Förslag till avgörande av generaladvokat Priit Pikamäe föredraget den 16 februari 2023
1 Originalspråk: franska.
2 Rådets förordning av den 22 december 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (EGT L 12, 2001, s. 1).
3 Se, bland annat, Turmo, A., L'autorité de la chose jugée en droit de l'Union européenne, Bruylant, Bryssel, 2017; Kessedjian, C., L'autorité de la chose jugée et l'effectivité du droit européen, ERA Forum, nr 11, 2010, s. 263 och följande sidor.; Menétrey, S. och Cuniberti, G., Saisie conservatoire en France sur des biens gelés par une injonction Mareva chypriote: le (faible) jeu de l'autorité de chose jugée, Revue critique de droit international privé, 2019, s. 215 och följande sidor.
4 Det ska påpekas att denna fråga även tas upp i målet Recamier (C‑707/21, för närvarande vilandeförklarat), där den hänskjutande domstolen frågar domstolen om den självständiga definitionen av rättskraft avser samtliga villkor och verkningar av rättskraften eller om en del kan förbehållas lagen i det land där talan väckts och/eller lagen i det landet där avgörandet meddelats. Se, vad gäller detta andra mål, Bléry, C., Quelle autonomie de la notion d'autorité de la chose jugée?: droit de l'union versus droit français, Dalloz actualité, 1 december 2021.
5 JORF nr 0120 av den 25 maj 2016, text nr 30.
6 Punkt 37 i begäran om förhandsavgörande. Det ska påpekas att den hänskjutande domstolens detaljerade redogörelse vid presentationen av regeln om abuse of process återfinns i punkt 38 i den fullständiga, icke anonymiserade versionen av begäran om förhandsavgörande.
7 Europaparlamentets och rådets förordning av den 12 december 2012 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (EUT L 351, 2012, s. 1). Denna förordning har ersatt förordning nr 44/2001.
8 EUT C 384 I, 2019, s. 1.
9 Se dom av den 6 juni 2019, Weil ( C‑361/18, EU:C:2019:473, punkt 40 och där angiven rättspraxis). Jag noterar även att domstolen, när det gäller tolkningen av förordning nr 1215/2012, förde ett liknande resonemang. Se, för ett liknande resonemang, dom av den 20 juni 2022, London Steam-Ship Owners' Mutual Insurance Association ( C‑700/20, EU:C:2022:488, punkt 42 och där angiven rättspraxis).
10 EGT L 299, 1972, s. 32.
11 Det ska även påpekas att artiklarna 33.1 och 36 i förordning nr 44/2001 har en lydelse som ligger mycket nära lydelsen i artiklarna 36 och 52 i förordning nr 1215/2012.
12 P. Jenards rapport om konventionen av den 27 september 1968 om domstols behörighet och om verkställighet av domar på privaträttens område (EGT C 59, 1979, s. 44) (nedan kallad Jenards rapport).
13 P. Jenard påpekar i detta avseende följande: [o]rdet rättskraft, som förekommer i flera konventioner, har uttryckligen utelämnats, eftersom interimistiska avgöranden och avgöranden som meddelats i fråga om frivillig rättsvård kan erkännas, och dessa inte alltid har rättskraft. Jenards rapport, s. 43.
14 Detta resonemang är hämtat från följande verk: Gaudemet-Tallon, H., och Ancel, M.-E., Compétence et exécution des jugements en Europe, LGDJ, 6e uppl, 2018, s. 583, samt Alexandre, D., och Huet, A., Répertoire de procédure civile, compétence judiciaire européenne, reconnaissance et exécution des décisions en matière civile et commerciale, 2021, stycke 335 och följande stycken.
15 Dom av den 20 oktober 2022, Koalitsia Demokratichna Bulgaria – Obedinenie ( C‑306/21, EU:C:2022:813, punkt 27 och där angiven rättspraxis).
