Förslag till avgörande av generaladvokat Gerard Hogan föredraget den 17 december 2020

1 Originalspråk: engelska.

2 CDL-AD(2018)028.

3 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 26 mars 2020, Miasto Łowicz och Prokurator Generalny ( C‑558/18 och C‑563/18, EU:C:2020:234, punkterna 47 och 48).

4 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 26 januari 2010, Transportes Urbanos y Servicios Generales ( C‑118/08, EU:C:2010:39, punkt 23), och dom av den 19 november 2019, A.K. m.fl. (Oavhängigheten hos avdelningen för disciplinära mål vid högsta domstolen) ( C‑585/18, C‑624/18 och C‑625/18, AK, EU:C:2019:982, punkt 132).

5 Se, för ett liknande resonemang, angående fastställelsetalan, dom av den 10 december 2018, Wightman m.fl. ( C‑621/18, EU:C:2018:999, punkt 31 och där angiven rättspraxis).

6 Punkt 45.

7 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 27 februari 2018, Associação Sindical dos Juízes Portugueses ( C‑64/16, EU:C:2018:117, punkt 29), Högsta domstolens oavhängighet, punkt 50, och dom av den 26 mars 2020, Miasto Łowicz och Prokurator Generalny ( C‑558/18 och C‑563/18, EU:C:2020:234, punkt 33).

8 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 24 juni 2019, Högsta domstolens oavhängighet, punkt 52, dom av den 5 november 2019, kommissionen mot Polen (Allmänna domstolars oavhängighet) ( C‑192/18, EU:C:2019:924, punkt 102), AK, punkt 75, och dom av den 26 mars 2020, Miasto Łowicz och Prokurator Generalny ( C‑558/18 och C‑563/18, EU:C:2020:234, punkt 36).

9 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 27 februari 2018, Associação Sindical dos Juízes Portugueses ( C‑64/16, EU:C:2018:117, punkt 40), Högsta domstolens oavhängighet, punkt 51, AK, punkt 83, och dom av den 26 mars 2020, Miasto Łowicz och Prokurator Generalny ( C‑558/18 och C‑563/18, EU:C:2020:234, punkt 34).

10 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 3 oktober 2013, Inuit Tapiriit Kanatami m.fl. mot Europaparlamentet och rådet ( C‑583/11 P, EU:C:2013:625, punkterna 100 och 101). Se även Krajeswki, M., and Ziółkowski, M., EU judicial independence decentralized: A.K., Common Market Law Review, vol. 57, 2020, 1107–1138, särskilt s. 1121.

11 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 27 februari 2018, Associação Sindical dos Juízes Portugueses ( C‑64/16, EU:C:2018:117, punkt 36). Se även Badet, L., À propos de l’article 19 du Traité sur l’Union européenne, pierre angulaire de l’action de l’Union européenne pour la sauvegarde de l’État de droit, Cahiers de droit européen, 2020, 57–106, särskild ss. 75 och 76.

12 Se, för ett liknande resonemang, Pauliat, H., Abaissement de l’âge de la retraite des magistrats: une atteinte à l’indépendance de la justice reconnue en Pologne, La Semaine Juridique – Édition générale, nr 29, 2019, 1424–1428, särskilt s. 1427.

13 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 27 februari 2018, Associação Sindical dos Juízes Portugueses ( C‑64/16, EU:C:2018:117, punkt 35).

14 Se, för ett liknande resonemang, punkterna 44–52 jämfört med den ståndpunkt som generaladvokat Wathelet utvecklat i punkterna 51–67 i sitt förslag till avgörande i det målet (Berlioz Investment Fund, C‑682/15, EU:C:2017:2). Detta bekräftades nyligen tydligt av domstolen i dess dom av den 6 oktober 2020, État luxembourgeois (Rätt att överklaga en begäran om upplysningar i skattefrågor) ( C‑245/19 och C‑246/19, EU:C:2020:795, punkt 55).

