Förslag till avgörande av generaladvokat Giovanni Pitruzzella föredraget den 20 oktober 2022

1 Originalspråk: italienska.

2 Europaparlamentets och rådets direktiv av den 7 mars 2002 om ett gemensamt regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (ramdirektiv) (EGT L 108, 2002, s. 33).

3 Europaparlamentets och rådets direktiv av den 7 mars 2002 om auktorisation för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (auktorisationsdirektiv) (EGT L 108, 2002, s. 21).

4 Europaparlamentets och rådets direktiv av den 25 november 2009 om ändring av direktiv 2002/21/EG om ett gemensamt regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster, direktiv 2002/19/EG om tillträde till och samtrafik mellan elektroniska kommunikationsnät och tillhörande faciliteter och direktiv 2002/20/EG om auktorisation för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (EUT L 337, 2009, s. 37).

5 Europaparlamentets och rådets direktiv av den 11 december 2018 om inrättande av en europeisk kodex för elektronisk kommunikation (omarbetning) (EUT L 321, 2018, s. 36).

6 Enligt § 61 n i dokumentationen uteslöts de företag från anbudsförfarandet till vilka det, under de 24 månaderna före inledandet av anbudsförfarandet, hade riktats ett slutligt förvaltningsbeslut om överträdelse av förbudet mot konkurrensbegränsande avtal, missbruk av dominerande ställning eller överträdelse av reglerna om koncentrationer.

7 C‑426/05, EU:C:2008:103.

8 C‑55/06, EU:C:2008:244.

9 C‑282/13, EU:C:2015:24.

10 I det mål som gav upphov till domen Tele2 rörde det sig om ett beslut som en nationell regleringsmyndighet hade fattat inom ramen för ett förfarande för marknadsanalys enligt artikel 16 i ramdirektivet. Det mål som gav upphov till domen Arcor (om tolkningen av artikel 5a.3 i rådets direktiv 90/387/EEG av den 28 juni 1990 om upprättandet av den inre marknaden för teletjänster genom att tillhandahålla öppna nät (EGT L 192, 1990, s. 1; svensk specialutgåva, område 13, volym 19, s. 212)) rörde den nationella regleringsmyndighetens beslut att godkänna de avgifter som operatören av det fasta telefonnätet tillämpade för tillträde till dess accessnät. Slutligen prövade domstolen i domen T-Mobile ett beslut om ändring av tilldelningen av frekvenser.

11 Se domen Tele2 (punkt 32), domen Arcor (punkterna 175 och 176) och domen T-Mobile (punkt 33). Se, även, dom av den 13 oktober 2016, Polkomtel ( C‑231/15, EU:C:2016:769, punkterna 20 och 24).

12 Se domen Tele2 (punkt 36).

13 Europaparlamentets och rådets förordning av den 18 december 2000 om tillträde till accessnät (EGT L 336, 2000, s. 4). Med berättigade avses enligt ovannämnda artikel 2 b i denna förordning en tredje part som fått vederbörligt tillstånd enligt direktiv 97/13/EG … eller som har rätt att tillhandahålla kommunikationstjänster enligt nationell lagstiftning, och som är berättigad till tillträde till accessnät.

14 Se domen Arcor (punkt 176).

15 Se, vad gäller tillämpningen av artikel 5a.3 i direktiv 90/387 på berättigade i den mening som avses i artikel 2 b i förordning nr 2887/2000, domen Arcor (punkt 176).

16 Domen T-Mobile (punkt 37).

17 Enligt definitionen i denna bestämmelse avses det med användare en fysisk eller juridisk person som använder eller efterfrågar en allmänt tillgänglig elektronisk kommunikationstjänst.

18 I dom av den 30 april 2014, UPC DTH ( C‑475/12, EU:C:2014:285, punkterna 55 och 57), lät domstolen bli att ge en allmän definition av begreppet tillhandahållare av elektroniska kommunikationstjänster enligt ramdirektivet och föredrog ett kasuistiskt tillvägagångssätt.

