Förslag till avgörande av generaladvokat Giovanni Pitruzzella föredraget den 6 oktober 2020

1 Originalspråk: italienska.

2 Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/88/EG av den 4 november 2003 om arbetstidens förläggning i vissa avseenden (EUT L 299, 2003, s. 9).

3 Beslut av den 14 juli 2005, Personalrat der Feuerwehr Hamburg ( C‑52/04, EU:C:2005:467, punkt 52).

4 Dom av den 21 februari 2018, Matzak ( C‑518/15, EU:C:2018:82, punkt 24 och där angiven rättspraxis).

5 Dom av den 21 februari 2018, Matzak ( C‑518/15, EU:C:2018:82).

6 Beslut av den 4 mars 2011, Grigore ( C‑258/10, ej publicerat, EU:C:2011:122).

7 Se, senast, dom av den 21 februari 2018, Matzak ( C‑518/15, EU:C:2018:82, punkterna 23 och 24), och dom av den 26 juli 2017, Hälvä m.fl. ( C‑175/16, EU:C:2017:617, punkt 25 och där angiven rättspraxis).

8 Se dom av den 21 februari 2018, Matzak ( C‑518/15, EU:C:2018:82, punkt 26).

9 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 9 november 2017, Maio Marques da Rosa ( C‑306/16, EU:C:2017:844, punkt 45) och dom av den 10 september 2015, Federación de Servicios Privados del sindicato Comisiones obreras ( C‑266/14, EU:C:2015:578, punkt 23).

10 Domstolen har i fast rättspraxis slagit fast att artiklarna 1–8 i direktiv 2003/88 i huvudsak är formulerade likadant som artiklarna 1–8 i rådets direktiv 93/104/EG av den 23 november 1993 om arbetstidens förläggning i vissa avseenden (EGT L 307, 1993, s. 18), i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/34/EG av den 22 juni 2000 (EGT L 195, 2000, s. 41), och att domstolens tolkning av dessa artiklar därmed kan överföras på de förstnämnda artiklarna i direktiv 2003/88. Se, bland annat, dom av den 21 februari 2018, Matzak ( C‑518/15, EU:C:2018:82, punkt 32) och beslut av den 4 mars 2011, Grigore ( C‑258/10, ej publicerat, EU:C:2011:122, punkt 39 och där angiven rättspraxis).

11 Se även, för ett liknande resonemang, förslag till avgörande av generaladvokaten Tanchev i målet King ( C‑214/16, EU:C:2017:439, punkt 36).

12 Dom av den 10 september 2015, Federación de Servicios Privados del sindicato Comisiones obreras ( C‑266/14, EU:C:2015:578, punkt 24), dom av den 1 december 2005, Dellas m fl. ( C‑14/04, EU:C:2005:728, punkt 49 och där angiven rättspraxis), och beslut av den 4 mars 2011, Grigore ( C‑258/10, ej publicerat, EU:C:2011:122, punkt 41).

13 Se förslag till avgörande av generaladvokaten Bot i målet Max-Planck-Gesellschaft zur Förderung der Wissenschaften ( C‑684/16, EU:C:2018:338, punkt 52).

14 Se mitt förslag till avgörande i målet CCOO ( C‑55/18, EU:C:2019:87, punkt 39).

15 Se dom av den 25 november 2010, Fuß ( C‑429/09, EU:C:2010:717, punkt 80 och där angiven rättspraxis). Se även dom av den 6 november 2018, Max-Planck-Gesellschaft zur Förderung der Wissenschaften ( C‑684/16, EU:C:2018:874, punkt 41).

16 Se, för ett liknande resonemang, i doktrinen, V. Leccese, Directive n. 2003/88/EC concerning certain aspects of the organisation of working time, i E. Ales, M. Bell, O. Deinert, S. Robin-Olivier (red.), International and European Labour Law. Article-by-Article Commentary, Nomos Verlagsgesellshaft, Baden-Baden, 2018, s. 1285–1332, särskilt s. 1291.

17 Min kursivering.

18 Se dom av den 21 februari 2018, Matzak ( C‑518/15, EU:C:2018:82, punkt 62), och dom av den 10 september 2015, Federación de Servicios Privados del sindicato Comisiones obreras ( C‑266/14, EU:C:2015:578, punkt 27).

19 Detsamma gäller, som anges ovan, för direktiv 2003/88, för vilket de tolkningar som domstolen tidigare gjort av bestämmelserna i det föregående direktivet fortfarande är giltiga.

20 Se dom av den 9 september 2003, Jaeger ( C‑151/02, EU:C:2003:437, punkterna 58 och 59).

21 Se dom av den 21 februari 2018, Matzak ( C‑518/15, EU:C:2018:82, punkt 55), dom av den 3 oktober 2000, Simap ( C‑303/98, EU:C:2000:528, punkt 47), dom av den 10 september 2015, Federación de Servicios Privados del sindicato Comisiones obreras ( C‑266/14, EU:C:2015:578, punkt 26).

22 Se dom av den 21 februari 2018, Matzak ( C‑518/15, EU:C:2018:82, punkt 55).

23 F. Kéfer och J. Clesse, Le temps de garde inactif, entre le temps de travail et le temps de repos, Revue de la Faculté de droit de l’Université Liège, 2006, s. 161.

