Förslag till avgörande av generaladvokat Gerard Hogan föredraget den 4 juni 2020

1 Originalspråk: engelska.

2 EUT L 158, 2004, s. 77, och rättelser i EUT L 229, 2004, s. 35, och EUT L 197, 2005, s. 34.

3 EUT L 338, 2003, s. 1.

4 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 6 september 2016, Petruhhin ( C‑182/15, EU:C:2016:630, punkterna 18–20), och dom av den 23 januari 2019, M.A. m.fl. ( C‑661/17, EU:C:2019:53, punkterna 48–50).

5 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 13 november 2018, Raugevicius ( C‑247/17, EU:C:2018:898, punkt 27).

6 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 26 februari 2019, Rimšēvičs och ECB/Lettland ( C‑202/18 och C‑238/18, EU:C:2019:139, punkt 57).

7 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 2 februari 1989, Cowan ( 186/87, EU:C:1989:47, punkt 19), dom av den 24 november 1998, Bickel och Franz ( C‑274/96, EU:C:1998:563, punkt 17), och dom av den 28 april 2011, El Dridi ( C‑61/11 PPU, EU:C:2011:268, punkterna 53 och 54).

8 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 6 september 2016, Petruhhin ( C‑182/15, EU:C:2016:630, punkterna 32 och 33), dom av den 13 november 2018, Raugevicius ( C‑247/17, EU:C:2018:898, punkterna 28 och 30), och dom av den 13 juni 2019, TopFit och Biffi ( C‑22/18, EU:C:2019:497, punkterna 44 och 47).

9 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 6 september 2016, Petruhhin ( C‑182/15, EU:C:2016:630, punkt 34), dom av den 13 november 2018, Raugevicius ( C‑247/17, EU:C:2018:898, punkt 31), och dom av den 13 juni 2019, TopFit och Biffi ( C‑22/18, EU:C:2019:497, punkt 48).

10 Min kursivering.

11 EGT 56, 1964, s. 850; svensk specialutgåva, område 5, volym 1, s. 28. Direktivet ändrades senast genom rådets direktiv 75/35/EEG av den 17 december 1974 (EGT L 14, 1975, s. 14; svensk specialutgåva, område 6, volym 1, s. 175). Min kursivering.

12 Se, för ett liknande resonemang, Barnard, C., och Peers, S., European Union Law, andra utgåvan., Oxford University Press, 2017, s. 402–403.

13 Min kursivering. Se, för ett liknande resonemang, dom av den 10 juli 2008, Jipa ( C‑33/07, EU:C:2008:396, punkt 24), dom av den 17 november 2011, Gaydarov ( C‑430/10, EU:C:2011:749, punkt 34), och dom av den 4 oktober 2012, Byankov ( C‑249/11, EU:C:2012:608, punkt 41).

14 Punkt 76 i den tyska regeringens skriftliga yttrande. I linje med detta första syfte har den tyska regeringen även hänvisat till syftet att säkerställa att bortförandet av ett barn inte ska påverka behörigheten för domstolen på den plats där barnet har sitt hemvist.

15 Se den rättspraxis som anges i fotnot 9.

16 Punkterna 75 och 76 i den tyska regeringens skriftliga yttranden.

17 En del personer har även mer allmänt hävdat att allt som rör skyddet av familjen utgör ett legitimt syfte (se, för ett liknande resonemang, Pfeiff, S., La portabilité du statut personnel dans l’espace européen, Bruylant, Bryssel, 2017, nr 258, s. 260).

18 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 23 december 2009, Detiček ( C‑403/09 PPU, EU:C:2009:810, punkterna 54 och 56).

19 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 11 juli 2008, Rinau ( C‑195/08 PPU, EU:C:2008:406, punkterna 48, 51 och 53).

20 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 6 september 2016, Petruhhin ( C‑182/15, EU:C:2016:630, punkt 38).

21 Se, för ett liknande resonemang, skäl 17 i förordning nr 2201/2003. Se även dom av den 11 juli 2008, Rinau ( C‑195/08 PPU, EU:C:2008:406, punkt 52), och dom av den 23 december 2009, Detiček ( C‑403/09 PPU, EU:C:2009:810, punkt 49).

22 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 11 juli 2008, Rinau ( C‑195/08 PPU, EU:C:2008:406, punkt 51).

23 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 23 december 2009, Detiček ( C‑403/09 PPU, EU:C:2009:810, punkt 45).

24 Se, för ett liknande resonemang, yttrande 2/13 (Unionens anslutning till Europakonventionen) av den 18 december 2014 ( EU:C:2014:2454, punkt 191), dom av den 25 juli 2018, Minister for Justice and Equality (Brister i domstolssystemet) ( C‑216/18 PPU, EU:C:2018:586, punkt 36), och dom av den 19 mars 2019, Jawo ( C‑163/17, EU:C:2019:218, punkt 81).

25 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 16 januari 2019, Liberato ( C‑386/17, EU:C:2019:24, punkt 41).

26 Beträffande den fria rörlighetens direkta effekt, se dom av den 4 december 1974, Van Duyn ( 41/74, EU:C:1974:133, punkt 7), och dom av den 17 september 2002, Baumbast och R ( C‑413/99, EU:C:2002:493, punkterna 84 och 86).

27 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 24 juni 2019, Popławski ( C‑573/17, EU:C:2019:530, punkt 61).

28 Punkt 42.

29 Se, för ett liknande resonemang, avseende den europeiska arresteringsordern, förslag till avgörande av generaladvokaten Bot i målet Bob-Dogi ( C‑241/15, EU:C:2016:131, punkt 93).

30 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 12 mars 2019, Tjebbes m.fl. ( C‑221/17, EU:C:2019:189, punkt 41).

31 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 10 juli 2008, Jipa ( C‑33/07, EU:C:2008:396, punkt 28), och dom av den 12 mars 2019, Tjebbes m.fl. ( C‑221/17, EU:C:2019:189, punkt 40).