16 Dom av den 27 oktober 2022, Orthomol ( C‑418/21, EU:C:2022:831, punkt 24 och där angiven rättspraxis). Närmare bestämt ska bestämmelserna i förordning nr 44/2001 tolkas självständigt och med hänsyn tagen till sin systematik och sina syften. Se, för ett liknande resonemang, dom av den 7 mars 2018, E.ON Czech Holding ( C‑560/16, EU:C:2018:167, punkt 25 och där angiven rättspraxis).
17 Jag noterar att P. Jenard i sin rapport påpekade att Brysselkonventionen i största möjliga utsträckning syftar till att underlätta den fria rörligheten för domar och det är i detta syfte som den ska tolkas (Jenards rapport, s. 42).
18 Dom av den 4 oktober 2018, Società Immobiliare Al Bosco ( C‑379/17, EU:C:2018:806, punkt 45 och där angiven rättspraxis).
19 Dom av den 15 november 2012, Gothaer Allgemeine Versicherung m.fl. ( C‑456/11, EU:C:2012:719, punkt 28) (nedan kallad domen Gothaer).
20 Jenards rapport, s. 43.
21 Dom av den 4 februari 1988 ( 145/86, EU:C:1988:61).
22 Dom av den 4 februari 1988, Hoffmann ( 145/86, EU:C:1988:61, punkterna 10 och 11). Se även, för ett liknande resonemang, domen Gothaer, punkt 34.
23 Jenards rapport, s. 48.
24 Dom av den 28 april 2009, Apostolides ( C‑420/07, EU:C:2009:271, punkt 66), dom av den 13 oktober 2011, Prism Investments ( C‑139/10, EU:C:2011:653, punkt 38), och dom av den 4 oktober 2018, Società Immobiliare Al Bosco ( C‑379/17, EU:C:2018:806, punkt 40).
25 Även om bestämmelserna om erkännande och verkställighet har förenats i kapitel III i förordning nr 44/2001, är de, bortsett från de gemensamma bestämmelserna i avsnitt 3 i detta kapitel, föremål för separata regler som anges i olika avsnitt i förordningen.
26 Se, för en definition av verkställighet, Alexandre, D., och Huet, A., Répertoire de procédure civile, compétence judiciaire européenne, reconnaissance et exécution des décisions en matière civile et commerciale, 2021, stycke 335, och Requejo Isidro, M., Brussels I Bis: A Commentary on Regulation (EU) no 1215/2012, Elgar Commentaries in Private International Law Series, 2022, s. 550.
27 Numera anges denna lösning i förordning nr 1215/2012, vars artikel 54 föreskriver följande: Om en dom inbegriper en åtgärd eller ett beslut som inte föreskrivs i den anmodade medlemsstatens nationella rätt, ska åtgärden eller beslutet i möjligaste mån anpassas till en åtgärd eller ett beslut som förekommer i den medlemsstatens nationella rätt och som har motsvarande verkan och eftersträvar liknande mål och intressen.
28 För en presentation av regeln om utvidgning av rättsverkningar och följderna därav, se Gaudemet-Tallon, H., och Ancel, M.-É., Compétence et exécution des jugements en Europe, a.a., s. 550; Requejo Isidro, M., Brussels I Bis: A Commentary on Regulation (EU) no 1215/2012, a.a., s. 551, och Dickinson, A., Lein, E., och James, A., The Brussels I Regulation Recast, Oxford University Press, 2015, stycke 13.33 och följande stycken.
29 Domen Gothaer, punkt 43.
30 Domen Gothaer, punkterna 35–39.
31 Dom av den 4 februari 1988 ( 145/86, EU:C:1988:61, punkt 34).
32 Domen Gothaer, punkt 42.
33 Se, vad gäller räckvidden av denna dom, Requejo Isidro, M., Brussels I Bis: A Commentary on Regulation (EU) nr 1215/2012, a.a., s. 552; Dickinson, A., Lein E., och James A., The Brussels I Regulation Recast, a.a., styckena 13.51 och följande stycken; Voulgarakis K. D., Reflections on the Scope of EU res judicata in the context of Regulation 1215/2012: Case C‑456/11 (Gothaer), Journal of Private International Law, 2020, 16: 3, s. 451–464; Nioche, M., Reconnaissance d’une décision étrangère d’incompétence prise sur le fondement d’une clause attributive de juridiction, Revue critique de droit international privé, 2013, s. 686 och följande sidor, samt di Noto, R., Règlement Bruxelles I: à propos de la reconnaissance et de l’autorité de la chose jugée d’une décision nationale d’incompétence, www.gdr-elsj.eu.
