Förslag till avgörande av generaladvokat Tamara Ćapeta föredraget den 28 november 2024

1 Originalspråk: engelska.

2 Förevarande mål har getts ett fiktivt namn. Detta namn är inte någon av rättegångsdeltagarnas verkliga namn.

3 Se, för ett liknande resonemang, Europol Financial Intelligence Group, Why is Cash still King? A Strategic Report on the Use of Cash by Criminal Groups as a Facilitator for Money Laundering, European Police Office, 2015, s. 7.

4 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1672 av den 23 oktober 2018 om kontroller av kontanta medel som förs in i eller ut ur unionen och om upphävande av förordning (EG) nr 1889/2005 (EUT L 284, 2018, s. 6) (nedan förordningen om kontroller av kontanta medel).

5 I skrivande stund publicerar Europeiska centralbanken referensväxelkurser för utländsk valuta och euron endast för en valutakorg av 31 valutor. Se Europeiska centralbanken, Ramverk för referensväxelkurser för utländsk valuta och euron (3 april 2023), punkt 2.5.

6 Enligt uppgifter från den estländska regeringen började dess myndigheter att nyttja denna webbplats under april 2022 efter diskussion med myndigheter i andra medlemsstater mot bakgrund av att Europeiska centralbanken ställt in publicering av dagliga växelkurser mellan den ryska rubeln och euron.

7 Enligt akten i det nationella målet har talan väckts särskilt mot sökandens dotter. Förevarande förhandsavgörande avser endast målet mot sökanden själv.

8 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fastställande av en tullkodex för unionen (EUT L 269, 2013, s. 1) (nedan kallad unionens tullkodex).

9 Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2447 av den 24 november 2015 om närmare regler för genomförande av vissa bestämmelser i förordning nr 952/2013 (EUT L 343, 2015, s. 558) (nedan kallad genomförandeakten för unionens tullkodex).

10 Rådets direktiv 91/308/EEG av den 10 juni 1991 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för tvättning av pengar (EGT L 166, 1991, s. 77, svensk specialutgåva, område 10, volym 1, s. 68) (nedan kallat penningtvättsdirektivet).

11 Se andra skälet i penningtvättsdirektivet.

12 Se artikel 3.1 och 3.2 i penningtvättsdirektivet.

13 Se rapport från kommissionen till rådet om övervakning av gränsöverskridande förflyttningar av kontanta medel (COM/2002/328 final) (nedan kallad kommissionens rapport 2002), punkt 9.

14 Projekt Moneypenny genomfördes under perioden september 1999 till februari 2000 av medlemsstaternas tullförvaltningar i syfte att övervaka gränsöverskridande förflyttningar av kontanta medel större än 10000 euro och undersöka om omfattningen av dessa förflyttningar utgjorde något hot mot effektiviteten i de finansiella institutens befintliga penningtvättsövervakning. Se rådets Dokument 9630/2/00 av den 7 september 2000.

15 Se arbetsdokument från kommissionen, konsekvensbedömning, som åtföljer dokumentet förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om kontroller av kontanta medel som förs in i eller ut ur unionen och om upphävande av förordning (EG) nr 1889/2005 (SWD(2016) 470 final) (nedan kallat 2016-års arbetsdokument), s. 70. Se också kommissionens rapport 2002, punkt 4 och punkt 13 (som framhåller att efter händelserna den 11 september 2001 kommer övervakningen av de finansiella institutens penningflöden oundvikligen att förstärkas. Användningen av kontanta medel som alternativ kan komma att öka.).

16 Se 2016-års arbetsdokument, s 71 och 72.

17 Se skäl 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1889/2005 av den 26 oktober 2005 om kontroller av kontanta medel som förs in i eller ut ur gemenskapen (EUT L 309, 2005, s. 9). Se också kommissionens rapport 2002, punkt 14 (som framhåller att med tanke på hur sammanvävda medlemsstaternas ekonomier är kommer denna heterogena situation oundvikligen att bli ett undantag som samtidigt är svårt att motivera. En rigorös övervakning i en viss medlemsstat kan nämligen mycket väl leda till att förflyttningarna leds om genom en angränsande medlemsstat med svag eller obefintlig övervakning. Skillnaderna i medlemsstaternas övervakningsbestämmelser är dessutom diskutabla mot bakgrund av den inre marknaden).

