Förslag till avgörande av generaladvokat Hogan föredraget den 6 oktober 2021

1 Originalspråk: engelska.

2 EUT L 304, 2004, s. 12.

3 Dom av den 13 januari 2021, Förbundsrepubliken Tyskland (Flyktingstatus för statslös person av palestinskt ursprung) ( C‑507/19, EU:C:2021:3, punkt 51 och där angiven rättspraxis). I punkt 81 i dom av den 19 december 2012, Abed El Karem El Kott m.fl. ( C‑364/11, EU:C:2012:826), slog domstolen fast att artikel 12.1 a andra meningen i direktiv 2004/83 ska tolkas så, att om de behöriga myndigheterna i den medlemsstat som är ansvarig för prövningen av asylansökan har fastställt att den asylsökande uppfyller kravet på att skyddet eller biståndet från UNRWA ska ha upphört, innebär uttrycket automatiskt komma i åtnjutande av förmånerna i detta direktiv att medlemsstaten ska erkänna vederbörande som flykting i den mening som avses i artikel 2 c i direktivet och utan vidare ska bevilja den asylsökande flyktingstatus, dock under förutsättning att han eller hon inte omfattas av artikel 12.1 b eller 12.2 och 12.3 i direktivet. I punkt 101 i dom av den 25 juli 2018, Alheto ( C‑585/16, EU:C:2018:584), slog domstolen fast att artikel 12.1 a andra meningen i direktiv 2004/83 har direkt effekt. Med beaktande av deras särskilda omständigheter åtnjuter palestinska flyktingar således särskild sui generis-behandling enligt artikel 1D i Genèvekonventionen (se fullständig hänvisning med avseende på den konventionen i punkt 6 i detta förslag till avgörande) och artikel 12.1 a i direktiv 2004/83. Dom av den 19 december 2012, Abed El Karem El Kott m.fl. ( C‑364/11, EU:C:2012:826, punkt 80).

4 EUT L 337, 2011, s. 9.

5 UK Statutory Instrument (Förenade kungarikets regeringsförordning) 2006/2525

6 HC 395 (i dess ändrade lydelse).

7 NB och AB har vid den hänskjutande domstolen i synnerhet gjort gällande att AB för det mesta inte kunde röra sig och var bunden till hemmet i Libanon och utsattes för övergrepp av omgivningen på vilka han reagerade genom rop och skrik. Han kunde vare sig gå eller krypa och sjönk ihop när han satt. Avsaknaden av specialiststöd i hans liv i Libanon hade medfört livslånga konsekvenser för honom. Sedan han emellertid började i en skola i Förenade kungariket (en sekundärskola i Bolton för studenter med allvarliga och svåra inlärningssvårigheter för barn mellan 11–19 år) har han förbättrats avsevärt. Utöver hans skolgång har han ett nätverk av olika stödorgan som bland annat omfattar en praktiserande ortopedkirurg, en praktiserande ryggmärgskirurg, en praktiserande barnneurolog, en neurokirurg, en barnpsykoterapeut, en praktiserande barnläkare, och en tal- och språkterapeut. Han är fortfarande dubbelt inkontinent. Om hans familj hade varit tvungen att återvända skulle AB:s hälsotillstånd försämras och hans darrningar skulle börja på nytt. Hela familjen led i Libanon på grund av AB:s utvecklingssvårigheter, hans syskon utsattes för övergrepp, diskriminering och hån av vänner och grannar. Atmosfären i familjen var sorglig och deprimerad. Om de hade varit tvungna att återvända skulle hela familjens psykiska hälsa försämras. … [NB] led av depressioner i Libanon och detta påverkade i sin tur hennes make och barn. Hennes psykiska tillstånd har nu förbättrats och hon är mycket lyckligare trots att hon fortfarande tar antidepressiva läkemedel. Detta har även förbättrat hennes makes psykiska hälsa. De övriga barnen är i hög grad känslomässigt sårbara till följd av familjehistorien som är kopplad till AB:s tillstånd, men ser nu positivt på AB i deras nya miljö i stället för att skämmas för honom.

8 Secretary of State (inrikesministern, Förenade kungariket) har vid den hänskjutande domstolen gjort gällande att NB och hennes make kände till den icke-statliga organisationen, Early Intervention Centre, som var verksam i Al Bass-lägret, som ger stöd åt barn med funktionshinder, och att de inte har inkommit med någon handling som styrker att denna organisation hade meddelat dem att den inte kunde hjälpa till.

