Förslag till avgörande av generaladvokat Melchior Wathelet föredraget den 2 juni 2016

1 Originalspråk: franska.

2 Se i detta avseende kommissionens meddelande och slutsatserna från Europeiska unionens råd till vilka det hänvisats i generaladvokaten Mengozzis förslag till avgörande i mål Giersch m.fl. ( C‑20/12, EU:C:2013:70, punkterna 42–44).

3 EGT L 257, 1968, s. 2; svensk specialutgåva, område 5, volym 1, s. 33.

4 EUT L 158, 2004, s. 77, och rättelser i EUT L 229, 2004, s. 35, och EUT L 197, 2005, s. 34.

5 EUT L 141, 2011, s. 1.

6 EUT L 166, 2004, s. 1, och rättelse i EUT L 200, 2004, s. 1.

7 EUT L 338, 2010, s. 35.

8 Den omtvistade lagstiftningen avser såväl anställda som egenföretagare, men begäran om förhandsavgörande fokuserar på artikel 7.2 i förordning nr 492/2011. Diskussionerna rörde följaktligen enbart anställda. Jag anser emellertid att det resonemang som jag kommer att följa i tillämpliga delar gäller för egenföretagare. Principen om likabehandling mellan nationella arbetstagare och medborgare från andra medlemsstater (bland annat i fråga om beviljande av sociala förmåner) är även tillämplig på egenföretagare (se, för ett liknande resonemang, dom av den 14 januari 1988, kommissionen/Italien, 63/86, EU:C:1988:9, punkterna 12–16). Se även Barnard, C., The Substantive Law of the EU. The Four Freedoms, 4:e upplagan., Oxford University Press, 2013, s. 313.

9 Se dom av den 7 september 2004, Trojani ( C‑456/02, EU:C:2004:488, punkt 15). Kravet på verkligt och faktiskt arbete som innebär att rent marginellt och sidoordnat arbete undantas fastställdes i ett mycket tidigt skede i domstolens rättspraxis (se, för ett liknande resonemang, dom av den 23 mars 1982, Levin, 53/81, EU:C:1982:105, punkt 17).

10 Se dom av den 20 juni 2013, Giersch m.fl. ( C‑20/12, EU:C:2013:411, punkt 35). Se, även, dom av den 11 september 2007, Hendrix ( C‑287/05, EU:C:2007:494, punkt 53).

11 Min kursivering.

12 Se, för ett liknande resonemang, avseende förordning nr 1612/68 (skäl 4 i denna förordning var identiskt med skäl 5 i förordning nr 492/2011), dom av den 27 november 1997, Meints ( C‑57/96, EU:C:1997:564, punkt 50), och dom av den 8 juni 1999, Meeusen ( C‑337/97, EU:C:1999:284, punkt 21).

13 Se dom av den 27 november 1997, Meints ( C‑57/96, EU:C:1997:564, punkt 51 och punkt 3 i domskälen). Se även dom av den 8 juni 1999, Meeusen ( C‑337/97, EU:C:1999:284, punkt 21 och punkt 2 i domskälen).

14 Se dom av den 21 juni 1988, Lair ( 39/86, EU:C:1988:322, punkt 42). Se, även, dom av den 6 juni 1985, Frascogna ( 157/84, EU:C:1985:243, punkt 25) som meddelades tre år tidigare avseende en ansökan om åldersförmåner.

15 Se i detta avseende Pataut, E., La détermination du lien d’intégration des citoyens européens, RTD Eur., 2012, s. 623 och följande sidor.

16 Se, för ett liknande resonemang, Barnard, C., Case C‑209/03, R (on the application of Danny Bidar) v. London Borough of Ealing, Secretary of State for Education and Skills, judgment of the Court (Grand Chamber) 15 march 2005, not yet reported, CML Rev., 42, 2005, sidorna 1465–1489, särskilt s. 1488.

17 Se i detta avseende O’Leary, S., The curious case of frontier workers and study finance:Giersch , CML Rev., 51, 2014, sidorna 601–622, särskilt s. 609. Se även kommentaren från Martin, D, som med avseende på domen av den 18 juli 2007, Hartmann ( C‑212/05, EU:C:2007:437) anförde följande: Not only the acceptance of a social policy cause of justification in the field of free movement is a reversal of a consistent case-law […] (Martin, D., Comments on Jia v. Migrationsverket (Case C-1/05 of 9 January 2007), Hartmann v. Freistaat Bayern (Case C-213/05 of 18 July 2007) and Hendrix v. Raad van Bestuur van het Uitvoeringsinstituut Werknemersverzekeringen (Case C‑287/05 of 11 September 2007), European Journal of Migration and Law, 9, 2007, sidorna 457–471, särskilt s. 467, min kursivering).

