Förslag till avgörande av generaladvokat Manuel Campos Sánchez-Bordona föredraget den 29 juni 2023
1 Originalspråk: spanska.
2 Förevarande mål har getts ett fiktivt namn. Detta namn är inte någon av rättegångsdeltagarnas verkliga namn.
3 Konventionen som utarbetats på grundval av artikel K.3 i fördraget om Europeiska unionen om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen, undertecknad i Bryssel den 26 juli 1995 och bilagd rådets akt av den 26 juli 1995 (EGT C 316, 1995, s. 49) (nedan kallad PIF-konventionen).
4 Kommissionens beslut 2006/928/EG av den 13 december 2006 om inrättande av en mekanism för samarbete och kontroll av Rumäniens framsteg vid uppfyllandet av de särskilda riktmärkena för reformen av rättsväsendet och kampen mot korruption (EUT L 354, 2006, s. 56).
5 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 av den 5 juli 2017 om bekämpande genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägeri som riktar sig mot unionens finansiella intressen (EUT L 198, 2017, s. 29) (nedan kallat PIF-direktivet).
6 Codul Penal din 21 iulie 1968, republicat (Monitorul Oficial al României, del I, nr 65 av den 16 april 1997) (strafflag av den 21 juli 1968, ompublicerad). Denna strafflag är ett resultat av den omarbetning som gjorts genom Lege nr. 140/1996, pentru modificarea și completarea Codului penal (Monitorul Oficial al României, del I, nr 289 av den 14 november 1996) (lag nr 140/1996 om ändring av strafflagen) och den gällde fram till den 1 februari 2014 (nedan kallad 1969 års strafflag).
7 Legea nr. 286/2009 privind Codul penal, av den 17 juli 2009 (Monitorul Oficial al României, del I, nr 510 av den 24 juli 2009) (lag nr 286/2009 strafflagen) (nedan kallad 2009 års strafflag). Den gäller sedan den 1 februari 2014.
8 Ordonanța de urgență a Guvernului nr. 71 din 30 mai 2022 pentru modificarea articolului 155 alineatul (1) din Legea nr. 286/2009 privind Codul penal (Monitorul Oficial al României, del I, nr 531 av den 30 maj 2022) (lagdekret nr 71 av den 30 maj 2022 om ändring av artikel 155.1 i lag nr 286/2009 strafflagen) (nedan kallat lagdekret nr 71/2022).
9 Legea nr. 135/2010 privind Codul de procedură penală (Monitorul Oficial al României del I, nr 486 av den 15 juli 2010) (lag nr 135/2010 om straffprocesslagen).
10 Däremot fann Curtea Constituțională (Författningsdomstolen) att den tidigare lagstiftningen (artikel 123.1 i 1969 års strafflag) uppfyllde författningens krav på förutsebarhet, eftersom det där föreskrevs att preskriptionstiden för straffrättsligt ansvar enbart skulle avbrytas när någon form av handling företogs som den misstänkte eller tilltalade enligt lag skulle underrättas om under brottmålsprocessen.
11 Enligt beslutet att begära förhandsavgörande avvisade Înalta Curte de Casație și Justiție (Högsta domstolen, Rumänien) såväl begäranden om tolkning av artikel 155.1 i 2009 års strafflag efter Författningsdomstolens dom nr 297/2018, som ett överklagande i ett extraordinärt förfarande i lagens intresse för att få den bestämmelsen tolkad. Detta framgår av dess dom nr 5 av den 21 mars 2019 respektive dom av nr 25 av den 11 november 2019.|
12 Den normativa rättsakten antogs några få dagar efter att Författningsdomstolens dom nr 358/2022 hade offentliggjorts (se punkt 19 i detta förslag till avgörande).
13 Läsningen av denna dom ger vid handen att det snarare rörde sig om ett förhandsutlåtande av en rättsfråga.
14 Legea nr. 303/2004 privind statutul judecătorilor și procurorilor (republicada en el Monitorul Oficial al României, del I, nr 826 av den 13 september 2005) (lag nr 303/2004 av den 28 juni 2004 om arbetsordningen för domare och åklagare).
