Förslag till avgörande av generaladvokat Paolo Mengozzi föredraget den 27 juni 2018

1 Originalspråk: franska.

2 EUT L 251, 2003, s. 12.

3 Det är fråga om ett nederländskt register som innehåller uppgifter om personer som är bosatta i och utanför Nederländerna och som har kontakt med de nederländska myndigheterna.

4 Den hänskjutande domstolen har i detta sammanhang hänvisat till dom av den 18 oktober 2012, Nolan, punkt 46), dom av den 7 november 2013, Romeo ( C‑313/12, EU:C:2013:718, punkt 22) och dom av den 16 juni 2016, Rodríguez Sánchez ( C‑351/14, EU:C:2016:447, punkterna 61 och 62).

5 Inledningsvis har unionsmedborgare som inte har utövat sin rätt till fri rörlighet, rätt till familjeåterförening för familjemedlemmar enligt artiklarna 1 och 3.1 c i rådets förslag av den 1 december 1999 till direktiv om familjeåterförening (COM (1999) 638 slutlig och av den 10 oktober 2000 COM (2000) 624 slutlig. Rådet har emellertid begärt en begränsning av tillämpningsområdet för detta förslag till direktiv. Kommissionen har därför ändrat förslaget i enlighet därmed i sitt tredje förslag till direktiv om familjeåterförening av den 2 maj 2002, (COM (2002) 225 slutlig), för att utesluta unionsmedborgare som inte har utövat sin rätt till fri rörlighet. Situationen för unionsmedborgare som inte har utövat sin rätt till fri rörlighet bör behandlas senare i ett särskilt förslag när omarbetningen av rätten till fri rörlighet för personer har antagits.

6 Det är inte fråga om tillämpligheten av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier och om ändring av förordning (EEG) nr 1612/68 och om upphävande av direktiven 64/221/EEG, 68/360/EEG, 72/194/EEG, 73/148/EEG, 75/34/EEG, 75/35/EEG, 90/364/EEG, 90/365/EEG och 93/96/EEG (EUT L 158, 2004, s. 77).

7 Enligt rapporten från kommissionen till Europaparlamentet och rådet av den 8 oktober 2008 om tillämpningen av direktiv [2003/86] (COM (2008)610 slutlig, s. 4). Om en medlemsstat tillämpar regler som är mindre gynnsamma än direktivets på medborgare som inte har utövat sin rätt till fri rörlighet, skulle tredjelandsmedborgares rättsliga ställning kunna försämras när de erhåller medborgarskap i en medlemsstat som har mindre gynnsamma regler för sina medborgare på detta område. Detta är fallet i fyra länder: Förbundsrepubliken Tyskland, Republiken Cypern, Republiken Lettland och Konungariket Nederländerna.

8 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 18 oktober 1990, Dzodzi, ( C‑297/88 och C‑197/89, EU:C:1990:360, punkt 33) och dom av den 7 juli 2011, Agafiţei m.fl. ( C‑310/10, EU:C:2011:467, punkterna 24 och 25) och dom av den 21 december 2011, Cicala ( C‑482/10, EU:C:2011:868, punkt 15).

9 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 18 oktober 1990, Dzodzi, ( C‑297/88 och C‑197/89, EU:C:1990:360, punkt 35); dom av den 16 mars 2006, Poseidon Chartering ( C‑3/04, EU:C:2006:176, punkt 15); dom av den 28 oktober 2010, Volvo Car Germany ( C‑203/09, EU:C:2010:647, punkt 24), dom av den 7 juli 2011, Agafiţei m.fl. ( C‑310/10, EU:C:2011:467, punkt 26) och dom av den 21 december 2011, Cicala ( C‑482/10, EU:C:2011:868, punkt 16).

10 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 28 mars 1995 Kleinwort Benson ( C‑346/93, EU:C:1995:85, punkt 16); dom av den 21 december 2011, Cicala ( C‑482/10, EU:C:2011:868, punkterna 17 och 19); dom av den 18 oktober 2012, Nolan, punkterna 45 och 47) och dom av den 19 oktober 2017, Solar Electric Martinique( C‑303/16, EU:C:2017:773, punkterna 25 och 27).