18 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 18 juli 2007, Hartmann ( C‑212/05, EU:C:2007:437, punkt 24), dom av den 18 juli 2007, Geven ( C‑213/05, EU:C:2007:438, punkt 15), dom av den 14 juni 2012, kommissionen/Nederländerna ( C‑542/09, EU:C:2012:346, punkt 33), och dom av den 20 juni 2013, Giersch m.fl. ( C‑20/12, EU:C:2013:411, punkt 37).

19 Se, för ett liknande resonemang, Cavallini, J., Subordonner l’octroi d’une allocation à une condition de résidence peut caractériser une discrimination indirecte, JCP/La Semaine Juridique – Édition sociale, nr 40, 2007, s. 32–34.

20 Dom av den 18 juli 2007, Hartmann ( C‑212/05, EU:C:2007:437, punkt 36) och dom av den 18 juli 2007, Geven ( C‑213/05, EU:C:2007:438, punkt 26).

21 Dom av den 14 juni 2012, kommissionen/Nederländerna ( C‑542/09, EU:C:2012:346, punkt 63). Min kursivering. Enligt den nationella lag som det rörde sig om i det målet krävdes att studenten hade varit bosatt i medlemsstaten under minst tre av de sex år som närmast föregick vederbörandes inskrivning för att vara berättigad till studiemedel för universitets- och högskolestudier utanför den berörda medlemsstaten.

22 Dom av den 14 juni 2012, kommissionen/Nederländerna ( C‑542/09, EU:C:2012:346, punkt 65).

23 Se, för ett liknande resonemang, Martin, D., Comments on Jia v. Migrationsverket (Case C‑1/05 of 9 January 2007), Hartmann v. Freistaat Bayern (Case C‑213/05 of 18 July 2007) and Hendrix v. Raad van Bestuur van het Uitvoeringsinstituut Werknemersverzekeringen (Case C‑287/05 of 11 September 2007), European Journal of Migration and Law, 9, 2007, s. 457–471, särskilt s. 467.

24 Dom av den 14 juni 2012, kommissionen/Nederländerna ( C‑542/09, EU:C:2012:346, punkt 64). Min kursivering.

25 Artikel 2 bis i lag av den 22 juni 2000 som infördes genom artikel 1.1 i lag av den 19 juli 2013.

26 Artikel 3 i lagen av den 24 juli 2014 om statliga studiemedel för högre studier. Denna lag är inte aktuell i förevarande mål.

27 Dom av den 20 juni 2013, Giersch m.fl. ( C‑20/12, EU:C:2013:411, punkt 39).

28 Dom av den 20 juni 2013, Giersch m.fl. ( C‑20/12, EU:C:2013:411, punkt 40 och där angiven rättspraxis).

29 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 20 juni 2013, Giersch m.fl. ( C‑20/12, EU:C:2013:411, punkt 44).

30 Dom av den 20 juni 2013, Giersch m.fl. ( C‑20/12, EU:C:2013:411, punkt 46).

31 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 20 juni 2013, Giersch m.fl. ( C‑20/12, EU:C:2013:411, punkt 46 och där angiven rättspraxis).

32 Dom av den 20 juni 2013, Giersch m.fl. ( C‑20/12, EU:C:2013:411, punkt 56).

33 Min kursivering.

34 Lagförslag nr 6585 om ändring av lagen av den 22 juni 2000 om statliga studiemedel för högre studier (dokument 6585 av den 5 juli 2013, s. 2, finns tillgänglig på Storhertigdömet Luxemburgs deputeradekammares webbplats: http://www.chd.lu/wps/portal/public/RoleEtendu?action=doDocpaDetails&id=6585#).

35 Dom av den 20 juni 2013, Giersch m.fl. ( C‑20/12, EU:C:2013:411, punkt 48).

36 Dom av den 20 juni 2013, Giersch m.fl. ( C‑20/12, EU:C:2013:411, punkt 53).

37 Dom av den 20 juni 2013, Giersch m.fl. ( C‑20/12, EU:C:2013:411, punkt 56 och domslutet).

38 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 14 juni 2012, kommissionen/Nederländerna ( C‑542/09, EU:C:2012:346, punkt 65), och dom av den 20 juni 2013, Giersch m.fl. ( C‑20/12, EU:C:2013:411, punkt 63).

39 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 14 juni 2012, kommissionen/Nederländerna ( C‑542/09, EU:C:2012:346, punkt 66), och dom av den 20 juni 2013, Giersch m.fl. ( C‑20/12, EU:C:2013:411, punkt 63).

