Förslag till avgörande av generaladvokat Gerard Hogan föredraget den 13 juni 2019
1 Originalspråk: engelska.
2 EUT L 304, 2011, s. 18, och rättelse EUT L 266, 2016, s. 7. Genom denna förordning ändrades Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 1924/2006 och (EG) nr 1925/2006 samt upphävdes kommissionens direktiv 87/250/EEG, rådets direktiv 90/496/EEG, kommissionens direktiv 1999/10/EG, Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/13/EG, kommissionens direktiv 2002/67/EG och 2008/5/EG och kommissionens förordning (EG) nr 608/2004.
3 EUT L 269, 2013, s. 1, och rättelse EUT L 287, 2013, s. 90.
4 Se artikel 288.2 i tullkodexen för unionen.
5 EUT C 375, 2015, s. 4.
6 Punkt 2 i tillkännagivandet.
7 Punkt 2 i tillkännagivandet.
8 JORF 2016, nr 273, text nr 81.
9 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 16 juli 2015, UNIC och Uni.co.pel ( C‑95/14, EU:C:2015:492, punkterna 59 och 60).
10 Ordet space definieras som a particular position, point, or area in space (Oxford Dictionary of English, 2:a upplagan (omtryckt), Oxford University Press, 2005) medan ordet lieu (som används i den franska versionen av förordning nr 1169/2011) kan definieras som la situation spaciale de quelque chose, de quelqu’un permettant de la localiser (Larousse.fr) och ordet lugar (som används i den spanska versionen av samma förordning) definieras som en porción de espacio (Diccionario de la lengua española, Real Academia Española, Edición del Tricentenario-Actualización 2018).
11 Se artikel 23.2 i tullkodexen för gemenskapen.
12 Det är riktigt att artikel 60 i tullkodexen för unionen är mer vidsträckt då den hänvisar till ett land eller territorium (min kursivering) och inte bara till ett land. Eftersom härkomstplats i förordning nr 1169/2011 har definierats i motsättning till ursprungsland blir härkomstplats enbart tautologiskt och förlorar sin verkan mot bakgrund av artikel 60 i tullkodexen för unionen. För vad är ett territorium om inte ett geografiskt område som är mindre än ett land och därmed en plats? Enligt min uppfattning är därför artikel 286.3 i tullkodexen för unionen, enligt vilken hänvisningar till tullkodexen för gemenskapen i andra unionsrättsakter ska anses som hänvisningar till motsvarande bestämmelser i tullkodexen för unionen, inte tillämplig inom ramen för förordning nr 1169/2011.
13 Se, nyligen, dom av den 17 april 2018, Egenberger ( C‑414/16, EU:C:2018:257, punkt 44), och dom av den 26 februari 2019, Rimšēvičs och ECB/Lettland ( C‑202/18 och C‑238/18, EU:C:2019:139, punkt 45).
14 Min kursivering.
15 Se, för ett liknande resonemang, Conway, Émilie, Étiquetage obligatoire de l’origine des produits au bénéfice des consommateurs: portée et limites, Revue Québécoise de droit international, vol. 24–2, 2011, s. 1–51, särskilt s. 2.
16 Min kursivering.
17 Min kursivering.
18 Min kursivering.
19 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 10 september 2009, Severi ( C‑446/07, EU:C:2009:530, punkt 61). I den franska versionen av denna dom användes termen éclairé, men domstolen använder också ofta adjektivet avisé i domar angående konsumentskydd. Enligt min uppfattning verkar den senare termen ligga närmare circumspect (medveten). Se, exempelvis, dom av den 16 juli 1998, Gut Springenheide och Tusky ( C‑210/96, EU:C:1998:369, punkterna 31 och 37), dom av den 4 april 2000, Darbo ( C‑465/98, EU:C:2000:184, punkt 20), och dom av den 21 januari 2016, Viiniverla ( C‑75/15, EU:C:2016:35, punkt 25). Det ska även erinras om att domstolen i domen i målet Teekanne (dom av den 4 juni 2015, C‑195/14, EU:C:2015:361) växlade mellan begreppen avisé (punkt 23) och éclairé (punkt 36), vilka båda översattes med circumspect på engelska. Vidare verkar samma formulering, på samma sätt som på engelska, ha använts systematiskt i de andra språkversionerna (se, bland annat, på nederländska – een normaal geïnformeerde en redelijk omzichtige en oplettende gemiddelde consument –, på italienska – un consumatore medio normalmente informato e ragionevolmente attento e avveduto –, på spanska – un consumidor medio, normalmente informado y razonablemente atento y perspicazor, eller på rumänska – unui consumator mediu, normal informat, suficient de atent și de avizat).
20 Se, för ett liknande resonemang, González Vaqué, Luis, La noción de consumidor medio según la jurisprudencia del Tribunal de Justicia de las Communidades europeas, Revista de derecho comunitario europeo, 2004/17, s. 47–81, särskilt s. 63 och 64.
21 United Nations Treaty Series, vol. 75, s. 287.
22 Internationella domstolens rådgivande yttrande om de rättsliga konsekvenserna av uppförandet av en mur på de ockuperade palestinska områdena, I.C.J Reports 2004, s. 136, punkt 120).