15 Legea nr. 303/2022 din 15 noiembrie 2022 privind statutul judecătorilor și procurorilor (offentliggjord i Monitorul Oficial al României, nr 1102 av den 16 november 2022) (lag nr 303/2022 av den 15 november 2022 om arbetsordningen för domare och åklagare).
16 Genom domen av den 30 juni 2020 fastställdes dom nr 38/S som Tribunalul Brașov (Förstainstansdomstolen i Brașov, Rumänien) hade meddelat den 13 mars 2018.
17 Enligt den hänskjutande domstolen har Curtea Constituționalăs (Författningsdomstolen) praxis medfört att många fängelsedomar har blivit verkningslösa, eftersom det inte har funnits någon grund för att avbryta preskriptionstiden för straffrättsligt ansvar. Det innebär att det skulle uppkomma en diskriminering mellan klagandena i förevarande mål, å ena sidan, och de dömda personer som inte omfattas av principen om lex mitior, å den andra.
18 En tolknings- eller giltighetsfråga från en nationell domstol kan bara avvisas då det är uppenbart att den begärda tolkningen av en unionsregel inte har något samband med de verkliga omständigheterna eller saken i det nationella målet, då frågorna är hypotetiska (min kursivering) eller då EU-domstolen inte har tillgång till sådana uppgifter om de faktiska eller rättsliga omständigheterna som är nödvändiga för att kunna ge ett användbart svar på de frågor som ställts till den (dom av den 22 februari 2022, Stichting Rookpreventie Jeugd m.fl., C‑160/20, EU:C:2022:101, punkt 82).
19 Dom av den 26 februari 2013 ( C‑617/10, EU:C:2013:105) (nedan kallad domen Åkerberg).
20 Dom av den 8 september 2015 ( C‑105/14, EU:C:2015:555) (nedan kallad domen Taricco).
21 Dom av den 5 december 2017 ( C‑42/17, EU:C:2017:936) (nedan kallad domen M.A.S. och M.B.).
22 Dom av den 21 december 2021 ( C‑357/19, C‑379/19, C‑547/19, C‑811/19 och C‑840/19, EU:C:2021:1034) (nedan kallad domen Euro Box Promotion).
23 Rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (EUT L 347, 2006, s. 1).
24 Domen Åkerberg Fransson, punkt 25, och domen Taricco, punkt 36. Närmare bestämt ”följer det … av artiklarna 2 och 273 i [direktiv 2006/112] jämförda med artikel 4.3 FEU att medlemsstaterna är skyldiga att vidta de lagstiftningsåtgärder och administrativa åtgärder som krävs för att säkerställa en fullständig uppbörd av den mervärdesskatt som ska betalas inom deras respektive territorium, samt för att bekämpa bedrägeri (dom av den 2 maj 2018,Scialdone, C‑574/15, EU:C:2018:295, punkt 26).
25 Beträffande dess natur, innehåll och verkan, se dom av den 18 maj 2021, Asociația Forumul Judecătorilor din România m.fl. ( C‑83/19, C‑127/19, C‑195/19, C‑291/19, C‑355/19 och C‑397/19, EU:C:2021:393, punkterna 152–178 (nedan kallad domen Asociaţia Forumul Judecătorilor din România), och domen Euro Box Promotion, punkterna 155–175.
26 Dokument COM(2022) 664 final av den 22 november 2022, Rapport från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om Rumäniens framsteg inom ramen för samarbets- och kontrollmekanismen (nedan kallad 2022 års rapport inom ramen för samarbets- och kontrollmekanismen, sidorna 13 och 27.
27 Dom av den 5 juni 2018, Kolev m.fl. ( C‑612/15, EU:C:2018:392, punkt 50) (nedan kallad domen Kolev), av den 17 januari 2019, Dzivev m.fl. ( C‑310/16, EU:C:2019:30, punkt 25) (nedan kallad domen Dzivev), och domen Euro Box Promotion, punkt 181.
