lagen.
EU-domstolen

Förslag till avgörande av generaladvokat Juliane Kokott av den 8 juli 2021

CELEX
62019CC0874
Typ
EU-domstolen

Källa

1 Originalspråk: tyska.

2 EUT L 225, 2014, s. 1.

3 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 646/2012 (EUT L 176, 2013, s. 1). Enligt denna ska ett instituts kapitalbas utgöras av summan av primärkapital och supplementärkapital.

4 Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag (EUT L 173, 2014, s. 190).

5 Se beslut SRB/EES/2017/08 (EUT C 222, 2017, s. 3).

6 Kommissionens beslut (EU) 2017/1246 av den 7 juni 2017 om godkännande av resolutionsordningen för Banco Popular Español SA (EUT L 178, 2017, s. 15).

7 Punkt 43 i beslut SRB/EES/2017/08.

8 Se punkt 42 i beslut SRB/EES/2017/08.

9 Denna bestämmelse motsvarar artikel 20.10 i förordningen om den gemensamma resolutionsmekanismen.

10 Motsvarar artikel 20 i förordningen om den gemensamma resolutionsmekanismen.

11 Se artikel 28.1 a i förordning (EU) nr 575/2013.

12 Meddelande med anledning av Gemensamma resolutionsnämndens tillkännagivande av den 2 augusti 2018 av sitt preliminära beslut om huruvida aktieägare och borgenärer ska beviljas ersättning till följd av de resolutionsåtgärder som vidtagits mot Banco Popular Español SA och om inledandet av ett förfarande för att låta de berörda utöva rätten att yttra sig (SRB/EES/2018/132), EUT CI 277, 2018, s. 1

13 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (EGT L 145, 2001, s. 43).

14 Det pågående målet T-628/17, Aeris Invest/kommissionen och SRB.

15 Det beslutet är i stället föremål för en talan som har väckts av Aeris i mål T‑628/17 (se fotnot 14 i detta förslag till avgörande) och av Algebris respektive Anchorage i målen T‑570/17 och T-575/17.

16 I detta gemensamma förslag till avgörande behandlas följaktligen varken lagligheten av de enskilda grunderna för överklagande i målen C‑874/19 P och C‑934/19 P, vilken SRB har bestritt, eller frågan huruvida Algebris och Anchorage har talerätt vid tribunalen i vissa fonders namn, vilken SRB har tagit upp både vid tribunalen och i mål C‑934/19 P.

17 Dom av den 10 december 2013, kommissionen/Irland m.fl. ( C‑272/12 P, EU:C:2013:812, punkt 27), och dom av den 14 november 2017, British Airways/kommissionen ( C‑122/16 P, EU:C:2017:861, punkt 87).

18 Dom av den 23 november 2000, British Steel/kommissionen ( C‑1/98 P, EU:C:2000:644, punkt 47), dom av den 29 april 2004, IPK-München och kommissionen ( C‑199/01 P och C‑200/01 P, EU:C:2004:249, punkt 52), och dom av den 21 september 2006, JCB Service/kommissionen ( C‑167/04 P, EU:C:2006:594, punkt 114).

19 Se även, för ett liknande resonemang, dom av den 26 september 2013, Dow Chemical/kommissionen ( C‑179/12 P, EU:C:2013:605, punkt 82), och dom av den 30 april 2014, FLSmidth/kommissionen ( C‑238/12 P, EU:C:2014:284, punkt 42).

20 Dom av den 10 december 2013, kommissionen/Irland m.fl. ( C‑272/12 P, EU:C:2013:812, punkt 28), och dom av den 14 november 2017, British Airways/kommissionen ( C‑122/16 P, EU:C:2017:861, punkt 88).

