Förslag till avgörande av generaladvokat Tamara Ćapeta föredraget den 6 juli 2023

1 Originalspråk: engelska.

2 Punkterna 1–25 i den överklagade domen.

3 Punkt 73 i den domen.

4 Dom av den 4 juni 2020, Utrikestjänsten/De Loecker ( C‑187/19 P, EU:C:2020:444, punkt 69 och där angiven rättspraxis), och dom av den 21 oktober 2021, Parlamentet/UZ ( C‑894/19 P, EU:C:2021:863, punkt 90).

5 Dom av den 4 juni 2020, Utrikestjänsten/De Loecker ( C‑187/19 P, EU:C:2020:444, punkt 68 och där angiven rättspraxis), och dom av den 21 oktober 2021, Parlamentet/UZ ( C‑894/19 P, EU:C:2021:863, punkt 89) (min kursivering).

6 Dom av den 10 mars 2021, AM/EIB ( T‑134/19, EU:T:2021:119, punkt 41 och där angiven rättspraxis).

7 Dom av den 9 februari 2023, Boshab/rådet ( C‑708/21 P, ej publicerad, EU:C:2023:84, punkt 54 och där angiven rättspraxis).

8 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 23 september 2020, UE/kommissionen ( T‑338/19, EU:T:2020:430, punkt 60 och där angiven rättspraxis), och dom av den 30 september 2021, Revisionsrätten/Pinxten ( C‑130/19, EU:C:2021:782, punkt 167). Detta innebär naturligtvis inte att myndighetens handläggning alltid ska hindras. Enligt rättspraxis kan det finnas särskilda situationer, såsom inspektioner, där hörandet kan äga rum i ett senare skede (se, för ett liknande resonemang, dom av den 18 december 2008, Sopropé, C‑349/07, EU:C:2008:746, punkt 41, dom av den 3 juli 2014, Kamino International Logistics och Datema Hellmann Worldwide Logistics, C‑129/13 och C‑130/13, EU:C:2014:2041, punkterna 54 och 55 och där angiven rättspraxis, och dom av den 20 december 2017, Prequ’Italia, C‑276/16, EU:C:2017:1010, punkterna 50 och 51 och där angiven rättspraxis). Det har emellertid inte gjorts gällande att så var fallet i förevarande tvist.

9 Se, exempelvis, dom av den 14 februari 1990, Frankrike/kommissionen ( C‑301/87, EU:C:1990:67, punkt 31), dom av den 25 juni 2020, HF/parlamentet ( C‑570/18 P, EU:C:2020:490, punkt 72 och där angiven rättspraxis), och dom av den 14 juli 2022, SGI Studio Galli Ingegneria/kommissionen ( C‑371/21 P, ej publicerad, EU:C:2022:566, punkt 82).

10 Dom av den 10 juli 1980, Distillers Company/kommissionen ( 30/78, EU:C:1980:186, punkt 26), dom av den 1 oktober 2009, Foshan Shunde Yongjian Housewares & Hardware/rådet (C‑141/08 P, EU:C:2009:598, punkterna 88 och 94), och dom av den 1 december 2022, EUIPO/Vincenti ( C‑653/20 P, ej publicerad, EU:C:2022:945, punkt 48).

11 Dom av den 22 juni 1989, Costanzo ( 103/88, EU:C:1989:256), och dom av den 4 december 2018, Minister for Justice and Equality och Commissioner of An Garda Síochána ( C‑378/17, EU:C:2018:979).

12 Punkt 107 i den överklagade domen.

13 Enligt rättspraxis måste inte situationerna vara identiska, utan endast jämförbara. Se, exempelvis, dom av den 27 oktober 1993, Enderby ( C‑127/92, EU:C:1993:859, punkt 16), och dom av den 16 december 2008, Arcelor Atlantique et Lorraine m.fl. ( C‑127/07, EU:C:2008:728, punkt 25).

14 Dom av den 13 december 1984, Sermide ( 106/83, EU:C:1984:394, punkt 28), och dom av den 4 maj 2023, Glavna direktsia’Pozharna bezopasnost i zashtita na naselenieto’(Nattarbete) ( C‑529/21–C‑536/21 och C‑732/21–C‑738/21, EU:C:2023:374, punkt 52 och där angiven rättspraxis).

15 Se, exempelvis, på det personalrättsliga området, dom av den 14 juli 2022, kommissionen/VW m.fl. ( C‑116/21 P–C‑118/21 P, C‑138/21 P och C‑139/21 P, EU:C:2022:557, punkt 127 och där angiven rättspraxis). Se även, mer allmänt inom området för den fria rörligheten, dom av den 18 juli 2007, Oy AA ( C‑231/05, EU:C:2007:439, punkterna 36 och 38), och dom av den 17 mars 2022, AllianzGI‑Fonds AEVN ( C‑545/19, EU:C:2022:193, punkterna 51 och 59 och där angiven rättspraxis).

16 Tribunalen var av samma uppfattning i den överklagade domen när det gäller familjetilläggens syfte (se punkt 102 i den domen). Mer allmänt, se tidigare dom av den 27 november 1980, Sorasio-Allo m.fl./kommissionen ( 81/79, 82/79 och 146/79, EU:C:1980:270, punkterna 15 och 16), och dom av den 28 november 1991, Schwedler/parlamentet ( C‑132/90 P, EU:C:1991:452, punkt 14).

17 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen (EUT L 166, 2004, s. 1, och rättelse i EUT L 200, 2004, s. 1) och rättspraxis avseende artikel 7.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 492/2011 av den 5 april 2011 om arbetskraftens fria rörlighet inom unionen (EUT L 141, 2011, s. 1).

18 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 2 april 2020, Försäkringskassa för barn (Barn till make/maka till en gränsarbetare) ( C‑802/18, EU:C:2020:269, punkt 38 och där angiven rättspraxis).

19 Recommendation of the European Ombudsman in complaint 374/2014/DR against the European Investment Bank concerning the payment of a child allowance (ej översatt till svenska), punkt 19, tillgänglig på https://www.ombudsman.europa.eu/fr/recommendation/en/69347

20 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 28 november 1991, Schwedler/parlamentet ( C‑132/90 P, EU:C:1991:452, punkt 17), vilket upprepas i dom av den 3 mars 1993, Peroulakis/kommissionen ( T‑69/91, EU:T:1993:16, punkt 32), dom av den 12 november 2002, López Cejudo/kommissionen ( T‑271/01, EU:T:2002:272, punkt 33), och dom av den 10 oktober 2006, Arranz Benitez/parlamentet ( T‑87/04, EU:T:2006:297, punkt 37).

21 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 2 april 2020, Försäkringskassa för barn (Barn till make/maka till en gränsarbetare) ( C‑802/18, EU:C:2020:269, punkt 38 och där angiven rättspraxis).