15 Se, för ett liknande resonemang, förslag till avgörande av generaladvokaten Bobek i Asociaţia Forumul Judecătorilor din România, SO och Asociaţia Forumul Judecătorilor din România och Asociaţia Mişcarea pentru Apărarea Statutului Procurorilor ( C‑83/19, C‑291/19 och C‑355/19, EU:C:2020:746, punkterna 198 till 202, särskilt punkt 201).

16 Se punkt 38 ovan.

17 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 16 maj 2017, Berlioz Investment Fund ( C‑682/15, EU:C:2017:373, punkt 44), dom av den 26 juli 2017, Sacko ( C‑348/16, EU:C:2017:591, punkt 30), dom av den 27 september 2017, Puškár ( C‑73/16, EU:C:2017:725, punkt 58), och dom av den 6 oktober 2020, État Luxembourgeois (Rätt att överklaga en begäran om upplysningar i skattefrågor) ( C‑245/19 och C‑246/19, EU:C:2020:795, punkt 47).

18 Se, för ett liknande resonemang, Hofmann, H. Ch., Article 47 – Specific Provisions (Meaning), i Peers, S., Hervey, T., Kenner, J. och Ward, A. (red.), The EU Charter of Fundamental Rights – A Commentary, Hart Publishing, 2014, s. 1197–1275, särskilt nr 47.50.

19 Punkt 85. Se även García-Valdecasas Dorrego, M.-J., El Tribunal de Justicia, centinela de la Independencia judicial desde la sentencia Associação Sindical dos Juízes Portugueses (ASJP), Revista Epañola de Derecho Europeo, vol. 72, 2019, s. 75 till 96, särskilt s. 86.

20 Högsta domstolens oavhängighet, punkt 54, min kursivering. Se även, som åskådliggörande av användningen av artikel 47 i stadgan för att tolka artikel 19.1 FEU, dom av den 27 februari 2018, Associação Sindical dos Juízes Portugueses ( C‑64/16, EU:C:2018:117, punkterna 40 och 41), och dom av den 25 juli 2018, Minister for Justice and Equality (Brister i domstolssystemet) ( C‑216/18 PPU, EU:C:2018:586, punkt 53, jämte punkterna 50 och 52).

21 Se, för ett liknande resonemang, Badet, L., À propos de l’article 19 du Traité sur l’Union européenne, pierre angulaire de l’action de l’Union européenne pour la sauvegarde de l’État de droit, Cahiers de droit européen, 2020, s. 57 till 106, särskilt sidorna 63, 64 och 72, Bonellli, M., och Claes, M., Judicial serendipity: how Portuguese judges came to rescue of the Polish judiciary, European Constitutional Law Review, vol. 14, 2018, 622–643, särskilt s. 635.

22 Se, för ett liknande resonemang, den rättspraxis som det hänvisas till i fotnot 17.

23 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 26 mars 2020, Review Simpson och HG mot Rådet och kommissionen ( C‑542/18 RX-II och C‑543/18 RX-II, EU:C:2020:232, punkterna 73 och 74 och Europadomstolens rättspraxis).

24 Se, för ett liknande resonemang, A.K., punkt 130 och där angiven rättspraxis från Europadomstolens. Se, för en senare tillämpning av denna princip, Europadomstolen, 6 november 2018, Ramos Nunes de Carvalho e Sá mot Portugal, CE:ECHR:2018:1106JUD005539113, 144 §, och Europadomstolen, 1 december 2020 Guðmundur Andri Ástráðsson mot Iceland, CE:ECHR:2020:1201JUD002637418, 215 §.

25 Definitionen av domstolsråd som ges i punkt 26 i rekommendation CM/Rec(2010)12 (om domares oberoende, effektivitet och ansvar) antagen av Europarådets ministerkommitté den 17 november 2010 (Rekommendation CM/Rec(2010) 12).