28 Domen M.A.S. och M.B., punkterna 31 och 32, domen Kolev, punkterna 51 och 52, och domen Euro Box Promotion, punkt 182.
29 ”[Det] är … inte möjligt att ge begreppet olaglig verksamhet [i artikel 325.1 FEUF] en restriktiv tolkning, med hänsyn till den betydelse som skyddet av unionens ekonomiska intressen, vilket utgör ett av unionens mål, ska tillerkännas (dom av den 2 maj 2018, Scialdone, C‑574/15, EU:C:2018:295, punkt 45 och där angiven rättspraxis).
30 Domen Euro Box Promotion, punkt 186, och förslag till avgörande av generaladvokat Bobek i det målet (EU:C:2021:170), punkterna 98 och 99.
31 Varje uppsåtlig handling eller uppsåtlig underlåtenhet som är att hänföra till … användning eller presentation av falska, felaktiga eller ofullständiga uppgifter eller dokument, om detta leder till att medel från Europeiska [unionens] allmänna budget eller från de budgetar som förvaltas av Europeiska [unionen] eller för [dess] räkning minskas på ett olagligt sätt.
32 Domen Taricco, punkt 41.
33 Domen Taricco, punkt 39.
34 Det ankommer i första hand på den nationella lagstiftaren att anta preskriptionsregler som möjliggör att de skyldigheter som följer av artikel 325 FEUF efterlevs, mot bakgrund av de överväganden som domstolen angav i punkt 58 i domen i målet Taricco. Det ankommer nämligen på nämnda lagstiftare att säkerställa att den nationella straffrättsliga preskriptionsordningen inte innebär straffrihet för ett betydande antal fall av grovt mervärdesskattebedrägeri … (domen M.A.S. och M.B., punkt 41).
35 Såsom L.N. har påpekat i sitt skriftliga yttrande varierar preskriptionstiderna som föreskrivs i artikel 154 i 2009 års strafflag mellan åtta och tio år för grovt mervärdesskattebedrägeri.
36 Mellan den 25 juni 2018 (då Curtea Constituționalăs (Författningsdomstolen) dom nr 297/2018 offentliggjordes) och den 30 maj 2022, då lagdekret nr 71/2022 offentliggjordes officiellt och trädde i kraft.
37 I mål rörande tillämpning av lindrigare strafflag (på grund av att det inte längre finns någon grund för avbrytande av preskriptionstider för straffrättsligt ansvar) på personer som dömts för olovlig körning har domstolen avvisat en begäran om förhandsavgörande i beslut av den 12 januari 2023, SNI ( C‑506/22, ej publicerat, EU:C:2023:46).
38 Beslutet att begära förhandsavgörande, punkt 121.
39 På liknande sätt har kommissionen påpekat att under perioden 2018–2022, fram till offentliggörandet av lagdekret nr 71/2022, tillämpade de allmänna domstolarna Curtea Constituționalăs (Författningsdomstolen) dom nr 297/2018 på så sätt att beslut som delgavs den tilltalade avbröt preskriptionstiderna för straffrättsligt ansvar. Eftersom denna lösning överensstämmer med lösningen i 1969 års strafflag, fanns det under den omtvistade perioden inte någon lindrigare strafflag och det var därför inte nödvändigt att frångå konstitutionell rättspraxis.
40 Dom av den 4 mars 2020, Telecom Italia ( C‑34/19, EU:C:2020:148, punkterna 59 och 60), och dom av den 4 maj 2023, Agenția Națională de Integritate ( C‑40/21, EU:C:2023:367, punkt 71).
41 En tolkning contra legem av den rumänska lagstiftningen skulle sannolikt strida mot artikel 147.4 i den rumänska grundlagen, även om det är något som det uteslutande ankommer på de nationella domstolarna att avgöra.
