Förslag till avgörande av generaladvokat Nils Wahl föredraget den 9 mars 2017

1 Originalspråk: engelska.

2 Europaparlamentets och rådets direktiv av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG (EUT L 275, 2003, s. 32). Detta mål avser det reviderade direktiv som ändrades genom en ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/29/EG av den 23 april 2009 (EUT L 140, 2009, s. 63).

3 En hastig genomläsning visar att unionsdomstolarna hittills har behandlat minst 76 mål avseende olika aspekter av EU:s system för handel med utsläppsrätter.

4 Kommissionens beslut av den 27 april 2011 om fastställande av unionstäckande övergångsbestämmelser för harmoniserad gratis tilldelning av utsläppsrätter enligt artikel 10a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG (EUT L 130, 2011, s 1).

5 Referensdokumenten om bästa tillgängliga teknik (BREF) vilka har upprättats i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/1/EG av den 15 januari 2008 om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar (EUT L 24, 2008, s. 8).

6 Kommissionens beslut 2007/589/EG av den 18 juli 2007 om riktlinjer för övervakning och rapportering av utsläpp av växthusgaser i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG (EUT L 229, 2007, s. 1).

7 Generaladvokaten Poiares Maduros förslag till avgörande Arcelor Atlantique et Lorraine m.fl., C‑127/07, EU:C:2008:292, punkt 2.

8 L’arrêté du ministre de l’écologie, du développement durable et de l’énergie du 24 janvier 2014 fixant la liste des exploitants auxquels sont affectés les quotas d’émissions de gaz à effet de serre et le montant des quotas affectés à titre gratuit pour la période 2013–2020 (JORF nr 0038 av den 14 februari 2014, s. 2551, nr 19).

9 Ett utsläppsminskningsmål på 8 procent jämfört med 1990 års nivå.

10 Ytterligare en översyn planeras för tiden efter år 2020. År 2015 lade kommissionen fram ett förslag för att se över systemet för handel med utsläppsrätter för tiden efter år 2020: Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2003/87/EG för att främja kostnadseffektiva utsläppsminskningar och koldioxidsnåla investeringar, Bryssel den 15 juli 2015 COM(2015) 337 final. Förslaget ska bidra till att uppnå unionens mål att minska utsläppen av växthusgaser med minst 40 procent före år 2030 som en del av unionens bidrag till Parisavtalet.

11 Målet på 20 procent under 1990 års nivåer skulle nås före år 2020, och målet på 50 procent under 1990 års nivåer före år 2050.

12 Med koldioxidläckage avses en situation där företag på grund av koldioxidbegränsningar i EU flyttar sin produktion till länder med mindre ambitiösa klimatåtgärder. Se, för den senaste förteckningen, kommissionens beslut 2014/746/EU av den 27 oktober 2014 om fastställande, enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG, av en förteckning över sektorer och delsektorer som anses löpa avsevärd risk för koldioxidläckage, för perioden 2015–2019 (EUT L 308, 2014, s. 114).

13 Kommissionens beslut 2013/448 av den 5 september 2013 om nationella genomförandeåtgärder för övergångsutdelningen av gratis utsläppsrätter för växthusgaser i enlighet med artikel 11.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG (EUT L 240, 2013, s. 27).

14 Se dom av den 28 april 2016, Borealis Polyolefine m.fl., C‑191/14, C‑192/14, C‑295/14, C‑389/14 och C‑391/14–C‑393/14, EU:C:2016:311, dom av den 8 september 2016, Borealis m.fl., C‑180/15, EU:C:2016:647, och dom av den 26 oktober 2016, Yara Suomi m.fl., C‑506/14, EU:C:2016:799.

15 Dom av den 8 september 2016, Borealis m.fl., C‑180/15, EU:C:2016:647, punkt 45, och dom av den 26 oktober 2016, Yara Suomi m.fl., C‑506/14, EU:C:2016:799, punkt 37.

16 Det tycks förhålla sig så trots att det, vilket ArcelorMittal har förklarat, är förenat med betydande kostnader att omvandla restgaser till bränsle.

17 Generaladvokaten Kokotts förslag till avgörande i de förenade målen Borealis Polyolefine m.fl., C‑191/14, C‑192/14, C‑295/14, C‑389/14 och C‑391/14–C‑393/14, EU:C:2015:754, punkterna 68 och 69.

18 Att det är frivilligt att beakta elproduktion med hjälp av restgaser bekräftas också av skäl 23 i direktiv 2009/29. Det har följande lydelse: De harmoniserade reglerna kan även ta hänsyn till utsläpp från brännbara rökgaser när produktionen av sådana rökgaser inte kan undvikas i industriprocessen. Därför kan reglerna medge gratis tilldelning av utsläppsrätter till verksamhetsutövarna vid de anläggningar där rökgaserna förbränns eller där de uppstått (min kursivering).