34 Jag hänvisar här till punkt 38 i den fullständiga, icke anonymiserade versionen av begäran om förhandsavgörande.
35 Det ska erinras om att den hänskjutande domstolen anser att den franska lag som är tillämplig i tiden (ratione temporis) föreskriver en liknande regel om att samla anspråken.
36 Se, för ett liknande sammanhang, domen Gothaer, punkt 35 och där angiven rättspraxis.
37 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 7 april 2022, IFAP ( C‑447/20 och C‑448/20, EU:C:2022:265, punkt 100 och där angiven rättspraxis).
38 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 13 oktober 2022, DN (Återkrav av familjeförmåner) ( C‑199/21, EU:C:2022:789, punkt 47 och där angiven rättspraxis).
39 Jag hänvisar närmare bestämt till punkt 43 i begäran om förhandsavgörande.
40 Det ska påpekas att begreppet samma parter i förevarande mål inte är föremål för diskussion.
41 För en redogörelse för den allmänna systematiken i reglerna om litispendens, se Dickinson, A., Lein, E., och James, A., The Brussels I Regulation Recast, a.a., punkterna 11.01 och följande punkter.
42 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 20 juni 2022, London Steam-Ship Owners' Mutual Insurance Association ( C‑700/20, EU:C:2022:488, punkterna 56 och 70).
43 Se, i detta avseende, Turmo, A., L'autorité de la chose jugée en droit de l'Union européenne, a.a., s. 182 och följande sidor.
44 Ett sådant förbud följer av förbudet i artikel 36 i förordning nr 44/2001 mot varje omprövning i sak av den utländska domen.
45 Dom av den 30 november 1976, de Wolf ( 42/76, EU:C:1976:168, punkt 10), och dom av den 8 december 1987, Gubisch Maschinenfabrik ( 144/86, EU:C:1987:528, punkt 9) (nedan kallad domen Gubisch).
46 Dom av den 30 november 1976, de Wolf, ( 42/76, EU:C:1976:168, punkterna 11 och 12).
47 Domen Gubisch, punkterna 8 och 18.
48 Artikel 34.3 i förordning nr 44/2001.
49 Enligt artikel 34.4 i förordning nr 44/2001 ska domen inte erkännas om den är oförenlig med en dom som tidigare har meddelats i en annan medlemsstat eller i en tredje stat mellan samma parter och rörande samma sak, såvida den först meddelade domen uppfyller de nödvändiga villkoren för erkännande i den medlemsstat där domen görs gällande. Begreppet saken som avses i denna artikel ska tolkas på samma sätt som inom området för litispendens. Se, i detta hänseende, Gaudemet-Tallon, H., och Ancel, M.-É., Compétence et exécution des jugements en Europe, a.a., s. 645; Requejo Isidro, M., Brussels I Bis: A Commentary on Regulation (EU) no 1215/2012, a.a., s. 661 och Dickinson, A., Lein, E., och James, A., The Brussels I Regulation Recast, a.a., stycke 13.366.
50 Jag noterar här att orden cause och objet, som används i den franska språkversionen, i flera andra språkversioner av artikel 27 i förordning nr 44/2001 inte förekommer. I den engelska, den tyska respektive den estniska språkversionen används termerna same cause of action, desselben Anspruchs och hagide põhjal menetlusi. Dessa skillnader återspeglar de nationella rättsordningarnas olika synsätt vad gäller begreppet litispendens.