42 Domen Taricco, punkt 51.
43 Domen Kolev, punkt 65, och domen Dzivev, punkt 31.
44 Domen Asociaţia Forumul Judecătorilor din România, punkt 149, och domen Euro Box Promotion, punkt 156.
45 Domen Asociaţia Forumul Judecătorilor din România, punkt 178, och domen Euro Box Promotion, punkt 175.
46 Domen Asociaţia Forumul Judecătorilor din România, punkt 172, och domen Euro Box Promotion, punkt 169.
47 Enligt en uppskattning som offentliggjordes av byrån för korruptionsbekämpning skulle totalt 557 brottsmål som är föremål för ett straffrättsligt förfarande eller som pågår vid domstolarna kunna avslutas till följd av detta. De exakta menen skulle behöva bedömas från fall till fall men byrån för korruptionsbekämpning uppskattar skadorna i dessa fall till cirka 1,2 miljarder euro och det totala beloppet för mutor och otillbörlig påverkan till cirka 150 miljoner euro … Utöver korruptionsmål skulle enligt en uppskattning från den specialiserade åklagarmyndighet som hanterar terrorism och organiserad brottslighet totalt 605 pågående mål, med totala uppskattade ekonomiska skador på över 1 miljard euro, påverkas … Uppskattningar från allmänna åklagarmyndigheten om andra brott saknades (dokument COM(2022) 664 final, s. 27).
48 Domen Taricco, punkterna 50–52.
49 Domen M.A.S. och M.B., punkt 39.
50 Domen Kolev, punkterna 68 och 71, domen Dzivev, punkt 33, och domen Euro Box Promotion, punkt 204.
51 Domen M.A.S. och M.B., punkt 52: Denna princip [om laglighet i fråga om brott och straff], som föreskrivs i artikel 49 i stadgan, förpliktar medlemsstaterna vid tillämpning av unionsrätten enligt artikel 51.1 i stadgan, vilket är fallet när de, för att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 325 FEUF, föreskriver straffrättsliga påföljder för mervärdesskattebrott. Skyldigheten att säkerställa en effektiv uppbörd av unionens medel får inte strida mot nämnda princip.
52 Dessförinnan hade EU-domstolen slagit fast att denna princip följer av medlemsstaternas gemensamma konstitutionella traditioner och att den därför ska anses ingå bland de allmänna principer i unionsrätten m.fl. ( C‑115/17, EU:C:2018:651, punkt 26) (nedan kallad domen Clergeau), dom av den 6 oktober 2016, Paoletti m.fl. ( C‑218/15, EU:C:2016:748, punkt 25) (nedan kallad domen Paoletti), och dom av den 3 maj 2005, Berlusconi m.fl. ( C‑387/02, C‑391/02 och C‑403/02, EU:C:2005:270, punkterna 68 och 69).
53 Se särskilt artikel 15.1 första meningen i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, öppnad för undertecknande den 19 december 1966 (UN Treaty Series, volym 999, s. 171).
54 Domen Clergeau, punkt 33, och domen Paoletti, punkt 27.
55 Förslag till avgörande av generaladvokat Kokott i de förenade målen Berlusconi m.fl. ( C‑387/02, C‑391/02 och C‑403/02, EU:C:2004:624, punkterna 159–161), och i målet Clergeau m.fl. ( C‑115/17, EU:C:2018:240, punkterna 39 och 40), samt förslag till avgörande av generaladvokat Bobek i målet Scialdone ( C‑574/15, EU:C:2017:553, punkterna 155–160). Se även domen Paoletti, punkt 27.
56 Europadomstolens dom (stora kammaren) av den 17 september 2009, Scoppola mot Italien (nr 2) (CE:ECHR:2009:0917JUD001024903, § 108) (nedan kallad domen Scoppola mot Italien).
57 Europadomstolen, domen Scoppola mot Italien, § 108.
58 Europadomstolen, domen Scoppola mot Italien, § 108.
59 Europadomstolen, domen Scoppola mot Italien, § 109, och dom av den 18 mars 2014, Öcalan mot Turkiet (nr 2) (CE:ECHR:2014:0318JUD002406903, § 175). Se även Europadomstolens dom av den 12 januari 2016, Gouarré Patt mot Andorra (CE:ECHR:2016:0112JUD003342710, § 28), dom av den 12 juli 2016, Ruban mot Ukraina (CE:ECHR:2016:0712JUD000892711, § 37), och dom av den 24 januari 2017, Koprivnikar mot Slovenien (CE:ECHR:2017:0124JUD006750313, § 49).
