Förslag till avgörande av generaladvokat Eleanor Sharpston föredraget den 14 september 2017

1 Originalspråk: engelska.

2 Rådets direktiv 98/59/EG av den 20 juli 1998 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kollektiva uppsägningar (EGT L 225, 1998, s. 16) (nedan kallat direktivet om kollektiva uppsägningar).

3 Rådets direktiv 92/85/EEG av den 19 oktober 1992 om åtgärder för att förbättra säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare som är gravida, nyligen har fött barn eller ammar (tionde särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG) (EGT L 348, 1992, s. 1; svensk specialutgåva, område 5, volym 6, s. 3) (nedan kallat moderskapsdirektivet). Vid den aktuella tidpunkten var det direktivet i ändrad lydelse enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/30/EG av den 20 juni 2007 (EUT L 165, s. 21) som var tillämpligt.

4 Rådets direktiv av den 12 juni 1989 om åtgärder för att främja förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet (EGT L 183, 1989, s. 1; svensk specialutgåva, område 5, volym 4, s.146). Genom detta direktiv inrättades ett ramverk för lagstiftning till skydd för arbetstagares säkerhet och hälsa. Andra särdirektiv omfattar områden som minimikrav för säkerhet och hälsa på arbetsplatsen, användning av arbetsutrustning, användning av personlig skyddsutrustning, manuell hantering av laster och minimikrav för hälsa och säkerhet angående arbetstagares exponering för carcinogener eller mutagener, asbest, joniserande strålning, buller eller vibrationer. En annan skyddad grupp är unga arbetstagare (rådets direktiv 94/33/EG av den 22 juni 1994 om skydd av minderåriga i arbetslivet (EGT L 216, 1994, s. 12; svensk specialutgåva, område 5, volym 6, s. 138).

5 Se första, sjunde och åttonde skälen samt artikel 1.1 i moderskapsdirektivet.

6 Nionde skälet.

7 Femtonde skälet.

8 Artikel 3.1. Såsom krävs enligt denna artikel har kommissionen antagit meddelandet från kommissionen om riktlinjer för bedömning av kemiska, fysikaliska och biologiska agens och industriprocesser, som anses innebära en risk för hälsa eller säkerhet för arbetstagare som är gravida, nyligen har fött barn eller ammar (KOM(2000)466 slutlig).

9 Artikel 4.

10 Artikel 5.

11 Skäl 2.

12 Skäl 3, 4 och 6.

13 Det är klarlagt att Jessica Porras Guisado omfattas av direktivet om kollektiva uppsägningar, eftersom hon inte omfattas av några av undantagen i artikel 1.2 i detta direktiv.

14 Artikel 2.1 och 2.3.

15 Artikel 3.1.

16 Artikel 3.2.

17 Artikel 4.1.

18 Artikel 4.4.

19 Den hänskjutande domstolen har i tolkningsfrågorna angett (se nedan punkt 21) att verkan av att en uppsägning förklaras ogiltig enligt lag i spansk rätt beskrivs som tutela reparativa) (reparativt skydd), vilket står i motsats till tutela preventiva (förebyggande skydd). Nämnda domstol menar att artikel 10.1 i moderskapsdirektivet utgör förebyggande skydd och att artikel 10.3 i direktivet utgör reparativt skydd.

20 Se vidare punkt 27och fotnot 24.

21 Även om den hänskjutande domstolen har angett att de som har familjeansvar kan tolkas så, att det omfattar gravida arbetstagare, gavs dessa inte förtur enligt avtalet i förhandlingskommittén som beskrivs nedan i punkt 16 och tillämpades i förevarande mål.

