Förslag till avgörande av generaladvokat Maciej Szpunar föredraget den 26 juni 2018
1 Originalspråk: polska.
2 Europaparlamentets och rådets direktiv av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling och om upphävande av direktiv 2004/18 (EUT L 94, 2014, s. 65).
3 Se dom av den 31 maj 2005, Syfait m.fl. ( C‑53/03, EU:C:2005:333, punkt 29) och dom av den 31 januari 2013, Bełow ( C‑394/11, EU:C:2013:48, punkt 38).
4 Dom av den 31 maj 2005, Syfait m.fl. ( C‑53/03, EU:C:2005:333, punkt 29) och dom av den 31 januari 2013, Bełow ( C‑394/11, EU:C:2013:48, punkterna 39 och 40).
5 Se mitt förslag till avgörande i målet Ascendi ( C‑377/13, EU:C:2014:246, punkt 33).
6 Se dom av den 6 oktober 2015, Consorci Sanitari del Maresme ( C‑203/14, EU:C:2015:664, punkt 17).
7 Jag noterar för övrigt att domstolen i dom av den 6 oktober 2015, Consorci Sanitari del Maresme ( C‑203/14, EU:C:2015:664) tolkade bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/18/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster (EUT L 134, 2004, s. 114) som föregick direktiv 2014/24 i samband med de tolkningsfrågor som det katalanska prövningsorganet ställt. Det stämmer att i detta sammanhang åberopades en bestämmelse i spansk rätt i vilken det föreskrevs att den som vill klaga på en upphandling kan välja att ge in en ansökan om särskild överprövning (före överklagandet direkt till förvaltningsdomstol). Det kan inte uteslutas att denna bestämmelse i spansk rätt är tillämplig i det nationella målet som också berör ett hänskjutande organ i en annan autonom region. I domen av den 6 oktober 2015, Consorci Sanitari del Maresme ( C‑203/14, EU:C:2015:664, punkterna 22–25) slog EU-domstolen dock fast att det katalanska prövningsorganet även uppfyllde kriteriet att organets jurisdiktion ska vara av tvingande art, trots att den som vill klaga på en upphandling kan välja mellan att ge in en ansökan om särskild överprövning till det hänskjutande organet eller att överklaga direkt till förvaltningsdomstol. Avgörande är att organets behörighet inte förutsätter parternas samtycke och dess avgörande är bindande för parterna.
8 Min kursivering.
9 Se, för ett liknande resonemang, avseende direktiv 2004/18, dom av den 28 februari 2018, MA.T.I. SUD och Duemme SGR ( C‑523/16 och C‑536/16, EU:C:2018:122, punkt 48). Vad gäller nationella förfaranderegler för överklaganden i fråga om offentlig upphandling se dom av den 5 april 2017, Marina del Mediterráneo m.fl. ( C‑391/15, EU:C:2017:268, punkt 33).
10 Dessutom kan det förhandlade förfarandet under konkurrens och konkurrenspräglade dialoger, till skillnad från öppna förfaranden, tillämpas förutsatt att vissa villkor är uppfyllda. Vidare har unionslagstiftaren reglerat handläggningen av dessa förfaranden mer restriktivt än öppna förfaranden. I doktrinen har detta förklarats med att risken för att konkurrensen begränsas är betydligt större när denna typ av specifika förfaranden tillämpas, än vad som är fallet när den upphandlande myndigheten tillämpat det öppna förfarandet. Avseende den rättsliga situationen innan direktiv 2014/24 antogs, se C. Bovis, Public Procurement in the European Union, New York, Palgrave, 2005, s. 132–133.
11 Se J. González García, i R. Caranta, G. Edelstam, M. Trybus (editors), EU Public Contract Law: Public Procurement and Beyond, Bruxelles, Bruylant, 2013, Chapter 3, point 4. Den upphandlande myndighetens behörighet att förhandla kan leda till att likabehandlingsprincipen och icke-diskrimineringsprincipen och kravet på skyldigheten att lämna insyn åsidosätts. Se dom av den 7 april 2016, Partner Apelski Dariusz ( C‑324/14, EU:C:2016:214, punkt 62 och där angiven rättspraxis).
12 Det bör i samband med fastställandet att tilldelningskriterierna är av objektiv karaktär framhållas att dessa kriterier även kan avse den personal som utsetts att verkställa det berörda kontraktet om det finns en koppling mellan kvaliteteten på personalen och kontraktets fullgörande. Se artikel 67.2 b i direktiv 2014/24. Se även dom av den 26 mars 2015, Ambisig ( C‑601/13, EU:C:2015:204, punkterna 33 och 34). Det bör påpekas att det även mot bakgrund av artikel 66 i direktiv 2014/24 till vilken det hänvisas flera gånger i begäran om förhandsavgörande sker en minskning av antalet anbud eller lösningar genom en uppdelning av det förhandlade förfarandet under konkurrens eller den konkurrenspräglade dialogen genom tillämpning av tilldelningskriterier och inte av kvalitativa urvalskriterier. Se J. Pawelec (utgivare), Dyrektywa Parlamentu Europejskiego i Rady 2014/24/UE w sprawie zamówień publicznych, uchylająca dyrektywę 2004/18/WE, kommentar, Warszawa C.H. Beck, 2017, s. 315, A. Sánchez Graells, Public Procurement and the EU Competition Rules, Oxford – Portland, Hart Publishing, 2015, s. 312.
13 Min kursivering.
14 Se punkt 47 i detta förslag till avgörande.
15 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 17 september 2002, Concordia Bus Finland ( C‑513/99, EU:C:2002:495, punkt 85). Det bör framhållas att domstolen i dom av den 16 september 1999, Fracasso och Leitschutz ( C‑27/98, EU:C:1999:420, punkterna 32–34), som avsåg rättsläget före ikraftträdandet av direktiv 2014/24, slog fast att om det vid utgången av ett förfarande avseende offentlig upphandling endast kvarstår ett anbud, är den upphandlande myndigheten inte skyldig att ge kontraktet till den ende anbudsgivare som lämnat anbudet. Därav framgår emellertid inte att den upphandlande myndigheten måste ogiltigförklara ett sådant förfarande.
16 Enligt de förklarande anmärkningar avseende den konkurrenspräglade dialogen som utarbetats av kommissionen (European Commission Directorate General Internal Market And Services Public Procurement Policy Explanatory Note – Competitive Dialogue – Classic Directive, ec.europa.eu, sidorna 8–9), kan minskningen av antalet lösningar leda till att enbart en enda lösning väljs ut i slutfasen av förfarandet. Detta utgör emellertid inte hinder mot att den upphandlande myndigheten fullföljer förfarandet. För ett liknande resonemang, se även skäl 41 andra meningen i direktiv 2004/18 där det klargjordes att minskningen av det antal anbud som den upphandlande myndigheten fortsätter att diskutera eller förhandla om vid en konkurrenspräglad dialog och i förhandlade förfaranden med offentliggörande av ett meddelande om upphandling bör garantera verklig konkurrens, under förutsättning att det finns ett tillräckligt antal lämpliga lösningar eller anbudssökande (min kursivering).
17 Se punkt 75 i detta förslag till avgörande.
18 Se punkterna 61 och 62 i detta förslag till avgörande.