21 Se dom av den 10 december 2013, kommissionen/Irland m.fl. ( C‑272/12 P, EU:C:2013:812, punkt 28).

22 Se dom av den 10 december 2013, kommissionen/Irland m.fl. ( C‑272/12 P, EU:C:2013:812, punkt 33).

23 Se punkt 50 i detta förslag till avgörande.

24 Kommissionens delegerade förordning av den 14 november 2017 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU vad gäller tekniska tillsynsstandarder som specificerar kriterierna för metoden för att bedöma värdet av instituts eller enheters tillgångar och skulder (EUT L 67, 2018, s. 8) (nedan kallad förordning 2018/345).

25 Se artikel 20.3, 20.10 och 20.11 i förordningen om den gemensamma resolutionsmekanismen.

26 Se artikel 1.1 första stycket i kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/344 av den 14 november 2017 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU vad gäller tekniska tillsynsstandarder som specificerar kriterier för metoder för värdering av skillnader i behandling i samband med resolution (EUT L 67, 2018, s. 3) (nedan kallad förordning 2018/334).

27 Se artikel 18.4 b och c i förordningen om den gemensamma resolutionsmekanismen.

28 Se skäl 7 i förordning 2018/345.

29 Se även skäl 63 i förordningen om den gemensamma resolutionsmekanismen.

30 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 4 mars 2021, Liaño Reig/SRB ( C‑947/19 P, EU:C:2021:172, punkt 73). Detta följer bland annat av artiklarna 21.8 andra stycket, 21.10 och artikel 27.13 i förordningen om den gemensamma resolutionsmekanismen.

31 Se skäl 73 och artikel 14.2 i förordningen om den gemensamma resolutionsmekanismen.

32 Det finns en väsentlig skillnad mellan skuldnedskrivningen enligt artikel 27 och nedskrivning och omvandling enligt artikel 21 när det gäller omfattningen av det potentiella ansvaret. Enligt artikel 21 kan nämligen endast lagstadgat kapital (det vill säga kärnprimärkapital och övrigt primärkapital samt supplementärkapital) skrivas ned och konverteras, men när det gäller skuldnedskrivning kan i princip bankens alla skulder upp till gränsen för insättningsgarantin skrivas ned.

33 Se punkt 18 i detta förslag till avgörande.

34 Se till exempel artikel 27.13 b i förordningen om den gemensamma resolutionsmekanismen.

35 Se, beträffande definitionen, artikel 3.1 punkt 51 i förordningen om den gemensamma resolutionsmekanismen.

36 Se artikel 28.1 a CRR.

37 Se punkt 9 i detta förslag till avgörande.

38 Se punkt 59 i detta förslag till avgörande.

39 European Banking Authority, Handbook on Valuation for Purposes of Resolution, den 22 februari 2019, s. 7.

40 Se Adolff/Eschwey, Lastenverteilung bei der Finanzmarktstabilisierung, ZHR 177 (2013), s. 904 och 910–912; Binder, Ausgestaltung und Umsetzung der aufsichtsrechtlichen Restrukturierung, ZBB 2012, s. 417 och 421.

41 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 6 maj 2021, ABLV Bank m.fl./ECB ( C‑551/19 P och C‑552/19 P, EU:C:2021:369, punkt 55).

42 Se punkt 65 i detta förslag till avgörande.

43 Se artikel 6 e i förordning nr 2018/345 och European Banking Authority, Handbook on Valuation for Purposes of Resolution, den 22 februari 2019, s. 15 och 26.

44 Se Philippon/Salord, Bail-in and Bank Resolution in Europe, International Center for Monetary and Banking Studies, 2017, s. 47.

45 Se, till exempel, Wojcik, Bail-in in the Banking Union, CMLR 53 (2016) 91 (110); Binder, Komplexitätsbewältigung durch Verwaltungsverfahren, ZHR 179 (2015) 83 (120).

46 Gardella, i: Busch/Ferranini (red.), European Banking Union, Bail-in and the Financing of Resolution within the SRM Framework, 1:a upplagan 2015, 11.55.

47 Se även punkt 16 i detta förslag till avgörande.

48 Se de Groen, Valuation reports in the context of banking resolution: What are the challenges?, Economic Governance Support Unit, European Parliament, juni 2018, PE 624.418, s. 11.