22 Förhandlingskommittén hade fastställt att detta var den dag då de kollektiva uppsägningarna skulle träda i kraft.

23 Dom av den 14 januari 1982, Reina, 65/81, EU:C:1982:6, punkt 7. Se även dom av den 13 juni 2013, Promociones y Construcciones BJ 200, C‑125/12, EU:C:2013:392, punkt 14 och där angiven rättspraxis. Domstolen är därför bunden av ett beslut om hänskjutande som har fattats av en domstol i en medlemsstat, i den mån det beslutet inte har återkallats efter överklagande inom ramen för den ordning för överklagande som eventuellt föreskrivs i nationell rätt, se dom av den 1 december 2005, Burtscher, C‑213/04, EU:C:2005:731, punkt 32 och där angiven rättspraxis.

24 Om det är riktigt som Bankia har gjort gällande, att företaget inte kände till att Jessica Porras Guisado var gravid vid den aktuella tidpunkten (och därför inte kunde ha sagt upp hennes anställning på grund av graviditeten) förefaller det så, att bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/54/EG av den 5 juli 2006 om genomförandet av principen om lika möjligheter och likabehandling av kvinnor och män i arbetslivet (omarbetning) (EUT L 204, 2006, s. 23) och den i punkt 13 ovan beskrivna nationella lagstiftningen faktiskt inte har någon betydelse för det nationella målet.

25 Dom av den 11 november 2010, Danosa, C‑232/09, EU:C:2010:674, punkt 34.

26 Det kan anses att en definition som inleds med gravid arbetstagare: gravid arbetstagare är på gränsen till att vara tautologisk. En mer välvillig förklaring är att upphovsmannen fokuserade på kravet att hon skulle underrätta arbetsgivaren om sitt tillstånd enligt nationell lagstiftning eller praxis.

27 Dom av den 11 november 2010, Danosa, C‑232/09, EU:C:2010:674, punkt 53.

28 Dom av den 11 november 2010, Danosa, C‑232/09, EU:C:2010:674, punkt 55.

29 Se dom av den 11 november 2010, Danosa, C‑232/09, EU:C:2010:674, punkt 53.

30 Dom av den 11 november 2010, Danosa, C‑232/09, EU:C:2010:674, punkt 60. Se även dom av den 11 oktober 2007, Paquay, C‑460/06, EU:C:2007:601, punkt 30, dom av den 8 september 2005, McKenna, C‑191/03, EU:C:2005:513, punkt 48, dom av den 4 oktober 2001, Tele Danmark, C‑109/00, EU:C:2001:513, punkt 26, dom av den 30 juni 1998, Brown, C‑394/96, EU:C:1998:331, punkt 18, och dom av den 14 juli 1994, Webb, C‑32/93, EU:C:1994:300, punkt 21.

31 Dom av den 11 november 2010, Danosa, C‑232/09, EU:C:2010:674, punkt 61. Se även dom av den 11 oktober 2007, Paquay, C‑460/06, EU:C:2007:601, punkt 31, dom av den 4 oktober 2001, Tele Danmark, C‑109/00, EU:C:2001:513, punkt 27, dom av den 30 juni 1998, Brown, C‑394/96, EU:C:1998:331, punkt 18, och dom av den 14 juli 1994, Webb, C‑32/93, EU:C:1994:300, punkt 22.

32 Se dom av den 14 juli 1994, Webb, C‑32/93, EU:C:1994:300, punkt 4, och dom av den 4 oktober 2001, Tele Danmark, C‑109/00, EU:C:2001:513, punkt 12.

33 Rådets direktiv 76/207/EEG av den 9 februari 1976 om genomförandet av principen om likabehandling av kvinnor och män i fråga om tillgång till anställning, yrkesutbildning och befordran samt arbetsvillkor (EGT L 39, 1976, s. 40; svensk special utgåva, område 5, volym 1, s. 191).

34 Se dom av den 4 oktober 2001, Tele Danmark, C‑109/00, EU:C:2001:513, punkt 34.

35 Dom av den 11 november 2010, Danosa, C‑232/09, EU:C:2010:674, punkterna 31–37.

36 Dom av den 29 oktober 2009, Pontin, C‑63/08, EU:C:2009:666.

37 Dom av den 29 oktober 2009, Pontin, C‑63/08, EU:C:2009:666, punkterna 21 och 22.

38 I målet Pontin (dom av den 29 oktober 2009, C‑63/08, EU:C:2009:666), underrättade arbetstagaren arbetsgivaren om sitt tillstånd dagen efter det att hon hade mottagit meddelandet om uppsägning (se ovan punkt 40).

