lagen.
EU-domstolen

Förslag till avgörande av generaladvokat Manuel Campos Sánchez-Bordona föredraget den 26 september 2019

CELEX
62018CC0785
Typ
EU-domstolen

Källa

1 Originalspråk: spanska.

2 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 av den 21 november 2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel (EUT L 343, 2012, s. 1).

3 Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 664/2014 av den 18 december 2013 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 vad gäller fastställandet av unionssymboler för skyddade ursprungsbeteckningar, skyddade geografiska beteckningar och garanterade traditionella specialiteter och vad gäller vissa regler om ursprung, vissa procedurregler och vissa kompletterande övergångsbestämmelser (EUT L 179, 2014, s. 17).

4 Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 668/2014 av den 13 juni 2014 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel (EUT L 179, 2014, s. 36).

5 Arrêté du 8 septembre 2017 du ministre de l’Agriculture et de l’Alimentation et du ministre de l’Économie et des Finances relatif à la modification du cahier des charges et de l’appellation d’origine protégée Comté (JORF nr 217 av den 16 september 2017; nedan kallad förordningen av den 8 september 2017).

6 Offentliggörande av en ansökan om godkännande av en mindre ändring enligt artikel 53.2 andra stycket i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 av den 21 november 2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel (EUT C 187, 2018, s. 7).

7 Conseil d’Etat, Syndicat de défense et de promotion des fabricants et affineurs du Morbier, 5 november 2003, req. nr 0230438.

8 Bestämmelser om register över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar finns i artikel 11.1 i förordning nr 1151/2012. Se http://ec.europa.eu/agriculture/quality/door/list.html.

9 För att säkerställa att de registrerade ursprungsbeteckningarna och geografiska beteckningarna samt garanterade traditionella specialiteterna uppfyller de villkor som fastställs i denna förordning bör de nationella myndigheterna i den berörda medlemsstaten granska ansökningar om registrering med iakttagande av gemensamma minimiregler som även omfattar ett nationellt invändningsförfarande. Kommissionen bör därefter granska ansökningarna för att försäkra sig om att de inte innehåller några uppenbara felaktigheter och att unionsrätten och intressen som företräds av aktörer utanför ansökningsmedlemsstaten har beaktats.

10 Enligt artikel 7 i delegerad förordning 664/2014 ska detta ordinarie förfarande även tillämpas vid avregistrering av en skyddad ursprungsbeteckning när efterlevnad av kraven i specifikationen inte är säkerställd eller när det under minst sju år inte saluförts några produkter under den aktuella skyddade ursprungsbeteckningen.

11 Artikel 49.3 i förordning nr 1151/2012.

12 Det vill säga invändningar från fysiska eller juridiska personer som lagligt har salufört produkterna i fråga och som kontinuerligt använt de berörda beteckningarna under minst fem år dessförinnan (artikel 49.4 i förordning nr 1151/2012).

13 Om kommissionen avslår ansökan på grund av att den anser att den inte uppfyller villkoren, ska den anta genomförandeakter om att avslå ansökan (artikel 52.1 i förordning nr 1151/2012).

14 Artikel 50.1 och 50.2 i förordning nr 1151/2012.

15 Detta meddelande ska under alla förhållanden innehålla en förklaring om att ansökan kan innebära en överträdelse av villkoren i förordningen för ändringar av en produktspecifikation som inte är mindre ändringar.

16 Artikel 51.1 i förordning nr 1151/2012.

17 Meddelandet om invändning ska inom två månader följas av en motiverad invändning och kommissionen ska kontrollera om den kan tas upp till prövning. Om kommissionen anser att den kan tas upp till prövning ska den uppmana den myndighet eller den person som har lämnat in invändningen och den myndighet eller det organ som har lämnat in ansökan att inleda lämpliga samråd i ärendet under en skälig tidsperiod på högst tre månader.

18 Artikel 52.2 och 52.3 i förordning nr 1151/2012.

19 Artikel 52.4 i förordning nr 1151/2012.

20 Om ansökan om en mindre ändring av en produktspecifikation inte kommer från den grupp som lämnat in ansökan om registrering av det eller de namn som produktspecifikationen avser ska medlemsstaten emellertid ge den gruppen tillfälle att lämna synpunkter på ansökan, förutsatt att gruppen fortfarande existerar.