11 Se, för ett liknande resonemang, beslut av den 12 maj 2016, Sahyouni, C‑281/15, EU:C:2016:343, punkterna 27 och 29) samt mitt förslag till avgörande i målet Solar Electric Martinique ( C‑303/16, EU:C:2017:507, punkt 33).

12 Se, för ett liknande resonemang, domen Nolan (punkterna 53, 54 och 56).

13 Se, för ett liknande resonemang, domen Nolan punkt 55).

14 Det var fråga om ett undantag för det geografiska tillämpningsområdet (ratione loci) från tillämpningsområdet för rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om mervärdesskatt, men den skillnaden i förhållande till undantaget för det materiella tillämpningsområdet (ratione materiae) i domen i målet Nolan saknar betydelse, se mitt förslag till avgörande i målet Solar Electric Martinique ( C‑303/16, EU:C:2017:507, punkt 49).

15 Min kursivering.

16 Min kursivering.

17 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 27 juni 2018, SGI och Valériane (C‑459/17 och C‑460/17, punkterna 27 och 28). Den domen avser, i likhet med domen Solar Electric Martinique, en uteslutning ratione loci från mervärdesskattedirektivets tillämpningsområde.

18 Denna artikel är ett införlivande av artikel 15 i direktiv 2003/86.

19 Den hänskjutande domstolen citerar artikel 3.51 punkt 1 a i Vb 2000.

20 I artikel 6.1 a eller b i Wi föreskrivs att ”1. ministeriet undantar den person som omfattas av medborgarintegrationsskyldigheten om denne har styrkt att han på grund av ett fysiskt eller psykiskt handikapp eller en psykisk funktionsnedsättning är varaktigt oförmögen att avlägga integrationsprovet eller [när ministeriet] på grund av de ansträngningar som den person som omfattas av medborgarintegrationsskyldigheten bevisligen har gjort, finner att det inte rimligen är möjligt för vederbörande att uppfylla medborgarintegrationsskyldigheten.

21 Se, för ett liknande resonemang, domen P och S (punkt 38) och domen K och A, (punkterna 52–55).

22 COM(2014) 210 slutlig av den 3 april 2014, s. 15–16.

23 Se, för ett liknande resonemang, meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och regionkommittén En gemensam agenda för integration – En ram för integration av tredjelandsmedborgare inom Europeiska unionen. (COM(2005)389 slutlig, 1 september 2005, grundläggande princip nummer 4).

24 Domstolen utvecklade det begreppet i domen P och S, punkterna 34–38.

25 EUT L 16, 2004, s. 44.

26 Domstolen utvecklade det begreppet i domen K och A, punkterna 52–55).

27 Denna skillnad är särskilt tydlig i direktiv 2003/109. Se, för ett liknande resonemang, mitt förslag till avgörande i domen Dogan ( C‑138/13, EU:C:2014:287, punkt 52).

28 Se, för ett liknande resonemang, mitt förslag till avgörande i målet Dogan, ( C‑138/13, EU:C:2014:287, punkt 52) och domen K och A, punkterna 52 och 57). Där bekräftas att integrationsåtgärder är lagliga endast om de underlättar familjemedlemmarnas integration. De får inte syfta till att välja ut de personer som skulle kunna utöva sin rätt till familjeåterförening, utan till att underlätta integrationen av dessa personer i medlemsstaterna.

29 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 4 mars 2010, Chakroun ( C‑578/08, EU:C:2010:117, punkt 43), dom av den 6 december 2012, O m.fl.. C‑356/11 och C‑357/11, EU:C:2012:776, punkt 74); och dom K och A (punkt 50).

30 Enligt den hänskjutande domstolen är det detta som framgår av artikel 2.9 i dekretet om medborgarintegration, där det föreskrivs att [d]en som omfattas av medborgarintegrationsskyldigheten förvärvar färdigheter [avseende muntlig framställning, hörförståelse och skriftlig språkfärdighet] på nederländska motsvarande nivå A2 i den europeiska referensramen för moderna främmande språk.