9 Se i synnerhet punkt 65 ochpunkterna 61, 63 and 64.

10 Parterna och andra berörda i den mening som avses i artikel 23 i domstolens stadga tilläts också att besvara denna fråga om de så önskade.

11 I artikel 1 A punkt 2 första stycket i Genèvekonventionen föreskrivs att med uttrycket flykting avses den som i anledning av välgrundad fruktan för förföljelse på grund av sin ras, religion, nationalitet, tillhörighet till viss samhällsgrupp eller politiska åskådning befinner sig utanför det land, vari han är medborgare, samt är ur stånd att eller på grund av sådan fruktan, som nyss sagts, icke önskar att begagna sig av sagda lands skydd eller den som, utan att vara medborgare i något land, till följd av händelser som förut sagts befinner sig utanför det land, vari han tidigare haft sin vanliga vistelseort, samt är ur stånd att eller på grund av sådan fruktan … icke önskar att återvända dit.

12 Avseende förbudet mot tortyr och rätten till respekt för privatlivet och familjelivet.

13 UNRWA ingav denna skrivelse på begäran av Förenta Nationernas Höge Kommissarie för flyktingar (Förenade kungariket) i det särskilda sammanhanget för förevarande begäran om förhandsavgörande. Det ankommer på den hänskjutande domstolen att pröva och bedöma innehållet i denna skrivelse.

14 Min kursivering.

15 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 19 december 2012, Abed El Karem El Kott m.fl. ( C‑364/11, EU:C:2012:826, punkterna 42 och 43). Direktivet syftar särskilt till att på grundval av artiklarna 1 och 18 i stadgan säkerställa full respekt för den mänskliga värdigheten och de asylsökandes rätt till asyl. Dom av den 19 december 2012, Abed El Karem El Kott m.fl. ( C‑364/11, EU:C:2012:826, punkt 12).

16 Se för ett liknande resonemang dom av den 13 januari 2021, Bundesrepublik Deutschland (Flyktingstatus för en statslös palestinier) ( C‑507/19, EU:C:2021:3, punkt 37).

17 Generaladvokat Sharpston fann i sitt förslag till avgörande i målet Bolbol ( C‑31/09, EU:C:2010:119) att uttrycket dem som för närvarande åtnjuta beskydd eller bistånd är tvetydigt såväl i geografiskt som i tidsmässigt hänseende.

18 Det framgår av begäran om förhandsavgörande att den hänskjutande domstolen vill få klarhet i huruvida en framåtblickande bedömning (ex nunc) ska göras som komplement eller som alternativ till en historisk bedömning (ex tunc).

19 I förevarande fall, Secretary of State (inrikesministern, Förenade kungariket).

20 Se analogt, dom av den 13 januari 2021, Bundesrepublik Deutschland (Flyktingstatus för en statslös palestinier) ( C‑507/19, EU:C:2021:3, punkt 66).

21 Det ankommer emellertid slutgiltigt på den hänskjutande domstolen att avgöra detta. Se, däremot, dom av den 13 januari 2021, Bundesrepublik Deutschland (Flyktingstatus för en statslös palestinier) ( C‑507/19, EU:C:2021:3, punkt 80), där domstolen slog fast att artikel 12.1 a andra meningen i direktiv 2011/95 ska tolkas så, att skydd eller bistånd från UNRWA inte kan anses ha upphört när en statslös person av palestinsk härkomst har avstått från skyddet från UNRWA och frivilligt utsatt sig för en allvarlig risk. I domen av den 19 december 2012, Abed El Karem El Kott m.fl. ( C‑364/11, EU:C:2012:826, punkt 59), slog domstolen dessutom fast att det inte räcker med att en person inte befinner sig inom ett område som skyddas av UNRWA eller frivilligt beslutar att lämna det för att biståndet ska anses ha upphört.