24 Se, bland annat, A. Supiot, Alla ricerca della concordanza dei tempi (le disavventure europee del tempo di lavoro), i Lav. dir., 1997, s 15 och följande sidor. Se, i italiensk doktrin, Ichino P., L’orario di lavoro e i riposi. artiklarna 2107–2109, i Schlesinger P. (huuvdredaktör), Il Codice Civile. Commentario, Giuffrè Editore, Milano, 1987, s. 27. Se, bland senare publikationer, J.-E. Ray, Les astreintes, un temps du troisième type, Dr. soc. (F), 1999, s. 250; J. Barthelemy, Temps de travail et de repos: l’apport du droit communautaire, Dr. soc. (F), 2001, s. 78.

25 Se L. Mitrus, Potential implictions of the Matzak judgement (quality of rest time, right to disconnect), in European Labour Law Journal, 2019, s. 393, där det anges att det tudelade förhållandet mellan arbetstid och viloperiod inte alltid uppfyller kraven på dagens arbetsmarknad.

26 Samtliga parter som yttrade sig vid förhandlingen motsatte sig införandet av ett tertium genus mellan arbete och vila.

27 Det enda sättet för de nationella lagstiftarna att skapa större flexibilitet i begreppet arbetstid, vilket faller utanför syftet med direktiv 2003/88, är ekonomisk ersättning för de begränsningar som arbetstagare påförs vid bakjour. Domstolen har nämligen hävdat en principiell frihet att i nationell lagstiftning föreskriva differentierade ersättningar för att kompensera arbetstagaren för perioder av bakjour. Se dom av den 21 februari 2018, Matzak ( C‑518/15, EU:C:2018:82, punkt 52), där det anges att [a]rtikel 2 i direktiv 2003/88 ska tolkas så, att den inte innebär en skyldighet för medlemsstaterna att fastställa lönen för jourtjänstgöringsperioder i hemmet – såsom dem som är aktuella i det nationella målet – utifrån svaret på frågan om nämnda perioder ska anses som arbetstid eller viloperiod. Se beslut av den 4 mars 2011, Grigore ( C‑258/10, ej publicerat, EU:C:2011:122, punkt 84), där det anges att [d]irektiv 2003/88 ska tolkas så, att arbetsgivarens skyldighet att utbetala lön och därmed jämförbara förmåner för den period under vilken skogvaktaren är skyldig att ombesörja övervakningen av det aktuella skogsområdet inte omfattas av direktivet, utan av relevanta bestämmelser i nationell rätt.

28 Se förslag till avgörande av generaladvokaten Bot i målet Federación de Servicios Privados del sindicato Comisiones obreras ( C‑266/14, EU:C:2015:391, punkt 31) och doktrinen som anges ovan i fotnot 12.

29 Vilket även kommissionen har förespråkat i punkt 40 sitt skriftliga yttrande.

30 Se dom av den 3 oktober 2000, Simap ( C‑303/98, EU:C:2000:528, punkterna 48–50).

31 Se dom av den 3 oktober 2000, Simap ( C‑303/98, EU:C:2000:528, punkt 48).

32 Målet avsåg bakjouren för en frivillig brandman, vilken under bakjouren var skyldig att hålla sig hemma i väntan på ett samtal som han var skyldig att besvara och, vid äventyr av disciplinära påföljder, inställa sig på brandstationen inom 8 minuter, iförd arbetskläder.

33 Min kursivering.

34 Där domstolen ur förekomsten av två aspekter av begreppet arbetstid i artikel 2 i direktiv 2003/88 (den rumsliga, det vill säga närvaro på arbetsplatsen, och den maktrelaterade, det vill säga att stå till arbetsgivarens förfogande) härledde en tredje (den yrkesrelaterade, alltså att utföra eget arbete och egna uppgifter).

35 Se även, för ett likande resonemang, Leccese, Il diritto del lavoro europeo: l’orario di lavoro. Un focus sulla giurisprudenza della Corte di giustizia, 2016, s. 7, inte utgiven men tillgänglig på http://giustizia.lazio.it/appello.it/form_conv_didattico/Leccese%20-%20Diritto%20lavoro%20europeo%20e%20orario%20lavoroLECCESE.pdf, där författaren menar att det inte råder några tvivel om att hela resonemanget vilar på just en teleologisk bedömning, där frågan är huruvida arbetstagaren medges tillräcklig vila i förhållande till direktivets syfte.

36 Se beslut av den 4 mars 2011, Grigore ( C‑258/10, ej publicerat, EU:C:2011:122, punkt 68).

37 Se dom av den 10 september 2015, Federación de Servicios Privados del sindicato Comisiones obreras ( C‑266/14, EU:C:2015:578).

38 Skyldigheten att hörsamma en inkallelse inom mycket kort tid begränsar arbetstagarens frihet att styra över sin egen tid. Det innebär såväl geografiska som tidsmässiga begränsningar av arbetstagarens aktiviteter. Se L. Mitrus, Potential implications of the Matzak judgment (quality of rest time, right to disconnect), in European Labour Law Journal, 2019, s. 391.

39 A. Frankart och M. Glorieux, Temps de garde: regards rétrospectifs et prospectifs à la lumière des développements européens, La loi sur le travail – 40 ans d’application de la loi du 16 mars 1971, Anthemis, Limal, 2011, s. 374.

40 Se förslag till avgörande av generaladvokaten Sharpston i målet Matzak ( C‑518/15, EU:C:2017:619, punkt 57).

41 Vid den gemensamma förhandlingen med mål C‑344/19.

42 Såsom den finska regeringen har anfört i sitt skriftliga yttrande (punkt 22).