60 Domen Clergeau, punkt 33, och domen Paoletti, punkt 27.
61 Senare har genom artikel 12 i PIF-direktivet en partiell harmonisering skett av bestämmelserna om preskriptionstider för den här typen av brott, men det har inte heller här klargjorts huruvida bestämmelserna om preskriptionstider för straffrättsligt ansvar är av materiell eller processuell karaktär.
62 I likhet med reglerna om brottsbeskrivning och fastställande av straffsatser, vilka omfattades av principen om laglighet i fråga om brott och straff. Domen M.A.S. och M.B., punkt 45.
63 I Belgien, Tyskland och Frankrike anses preskriptionstiderna vara av processuell karaktär. I Grekland, Spanien, Italien, Lettland, Sverige och Rumänien omfattas dessa bestämmelser däremot av den materiella straffrätten. I Polen och Portugal är de av både materiell och processuell karaktär.
64 Domen Taricco, punkterna 55–57.
65 Dom av den 22 juni 2022, Volvo och DAF Trucks ( C‑267/20, EU:C:2022:494, punkt 46): … till skillnad från förfarandefristerna hänför sig preskriptionsfristen – genom att medföra att det inte längre är möjligt att väcka talan – till den materiella rätten, eftersom den påverkar utövandet av en subjektiv rättighet som den berörda personen inte längre kan göra gällande vid domstol. Den anser därför att artikel 10 (Preskriptionsfrister) i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/104/EU av den 26 november 2014 om vissa regler som styr skadeståndstalan enligt nationell rätt för överträdelser av medlemsstaternas och Europeiska unionens konkurrensrättsliga bestämmelser (EUT L 349, 2014, s. 1) är av materiell och inte av processuell karaktär.
66 Europadomstolen, 22 juni 2000, Coëme m.fl. mot Belgien (CE:ECHR:2000:0622JUD003249296, § 149), 12 februari 2013, Previti mot Italien (CE:ECHR:2013:0212DEC000184508, § 80), och 22 september 2015 Borcea mot Rumänien (CE:ECHR:2015:0922DEC005595914, § 64).
67 Rådgivande yttrande P16–2021–001 av den 26 april 2022 om tillämpning av preskriptionstider på utredningar, domar och påföljder avseende tortyrbrott, §§ 72–77, och Europadomstolen, dom av den 18 juni 2020, Antia och Khupenia mot Georgien (CE:ECHR:2020:0618JUD000752310), §§ 38–43.
68 Domen M.A.S. och M.B., punkterna 54–58.
69 Europadomstolens dom av den 15 november 1996, Cantoni mot Frankrike, (CE:ECHR:1996:1115JUD001786291, § 29), dom av den 7 februari 2002, E.K. mot Turkiet, (CE:ECHR:2002:0207JUD002849695, § 51), dom av den 29 mars 2006, Achour mot Frankrike, (CE:ECHR:2006:0329JUD006733501, § 41), och dom av den 20 september 2011, OAO Neftyanaya Kompaniya Yukos mot Ryssland, (CE:ECHR:2011:0920JUD001490204, §§ 567–570).
70 Dom av den 28 mars 2017, Rosneft ( C‑72/15, EU:C:2017:236, punkt 162).
71 EU-domstolen får inte genom rättspraxis genomföra en harmonisering som lagstiftaren inte har lyckats åstadkomma, även om det hade varit önskvärt för att på ett mer effektivt sätt kunna bekämpa grova brott som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen.
72 Kelsen, H., La garantie juridictionnelle de la constitution (la justice constitutionnelle), Revue du droit public et de la science politique en France et à l’étranger, 1928, s. 197–257.