26 Se, generellt, Caroll McNeill, J., The Politics of Judicial Selection in Ireland, Four Courts Press, Dublin, 2016.

27 Se, för ett liknande resonemang, även Bobek, M. och Kosař, D., Global Solutions, Local Damages: A Critical Study in Judicial Councils in Central and Eastern Europe, German Law Journal, vol. 19, nr 7, 2020, 1257–1292, särskilt ss. 1267 och 1268.

28 Se, för ett liknande resonemang, A.K., punkt 133. Se även, för ett liknande resonemang men i förhållande till den roll som den lagstiftande eller verkställande maken spelar i förfarandet för att utnämna en domare, dom av den 9 juli 2020, Land Hessen ( C‑272/19, EU:C:2020:535, punkt 54).

29 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 26 mars 2020, Review Simpson och HG/rådet och kommissionen ( C‑542/18 RX-II och C‑543/18 RX-II, EU:C:2020:232, punkt 75).

30 Detta har också gällt för vissa andra rättssystem. Se, exempelvis, Caroll McNeill, J., The Politics of Judicial Selection in Ireland, Four Courts Press, Dublin,, 2016, ss. 107–110. I tidigare generationer spelade partipolitik en mycket stor roll i det brittiska systemet för utnämning av domare. Således skrev den dåvarande brittiska premiärministern (Earl of Salisbury) öppet om den oskrivna lagen i vårt partisystem… att partianspråk alltid bör väga mycket tungt när det gäller de utnämningarna av de högsta domarna… Kanske är det inte ett idealiskt system – någon gång kommer utan tvekan [högre domare] att utnämnas genom ett urvalsförfarande utifrån rättsfallssamlingarna, men det är vårt system i dag… till sin lordkansler Halsbury i september 1897 (Heuston, R., Lives of the Lord Chancellors 1885–1940, Oxford, 1964, s. 52).

31 Enligt artikel 56.2 i Frankrikes grundlag är före detta presidenter för republiken ledamöter av Conseil Constitutionnel (grundlagsrådet) för livet.

32 I enlighet med artikel 34.1 och 34.2 i den särskilda lagen av den 6 januari 1989 om författningsdomstolen måste hälften av domarna, för att kunna utnämnas till domare i författningsdomstolen, ha varit ledamöter i senaten, representanthuset eller ett kommunalt- eller regionalt parlament i minst fem år.

33 Enligt 94 § Grundgesetz (grundlagen) ska hälften av domarna i den federala författningsdomstolen utnämnas av Bundestag och hälften av Bundesrat. De får inte vara ledamöter i Bundestag, Bundesrat, den federala regeringen eller något av de motsvarande organen i en tysk delstat.

34 Enligt artikel 135 i Italiens grundlag ska grundlagsdomstolen bestå av femton domare, varav en tredjedel utnämns av republikens president, en tredjedel av parlamentet i gemensamt sammanträde och en tredjedel av den ordinarie högsta domstolen och högsta förvaltningsdomstolen.

35 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 19 september 2006, Wilson ( C‑506/04, EU:C:2006:587, punkterna 49–52), och A.K., punkterna 121 och 122 och där angiven rättspraxis).

36 Punkt 133.

37 Punkt 134.

38 Se, för ett liknande resonemang, punkt 135 som hänvisar till punkt 125 som citerats ovan.

39 Punkt 138.

40 Punkt 111.

41 Punkt 114.

42 Punkt 116.

43 Punkt 118.

44 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 26 mars 2020, Review Simpson och HG mot rådet och kommissionen ( C‑542/18 RX-II och C‑543/18 RX-II, EU:C:2020:232, punkt 75).

