Förslag till avgörande av generaladvokat Michal Bobek föredraget den 8 november 2018

1 Originalspråk: engelska.

2 Rådets förordning av den 21 juni 1999 om allmänna bestämmelser för strukturfonderna (EGT L 161, 1999, s. 1).

3 Rådets förordning av den 11 juli 2006 om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden samt om upphävande av förordning (EG) nr 1260/1999 (EUT L 210, 2006, s. 25).

4 Rådets förordning av den 21 juni 2005 om finansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken (EUT L 209, 2005, s. 1)

5 Förordning nr 1083/2006 ersattes av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 (EUT L 347, 2013, s. 320). Förordning nr 1290/2005 ersattes av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 av den 17 december 2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 352/78, (EG) nr 165/94, (EG) nr 2799/98, (EG) nr 814/2000, (EG) nr 1290/2005 och (EG) nr 485/2008 (EUT L 347, 2013, s. 549).

6 Kommissionens genomförandebeslut C(2015) 1936 final av den 25 mars 2015 om en finansiell korrigering av stödet från EUGFJ, utvecklingssektionen, avseende det operativa programmet CCI 2000GR061PO021 (Grekland – Målsättning 1 – Återuppbyggnad av landsbygden).

7 Dom av den 19 september 2017, Grekland/kommissionen ( T-327/15, ej publicerad, EU:T:2017:631).

8 Ett sådant resultat utgör helt klart en möjlig tolkning av Republiken Greklands argument. I förevarande fall gjordes begäran dock i samband med en slutrapport. som uttryckligen hade godkänts av kommissionen. Således är kommissionens hänvisning till att helt ensidiga åtgärder kan begränsa dess behörighet något missvisande. Dessa frågor diskuteras närmare inom ramen för den fjärde grunden (se nedan punkterna 67–73).

9 Enligt denna bestämmelse ska kommissionen fatta beslut inom sex månader efter överläggningarna eller efter att ha mottagit kompletterande uppgifter, om medlemsstaten går med på att lämna in sådana uppgifter efter överläggningarna.

10 Se dom av den 21 september 2016, kommissionen/Spanien ( C‑140/15, EU:C:2016:708, punkt 89 och där angiven rättspraxis).

11 I enlighet med artikel 100.5 i förordning nr 1083/2006, ska kommissionen fatta beslut om den finansiella korrigeringen inom sex månader från dagen för överläggningarna….

12 I enlighet med artikel 39.3 i förordning nr 1260/1999, jämförd med artikel 5.3 i kommissionens förordning (EG) nr 448/2001 av den 2 mars 2001 om genomförandebestämmelser till förordning nr 1260/1999 beträffande förfarandet för finansiella korrigeringar av stöd som beviljas inom ramen för strukturfonderna (EGT L 64, 2001, s. 13), där det i den senare anges att den tremånadersfrist inom vilken kommissionen kan fatta ett beslut enligt artikel 39.3 i [förordning nr 1260/1999] [ska] börja löpa från och med dagen för överläggningen.

13 Det omtvistade beslutet antogs den 25 mars 2015, 10 månader efter överläggningen som hölls den 27 maj 2014.

14 Förutsatt, förstås, att överklagandet ogillas såvitt avser den första grunden (se ovan punkterna 26–37).

15 Dom av den 4 september 2014, Spanien/kommissionen ( C‑192/13 P, EU:C:2014:2156), dom av den 4 september 2014, Spanien/kommissionen ( C‑197/13 P, EU:C:2014:2157), dom av den 22 oktober 2014, Spanien/kommissionen ( C‑429/13 P, EU:C:2014:2310), och dom av den 4 december 2014, Spanien/kommissionen ( C‑513/13 P, ej publicerad, EU:C:2014:2412).

16 Dom av den 24 juni 2015, Tyskland/kommissionen ( C‑549/12 P och C‑54/13 P, EU:C:2015:412), och dom av den 24 juni 2015, Spanien/kommissionen ( C‑263/13 P, EU:C:2015:415).

17 Artikel 32.4 i förordning nr 1260/1999.

18 Artikel 38.1 i förordning nr 1260/1999.

19 Artikel 37.1 i förordning nr 1260/1999.

20 Förordningarna nr 1260/1999, nr 1083/2006 och nr 1303/2013.

21 Dom av den 7 april 2011, Grekland/kommissionen ( C‑321/09 P, ej publicerad, EU:C:2011:218, punkt 46).

22 Se dom av den 13 november 2014, Nencini/parlamentet ( C‑447/13 P, EU:C:2014:2372, punkt 48), och dom av den 14 juni 2016, Marchiani/parlamentet ( C‑566/14, EU:C:2016:437, punkt 96).

23 För en aktuell dom, se exempelvis dom av den 6 september 2018, Republiken Tjeckien/kommissionen ( C‑4/17 P, EU:C:2018:678, punkt 58). Se även förslag till avgörande av generaladvokaten Kokott i målet Republiken Tjeckien/kommissionen ( C‑4/17 P, EU:C:2018:237, punkt 65 och där angiven rättspraxis).

24 Dom av den 4 september 2014, Spanien/kommissionen ( C‑192/13 P, EU:C:2014:2156, punkterna 86 och 87).

25 Se, exempelvis, dom av den 28 juni 2005, Dansk Rørindustri m.fl./kommissionen ( C‑189/02 P, C‑202/02 P, C‑205/02 P–C‑208/02 P och C‑213/02 P, EU:C:2005:408, punkt 177), och dom av den 28 februari 2018, mobile.de/EUIPO ( C‑418/16 P, EU:C:2018:128, punkt 65).

26 Se dom av den 16 juli 2015, CHEZ Razpredelenie Bulgaria ( C‑83/14, EU:C:2015:480, punkt 55 och där angiven rättspraxis).

27 Kommissionen har hänvisat till punkt 45 i dom av den 23 september 2004, Italien/kommissionen ( C‑297/02, ej publicerad, EU:C:2004:550).

28 Ovan, punkterna 28–29.

29 Se ovan punkt 46.

30 För att belysa detta kan man fråga sig huruvida tidsfrister som leder till preskription utgör materiella eller processuella bestämmelser. Domstolens stora avdelning undersökte denna fråga på ett relativt omdebatterat område (se, särskilt, dom av den 8 september 2015, Taricco m.fl. ( C‑105/14, EU:C:2015:555)) och fann i slutänden att det som verkligen är viktigt är att de övergripande principerna om att tillämplig (straff)lag ska vara förutsebar, tydlig och inte tillämpas retroaktivt (dom av den 5 december 2017, M.A.S. och M.B. ( C‑42/17, EU:C:2017:936, punkt 51 och följande punkter)

31 Se ovan punkt 48.

32 Dom av den 6 september 2018, Republiken Tjeckien/kommissionen ( C‑4/17 P, EU:C:2018:678, punkt 58).

33 Se, för ett aktuellt mål, exempelvis dom av den 6 september 2018, Republiken Tjeckien/kommissionen ( C‑4/17 P, EU:C:2018:678, punkt 52), eller dom av den 7 augusti 2018, Château du Grand Bois ( C‑59/17, EU:C:2018:641, punkt 30).

34 Det finns vidare andra delar av övergångsbestämmelserna i förordning nr 1083/2006 som kan vara förvånande (för att inte säga chockerande) för en person som för första gången sätter sig in i lagstiftningen på detta område. I artikel 108 i den förordningen anges exempelvis att [b]estämmelserna i [artikel 5] skall tillämpas … endast för program för perioden 2007–2013. Artikel 105 avser dock uteslutande program från perioden före år 2007.