Förslag till avgörande av generaladvokat Michal Bobek föredraget den 28 maj 2020
1 Originalspråk: franska.
2 Se exempelvis, för en lättillgänglig introduktion (sparsmakad med räkneexempel men rik på kulturhistoria), Kaplan, R., The Nothing that Is: A Natural History of Zero, Oxford University Press, Oxford, 1999.
3 Europaparlamentets och rådets direktiv av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling och om upphävande av direktiv 2004/18/EG (EUT L 94, 2014, s. 65), i dess lydelse enligt kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/2365 av den 18 december 2017 (EUT L 337, 2017, s. 19) (nedan kallat direktiv 2014/24).
4 Europaparlamentets och rådets direktiv av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster (EUT L 134, 2004, s. 114, och rättelse i EUT L 351, 2004, s. 44).
5 C‑296/15, EU:C:2017:431.
6 Se punkt 38 i domen.
7 Uradni list RS nr 91/15.
8 Se dom av den 18 oktober 1990, Dzodzi ( C‑297/88 och C‑197/89, EU:C:1990:360, punkterna 36–42, nedan kallad domen i målet Dzodzi), och senare rättspraxis i dom av den 14 februari 2019, CCC – Consorzio Cooperative Costruzioni ( C‑710/17, ej publicerad, EU:C:2019:116, punkt 22 och där angiven rättspraxis), och dom av den 24 oktober 2019, Belgische Staat ( C‑469/18 och C‑470/18, EU:C:2019:895, punkterna 22 och 23 och där angiven rättspraxis).
9 Se dom av den 25 mars 2010, Helmut Müller ( C‑451/08, EU:C:2010:168, punkt 47), och dom av den 21 december 2016, Remondis ( C‑51/15, EU:C:2016:985, punkt 43). Direktiv 2004/18 har upphävts genom direktiv 2014/24.
10 Bland andra den spanska (oneroso), den franska (à titre onéreux), den italienska (a titolo oneroso), den portugisiska (a título oneroso) och den rumänska versionen (cu titlu oneros).
11 Bland andra den engelska (for pecuniary interest) och den kroatiska versionen (financijski interes).
12 Som den tjeckiska och slovakiska versionen (där begreppet úplatné smlouvy eller formuleringen odplatné zmluvy först och främst betyder betalning som motprestation men som även kan tolkas så, att motprestationer i annan form än pengar inbegrips) eller den svenska versionen med uttrycket kontrakt med ekonomiska villkor, som hänför sig till kontraktets ekonomiska värde.
13 Min kursivering.
14 Min kursivering.
15 Se, bland annat, dom av den 18 januari 2007, Auroux m.fl. ( C‑220/05, EU:C:2007:31, punkt 45), och dom av den 18 oktober 2018, IBA Molecular Italy ( C‑606/17, EU:C:2018:843, punkt 28).
16 Se, beträffande tolkningen en av begreppet offentligt kontrakt i artikel 1.2 a i direktiv 2004/18, dom av den 21 december 2016, Remondis ( C‑51/15, EU:C:2016:985, punkt 43 och där angiven rättspraxis).
17 C‑37/16, EU:C:2017:22.
18 Rådets direktiv av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (EUT L 347, 2006, s. 1)
19 Se dom av den 18 januari 2017, SAWP ( C‑37/16, EU:C:2017:22, punkt 25 och där angiven rättspraxis).
20 Dom av den 18 januari 2017, SAWP ( C‑37/16, EU:C:2017:22, punkt 26 och där angiven rättspraxis).
21 Se ovan punkt35.
22 C‑701/15, EU:C:2017:545. Domen rör tolkningen av artikel 1.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/17/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid upphandling på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (försörjningsdirektivet) (EUT L 134, 2004, s. 1). Enligt denna artikel är varu-, byggentreprenad- och tjänstekontrakt skriftliga avtal med ekonomiska villkor….
23 Se punkt 29 i domen.
24 Se dom av den 25 mars 2010, Helmut Müller ( C‑451/08, EU:C:2010:168, punkterna 47–52), och dom av den 21 december 2016, Remondis ( C‑51/15, EU:C:2016:985, punkt 43).
25 Dom av den 12 juli 2001, Ordine degli Architetti m.fl. ( C‑399/98, EU:C:2001:401, punkterna 77–86).
26 KOM (2004) 327 slutlig. I punkt 10 i grönboken anger kommissionen att ekonomisk ersättning för avtalet i fråga [inte innebär] att ett belopp obligatoriskt måste utbetalas direkt av den offentliga partnern utan ersättningen kan bestå i varje annan form av ekonomisk motprestation som erhålls av den privata partnern.
27 Se domstolens överväganden i domen av den 25 mars 2010, Helmut Müller ( C‑451/08, EU:C:2010:168), enligt vilka ett avtal om försäljning av mark kan utgöra ett offentligt kontrakt avseende bygg- och anläggningsarbeten, trots att den upphandlande myndigheten, utöver överlåtelsen av nämnda mark, inte ger motparten något annat vederlag.
