avseende, kommissionens slutliga rapport av den 1 mars 2011 med rubriken VAT in the public sector and exemptions in the public interest, Final report for TAXUD/2009/DE/316, s. 41.

52 Se, bland annat, dom kommissionen/Frankrike ( C‑276/97, EU:C:2000:424, punkt 39) och dom Isle of Wight Council m.fl. ( C‑288/07, EU:C:2008:505, punkt 19).