73 För ett liknande resonemang, se dom meddelad av Cour de cassation, chambre criminelle (Högsta domstolens brottmålsavdelning, Frankrike) den 8 juni 2021, nr 20–87.078 (FR:CCASS:2021:CR00864): les décisions du Conseil constitutionnel s‘imposant aux pouvoirs publics et à toutes les autorités administratives et juridictionnelles en vertu de l’article 62 de la Constitution, les déclarations de non-conformité ou les réserves d’interprétation qu’elles contiennent et qui ont pour effet qu’une infraction cesse, dans les délais, conditions et limites qu’elles fixent, d’être incriminéedoivent être regardées comme des lois pour l’application de l’article 112–4, alinéa 2, du code pénal (min kursivering). I den ifrågavarande artikeln i den franska strafflagen föreskrivs det att straffet inte längre ska verkställas när det har utdömts för en gärning som enligt en lag som antogs efter domen inte längre betraktas som brott.
74 Det följer av fast praxis vid EU-domstolen att artikel 2 och artikel 19.1 andra stycket FEU samt beslut 2006/928 inte utgör hinder mot en nationell lagstiftning eller praxis som innebär att författningsdomstolens avgöranden är bindande för allmänna domstolar. Detta förutsätter att den nationella rätten säkerställer att nämnda författningsdomstol är oavhängig i förhållande till bland annat den lagstiftande och den verkställande makten. I de begäranden om förhandsavgörande som framställts i andra mål och i det här aktuella finns det inget som tyder på att Curtea Constituțională (Författningsdomstolen), på vilken det ankommer att pröva lagars och andra författningars grundlagsenlighet och avgöra rättstvister av konstitutionell karaktär mellan de offentliga myndigheterna, i enlighet med artikel 146 d och e i den rumänska författningen, inte skulle uppfylla unionsrättens krav på oavhängighet (se, för ett liknande resonemang, domen Euro Box Promotion, punkterna 230 och 232, och dom av den 22 februari 2022, RS (Verkan av domar från en författningsdomstol), C‑430/21, EU:C:2022:99, punkt 44, (nedan kallad domen RS)).
75 Domen RS, punkterna 45 och 46.
76 Europadomstolen, 12 juli 2016, Ruban mot Ukraina (CE:ECHR:2016:0712JUD000892711, §§ 41–46).
77 Europadomstolen, domen Scoppola mot Italien, § 109: När det finns en skillnad mellan den lagstiftning som gällde vid tidpunkten för brottet och den lagstiftning som gäller när domen meddelas ska de bestämmelser tillämpas som är mest gynnsamma för den tilltalade.
78 Europadomstolen, 12 januari 2016, Gouarré Patte mot Andorra (CE:ECHR:2016:0112JUD003342710, §§ 33–36), 12 juli 2016, Ruban mot Ukraina (CE:ECHR:2016:0712JUD000892711, § 39), och 24 januari 2017, Koprivnikar mot Slovenien (CE:ECHR:2017:0124JUD006750313, § 49).
79 Dom av den 6 oktober 2015, Delvigne ( C‑650/13, EU:C:2015:648, punkt 56).
80 Enligt artikel 23.2 i den spanska strafflagen ska strafflagar som är gynnsamma för den dömde tillämpas retroaktivt, även om en lagakraftvunnen dom har meddelats och den dömde håller på att avtjäna sitt straff när lagen träder i kraft. Liknande bestämmelser finns i de litauiska, portugisiska och polska rättssystemen.
81 Det föreskrivs till exempel i artikel 112–4 andra meningen i den franska strafflagen och i artikel 2.2 i den italienska strafflagen.
