Förslag till avgörande av generaladvokat Juliane Kokott föredraget den 16 juli 2015
1 Originalspråk: tyska.
2 EGT L 145, s. 1; svensk specialutgåva, område 9, volym 1, s. 28.
3 Dom First National Bank of Chicago ( C‑172/96, EU:C:1998:354), punkterna 25–35.
4 Se dom First National Bank of Chicago ( C‑172/96, EU:C:1998:354), punkt 25.
5 Se, för ett liknande resonemang, även dom Mirror Group ( C‑409/98, EU:C:2001:524), punkt 26.
6 Läget kan vara ett annat vad gäller överlåtelse av lagliga betalningsmedel som utgör samlarobjekt i den mening som avses i artikel 135.1 e i mervärdesskattedirektivet.
7 Se, för ett liknande resonemang, dom Netto Supermarkt ( C‑271/06, EU:C:2008:105), punkt 21 och där angiven rättspraxis, och dom Dresser Rand ( C‑606/12 och 607/12, EU:C:2014:125), punkt 28 och där angiven rättspraxis.
8 Se, bland annat, dom kommissionen/Frankrike ( C‑481/98, EU:C:2001:237), punkt 22, dom NCC Construction Danmark ( C‑174/08, EU:C:2009:669), punkt 44, och dom Zimmermann ( C‑174/11, EU:C:2012:716), punkt 48.
9 Se, för ett liknande resonemang, dom Argos Distributors ( C‑288/94, EU:C:1996:398).
10 Se dom Macdonald Resorts ( C‑270/09, EU:C:2010:780), särskilt punkterna 21 och 32.
11 Domen Astra Zeneca UK ( C‑40/09, EU:C:2010:450) kan tolkas på annat sätt.
12 Se dom Granton Advertising ( C‑461/12, EU:C:2014:1745), punkterna 27 och 31.
13 Se, bland annat, CSC Financial Services ( C‑235/00, EU:C:2001:696), punkt 33, och dom Deutsche Bank ( C‑44/11, EU:C:2012:484), punkt 37.
14 Se punkt 18 ovan.
15 Den finska språkversionen talar om valuuttaa sekä laillisina maksuvälineinä käytettäviä seteleitä ja kolikoita, vilket betyder valuta samt sedlar och mynt som används som lagliga betalningsmedel.
16 Rådets förordning (EG) nr 974/98 av den 3 maj 1998 om införande av euron (EGT L 139, s.1), senast ändrad genom rådets förordning (EU) nr 827/2014 av den 23 juli 2014.
17 Se dom T ( C-373/13, EU:C:2015:413), punkt 62 och där angiven rättspraxis.
18 Se dom Granton Advertising ( C‑461/12, EU:C:2014:1745), punkt 29 och där angiven rättspraxis.
19 Se punkterna 14–16 ovan.
20 Se, för ett liknande resonemang, dom Sturgeon m.fl. ( C‑402/07, EU:C:2009:716), punkt 48, dom Chatzi ( C‑149/10, EU:C:2010:534), punkt 43, och dom kommissionen/Strack ( C‑579/12 RX‑II, EU:C:2013:570), punkt 40.
21 Se, bland annat, dom kommissionen/Tyskland ( C‑109/02, EU:C:2003:586), punkt 20, dom JP Morgan Fleming Claverhouse Investment Trust och The Association of Investment Trust Companies ( C‑363/05, EU:C:2007:391), punkt 46, och dom kommissionen/Sverige ( C‑480/10, EU:C:2013:263), punkt 17.
22 Se dom GfBk ( C‑275/11, EU:C:2013:141), punkt 32.
23 Se, för ett liknande resonemang, dom Granton Advertising ( C‑461/12, EU:C:2014:1745), punkt 37.
24 Se mitt förslag till avgörande Granton Advertising ( C‑461/12, EU:C:2013:700), punkt 41.