18 Se förordningen om kontroller av kontanta medel, skäl 5 och 6, förordning 1889/2005, skäl 4 och 2016-års arbetsdokument s. 114, som hänvisar till särskild rekommendation IX utgiven av Arbetsgruppen för finansiella åtgärder mot penningtvätt som senare kallades Rekommendation 32 och utökades med en tolkningsnot. Arbetsgruppens rekommendationer uppmanar regeringarna att genomföra åtgärder i syfte att spåra fysiska förflyttningar av kontanta medel, inbegripet meddelandeplikt. Domstolen har tidigare hänvisat till Arbetsgruppen för finansiella åtgärder mot penningtvätt som det viktigaste internationella organet mot penningtvätt (se, i detta hänseende, dom av den 25 april 2013, Jyske Bank Gibraltar ( C‑212/11, EU:C:2013:270, punkt 46).

19 Se förordning (EG) 1889/2005, artikel 3.

20 Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG av den 26 oktober 2005 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism (EUT L 309, 2005, s. 15) (nedan kallat tredje penningtvättsdirektivet). Medan direktivet innehöll ett tröskelvärde på 15000 EUR (se artikel 2 e däri) förefaller trepartsförhandlingar ha lett till en lägre tröskel om 10000 EUR, som den italienska delegationen framhöll inte var förenlig med …tröskeln om 15000 EUR som anges i det direktivet. Se Europeiska unionens råd, förslag till protokoll vid det 2672a mötet med Europeiska unionens råd (Ekonomi och finans), 12 juli 2005, ST 11128/05, s. 6.

21 Se förordningen om kontroller av kontanta medel, artikel 1 och skäl 4, förordning 1889/2005, artikel 2 och skäl 2 och dom av den 16 juli 2015, Chmielewski ( C‑255/14, EU:C:2015:475, punkt 17).

22 Se förordningen om kontroller av kontanta medel, skäl 8.

23 Se artikel 2.1 a och skäl 13 i förordningen om kontroller av kontanta medel. De övriga tre kategorier som avses med detta begrepp är överlåtbara innehavarinstrument, råvaror som används som mycket likvida värdebevarare och förbetalda kort.

24 Se artikel 2 c i förordningen om kontroller av kontanta medel.

25 Min kursivering.

26 Se, för ett liknande resonemang, skäl 2–4, 10 och 17 i förordningen om kontroller av kontanta medel och dom av den 4 maj 2017, El Dakkak och Intercontinental ( C‑17/16, EU:C:2017:341, punkt 29 och där angiven rättspraxis) (med förklaring att denna förordning syftar till att förebygga, avskräcka från och förhindra att vinning av olaglig verksamhet förs in i det finansiella systemet och investeras efter att ha varit föremål för penningtvätt genom att bland annat införa en princip om anmälningsplikt för förflyttningar av kontanta medel som förs in i eller ut ur unionen, vilken gör det möjligt att samla information om dessa förflyttningar).

27 Se fotnoterna 7 och 8 i detta förslag till avgörande.

28 Min kursivering.

29 Med hänsyn till att denna akt anger endast särskilda typer av status för unionsvaror och icke unionsvaror, se artikel 5.23 och 5.24 i unionens tullkodex.

30 Dom av den 10 december 1968, kommissionen/Italien ( 7/68, EU:C:1968:51, s. 428).

31 Dom av den 23 november 1978, Thompson m.fl. ( 7/78, EU:C:1978:209) (nedan kallad Thompson m.fl.).

32 Dom av den 23 februari 1995, Bordessa m.fl. ( C‑358/93 och C‑416/93, EU:C:1995:54) (nedan kallad Bordessa m.fl.).

33 Thompson m.fl., punkt 25.

34 Thompson m.fl., punkt 27.

35 Thompson m.fl., punkt 28.

36 Enligt växelkursen 1999, när euron infördes i Spanien, skulle dessa belopp ha varit värda ungefär 228300 respektive 300500 EUR.