28 C‑399/98, EU:C:2001:401.
29 Rådets direktiv av den 14 juni 1993 om samordning av förfarandet vid offentlig upphandling av byggentreprenader (EGT L 199, 1993, s. 54).
30 Punkt 52 i domen.
31 Värt att notera är att domstolen inte intog samma förhållningssätt som generaladvokaten Léger hade förespråkat i förslaget till avgörande i målet Ordine degli Architetti m.fl. ( C‑399/98, EU:C:2000:671), där generaladvokaten ansåg att kriteriet om ekonomiska villkor inte var uppfyllt.
32 C‑606/17, EU:C:2018:843.
33 Punkt 29 i den domen och där angiven rättspraxis. Min kursivering. Se även dom av den 19 december 2012, Ordine degli Ingegneri della Provincia di Lecce m.fl. ( C‑159/11, EU:C:2012:817, punkt 29), dom av den 13 juni 2013, Piepenbrock ( C‑386/11, EU:C:2013:385, punkt 31), och dom av den 11 december 2014, Azienda sanitaria locale n. 5 Spezzino m.fl. (C‑113/13, EU:C:2014:2440, punkt 37).
34 Punkt 31 i domen. Min kursivering.
35 C‑796/18, EU:C:2020:47.
36 Se resonemanget i punkterna 52–63 i detta förslag till avgörande.
37 Se dom av den 21 december 2016, Remondis ( C‑51/15, EU:C:2016:985, punkt 43), i vilken domstolen gick på generaladvokaten Mengozzis förslag till avgörande i målet Remondis ( C‑51/15, EU:C:2016:504, punkt 36). Se fotnot 16 i förevarande förslag till avgörande.
38 Vilket visar på den avsevärda mångfalden av rättsordningar för avtal. Se, bland annat, Kötz, H., Comparative Contract Law i Reimann, M., och Zimmermann, R., The Oxford Handbook of Comparative Law, andra upplagan, Oxford University Press, Oxford, 2019, s. 902–932, i synnerhet s. 910–912, eller Chloros, A., G., The Doctrine of Consideration and the Reform of the Law of Contract: A Comparative Analysis, International and Comparative Law Quarterly, British Institute of International and Comparative Law, London, 1968, volym 17, nr 1, s. 137–166.
39 Se, bland annat, artiklarna 2:101 (Conditions for the Conclusion of a Contract) och 2:103 (Sufficient Agreement) i Principles of European Contract Law (Principes du droit européen du contrat) (se Lando, O., och Beale, H., Principles of European contract law, Parts I and II, Kluwer Law International, Haag, 2000), eller artiklarna II.–I:101(I) (definition av avtal) och III.–I:102(4) (om förpliktelsers ömsesidiga karaktär) i Draft Common Frame of Reference (utkast till gemensam referensram) (ser von Bar, C., et al., Principles, Definitions and Model Rules of European Private Law, draft Common Frame of Reference: outline edition, Sellier European Law Publishers, Munchen, 2009). Se även, för ett liknande resonemang, Projet de cadre commun de référence. Terminologie contractuelle commune, Société de législation comparée, collection Droit comparé et européen, Paris, 2008, volym 6, s. 25, framtagen av Association Henry Capitant des amis de la culture juridique française och Société de législation comparée.
40 Se ovan punkt 11.
41 C‑796/18, EU:C:2020:47. Se ovan punkterna 51 och 52.
42 Dessa förklaringar anges i artikel 69.2 i direktiv 2014/24.
43 Se dom av den 16 maj 2019, Transtec/kommissionen ( T-228/18, EU:T:2019:336, punkt 69 och där angiven rättspraxis).
44 I dom av den 18 december 2014, Data Medical Service ( C‑568/13, EU:C:2014:2466), erinrade domstolen således om att det ankommer på medlemsstaterna och särskilt på de upphandlande myndigheterna att fastställa sättet att beräkna en tröskel för vad som ska anses orimligt och därmed utgöra ett onormalt lågt anbud (punkt 49 och där angiven rättspraxis).
45 Se dom av den 18 december 2014, Data Medical Service ( C‑568/13, EU:C:2014:2466, punkt 46).
46 103/88, EU:C:1989:256, punkt 18.
47 Rådets direktiv av den 26 juli 1971 om samordning av förfarandena vid tilldelning av offentliga upphandlingskontrakt för bygg- och anläggningsarbeten (EGT L 185, 1971, s. 5).
48 I fråga om konkurrens skulle man bland annat kunna hävda att dessa bestämmelser egentligen gynnar konkurrensen. Det är sannolikt att små och medelstora företag och nystartade företag har lägre fasta kostnader och kan klara sig utan marginaler för ett visst kontrakt. Under sådana omständigheter kan ett anbud på 0 euro visa sig vara konkurrenskraftigt i och med att det gör det möjligt för sådana mindre företag att komma in på marknaden.