Förslag till avgörande av generaladvokat Nils Wahl föredraget den 26 april 2018

1 Originalspråk: engelska.

2 Akt om villkoren för Republiken Kroatiens anslutning och om anpassning av fördraget om Europeiska unionen, fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen av den 24 april 2012 (EUT L 112, 2012, s. 21, nedan kallad 2012 års anslutningsakt).

3 Europaparlamentets och rådets direktiv av den 16 december 1996 om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster (EGT L 18, 1997, s. 1).

4 Bundesgesetzblatt (BGBl) 218/1975, med ändring enligt BGBl. I 72/2013.

5 När det är fråga om friheten att tillhandahålla tjänster gäller som allmän regel att Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG om tjänster på den inre marknaden (EUT L 376, 2006, s. 36) kan vara av betydelse. Så är emellertid inte fallet här. Enligt dess artikel 1.6 omfattar nämligen detta direktiv inte arbetsmarknadsrelaterade frågor. Se mål C‑33/17, Cepelnik, anhängigt vid domstolen, om det arbetsrättsliga undantaget.

6 Skäl 13 i direktiv 96/71.

7 Dom av den 27 mars 1990, Rush Portuguesa, C‑113/89, EU:C:1990:142, punkt 16, och dom av den 10 februari 2011, Vicoplus m.fl., C‑307/09–C‑309/09, EU:C:2011:64, punkterna 30 och 31. Se också, för ett liknande resonemang, dom av den 18 juni 2015, Martin Meat, C‑586/13, EU:C:2015:405, punkt 28.

8 Dom av den 10 februari 2011, Vicoplus m.fl., C‑307/09–C‑309/09, EU:C:2011:64, punkt 35.

9 Frågan om Danielis verksamhet i Österrike (installation av trådvalsverk som krävde högteknologisk kompetens hos den arbetskraft som anlitades för installationen) omfattas av punkt 12 – en fråga som behandlades relativt utförligt vid förhandlingen, särskilt av Danieli – är av betydelse endast om det arrangemang som saken gäller i det nationella förfarandet anses utgöra utstationering enligt artikel 1.3.a i direktiv 96/71.

10 Det framgår av motiveringen till direktiv 96/71 (Proposal for a Council directive concerning the posting of workers in the frame of the provision of services, COM(91) 231 final, s. 14) att artikel 1.3.b, till skillnad från artikel 1.3.a och artikel 1.3.c, är avsedd att säkerställa att företag inte kan kringgå tillämpningen av direktivet. Detta åstadkoms genom att det i direktivet har inkluderats så kallad rörlighet inom gruppen. Särskilt är, som förklarats i doktrinen, bestämmelsen utformad så att den ska hindra att ett företag öppnar en filial i en annan medlemsstat enbart för att placera några av sina arbetstagare där för att utföra tidsbegränsade uppdrag och på så sätt undvika tillämpning av direktivet. Se Barnard, C., EU Employment Law, fjärde upplagan, Oxford University Press, Oxford, 2012, s. 218. Se också dom av den 12 februari 2015, Sähköalojen ammattiliitto, C‑396/13, EU:C:2015:86, punkterna 3 och 11–13.

11 Dom av den 10 februari 2011, Vicoplus m.fl., C‑307/09–C‑309/09, EU:C:2011:64.

12 Idem, punkt 51.

13 Dom av den 18 juni 2015, Martin Meat, C‑586/13, EU:C:2015:405.

14 Idem, punkt 35 och följande punkter.

15 Dessutom, som domstolen också framhållit, förutsätter tillämpningen av artikel 1.3.c att tjänsten, det vill saga tillhandahållandet av arbetskraft, utförs mot ersättning. Formen av ersättning kan uppenbarligen vara av olika slag beroende på till exempel förhållandet mellan tillhandahållaren av tjänsten och användaren.

16 Särskilt artikel 3 i direktiv 96/71.

17 Skäl 4 i direktiv 96/71.

18 Dom av den 10 februari 2011, Vicoplus m.fl., C‑307/09–C‑309/09, EU:C:2011:64, punkt 39.

19 Dom av den 27 mars 1990, Rush Portuguesa, C‑113/89, EU:C:1990:142.

20 Se till exempel dom av den 17 december 1981, Webb, 279/80, EU:C:1981:314, punkt 9, dom av den 10 februari 2011, Vicoplus m.fl., C‑307/09–C‑309/09, EU:C:2011:64, punkt 27, och dom av den 11 september 2014, Essent Energie Productie, C‑91/13, EU:C:2014:2206, punkt 37.