21 Tyst godkännande ska emellertid inte tillämpas på mindre ändringar som inte uppfyller kraven i artikel 6.2 andra stycket i delegerad förordning nr 664/2014.

22 Ett ambitiöst förslag till kodifiering av unionens administrativa förfaranden finns i Mir, O., Hofmann, H.C.H., Schneider, J.-P., Ziller, J. m.fl. (red.), Código ReNEUAL de procedimiento administrativo de la Unión Europea, INAP, Madrid, 2015. I artikel I-4 (4) i Código ReNEUAL definieras begreppet sammansatt förfarande som ett administrativt förfarande där unionens myndigheter och myndigheterna i en medlemsstat, eller i olika medlemsstater, har tilldelats olika uppgifter som är beroende av varandra. En kombination av två administrativa förfaranden som har ett direkt samband mellan sig är också ett sammansatt förfarande.

23 Alonso de León, S., Composite administratives procedures in the European Union, Iustel, Madrid, 2017; Eliantonio, M., Judicial Review in an Integrated Administration: the Case of Composite Procedures, Review of European Administrative Law, 2014 nr 2, s. 65–102; Della Cananea, G., I procedimenti amministrativi composti dell’Unione europea, i Bignami, F. och Cassese, S. (red.), Il procedimento amministrativo nel diritto europeo, Milano, Giuffrè, 2004; Mastrodonato, G., I procedimenti amministrativi composti nel diritto comunitario, Bari, Cacucci, 2007; Hofmann, H.C.H., Composite decision-making procedures in EU administrative law, i Hofmann, H.C.H. och Türk, A., Legal Challenges in EU Administrative Law. Towards an Integrated Administration, Edward Elgar, Cheltenham, 2009, s. 136.

24 Brito Bastos, F., Derivative illegality in European composite administrative procedures, Common Market Law Review, 2018, nr 1, s. 101–134.

25 Dom av den 19 december 2018, Berlusconi och Fininvest ( C-219/17, nedan kallad domen Berlusconi och Finivest, EU:C:2018:1023). Domstolen har ännu inte meddelat dom i målet Iccrea Banca, i vilket jag föredrog mitt förslag till avgörande den 9 juli 2019 ( C-414/18, EU:C:2019:574).

26 Förslag till avgörande av den 27 juni 2018 ( C-219/17, EU:C:2018:502, punkterna 64–79).

27 Dom av den 18 december 2007, Sverige/kommissionen ( C-64/05 P, EU:C:2007:802, punkterna 93 och 94), och domen Berlusconi och Fininvest, punkt 43.

28 Domen Berlusconi och Fininvest, punkt 44. Se analogt dom av den 22 oktober 1987, Foto-Frost (314/85, EU:1987:452, punkt 17).

29 Förslag till avgörande av den 27 juni 2018 ( C-219/17, EU:C:2018:502, punkterna 60–63).

30 I mitt förslag till avgörande av den 9 juli 2019, Iccrea Banca ( C-414/18, EU:C:2019:574), konstaterade jag att fastställandet av de ordinarie bidragen till den gemensamma resolutionsfonden görs genom ett sammansatt administrativt förfarande i vilket de nationella resolutionsmyndigheterna medverkar, men i vilket det slutgiltiga beslutet fattas av den gemensamma resolutionsnämnden. Jag fann därför att prövningen av det uteslutande ankommer på EU-domstolen och inte på de nationella domstolarna.

31 Dom av den 6 december 2001, Carl Kühne m.fl. ( C-269/99, nedan kallad domen Carl Khüne m.fl., EU:C:2001:659), och av den 2 juli 2009, Bavaria och Bavaria Italia ( C-343/07, nedan kallad domen Bavaria och Bavaria Italia, EU:C:2009:415). Av betydelse är även tribunalens dom av den 23 april 2018, CRM/kommissionen ( T-43/15, ej publicerad, EU:T:2018:208), vilken jag ska återkomma till nedan.