39 Om hon var mammaledig när hon sades upp finner jag det svårt att se hur hennes arbetsgivare med trovärdighet skulle kunna påstå att denna inte kände till hennes tillstånd.

40 Se ovan punkt 12.

41 Socialt handlingsprogram, KOM(73) 1600, 24 oktober 1973. Se, särskilt, sidorna 15, 19, 20 och 23.

42 Rådets resolution av den 21 januari 1974 om ett socialt handlingsprogram (EGT C 13, 1974, s. 1).

43 Rådets direktiv 75/129/EEG av den 17 februari 1975 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kollektiva uppsägningar (EGT L 48, 1975, s. 29; svensk specialutgåva, område 5, volym 1, s. 185).

44 Rådets direktiv 75/117 av den 10 februari 1975 om tillnärmningen av medlemsstaternas lagar om tillämpningen av principen om lika lön för kvinnor och män (EGT L 45, 1975, s. 19; svensk specialutgåva, område 13, volym 4, s. 78).

45 Rådets direktiv 76/207/EEG av den 9 februari 1976 om genomförandet av principen om likabehandling av kvinnor och män i fråga om tillgång till anställning, yrkesutbildning och befordran samt arbetsvillkor (EGT L 39, 1976, s. 40; svensk special utgåva, område 5, volym 1, s. 191). Såväl direktiv 75/117 som direktiv 76/207 upphävdes genom direktiv 2006/54. För en översikt över relevant rättspraxis på denna punkt, se förslag till avgörande av generaladvokaten Ruiz-Jarabo Colomer i målet Boyle m.fl., C‑411/96, EU:C:1998:74, punkt 26.

46 Gemenskapens stadga om arbetstagares grundläggande sociala rättigheter, som antogs vid Europeiska rådets sammanträde i Strasbourg den 9 december 1989 av stats- eller regeringscheferna i elva medlemsstater. Se femte skälet i moderskapsdirektivet och skäl 6 i direktivet om kollektiva uppsägningar.

47 Se punkterna 16, 17 och 18 i gemenskapsstadgan om arbetstagares grundläggande sociala rättigheter.

48 Se åttonde skälet och artikel 1 i moderskapsdirektivet.

49 Se skäl 2 i direktivet om kollektiva uppsägningar.

50 Se artikel 1 och första, sjunde, åttonde och nionde skälen i moderskapsdirektivet.

51 Se femtonde skälet i moderskapsdirektivet, punkt 38 ovan och där angiven rättspraxis.

52 Se förslag till avgörande av generaladvokaten Tizzano i målet Jiménez Melgar, C‑438/99, EU:C:2001:316, punkt 38.

53 Dom av den 10 november 2016, Baštová, C‑432/15, EU:C:2016:855, punkt 59 och där angiven rättspraxis, och dom av den 29 mars 2012, kommissionen/Polen, C‑185/10, EU:C:2012:181, punkt 31 och där angiven rättspraxis.

54 Med avseende på det andra villkoret har förevarande domstol funnit att det förhållandet att medlemsstaterna enligt artikel 10.1 i moderskapsdirektivet får göra undantag från förbudet mot uppsägning av arbetstagare som är gravida, nyligen har fött barn eller ammar om uppsägningen sker av skäl som inte sammanhänger med deras tillstånd och som enligt nationell lagstiftning eller praxis utgör tillräcklig grund inte innebär att medlemsstaterna är skyldiga att särskilt ange på vilka grunder sådana arbetstagare får sägas upp. Se dom av den 4 oktober 2001, Jiménez Melgar, C‑438/99, EU:C:2001:509, punkt 38.