31 Enligt den hänskjutande domstolen är detta vad som följer av artikel 2.10.1 i dekretet om medborgarintegration där det föreskrivs att [d]en som omfattas av medborgarintegrationsskyldigheten förvärvar kunskaper om det nederländska samhället på en nivå som motsvarar de syften som ministeriet fastställ avseende följande: a. kännedom om det nederländska samhället, b. orientering den nederländska arbetsmarknaden.

32 I artikel 15.1 i direktiv 2003/86 anges att senast efter fem års vistelse, och under förutsättning att familjemedlemmen inte har beviljats uppehållstillstånd av andra skäl än familjeåterförening, har make/maka eller ogift partner och barn som har uppnått myndig ålder [rätt till eget uppehållstillstånd].

33 Motiveringen till förslaget till direktiv 2003/86 som Europeiska kommissionen lagt fram (COM (1999) 638 slutlig. sidorna 22 och 23).

34 Se dokument från Europeiska unionens ministerråd (nedan kallat rådets dokument) nr 10857/02.

35 För ett liknande resonemang, se Ändrat förslag till rådets direktiv om rätt till familjeåterförening (COM(2002) 225 final).

36 För ett liknande resonemang, se rådets dokument nr 10857 av den 9 augusti 2002, nr 11787/02 av den 30 september 2002, nr 13053/02 av den 23 oktober 2002.

37 Se rådets dokument nr 14272/02 av den 26 november 2002. I artikel 7.2 i direktiv2003/86 föreskrivs att [m]edlemsstaterna får kräva att tredjelandsmedborgare följer integrationsåtgärderna i enlighet med nationell lagstiftning. …

38 Se ovan punkterna 51 och 52.

39 Se, analogt, dom P och S (punkt 45 och där angiven rättspraxis).

40 Se, analogt, dom av den 26 april 2012, kommissionen/Nederländerna, ( C‑508/10, EU:C:2012:243, punkt 75) och för ett liknande resonemang, dom K och A (punkt 51).

41 Dom P och S (punkterna 47 och 48) och dom K och A, punkterna 54 och 55.

42 Endast 49 procent av referenspersoners familjemedlemmar som omfattades av medborgarintegrationsskyldigheten i början av år 2013 hade genomfört det andra medborgarintegrationsprovet tre år senare.

43 Enligt kommissionens rapport till Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av direktiv 2003/86 om rätt till familjeåterförening (COM (2008) 610 slutlig, 8 oktober 2008, sidorna 10 och 11, är avgiftsbeloppet i landet fastställt till 1368 euro varav 830 euro avser visum för familjeåterförening och beloppet för provet är fastställt till 350 euro.

44 Provet får göras om upp till fyra gånger.

45 Se, analogt, dom P och S (punkt 49) och dom K och A (punkterna 58–60).

46 C fick dispens, eftersom hon hade gjort provet fyra gånger och hade ingett ett intyg från utbildningsanstalten som angav att hon hade följt de erforderliga kurserna på 648 timmar.

47 Kommissionens riktlinjer, sidan 16: Särskild uppmärksamhet bör även fästas vid att kvinnor och flickor i flera delar av världen har mindre tillgång till utbildning och kan ha en lägre läskunnighetsnivå än män.

48 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 6 december 2012, O m.fl.. ( C‑356/11 och C‑357/11, EU:C:2012:776, punkt 81).

49 Avbrytande av laglig vistelse kan få konsekvenser för möjligheten att ansöka om ett uppehållstillstånd som varaktigt bosatt och för rätt till nederländskt medborgarskap som kräver laglig bosättning på medlemsstatens territorium.

50 I förevarande mål artikel 26.1 Vw 2000.

51 Min kursivering.

52 Se, analogt, dom av den 17 juli 2014, Noorzia ( C‑338/13, EU:C:2014:2092, punkt 17) och dom av den 12 april 2018, A och S ( C‑550/16, EU:C:2018:248, punkt 60).