37 Bordessa m.fl., punkt 13. Det direktiv som domstolen hänvisar till i detta förhandsavgörande är rådets direktiv 88/361/EEG av den 24 juni 1988 för genomförandet av artikel 67 i fördraget (EGT L 178, 1988, s. 5, svensk specialutgåva, område 10, volym 1, s. 44); se punkt 1 i den domen.

38 Bordessa m.fl., punkt 15.

39 Det vill säga www.xe.com och www.tavid.ee.

40 Jag konstaterar också att Europeiska unionen har undertecknat ett associeringsavtal med Ukraina (se Associeringsavtal mellan europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Ukraina, å andra sidan, EUT L 161, 2014, s. 3), enligt vilket Europeiska unionen erkänner att Ukrainas centralbank kan beräkna och räkna om värdet av offentliga kontrakt uttryckta i euro till ukrainska hryvnias (se artikel 149.3 i associeringsavtalet som förklarar att beräkningen av det uppskattade värdet på ett offentligt kontrakt ska grunda sig på det totala beloppet exklusive mervärdesskatt. Vid tillämpningen av dessa tröskelvärden ska Ukraina beräkna och räkna om dessa värden till sin nationella valuta på grundval av Ukrainas centralbanks växelkurs). Se också artikel 144 i detta avtal, enligt vilken Europeiska unionen och Ukraina liberaliserar betalningar och överföringar mellan sig.

41 Enbart förhållandet att tullmyndigheterna i några medlemsstater såsom Estland har tilldelats uppgiften att genomföra anmälningsplikten enligt artikel 3.1 medför i vart fall inte att förordningen om kontroller av kontanta medel automatiskt är en akt inom unionens tullagstiftning. Det framgår till exempel av artikel 2.1 g i förordningen om kontroller av kontanta medel jämförd med skäl 12 däri att medlemsstaterna även kan utse andra myndigheter med närvaro vid de yttre gränserna och inte endast tullen att verka som behöriga myndigheter vid tillämpning av förordningen om kontroller av kontanta medel. Användningen, i Estland, av tullmyndigheterna för genomförande av dessa regler är således ett lämplighetsövervägande och inte en utformning av ramverket avseende kontroller av kontanta medel.

42 Eller, som jag angett i punkt 37 i detta förslag till avgörande, ger unionens tullkodex även om den vore tillämplig inte någon lösning på frågan till domstolen.

43 Man kan endast spekulera i huruvida avsaknad av en regel om metoden för omvandling av utländska valutor till euro var avsiktlig eller endast ett förbiseende på lagstiftarens sida. Förarbetena till antagandet av förordningen om kontroller av kontanta medel innehåller inget omnämnande av att denna fråga ens diskuterades.

44 Som framhållits i kommissionens rapport 2002 bör endast stora förflyttningar av kontanta medel kontrolleras av hänsyn till balansen mellan behovet av övervakning och kravet på skydd för rätten till den fria rörligheten. Denna tröskel bör vara tillräckligt hög för att ytterligare administrativa formaliteter för resenärerna och de ekonomiska aktörerna och en orimlig börda för tullförvaltningarna ska kunna undvikas. Se kommissionens rapport 2002, punkterna 18–20.

45 Användningen av webbplatser för växelkontor, som www.tavid.ee förefaller vara, skulle faktiskt undergräva effektiviteten hos systemet för kontroller av kontanta medel och rätten att medföra kontanta medel till ett värde om 10000 euro eller mindre, eftersom dessa inrättningar sätter sina kurser oberoende av växelkurser på de finansiella marknaderna. Användningen av webbplatsen för ett växelkontor etablerat i Estland skulle därför ge olika kurser – ofta i betydande mån – jämfört med en liknande inrättning, till exempel i Spanien.

46 I detta avseende leder en enkel sökning på internet efter kontroller av kontanta medel vid den estländska gränsen som ett av de första resultaten till webbplatsen för det estländska skatte- och tullverket. På denna webbplats anges det tydligt att kontanta medel till ett värde på minst 10000 euro ska anmälas till de behöriga myndigheterna. Denna webbplats hänvisar också till https://www.xe.com som den metod som används för omvandling av utländska valutor till euro. Se https://www.emta.ee/en/private-client/consignments-travel-settlement/travel/declaration-cash.