40 Se i detta avseende vad som anförts ovan under punkt A i detta förslag till avgörande.

41 Se ovan punkt 40 i detta förslag till avgörande.

42 Dom av den 14 juni 2012, kommissionen/Nederländerna ( C‑542/09, EU:C:2012:346, punkt 65). Min kursivering.

43 Se, för ett liknande resonemang, O’Leary, S., The curious case of frontier workers and study finance: Giersch , CML Rev., 51, 2014, s. 601–622, särskilt s. 610.

44 Dom av den 20 juni 2013, Giersch m.fl. ( C‑20/12, EU:C:2013:411, punkt 67).

45 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 21 juni 1988, Lair ( 39/86, EU:C:1988:322, punkt 42), och dom av den 6 juni 1985, Frascogna ( 157/84, EU:C:1985:243, punkt 25).

46 Se kommissionens skriftliga yttrande (punkt 44). De två exempel som kommissionen anfört under förhandlingen av den 14 april 2016 är ganska belysande vad avser denna fråga. Enligt den aktuella lagstiftningen har ett litauiskt barn vars far med samma medborgarskap är bosatt och arbetar i Luxemburg endast sedan en månad i princip rätt till studiemedel för högre studier. Däremot har ett barn vars far är belgisk gränsarbetare som arbetar i Luxemburg sedan mer än 15 år men med ett avbrott i arbetet under de senaste fem åren inte rätt till ovannämnda studiemedel trots att hans barn genomgått hela sin skolgång i den medlemsstaten. Villkoret om oavbrutet arbete är även tillämpligt såväl på ett barn till en belgisk gränsarbetare som alltid har bott med den andra föräldern i Cypern och som således troligen inte avser att etablera sig i Luxemburg efter sina studier som på ett barn till en belgisk gränsarbetare som är bosatt med sistnämnda i Belgien och som genomgått hela sin skolgång i Luxemburg.

47 Dom av den 20 juni 2013, Giersch m.fl. ( C‑20/12, EU:C:2013:411, punkt 78). Denna motivering har även godtagits i domslutet i nämnda dom vari följande anges: Även om målet att öka andelen av befolkningen med examen från högre utbildning för att på så sätt främja utvecklingen av medlemsstatens ekonomi är ett legitimt mål som kan motivera en sådan särbehandling, och även om ett sådant bosättningsvillkor som det i den aktuella nationella lagstiftningen är ägnat att säkerställa att detta mål uppnås, så går ett sådant villkor emellertid utöver vad som är nödvändigt för att uppnå det med lagstiftningen eftersträvade målet, eftersom det därigenom inte blir möjligt att beakta andra omständigheter som kan visa på den verkliga graden av anknytning mellan den som ansöker om sådant studiemedel och samhället eller arbetsmarknaden i den berörda medlemsstaten, såsom att en av föräldrarna som fortsätter att försörja studenten är en gränsarbetare som har ett varaktigt arbete i denna medlemsstat och redan har arbetat där under lång tid” (min kursivering).

48 Punkt 45 i denna dom.

49 Dom av den 25 oktober 2012, Prete ( C‑367/11, EU:C:2012:668, punkt 45). Se även dom av den 15 mars 2005, Bidar ( C‑209/03, EU:C:2005:169, punkt 58).

50 I detta avseende verkar det som om den ändring som gjordes genom lagen av den 24 juli 2014 om statliga studiemedel för högre studier enligt vilken kravet på fem års arbete hädanefter ska beräknas under en referensperiod på sju år fortfarande inte uppfyller kravet på proportionalitet. I domen av den 14 juni 2012, kommissionen/Nederländerna ( C‑542/09, EU:C:2012:346), fann domstolen att den nederländska lagstiftningen strider mot unionsrätten. Den nationella lag som var aktuell i det målet var emellertid mindre sträng än den luxemburgska lagen, eftersom studiemedel för högre studier utanför den medlemsstaten endast beviljades om studenten hade bott i denna minst tre av de sex år som närmast föregick studentens inskrivning.

51 Dom av den11 juli 2002, D’Hoop ( C‑224/98, EU:C:2002:432, punkt 39). Se även, för ett liknande resonemang, dom av den 18 juli 2013, Prinz och Seeberger (C‑523/11och C‑585/11, EU:C:2013:524, punkt 37 och där angiven rättspraxis).

52 Dom den av 20 juni 2013, Giersch m.fl.( C‑20/12, EU:C:2013:411, punkt 80).

53 Dom den av 20 juni 2013, Giersch m.fl.( C‑20/12, EU:C:2013:411, punkt 80).