49 European Banking Authority, Handbook on Valuation for Purposes of Resolution, den 22 februari 2019, s. 12 och 26.

50 Se punkt 64 i det överklagade beslutet i mål T‑2/19.

51 Dom av den 5 maj 1998, Glencore Grain/kommissionen ( C‑404/96 P, EU:C:1998:196, punkt 41), dom av den 13 oktober 2011, Deutsche Post och Tyskland/kommissionen ( C‑463/10 P och C‑475/10 P, EU:C:2011:656, punkt 66), och dom av den 6 november 2018, Scuola Elementare Maria Montessori/kommissionen, kommissionen/Scuola Elementare Maria Montessori och kommissionen/Ferracci ( C‑622/16 P–C‑624/16 P, EU:C:2018:873, punkt 42).

52 Se punkt 61 i det överklagade beslutet i mål T‑599/18.

53 Dom av den 13 oktober 2011, Deutsche Post och Tyskland/kommissionen ( C‑463/10 P och C‑475/10 P, EU:C:2011:656, punkt 38).

54 Se punkt 42 i det överklagade beslutet i mål T‑599/18, och punkt 44 i det överklagade beslutet i mål T‑2/19.

55 Se, beträffande betydelsen av resultatet av värderingen för omfattningen av nedskrivningen och konverteringen av kapitalinstrumenten, artikel 21.8 andra stycket och 21.10 samt artikel 27.13 i förordningen om den gemensamma resolutionsmekanismen, och punkt 59 i detta förslag till avgörande.

56 Se punkterna 46, 47 och 48–52 i det överklagade beslutet i mål T‑599/18, och punkterna 48, 49 och 50–54 i det överklagade beslutet i mål T‑2/19.

57 Se punkterna 60 och 61 i det överklagade beslutet i mål T‑599/18, och punkterna 63 och 64 i det överklagade beslutet i mål T‑2/19.

58 Den andra grunden för överklagande i mål C‑934/19 P.

59 Se den andra delen av den första grunden för Algebris och Anchorages överklagande i mål C‑934/19 P, och den andra och den tredje grunden i Aeris överklagande i mål C‑874/19 P.

60 Dessa verktyg motsvarar i huvudsak verktygen enligt BRRD, som de nationella resolutionsmyndigheterna tillämpar vid genomförandet av SRB:s resolutionsplaner och vid resolution av banker som står under nationell tillsyn, se skäl 10 i förordningen om den gemensamma resolutionsmekanismen.

61 Se punkterna 60–62 i detta förslag till avgörande.

62 Se artikel 27.1 a och 27.2 i förordningen om den gemensamma resolutionsmekanismen.

63 Se även artikel 85.3 BRRD.

64 För att en bank ska kunna genomgå resolution är det över huvud taget inte något villkor att det konstateras den är överskuldsatt eller insolvent, se, i detta sammanhang, även dom av den 6 maj 2021, ABLV Bank m.fl./ECB ( C‑551/19 P och C‑552/19 P, EU:C:2021:369, punkt 62).

65 Se även Gardella, i: Busch/Ferranini (red.), European Banking Union, Bail-in and the Financing of Resolution within the SRM Framework, första upplagan 2015, 11.55.

66 Se punkt 67 i detta förslag till avgörande.

67 Se Wojcik, Bail-in in the Banking Union, CMLR 53 (2016) 91 (131).

68 Se den tredje delen av den första grunden för överklagande i mål C‑934/19 P.

69 Se den andra grunden och den andra delen av den tredje grunden i mål C‑874/19 P.

70 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 21 maj 2019, kommissionen/Ungern (Nyttjanderätter till jordbruksmark) ( C‑235/17, EU:C:2019:432, punkterna 81 och 84).

71 Dom av den 21 maj 2019, kommissionen/Ungern (Nyttjanderätter till jordbruksmark), ( C‑235/17, EU:C:2019:432, punkt 87).