45 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 25 juli 2018, Minister for Justice and Equality (Brister i domstolssystemet) ( C‑216/18 PPU, EU:C:2018:586, punkt 66), dom av den 24 juni 2019, Högsta domstolens oavhängighet, punkt 74, dom av den 5 november 2019, kommissionen/Polen (Allmänna domstolars oavhängighet) ( C‑192/18, EU:C:2019:924, punkt 111), A.K., punkt 123, dom av den 21 januari 2020, Banco de Santander ( C‑274/14, EU:C:2020:17, punkt 63), dom av den 26 mars 2020, Review Simpson och HG/rådet och kommissionen ( C‑542/18 RX-II och C‑543/18 RX-II, EU:C:2020:232, punkt 71), och dom av den 9 juli 2020, Land Hessen ( C‑272/19, EU:C:2020:535, punkt 52). För Europadomstolens rättspraxis, se Europadomstolen, 18 oktober 2018, Thiam mot Frankrike, CE:ECHR:2018:1018JUD008001812, 59 §, och Europadomstolen, 6 november 2018, Ramos Nunes de Carvalho e Sá mot Portugal, CE:ECHR:2018:1106JUD005539113, 144 §.

46 Dom av den 25 juli 2018, Minister for Justice and Equality (Brister i domstolssystemet) ( C‑216/18 PPU, EU:C:2018:586, punkt 48). Se även, för ett liknande resonemang, Högsta domstolens oavhängighet, punkt 58, dom av den 5 november 2019, kommissionen/Polen (Allmänna domstolars oavhängighet) ( C‑192/18, EU:C:2019:924, punkt 106), A.K., punkt 120, och dom av den 26 mars 2020, Review Simpson och HG/rådet och kommissionen ( C‑542/18 RX-II och C‑543/18 RX-II, EU:C:2020:232, punkt 71).

47 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 27 februari 2018, Associação Sindical dos Juízes Portugueses ( C‑64/16, EU:C:2018:117, punkterna 45 till 51).

48 Se, för ett liknande resonemang., Högsta domstolens oavhängighet, punkt 76 och dom av den 21 januari 2020, Banco de Santander ( C‑274/14, EU:C:2020:17, punkterna 58 till 60).

49 Se analogt, Högsta domstolens oavhängighet, punkt 114, Europadomstolen, 23 juni 2016, Baka mot Ungern, CE:ECHR:2016:0623JUD002026112, 121 §, och Europadomstolen, 6 november 2018, Ramos Nunes de Carvalho e Sá mot Portugal, CE:ECHR:2018:1106JUD005539113, 212–214 §§.

50 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 25 juli 2018, Minister for Justice and Equality (Brister i domstolssystemet) ( C‑216/18 PPU, EU:C:2018:586, punkt 67).

51 Punkt 111.

52 Se, för ett liknande resonemang, A.K., punkt 134.

53 Se Europadomstolen, 1 december 2020, Guðmundur Andri Ástráðsson mot Island, CE:ECHR:2019:0312JUD002637418.

54 Europadomstolen, 1 december 2020, Guðmundur Andri Ástráðsson mot Island, CE: CE:ECHR:2019:0312JUD002637418, 254, 263–267 §§. För fullständighetens skull bör det noteras att Europadomstolen även fann att parlamentet hade brutit mot gällande röstningsregler för det aktuella utnämningsförfarandet (se 271 §).

55 Se artikel 97.1 och 97.2 i grundlagen för domare i högre domstolar och artikel 100.3 och 100.4 i grundlagen för domare i lägre domstolar.

56 Se artikel 101B.1 och 101.15 i grundlagen.

57 Se exempelvis 97 § första stycket i Tysklands grundlag från 1949, artikel 104.1 i Italiens grundlag, artikel 203 i Portugals grundlag, och artikel 35.4.1 i Irlands grundlag från 1937.

58 Yttrande nr 940/2018, punkt 43.

59 Förslag till avgörande av generaladvokaten Bobek i målet Asociaţia Forumul Judecătorilor din România, SO och Asociaţia Forumul Judecătorilor din România och Asociaţia Mişcarea pentru Apărarea Statutului Procurorilor ( C‑83/19, C‑291/19 och C‑355/19, EU:C:2020:746, punkt 170).