23 Se, för ett liknande resonemang, Internationella domstolens rådgivande yttrande om de rättsliga konsekvenserna av uppförandet av en mur på de ockuperade palestinska områdena, I.C.J Reports 2004, punkt 155, och även punkterna 118 och 120.
24 Se, för ett liknande resonemang, Internationella domstolens rådgivande yttrande om de rättsliga konsekvenserna av uppförandet av en mur på de ockuperade palestinska områdena, I.C.J Reports 2004, s. 136 (punkterna 88 och 155).
25 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 21 december 2016, rådet/Front Polisario ( C‑104/16 P, EU:C:2016:973, punkt 88).
26 Se, exempelvis, avseende FN:s säkerhetsråd, säkerhetsrådets resolution nr 242 (1967) av den 22 november 1967 (Mellanöstern), säkerhetsrådets resolution nr 446 (1979) av den 22 mars 1979 (Territorier ockuperade av Israel), säkerhetsrådets resolution nr 465 (1980) av den 1 mars 1980 (Territorier ockuperade av Israel), säkerhetsrådets resolution nr 476 (1980) av den 30 juni 1980 (Territorier ockuperade av Israel), säkerhetsrådets resolution nr 2334 (2016) av den 23 december 2016 (Situationen i Mellanöstern, inbegripet Palestinafrågan), och för FN:s generalförsamling, resolution nr 72/14 (2017) av den 30 november 2017 (Fredlig lösning av Palestinafrågan), resolution nr 72/15 (2017) av den 30 november 2017 (Jerusalem), resolution nr 72/16 (2017) av den 30 november 2017 (Syriska Golan), och resolution nr 72/86 (2017) av den 7 december 2017 (Israeliska bosättningar i det ockuperade palestinska territoriet, inbegripet östra Jerusalem, och det ockuperade syriska Golan).
27 Dom av den 25 februari 2010, Brita ( C‑386/08, EU:C:2010:91).
28 Europa–Medelhavsavtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och staten Israel, å andra sidan, undertecknat i Bryssel den 20 november 1995 (EGT L 147, 2000, s. 3).
29 Europa–Medelhavsinterimsavtalet om associering av handel och samarbete mellan Europeiska gemenskapen, å ena sidan, och Palestinska befrielseorganisationen för den palestinska myndigheten på Västbanken och i Gaza, å andra sidan, undertecknat i Bryssel den 24 februari 1997 (EGT L 187, 1997, s. 3).
30 Punkt 5.
31 [2014] UKSC 8, [2014] 1 Appeal Cases 635.
32 Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/29/EG av den 11 maj 2005 om otillbörliga affärsmetoder som tillämpas av näringsidkare gentemot konsumenter på den inre marknaden och om ändring av rådets direktiv 84/450/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 97/7/EG, 98/27/EG och 2002/65/EG samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2006/2004 (direktiv om otillbörliga affärsmetoder) (EUT L 149, 2005, s. 22).
33 Det definierades så, att det angav att en affärsmetod var en vilseledande åtgärd (bland annat) om 2 a … den innehåller falsk information och därför är oriktig i förhållande till frågorna i punkt 4 eller om den eller den övergripande beskrivningen av den på något sätt vilseleder eller är ägnad att vilseleda en genomsnittskonsument i förhållande till någon av frågorna i den punkten, även om informationen faktiskt sett är korrekt, och b) den ger leder till eller sannolikt skulle leda till att genomsnittskonsumenten fattar ett transaktionsbeslut som denne annars inte skulle ha fattat.
34 Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/13/EG av den 20 mars 2000 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om märkning och presentation av livsmedel samt om reklam för livsmedel (EGT L 109, 2000, s. 29).
35 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 4 juni 2015, Teekanne ( C‑195/14, EU:C:2015:361, punkt 32). Se även dom av den 22 september 2016, Breitsamer und Ulrich ( C‑113/15, EU:C:2016:718, punkt 69).
36 Förslag till avgörande av generaladvokaten Mischo i målet Gut Springenheide och Tusky ( C‑210/96, EU:C:1998:102, punkt 78).
37 Förslag till avgörande av generaladvokaten Mischo i målet Gut Springenheide och Tusky ( C‑210/96, EU:C:1998:102, punkt 87). Även om man i den engelska versionen har använt adverbet helt så förefaller adverbet viss ligga närmare originalversionen – franska – där begreppet nettement har använts.
38 Dom av den 10 september 2009 ( C‑446/07, EU:C:2009:530).
39 Dom av den 10 september 2009, Severi ( C‑446/07, EU:C:2009:530, punkt 62).
40 Se, för ett liknande resonemang, artikel 49 i fjärde Genèvekonventionen. Se Internationella domstolens rådgivande yttrande om de rättsliga konsekvenserna av uppförandet av en mur på de ockuperade palestinska områdena, I.C.J. Reports 2004, s. 136 (punkt 78 och följande).
41 Se, säkerhetsrådets resolution nr 2334 (2016) av den 23 december 2016 (Situationen i Mellanöstern, inbegripet Palestinafrågan).