82 I Tyskland föreskrivs i straffprocesslagen av den 7 april 1987 (BGBl. I, s. 1074 och följande sidor, särskilt s. 1319), i ändrad lydelse enligt lag av den 25 mars 2022 (BGBl. I, s. 571) att den dömde får yrka att ett brottmål som avslutats genom en rättskraftig dom ska återupptas när domen bygger på en bestämmelse som Bundesverfassungsgericht (Federala författningsdomstolen, Tyskland) har förklarat vara grundlagsstridig och oförenlig med grundlagen, eller ogiltig eller oförenlig med en tolkning som författningsdomstolen har gjort av grundlagen. Se Schmidt-Bleibtreu, Klein, Bethge, Bundesverfassungsgerichtsgesetz, 62 uppl., 2022, C.H. Beck, München, anmärkning 25, punkt 79.
83 Tillämpningen av lex mitior kan frångås, bland annat när det rör sig om rent tillfälliga lagar eller lagar som bara föreskriver bötesstraff, eller lagar som antagits för undantagssituationer och som sedan upphör.
84 Se bland annat dom nr 67/2022 från Înalta Curte de Casație și Justiție (Högsta domstolen).
85 Domen Åkerberg Fransson, punkt 29, dom av den 26 februari 2013, Melloni ( C‑399/11, EU:C:2013:107, punkt 60), domen M.A.S. och M.B., punkt 47, dom av den 29 juli 2019, Pelham m.fl. ( C‑476/17, EU:C:2019:624, punkt 80), och domen Euro Box Promotion, punkt 211.
86 Domen M.A.S. och M.B., punkterna 45 och 58.
87 Domen M.A.S. och M.B., punkterna 47 och 48.
88 Domen M.A.S. och M.B., punkterna 49, 50 och 59.
89 Domen M.A.S. och M.B., punkterna 59 och 61.
90 Domen M.A.S. och M.B., punkterna 41, 42 och 60.
91 Enligt dessa var domar i mål om korruption och mervärdesskattebedrägeri som i första instans inte meddelats av dömande sammansättningar som är specialiserade på detta område eller, i andra instans, av dömande sammansättningar i vilka samtliga ledamöter har utsetts genom lottning ogiltiga, med följden att de berörda målen om korruption och mervärdesskattebedrägeri – i förekommande fall efter ett resningsförfarande mot lagakraftvunna domar – måste prövas på nytt i första eller andra instans.
92 Domen Euro Box Promotion, punkt 206. I punkt 207 fann domstolen vidare följande: Författningsdomstolen [har], i de aktuella domarna, slagit fast att Högsta domstolens tidigare praxis, vilken bland annat grundar sig på förordningen om den domstolens organisation och funktionssätt, om specialisering och sammansättning av dömande sammansättningar i mål om korruptionsbrott, inte var förenlig med tillämpliga nationella bestämmelser. Det framgår emellertid inte att nämnda praxis uppenbart stred mot en grundläggande princip för det rumänska domstolsväsendet och därmed skulle kunna ifrågasätta att de dömande sammansättningarna i korruptionsmål vid Högsta domstolen, såsom de bildats enligt gällande praxis före Författningsdomstolen domar, utgjorde en domstol som har inrättats enligt lag.
93 Domen Euro Box Promotion, punkt 209.
94 Domen Euro Box Promotion, punkt 210.
95 Domen Euro Box Promotion, punkt 212.
96 Domen Euro Box Promotion, punkt 210.
97 Domen M.A.S. och M.B., punkterna 55 och 56.
98 Domarna Asociaţia Forumul Judecătorilor din România, Euro Box Promotion och RS.
99 Beslutet att begära förhandsavgörande, punkterna 145 och 146.
100 Domen RS, punkt 83, med hänvisning till dom av den 15 juli 2021, kommissionen/Polen (Disciplinära förfaranden gentemot domare) ( C‑791/19, EU:C:2021:596, punkt 137), och domen Euro Box Promotion, punkt 238.
101 Domen RS, punkt 84, med hänvisning till dom av den 15 juli 2021, kommissionen/Polen (Disciplinära förfaranden gentemot domare) ( C‑791/19, EU:C:2021:596, punkt 138), och domen Euro Box Promotion, punkt 239.
102 Domen RS, punkt 87, med hänvisning till domen Euro Box Promotion, punkt 242.
103 Domen RS, punkt 93 och domslutet, punkt 2.