Förslag till avgörande av generaladvokat Priit Pikamäe föredraget den 2 oktober 2019

1 Originalspråk: franska.

2 T-251/15, ej publicerad, EU:T:2018:234, nedan kallad den överklagade domen.

3 Europeiska centralbankens beslut av den 4 mars 2004 om allmänhetens tillgång till Europeiska centralbankens handlingar (EUT L 80, 2004, s. 42).

4 EUT C 326, 2012, s. 230.

5 Europeiska centralbankens beslut av den 19 februari 2004 om antagande av arbetsordningen för Europeiska centralbanken (EUT L 80, 2004, s. 33), i dess lydelse enligt ECB:s beslut ECB/2014/1 av den 22 januari 2014 (EUT L 95, 2014, s. 56) (nedan kallad ECB:s arbetsordning).

6 Se dom av den 9 november 2010, Volker und Markus Schecke och Eifert ( C‑92/09 och C‑93/09, EU:C:2010:662, punkt 68).

7 Se dom av den 21 september 2010, Sverige m.fl./API och kommissionen ( C‑514/07 P, C‑528/07 P och C‑532/07 P, EU:C:2010:541, punkt 81), och dom av den 18 juli 2017, kommissionen/Breyer ( C‑213/15 P, EU:C:2017:563, punkt 50).

8 Se dom av den 18 juli 2017, kommissionen/Breyer ( C‑213/15 P, EU:C:2017:563, punkt 48).

9 Se, för ett liknande resonemang, Siekmann, H., The Legality of Outright Monetary Transactions of the European System of Central Banks, i Rövekamp, F., Bälz, M., Hilpert, H.G. (eds.), Central Banking and Financial Stability in East Asia, Springer International Publishing, Cham – Heidelberg – New York – Dordrecht – London, 2015, s. 114.

10 Se Hofmann, H.C.H., Monetary Policy and Euro Area Governance in the EMU, i Hofmann, H.C.H., Rowe, G.C., Türk, A.H. (eds.), Specialized Administrative Law of the European Union: A Sectoral Review, Oxford University Press, Oxford, 2018, s. 250.

11 Se Dawson, M., Maricut-Akbik, A., Bobić, A., Reconciling Independence and accountability at the European Central Bank: The false promise of Proceduralism, European Law Journal, vol. 25(1), 2019, s. 82–85.

12 Se Curtin, D., Accountable Independence of the European Cental Bank: Seeing the Logics of Transparency, European Law Journal, 2017, vol. 23(1–2), s. 35.

13 Se dom av den 10 juli 2003, kommissionen/ECB ( C‑11/00, EU:C:2003:395, punkt 134).

14 Se Rossi, L., Vinagre e Silva, P., Public Access to Documents in the EU, Hart Publishing, Oxford, 2017, s. 78.

15 Se Van Cleynenbreugel, P., Confidentiality behind transparent doors: The European Central Bank and the EU law principle of openness, Maastricht Journal of European and Comparative Law, 2018, vol. 25(1), s. 54. I förevarande mål uppkommer dessutom inte frågan huruvida artikel 132.2 FEUF är förenlig med artikel 297.2 FEUF, enligt vilken beslut, när de inte anger till vem de riktar sig, ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning. Beslutet av den 28 juli 2014 rörde nämligen BES och kan således inte anses som ett beslut som inte anger till vem det riktar sig.

16 Se dom av den 1 juli 2008, Sverige och Turco/rådet ( C‑39/05 P och C‑52/05 P, EU:C:2008:374, punkt 48).

17 Europaparlamentets och rådets förordning av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (EGT L 145, 2001, s. 43).

18 Dom av den 11 mars 2009, Borax Europe/kommissionen ( T-121/05, ej publicerad, EU:T:2009:64, punkt 37), dom av den 12 september 2013, Besselink/rådet ( T-331/11, ej publicerad, EU:T:2013:419, punkterna 96 och 99), och dom av den 29 oktober 2015, Litauen/kommissionen ( T-110/13, ej publicerad, EU:T:2015:818, punkt 61).

19 Dom av den 29 november 2012, Thesing och Bloomberg Finance/ECB ( T-590/10, ej publicerad, EU:T:2012:635, punkt 42).

20 Se dom av den 16 juli 2015, ClientEarth/kommissionen ( C‑612/13 P, EU:C:2015:486, punkt 57).

21 Dom av den 19 juni 2018, Baumeister ( C‑15/16, EU:C:2018:464, punkterna 41 och 42).

22 Se dom av den 19 juni 2018, Baumeister ( C‑15/16, EU:C:2018:464, punkterna 41 och 42).

23 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 18 juli 2017, kommissionen/Breyer ( C‑213/15 P, EU:C:2017:563, punkt 49).

24 Dom av den 19 juni 2018, Baumeister ( C‑15/16, EU:C:2018:464, punkterna 42 och 43).

25 Europaparlamentets och rådets direktiv av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument och om ändring av rådets direktiv 85/611/EEG och 93/6/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/12/EG samt upphävande av rådets direktiv 93/22/EEG (EUT L 145, 2004, s. 1).

26 Se dom av den 19 juni 2018, Baumeister ( C‑15/16, EU:C:2018:464, punkterna 42 och 43).

27 Se, vad gäller den allmänna presumtionsregel beträffande tillgång till administrativa akter som fastställts i artikel 4.2 tredje strecksatsen i förordning nr 1049/2001, dom av den 29 juni 2010, kommissionen/Technische Glaswerke Ilmenau ( C‑139/07 P, EU:C:2010:376, punkt 61).

28 Se dom av den 29 juni 2010, kommissionen/Technische Glaswerke Ilmenau ( C‑139/07 P, EU:C:2010:376, punkterna 62, 68 och 70).

29 Se, särskilt, Diana, G., Transparence, responsabilité et légitimité de la Banque centrale européenne, Bulletin de l’Observatoire des politiques economiques en Europe, 2008, nr 18, s. 11–13. Se även, för ett liknande resonemang, European Added Value Unit, Towards a genuine Economic and Monetary Union, 2012, www.europarl.europa.eu/RegData/etudes/note/join/2012/494458/IPOL-JOIN_NT(2012)494458_EN.pdf, s. 12.

30 Se, angående denna problematik, de Haan, J., Eijffinger, S.C.W., Waller, S., The European Central Bank. Credibility, Transparency and Centralization, MIT Press, Cambridge, Massachusetts – London, 2005, s. 123–125.