22 Se artikel 1D första stycket i Genèvekonventionen. Domstolen har preciserat att denna grund för att undanta någon från Genèvekonventionens tillämpningsområde, och än mer direktiv 2004/83, ska tolkas restriktivt. Dom av den 17 juni 2010, Bolbol ( C‑31/09, EU:C:2010:351, punkt 51). Se även förslag till avgörande av generaladvokaten Sharpston i målet Bolbol ( C‑31/09, EU:C:2010:119, punkterna 74 och 75). I det målet slogs det fast att Nawras Bolbol inte hade erhållit bistånd från UNRWA innan hon lämnade detta organs verksamhetsområde för att ansöka om asyl i Ungern. Domstolen slog således fast det inte förelåg skäl att pröva vare sig vilka villkor som ska vara uppfyllda för att det ska anses att biståndet av något skäl har upphört, eller vilka rättigheter som den berörda personen automatiskt skulle ha kunnat komma i åtnjutande av enligt direktiv 2004/83 på grund av ett sådant upphörande av biståndet.

23 Utan att de berörda personernas ställning slutgiltigt regleras i enlighet med relevanta resolutioner som antagits av Förenta nationernas generalförsamling.

24 Se artikel 1D andra stycket i Genèvekonventionen.

25 Detta är även fallet i den franska språkversionen av Genèvekonventionen som använder presens, futurum och, vilket är viktigt, futurum exaktum (futur antérieur). I artikel 1D första stycket föreskrivs följande: Cette Convention ne sera pas applicable aux personnes qui bénéficient actuellement d’une protection ou d’une assistance … och i andra stycket föreskrivs följande: Lorsque cette protection ou cette assistance aura cessé pour une raison quelconque, …. Användningen av begreppen aura cessé i futurum exaktum innebär att skyddet eller biståendet inte längre tillhandahålls.

26 Se även dom av den 19 december 2012, Abed El Karem El Kott m.fl. ( C‑364/11, EU:C:2012:826, punkt 65). I domen av den 13 januari 2021, Bundesrepublik Deutschland (Flyktingstatus för en statslös palestinier) ( C‑507/19, EU:C:2021:3, punkt 56) slog domstolen fast att de behöriga administrativa eller rättsliga myndigheterna bland annat är skyldiga att kontrollera huruvida den berörda personen faktiskt kan erhålla sådant skydd eller bistånd.

27 Som inte anger en viss tidpunkt.

28 Jag anser att begreppen för närvarande åtnjuta i artikel 1D första stycket i Genèvekonventionen och har upphört i andra stycket är nära förbundna, eftersom de är i praktiken förenade med varandra.

29 I domen av den 19 december 2012, Abed El Karem El Kott m.fl. ( C‑364/11, EU:C:2012:826, punkt 52) slog domstolen fast att artikel 12.1 a första meningen i direktiv 2004/83 ska tolkas så, att den grund för undantag från flyktingstatus som föreskrivs i denna bestämmelse inte endast omfattar de personer som för närvarande åtnjuter bistånd från UNRWA, utan också personer som konkret begagnade sig av sådant bistånd strax innan de lämnade in en asylansökan i en medlemsstat, dock under förutsättning att biståndet inte har upphört i den mening som avses i artikel 12.1 a andra meningen i direktivet.

30 I punkt 65 i den domen slog domstolen fast att det ankommer på behöriga nationella myndigheterna att på grundval av en individuell bedömning av ansökan kontrollera huruvida den berörda personen varit tvungen att lämna organets verksamhetsområde, vilket är fallet om vederbörandes personliga säkerhet är allvarligt hotad och organet eller kontoret saknade möjlighet att inom området garantera honom eller henne sådana levnadsförhållanden som överensstämmer med organets eller kontorets uppdrag.

31 Se även dom av den 25 juli 2018, Alheto ( C‑585/16, EU:C:2018:584, punkt 86).

32 Se även punkt 57 i den domen

33 Medan upphörandeklausulen återfinns i artikel 11 i direktiv 2004/83 förskrivs i artikel 14.2 i det direktivet att [u]tan att det påverkar flyktingens skyldighet enligt artikel 4.1 att uppge alla relevanta fakta och lämna alla relevanta handlingar som han eller hon förfogar över, skall den medlemsstat som har beviljat flyktingstatus i varje enskilt fall bevisa att den berörda personen har upphört att vara eller aldrig har varit flykting enligt punkt 1 i denna artikel.