19 Parterna har angett olika procentsatser. Medan den franska regeringen talar om 75 procent har den tyska regeringen angett 80 procent. Kommissionen och ArcelorMittal har inte angett någon exakt procentsats.

20 Dom av den 28 april 2016, C‑191/14, C‑192/14, C‑295/14, C‑389/14 och C‑391/14–C‑393/14, EU:C:2016:311.

21 Punkt 73.

22 Dom av den 8 september 2016, Borealis m.fl., C‑180/15, EU:C:2016:647, punkt 48.

23 Det är intressant att notera att det råder osäkerhet om huruvida det föreligger en faktisk risk för koldioxidläckage. I en ny studie som kommissionen beställt fann generaldirektoratet för klimatpolitik inga belägg för koldioxidläckage. Skälen till detta är gratis tilldelning av utsläppsrätter (vilket medför ett överskott av utsläppsrätter inom bland annat stålsektorn), lägre priser på utsläppsrätter än väntat och andra länders åtgärder för att minska utsläppen i enlighet med internationella åtaganden. Se för en översikt https://www.ceps.eu/sites/default/files/u213/Bergman_leakage_presentation_OWS.pdf.

24 Dom av den 8 september 2016, Borealis m.fl., C‑180/15, EU:C:2016:647, punkterna 47 och 49, och dom av den 26 oktober 2016, Yara Suomi m.fl., C‑506/14, EU:C:2016:799, punkterna 39 och 41.

25 Europaparlamentets och rådets direktiv av den 24 november 2010 om industriutsläpp (samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar) (EUT L 334, 2010, s. 17). Detta direktiv ersatte direktiv 2008/1 om samma fråga.

26 Det nyare BREF-dokumentet publicerades år 2012. Det var tydligen inte möjligt för kommissionen att beakta innehållet i det dokumentet när den antog beslut 2011/278. Se dom av den 16 december 2008, Arcelor Atlantique et Lorraine m.fl., C‑127/07, EU:C:2008:728, punkt 58 och där angiven rättspraxis.

27 Enligt bilaga I ska processer som är direkt eller indirekt kopplade till processenhetens sinterband, antändning, blandning av råmaterial, varmsiktning, kylning av sinter, kallsiktning och ånggeneratorn ingå i riktmärket för sintrad järnmalm.

28 Det bekräftades vid förhandlingen att Eurofer vid samrådet ansåg att i den anläggning som är i fråga i förevarande mål skulle pelletsenheten betraktas tillsammans med sintringsenheten på grund av det ömsesidiga beroendet dem emellan.

29 Dom av den 15 juni 1994, Kommissionen/BASF m.fl., C‑137/92 P, EU:C:1994:247, punkt 48.

30 Riktmärket för sintrad järnmalm är bestämt till 0,171 CO2/ton sintrad järnmalm. Om den ifrågavarande anläggningen hade undantagits från beräkningen skulle riktmärket i stället ha varit 0,191 CO2/ton.

31 Dom av den 12 juli 2005, Alliance for Natural Health m.fl., C‑154/04 och C‑155/04, EU:C:2005:449, punkt 133 och där angiven rättspraxis.

32 Se bland andra dom av den 19 november 1998, Spanien/rådet, C‑284/94, EU:C:1998:548, punkt 30 och där angiven rättspraxis, och dom av den 12 juli 2005, Alliance for Natural Health m.fl., C‑154/04 and C‑155/04, EU:C:2005:449, punkt 134.

33 Se bland andra dom av den 7 september 2006, Spanien/rådet, C‑310/04, EU:C:2006:521, punkt 59 och där angiven rättspraxis.

34 Se, för en något annorlunda uppfattning, generaladvokaten Kokotts förslag till avgörande i de förenade målen Borealis Polyolefine m.fl., C‑191/14, C‑192/14, C‑295/14, C‑389/14 och C‑391/14–C‑393/14, EU:C:2015:754, punkt 134 och följande punkter. De målen gällde beräkningen av korrektionsfaktorn. Generaladvokaten ansåg att kommissionen, trots att det omtvistade beslutet var allmänt tillämpligt, var skyldig att inkludera alla data som var nödvändiga för att göra det möjligt att genomföra en ingående granskning av beräkningen av korrektionsfaktorn i det beslut som var i fråga där. Generaladvokaten godtog emellertid att en så omfattande motivering inte kan förväntas av praktiska skäl och ansåg det vara tillräckligt att de berörda gavs tillgång till rådata och att detta angavs i motiveringen.