60 Yttrande nr 940/2018, punkt 44.

61 Se, för ett liknande resonemang, Bartole, S., Final remarks: the role of the Venice Commission, Review of Central and East European Law, vol. 3, 2000, s. 351 till 363, särskilt s. 355.

62 Yttrande nr 940/2018, punkt 30.

63 Se artikel 96.4 i grundlagen för domare vid högre domstolar och artikel 100.6 i grundlagen för domare i lägre domstolar.

64 Enligt artikel 96A.8 i grundlagen ska kommittén för domarutnämningar reglera sitt eget förfarande och vara skyldig att, med justitieministerns godkännande, offentliggöra de kriterier som ligger till grund för dess utvärderingar. Dessa kriterier finns på justitieministerns webbplats (https://justice.gov.mt/en/justice/Pages/criteria-for-appointment-to-the-judiciary.aspx).

65 Se artikel 96.2 i grundlagen för domare vid högre domstolar och artikel 100.2 i grundlagen för domare i lägre domstolar.

66 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 14 april 2015, Manea ( C‑76/14, EU:C:2015:216, punkt 53 och där angiven rättspraxis), och dom av den 23 april 2020, Herst ( C‑401/18, EU:C:2020:295, punkt 54).

67 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 14 april 2015, Manea ( C‑76/14, EU:C:2015:216, punkt 54), och dom av den 23 april 2020, Herst ( C‑401/18, EU:C:2020:295, punkt 56).

68 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 6 mars 2007, Meilicke m.fl. ( C‑292/04, EU:C:2007:132, punkt 36), och dom av den 23 april 2020, Herst ( C‑401/18, EU:C:2020:295, punkt 57).

69 Artikel 49 FEU.

70 Ordförandeskapets slutsatser vid Europeiska rådet i Köpenhamn (21 och 22 juni 1993).

71 Se, för ett liknande resonemang, Lazarova-Déchaux, G., L’exigence de qualité de la justice dans la nouvelle stratégie d’élargissement de l’Union européenne, Revue du droit public, nr 3, 2015, s. 729 till 759, särskilt s. 731 och 737, Bobek, M., och Kosař, D., Global Solutions, Local Damages: A Critical Study in Judicial Councils in Central and Eastern Europe, German Law Journal, vol. 19, nr 7, 2020, s. 1257 till 1292, särskilt s. 1275. Kravet på demokratiska institutioner och oavhängiga rättsliga … myndigheter framgår tydligt i kommissionens Agenda 2000 - Vol. I: En förstärkt och utvidgad union (KOM (2000) 97 slutlig) (s. 41 i den svenska versionen) Min kursivering.

72 SWD(2019) 1017 final.

73 Se, för ett liknande resonemang, punkt 3.4.3. Styrning/kvalitet hos institutionerna, s. 40.

74 Jag noterar också att i landskapitlet om Malta i 2020 års rapport om rättsstatsprincipen Rättsstatssituationen i EU, påpekade kommissionen – angående det maltesiska rättssystemet – att den maltesiska regeringen hade lämnat in ett antal reformförslag, bland annat gällande systemet för utnämning av domare, vilka bidrog till att stärka domstolsväsendets oberoende (2020 års rapport om rättsstatsprincipen. Landskapitel om rättsstatssituationen i Malta (SWD (2020) 317 final, s. 2).

75 Se, för ett liknande resonemang (om betydelsen av underlåtenhet att vidta åtgärder i ett fall av överträdelse av unionsrätten vid bedömningen av en medlemsstats goda tro), dom av den 8 april 1976, Defrenne ( 43/75, EU:C:1976:56, punkt 73).

76 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 6 oktober 2015, Târșia ( C‑69/14, EU:C:2015:662, punkt 28), och dom av den 24 oktober 2018, XC m.fl. ( C‑234/17, EU:C:2018:853, punkt 52 och där angiven rättspraxis).