32 Domen Carl Kühne m.fl., punkterna 50 och 51, och domen Bavaria och Bavaria Italia, punkt 64. Den sistnämnda domen handlade om fördelning av behörighet mellan de nationella myndigheterna och kommissionen i det sammansatta förfarandet enligt den upphävda artikel 17 i rådets förordning (EG) nr 2081/92 av den 14 juli 1992 (EGT L 208, 1992, s. 1; svensk specialutgåva, område 3, volym 43, s. 153), som var det tillfälliga förenklade förfarandet för registrering på unionsnivå av existerande skyddade ursprungsbeteckningar, som skyddades eller som inarbetats i medlemsstaterna.

33 Domen Carl Kühne m.fl., punkt 52, och domen Bavaria och Bavaria Italia, punkt 65.

34 Domen Carl Kühne m.fl., punkt 53, och domen Bavaria och Bavaria Italia, punkt 66.

35 Se fotnot 32.

36 Medlemsstaterna får i sin nationella rätt föreskriva ett tillfälligt nationellt skydd för skyddade ursprungsbeteckningar som begränsar sig till deras territorium, från det att det nationella skedet av registreringsförfarandet avslutas och fram till dess att kommissionen uttalar sig om ansökan. Även om denna möjlighet föreskrivs i artikel 9 i förordning nr 1151/2012 enbart för registrering av en skyddad ursprungsbeteckning och inte för ändringar av produktspecifikationer, avspeglar den även den nationella myndighetens kontroll över det nationella skedet av dessa sammansatta förfaranden.

37 Domen Carl Kühne m.fl., punkt 54, och domen Bavaria och Bavaria Italia, punkt 67.

38 I förfarandena för ändring av produktspecifikationer gällande skyddade ursprungsbeteckningar för vin, vilka regleras av senare bestämmelser, är den nationella myndighetens rätt nästan exklusiv, om inte kommissionen gör ett offentliggörande i Europeiska unionens officiella tidning. Där finns en tendens att förstärka de nationella myndigheternas befogenheter, eventuellt på grund av de administrativa svårigheterna för kommissionen att handha det europeiska skedet. Förfarandena för ändring av produktspecifikationer gällande skyddade ursprungsbeteckningar för vin regleras främst i artikel 105 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 (EUT L 347, 2013, s. 671), samt i artiklarna 14–18 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33 av den 17 oktober 2018 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 vad gäller ansökningar om skydd av ursprungsbeteckningar, geografiska beteckningar och traditionella uttryck inom vinsektorn, invändningsförfarandet, begränsningar i fråga om användning, ändringar av produktspecifikationer, avregistrering av skydd samt märkning och presentation (EUT L 9, 2019, s. 2).

39 Domen Bavaria och Bavaria Italia, punkterna 70 och 71.

40 Punkt 28 i detta förslag till avgörande.

41 Se beträffande detta dom av den 3 december 1992, Oleificio Borelli/kommissionen ( C-97/91, EU:C:1992:491, punkterna 9–13), domen Carl Kühne m.fl., punkt 58, domen Bavaria och Bavaria Italia, punkt 57, och domen Berlusconi och Fininvest, punkterna 45 och 46.

42 I sådana undantagsfall skulle lämpliga åtgärder behöva vidtas för att förlänga fristen för prövning, för att det inte ska finnas förutsättningar för ett tyst godkännande av ansökan.

43 I sin dom av den 23 april 2018, CRM/kommissionen ( T-43/15, ej publicerad, EU:T:2018:208), slog tribunalen fast att kommissionen inte fick registrera den skyddade geografiska beteckningen Piadina Romagnola när den italienska myndigheten hade godkänt och översänt ansökan till kommissionen sex dagar efter att produktspecifikationen delvis hade ogiltigförklarats genom en dom i en nationell domstol i första instans. Kommissionen godkände denna skyddade geografiska beteckning och offentliggjorde sitt beslut i Europeiska unionens officiella tidning, utan att avvakta Consiglio di Statos prövning av överklagandet av domen om ogiltigförklaring i första instans.

44 Artikel 41 i stadgan. Tribunalen hänvisade till den i sin dom av den 23 april 2018, CRM/kommissionen ( T-43/15, ej publicerad, EU:T:2018:208, punkterna 67–83).

45 Kommissionen ska göra denna prövning inom ramen för den prövningsrätt som den har i det europeiska skedet av förfarandet, enligt artikel 50.1 i förordning nr 1151/2012.