19 Se skälen 3 och 4 i auktorisationsdirektivet.

20 Se skäl 7 i auktorisationsdirektivet.

21 Med allmän auktorisation avses enligt artikel 2.2 i auktorisationsdirektivet en rättslig ram som upprättats av en medlemsstat för att säkerställa rättigheter för tillhandahållande av elektroniska kommunikationsnät eller kommunikationstjänster och genom vilken det fastställs sektorsspecifika skyldigheter som kan gälla för alla eller vissa typer av elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster ….

22 Vad gäller förevarande fall har NMHH vid förhandlingen preciserat att det inte ställdes krav på anmälan för att delta i anbudsförfarandet.

23 Se domen Tele2 (punkt 38).

24 Se dom av den 26 juli 2017, Persidera ( C‑112/16, EU:C:2017:597, punkt 37 och där angiven rättspraxis).

25 Se dom av den 26 juli 2017, Persidera ( C‑112/16, EU:C:2017:597, punkt 42).

26 Se domen Tele2 (punkt 48).

27 Se domen T-Mobile (punkt 37).

28 Se domen Arcor (punkt 176).

29 Se domen Tele2 (punkt 38).

30 Eftersom det inte finns någon bestämmelse i detta hänseende menar jag att de förfaranden som nationella regleringsmyndigheter genomför i enlighet med artikel 7 i auktorisationsdirektivet inte kan omfattas av ett regelverk som liknar det i artikel 2a.2 andra stycket i rådets direktiv 89/665/EEG av den 21 december 1989 om samordning av lagar och andra författningar för prövning av offentlig upphandling av varor och bygg- och anläggningsarbeten (EGT L 395, 1989, s. 33; svensk specialutgåva, område 6, volym 3, s. 48), som det har tolkats av domstolen, se dom av den 21 december 2021, Randstad Italia ( C‑497/20, EU:C:2021:1037, punkt 75), och dom av den 5 september 2019, Lombardi ( C‑333/18, EU:C:2019:675, punkt 31).

31 Se dom av den 8 juni 2017, Vinyls Italia ( C‑54/16, EU:C:2017:433, punkterna 52 och 53 och där angiven rättspraxis).

32 Se dom av den 28 juli 2016, Kratzer ( C‑423/15, EU:C:2016:604, punkterna 37–42), och dom av den 9 september 2021, GE Auto Service Leasing ( C‑294/20, EU:C:2021:723, punkt 65).

33 DIGI har i detta hänseende hänvisat till dom av den 6 oktober 2021, Consorzio Italian Management och Catania Multiservizi ( C‑561/19, EU:C:2021:799).

34 C‑119/05, EU:C:2007:434 (punkterna 59–63) (nedan kallad domen Lucchini).

35 Se dom av den 16 juli 2020, Cabinet de avocat UR (Skyldighet för advokater att betala mervärdesskatt) ( C‑424/19, EU:C:2020:581, punkterna 22 och 23 och där angiven rättspraxis).

36 Se dom av den 16 juli 2020, Cabinet de avocat UR (Skyldighet för advokater att betala mervärdesskatt) ( C‑424/19, EU:C:2020:581, punkt 26 och där angiven rättspraxis). På grund av bland annat den omständigheten att en överträdelse, genom ett beslut som fattats av en nationell domstol som dömer i sista instans, av de rättigheter som följer av unionsrätten normalt inte längre kan avhjälpas, har domstolen preciserat att principen om rättskraft inte utesluter erkännandet av principen om statens ansvar för ett sådant beslut. Se dom av den 29 juli 2019, Hochtief Solutions Magyarországi Fióktelepe ( C‑620/17, EU:C:2019:630, punkt 39 och där angiven rättspraxis).

37 Se beslut av den 18 december 2019, Hochtief ( C‑362/18, ej publicerat, EU:C:2019:1100, punkt 64 och där angiven rättspraxis).