55 Dom av den 10 november 2016, Baštová, C‑432/15, EU:C:2016:855, punkt 60 och där angiven rättspraxis.

56 Dom av den 12 oktober 2004, kommissionen/Portugal, C‑55/02, EU:C:2004:605, punkt 48 och där angiven rättspraxis.

57 Dom av den 12 oktober 2004, kommissionen/Portugal, C‑55/02, EU:C:2004:605, punkt 50. Jag vill här betona användningen av uttrycket samtliga fall där ett anställningsavtal upphör att gälla och det inte sker på arbetstagarens initiativ (min kursivering). Såsom jag förstår domen använde domstolen denna fras i syfte att ge begreppet uppsägning en vidsträckt mening, och därmed förbättra det skydd som garanteras genom direktivet om kollektiva uppsägningar.

58 Dom av den 10 december 2009, Rodríguez Mayor m.fl., C‑323/08, EU:C:2009:770, punkt 34.

59 Förslag till rådets direktiv om en harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande uppsägningar (överlämnad till kommissionen av rådet), KOM(72) 1400.

60 Se skäl 2 i förslag till rådets direktiv om en harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande uppsägningar (överlämnad till kommissionen av rådet), KOM(72) 1400.

61 Artikel 1.1 a i direktivet om kollektiva uppsägningar.

62 Artikel 4.4 i direktivet om kollektiva uppsägningar.

63 Här finner jag ovanligt nog att jag inte delar den uppfattning som min högt värderade, framlidne, kollega generaladvokaten Ruiz-Jarabo Colomer uttalade obiter dicta i sitt förslag till avgörande i målet Tele Danmark, C‑109/00, EU:C:2001:267 (ett mål som inte hade att göra med kollektiva uppsägningar). I detta förslag angav generaladvokaten Ruiz-Jarabo Colomer (i punkt 44) att en kollektiv uppsägning på grund av ekonomiska, tekniska, organisatoriska eller produktionsrelaterade skäl skulle uppfylla kravet undantagsfall av skäl som inte sammanhänger med [graviditeten].

64 Se ovan punkterna 58 och 64–68.

65 Se ovan punkt 69.

66 Se, bland annat, dom av den 18 maj 2017, Lahorgue, C‑99/16, EU:C:2017:391, punkt 22 och där angiven rättspraxis.

67 Dom av den 10 december 2009, Rodríguez Mayor m.fl. ( C‑323/08, EU:C:2009:770, punkt 30).

68 Dom av den 20 oktober 2016, Danqua, C‑429/15, EU:C:2016:789, punkt 36.

69 Dom av den 11 oktober 2007, Paquay, C‑460/06, EU:C:2007:601, punkt 32.

70 Artikel 1 och femtonde skälet i moderskapsdirektivet.

71 Se dom av den 11 november 2010, Danosa, C‑232/09, EU:C:2010:674, punkt 60 och där angiven rättspraxis. Domstolen har här ställt det utom allt tvivel att dessa följder uppkommer på grund av risken för uppsägning i sig.

72 Dom av den 11 oktober 2007, C‑460/06, EU:C:2007:601, punkt 33.

73 Se ovan punkt 12.

74 Dom av den 4 oktober 2001, Jiménez Melgar, C‑438/99, EU:C:2001:509. I detta mål fann domstolen (i punkt 47) att uppsägningsförbudet i artikel 10 i [moderskapsdirektivet] visserligen är tillämpligt på såväl avtal om visstidsanställning som avtal om tillsvidareanställning, men att underlåtenhet att förnya ett sådant avtal när det löpt ut som planerat inte kan anses vara en uppsägning som är förbjuden enligt denna bestämmelse. Såvida underlåtenhet att förnya ett avtal om visstidsanställning beror på arbetstagarens graviditet utgör den dock sådan direkt diskriminering på grund av kön som strider mot artiklarna 2.1 och 3.1 i direktiv 76/207.

75 Dom av den 4 oktober 2001, Jiménez Melgar, C‑438/99, EU:C:2001:509, punkterna 37 och 38.