72 Eftersom artikel 17 i stadgan motsvarar artikel 1 i första tilläggsprotokollet till Europakonventionen ska den senare bestämmelsen enligt artikel 52.3 i stadgan beaktas såsom lägsta tillåtna skyddsnivå, se dom av den 21 maj 2019, kommissionen/Ungern (Nyttjanderätter till jordbruksmark) ( C‑235/17, EU:C:2019:432, punkt 72).

73 Se Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna, dom av den 25 mars 1999, Papachelas/Grekland (CE:ECHR:1999:0325JUD003142396, § 48).

74 Se punkt 58 i detta förslag till avgörande.

75 Se punkt 23 i detta förslag till avgörande.

76 Se working document från generaldirektoratet för inre marknaden, Discussion Paper on the Debt Write-Down Tool – Bail-in, s. 5.

77 Se punkterna 66 och 67 i detta förslag till avgörande.

78 Freudenthaler/Lintner, Conditions for Taking Resolution Action and the Adoption of a Resolution Scheme, i: World Bank Group (red.), Bank Resolution and Bail‑in in the EU: Selected Case Studies Pre and Post BRRD, Washington D.C. 2017, s. 106; Grünewald, Legal challenges of bail-in, ESCB Legal Conference 2017, Frankfurt am Main 2018, s. 291 och 292.

79 Se punkterna 99 och 100 i detta förslag till avgörande.

80 En sådan möjlighet föreskrivs i artikel 27.1 a och 27.2 i förordningen om den gemensamma resolutionsmekanismen (skuldnedskrivningsverktyget som restruktureringsåtgärd). Den fallerande bankens aktieägare och borgenärer kan emellertid inte begära att resolutionsmyndigheten ska sanera institutet åt dem eller välja det verktyg som sannolikt medför de minsta förlusterna för dem. Enligt artikel 18.4 i förordningen om den gemensamma resolutionsmekanismen ska SRB i stället utgå från resolutionsmålen i artikel 14. Se punkterna 99 och 103 i detta förslag till avgörande.

81 Se artikel 10.1–10.3 i förordning 2018/345.

82 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 19 juli 2016, Kotnik m.fl. ( C‑526/14, EU:C:2016:570, punkterna 78 och 79), och dom av den 20 september 2016, Ledra Advertising m.fl./kommissionen och ECB ( C‑8/15 P–C‑10/15 P, EU:C:2016:701, punkterna 73 och 74).

83 Den andra grunden för överklagande i mål C‑934/19 P.

84 Se punkt 107 i detta förslag till avgörande.

85 Se punkt 111 i detta förslag till avgörande.

86 Se, för ett liknande resonemang beträffande skuldnedskrivning, dom av den 19 juli 2016, Kotnik m.fl. ( C‑526/14, EU:C:2016:570, punkt 102).

87 Se punkt 52 i det överklagade beslutet i mål T‑599/18, och punkt 54 i det överklagade beslutet i mål T‑2/19.

88 Dom av den 4 mars 2021, Liaño Reig/SRB ( C‑947/19 P, EU:C:2021:172, punkt 70).

89 Se även dom av den 4 mars 2021, Liaño Reig/SRB ( C‑947/19 P, EU:C:2021:172, punkt 74).

90 Se punkterna 99–103 i detta förslag till avgörande.

91 Se punkt 99 och fotnot 80 i detta förslag till avgörande.

92 Se punkt 112 i detta förslag till avgörande.

93 Punkt 54 och följande punkter i det överklagade beslutet i mål T‑599/18, och punkt 57 och följande punkter i det överklagade beslutet i mål T‑2/19.

94 Se särskilt punkt 113 och följande punkter.

95 Se dom av den 13 oktober 2011, Deutsche Post och Tyskland/kommissionen ( C‑463/10 P och C‑475/10 P, EU:C:2011:656, punkterna 36 och 37).