51 Domen Gubisch, punkterna 10 och 11.
52 Jag anser att detta självständiga synsätt är än mer nödvändigt eftersom de nationella domstolarna, på grund av skillnaden i synsätt mellan de nationella rättsordningarna, måste ha ett enhetligt jämförelseinstrument.
53 Domen Gubisch, punkt 15. I förevarande fall avsåg tvisterna ett och samma avtal om internationell försäljning av lös egendom.
54 Se dom av den 19 oktober 2017, Merck ( C‑231/16, EU:C:2017:771, punkt 36 och där angiven rättspraxis). På grundval av denna definition har domstolen exempelvis slagit fast att yrkanden som har framställts med stöd av separata transportavtal men som har samma lydelse avseende samma varor som transporterats i bulk och skadats under samma omständigheter rör samma sak. Se, även, dom av den 6 december 1994, Tatry ( C‑406/92, EU:C:1994:400, punkt 40).
55 Domen Gubisch, punkt 17.
56 Domen Gubisch, punkt 16. Denna lösning har emellertid kritiserats i doktrinen, bland annat på grund av att talan om ogiltigförklaring och om verkställighet av ett avtal har fundamentalt olika syften och att en tillämpning av begreppet bindande verkan kan leda till att litispendens ska anses föreligga varje gång två mål avser samma avtal. Se, i detta avseende, Gaudemet-Tallon, H., och Ancel, M.-É., Compétence et exécution des jugements en Europe, a.a., s. 353.
57 Dom av den 19 oktober 2017, Merck ( C‑231/16, EU:C:2017:771, punkterna 39 och 41, och där angiven rättspraxis). Det ska emellertid påpekas att det ska tas hänsyn till de olika kärandenas respektive yrkanden men inte till en svarandes grunder för bestridande härav. Se dom av den 8 maj 2003, Gantner Electronic ( C‑111/01, EU:C:2003:257, punkt 32). Mer nyligen har domstolen än en gång erinrat om att ett genkäromål inte ska förväxlas med ett vanligt försvar. Se dom av den 13 oktober 2022, Gemeinde Bodman-Ludwigshafen ( C‑256/21, EU:C:2022:786, punkt 38).
58 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 22 oktober 2015, Aannemingsbedrijf Aertssen och Aertssen Terrassements ( C‑523/14, EU:C:2015:722, punkt 45).
59 Jag anser inte att de domar genom vilka domstolen, efter att ha erinrat om definitionen av saken i den mening som avses i artikel 27 i förordning nr 44/2001, analyserade huruvida det var fråga om samma sak mot bakgrund av litispendensreglerna i andra unionsrättsakter. Så är bland annat fallet med domen av den 19 oktober 2017, Merck ( C‑231/16, EU:C:2017:771),där domstolen prövade huruvida mål avseende EU-varumärken och nationella varumärken gällde samma sak mot bakgrund av bestämmelserna i artikel 109.1 a i rådets förordning (EG) nr 207/2009 av den 26 februari 2009 om EU-varumärken (EUT L 78, 2009, s. 1).
60 Dom av den 6 december 1994, Tatry ( C‑406/92, EU:C:1994:400, punkt 45). Se, för ett liknande resonemang, dom av den 25 oktober 2012, Folien Fischer och Fofitec ( C‑133/11, EU:C:2012:664, punkt 49), och dom av den 19 december 2013, Nipponka Insurance ( C‑452/12, EU:C:2013:858, punkt 42).
61 Se, analogt, dom av den 22 oktober 2015, Aannemingsbedrijf Aertssen och Aertssen Terrassements ( C‑523/14, EU:C:2015:722, punkt 46).
62 Dom av den 14 oktober 2004, Mærsk Olie & Gas ( C‑39/02, EU:C:2004:615, punkt 35).
63 Så är fallet när det gäller fastställandet, enligt ursprungsstatens lagstiftning, genom den ursprungliga domen av datumet för anställningsavtalets upphörande, vilket kan påverka utgången av den period under vilken lön ska utgå.