34 De behöriga myndigheterna ska anpassa de metoder som används vid bedömningen av uppgifter och skriftliga eller andra bevis utifrån vad som kännetecknar olika typer av asylansökningar och därvid iaktta de rättigheter som garanteras genom stadgan. Vidare ska enligt artikel 4.3 c i direktiv 2004/83 bedömningen vara individuell och beakta sökandens personliga situation och förhållanden, inklusive faktorer som bakgrund, kön och ålder. Dom av den 2 december 2014, A m.fl. ( C‑148/13–C‑150/13, EU:C:2014:2406, punkterna 54 och 57). I dom av den 24 april 2018, MP (Alternativt skydd för den som tidigare varit offer för tortyr) ( C‑353/16, EU:C:2018:276, punkt 33), slog domstolen fast att enligt artikel 4.4 i direktiv 2004/83 är det faktum att den sökande redan har varit utsatt för allvarlig skada förvisso en allvarlig indikation på att det finns en verklig risk för att han eller hon kommer att lida allvarlig skada igen. I samma bestämmelse preciseras emellertid att så inte är fallet om det finns goda skäl att anta att sådan allvarlig skada som den berörde tidigare utsatts för inte kommer att upprepas eller att fortsätta. I artikel 4.5 i direktiv 2004/83, som enligt min mening kan vara särskilt relevant i det nationella målet, anges under vilka förutsättningar en medlemsstat, med tillämpning av principen att det ankommer på sökanden att styrka sin ansökan, måste beakta att vissa aspekter av sökandens uppgifter inte behöver bekräftas. Bland dessa villkor ingår att sökandens uppgifter befinns vara sammanhängande och rimliga och inte strider mot tillgänglig specifik och allmän information som rör den sökandes ärende samt att sökandens allmänna trovärdighet är fastställd. Se analogt dom av den 25 januari 2018, F ( C‑473/16, EU:C:2018:36, punkt 33), dom av den 19 november 2020, Bundesamt für Migration und Flüchtlinge (Militärtjänst och asyl) ( C‑238/19, EU:C:2020:945, punkt 55), och dom av den 10 juni 2021, Staatssecretaris van Justitie en Veiligheid (Nya fakta eller uppgifter ) ( C‑921/19, EU:C:2021:478, punkt 43) avseende artikel 4 i direktiv 2011/95 som har en liknande lydelse som artikel 4 i direktiv 2004/83.

35 De uppgifter som en sökande av internationellt skydd lämnar utgör enbart utgångspunkten i processen för att bedöma fakta och omständigheter. Se analogt med avseende på artikel 4.1 i direktiv 2011/95, dom av den 25 januari 2018, F, ( C‑473/16, EU:C:2018:36, punkt 28).

36 Dom av den 22 november 2012, M. ( C‑277/11, EU:C:2012:744, punkterna 65 och 66) och dom av den 2 december 2014, A m.fl. ( C‑148/13–C‑150/13, EU:C:2014:2406, punkterna 54–57).

37 Se även mitt svar på den hänskjutande domstolens fjärde fråga när det gäller den statens roll som en aktör som ger skydd eller bistånd.

38 Domstolen har dessutom uttryckligen angett att bistånd eller skydd ska vara konkret. Enbart existensen av ett organ eller ett kontor som har i uppgift att ge sådant bistånd eller skydd är inte tillräckligt. Dom av den 19 december 2012, Abed El Karem El Kott m.fl. ( C‑364/11, EU:C:2012:826, punkt 60).

39 Även om UNRWA inte specifikt nämns vid namn.

40 Dom av den 13 januari 2021, Bundesrepublik Deutschland (Flyktingstatus för en statslös palestinier) ( C‑507/19, EU:C:2021:3, punkt 51).

41 Se i detta avseende dom av den 13 januari 2021, Bundesrepublik Deutschland (Flyktingstatus för en statslös palestinier) ( C‑507/19, EU:C:2021:3, punkt 54).

42 I sitt svar på en fråga från domstolen bifogade Förenta Nationernas Höge Kommissarie för flyktingar (Förenade kungariket) en skrivelse från UNRWA, i vilken UNRWA angav att den inte driver flyktingläger och inte ansvarar för skydd av palestinska flyktingars fysiska säkerhet eller trygghet eller för upprätthållandet av lag och ordning inom UNRWA:s fem verksamhetsområden. Ansvaret för att säkerställa den fysiska säkerheten för palestinska flyktingar som bor inom UNRWA:s fem verksamhetsområden omfattas av respektive värdregerings suveränitet och ansvar.

43 För enkelhetens skull kommer jag gemensamt att benämna dem icke-statliga organisationer.