21 Dom av den 27 mars 1990, Rush Portuguesa, C‑113/89, EU:C:1990:142, punkt 16.

22 Dom av den 10 februari 2011, Vicoplus m.fl., C‑307/09–C‑309/09, EU:C:2011:64.

23 Idem, punkt 31.

24 Akt om villkoren för Republiken Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken Lettlands, Republiken Litauens, Republiken Ungerns, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och Republiken Slovakiens anslutning till de fördrag som ligger till grund för Europeiska unionen och om anpassning av fördragen (EUT L 236, 2003, s. 33).

25 Dom av den 10 februari 2011, Vicoplus m.fl., C‑307/09–C‑309/09, EU:C:2011:64, punkterna 40 och 41.

26 Dom av den 10 februari 2011, Vicoplus m.fl., C‑307/09–C‑309/09, EU:C:2011:64, punkt 34.

27 Dom av den 10 februari 2011, Vicoplus m.fl., C‑307/09–C‑309/09, EU:C:2011:64, punkt 35.

28 Dom av den 10 februari 2011, Vicoplus m.fl., C‑307/09–C‑309/09, EU:C:2011:64, punkt 31.

29 Dom av den 10 februari 1982, Transporoute et travaux, 76/81, EU:C:1982:49, punkt 14, och dom av den 26 februari 1991, kommissionen/Frankrike, C‑154/89, EU:C:1991:76, punkt 9.

30 Dom av den 18 mars 1980, Debauve m.fl., 52/79, EU:C:1980:83, punkt 9, och dom av den 26 februari 1991, kommissionen/Frankrike, C‑154/89, EU:C:1991:76, punkt 9.

31 Dom av den 26 februari 1991, kommissionen/Frankrike, C‑154/89, EU:C:1991:76, punkt 10.

32 Dom av den 1 juli 1993, Hubbard, C‑20/92, EU:C:1993:280, punkt 12. Se också, för ett liknande resonemang, dom av den 18 december 2007, Laval un Partneri, C‑341/05, EU:C:2007:809, punkt 114.

33 Generaladvokat Bots förslag till avgörande i Essent Energie Productie, C‑91/13, EU:C:2014:312, punkterna 66–78, i frågan om vem som kan stödja sig på artikel 56 FEUF.

34 Dom av den 9 augusti 1994, Vander Elst, C‑43/93, EU:C:1994:310, punkt 15.

35 Se särskilt dom av den 21 oktober 2004, kommissionen/Luxemburg, C‑445/03, EU:C:2004:655, punkterna 30 och 41.

36 Dom av den 11 september 2014, Essent Energie Productie, C‑91/13, EU:C:2014:2206, punkt 48 och där angiven rättspraxis.

37 Dom av den 21 oktober 2004, kommissionen/Luxemburg, C‑445/03, EU:C:2004:655, punkt 50, dom av den 19 januari 2006, kommissionen/Tyskland, C‑244/04, EU:C:2006:49, punkt 64, dom av den 21 september 2006, kommissionen/Österrike, C‑168/04, EU:C:2006:595, punkt 68, och dom av den 11 september 2014, Essent Energie Productie, C‑91/13, EU:C:2014:2206, punkterna 58–60.

38 Dom av den 11 september 2014, Essent Energie Productie, C‑91/13, EU:C:2014:2206, punkt 51 och där angiven rättspraxis.

39 Idem, punkterna 52 och 57 och där angiven rättspraxis.

40 Idem, punkt 53 och där angiven rättspraxis.

41 Idem, punkt 56.

42 Generaladvokat Bots förslag till avgörande i Essent Energie Productie, C‑91/13, EU:C:2014:312, punkt 118.

43 Dom av den 11 september 2014, Essent Energie Productie, C‑91/13, EU:C:2014:2206, punkt 57.

44 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 21 oktober 2004, kommissionen/Luxemburg, C‑445/03, EU:C:2004:655, punkt 46, dom av den 19 januari 2006, kommissionen/Tyskland, C‑244/04, EU:C:2006:49, punkt 41, dom av den 21 september 2006, kommissionen/Österrike, C‑168/04, EU:C:2006:595, punkt 57, och dom av den 11 september 2014, Essent Energie Productie, C‑91/13, EU:C:2014:2206, punkt 57.