Förslag till avgörande av generaladvokaten Athanasios Rantos föredraget den 13 mars 2025

1 Originalspråk: franska.

2 Förevarande mål har getts ett fiktivt namn. Detta namn är inte någon av rättegångsdeltagarnas verkliga namn.

3 Rådets direktiv av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling (EGT L 303, 2000, s. 16).

4 Dom av den 17 juli 2008, Coleman ( C‑303/06, EU:C:2008:415) (nedan kallad domen Coleman).

5 United Nations Treaty Series, volym 2515, s. 3.

6 GURI nr 187 av den 13 augusti 2003, s. 4.

7 AB har i sitt skriftliga yttrande angett att tågstationsoperatörer, som arbetar inom järnvägstrafiken (tunnelbana/tåg/spårvagn), inte har någon fast arbetsplats och att de i administrativt hänseende är knutna till en arbetsplats som motsvarar hela den tunnelbanelinje, eller den del av järnvägssystemet, på vilken de är anställda. De har en destinationsarbetsplats som motsvarar en av de stationer som de arbetar på, där deras närvaro är nödvändig för utövandet av deras verksamhet.

8 Legge n. 205 – Bilancio di previsione dello Stato per l’anno finanziario 2018 e bilancio pluriennale per il triennio 2018–2020 (lag nr 205 om statsbudgeten för år 2018 och den fleråriga budgeten för treårsperioden 2018–2020) av den 27 december 2017 (GURI nr 302 av den 29 december 2017, ordinarie tillägg till GURI nr 62).

9 Den hänskjutande domstolen har preciserat att artikel 25.2-bis i lagstiftningsdekret nr 216, som infördes genom legge n. 162 (lag nr 162) av den 5 november 2021 (GURI nr 275, av den 18 november 2021), föreskriver att [m]ed diskriminering, i den mening som avses i detta avsnitt, ska avses all behandling eller ändring av anpassning av arbetsvillkor eller arbetstid som, på grund av kön, ålder, behov av personlig eller familjerelaterad omsorg, graviditet, moderskap eller faderskap, inbegripet vid adoption, eller på grund av innehav eller utövande av med ovan knutna rättigheter, försätter eller kan komma att försätta arbetstagaren i en eller flera av följande situationer: a) en mindre fördelaktig situation jämfört med de övriga arbetstagarna, b) begränsning av möjligheterna att delta i företagets liv eller val, c) begränsning av tillgången till mekanismerna för karriärsutveckling.

10 I artikel 1.1 i detta protokoll föreskrivs att en stat som är part i detta protokoll erkänner att kommittén för rättigheter för personer med funktionsnedsättning är behörig att ta emot och pröva framställningar från eller för enskilda individer eller grupper av enskilda individer som lyder under dess jurisdiktion och som hävdar att de har blivit utsatta för en kränkning från den ifrågavarande protokollspartens sida av bestämmelserna i konventionen. I artikel 5 i detta protokoll anges att kommittén ska sammanträda inom stängda dörrar när den prövar framställningar enligt detta protokoll. Efter avslutad prövning av en framställning ska kommittén framföra sina eventuella förslag och rekommendationer till den berörda protokollsparten och sökanden.

11 Dessa konstateranden, som bland annat finns tillgängliga på spanska, engelska och franska, kan konsulteras på följande webbplats: https://tbinternet.ohchr.org/_layouts/15/treatybodyexternal/SessionDetails1.aspx?SessionID=2545&Lang=en, under avsnittet Consideration of individual complaints: Jurisprudence CRPD/C/27/D/51/2018 Maria Simona Bellini.

12 Dom av den 26 januari 2021, Szpital Kliniczny im. dra J. Babińskiego Samodzielny Publiczny Zakład Opieki Zdrowotnej w Krakowie ( C‑16/19, EU:C:2021:64, punkt 32 och där angiven rättspraxis).

13 Rådets beslut av den 26 november 2009 (EUT L 23, 2010, s. 35).

14 Se dom av den 11 september 2019, Nobel Plastiques Ibérica ( C‑397/18, EU:C:2019:703, punkterna 39–41 och där angiven rättspraxis). Beträffande begreppet funktionshinder, i den mening som avses i direktiv 2000/78, se även dom av den 18 januari 2024, Ca Na Negreta ( C‑631/22, EU:C:2024:53, punkt 34).

15 Se punkt 18 i detta förslag till avgörande.

16 Se domen Coleman (punkt 38). Se även dom av den 26 januari 2021, Szpital Kliniczny im. dra J. Babińskiego Samodzielny Publiczny Zakład Opieki Zdrowotnej w Krakowie ( C‑16/19, EU:C:2021:64, punkt 34 och där angiven rättspraxis).

17 Se domen Coleman (punkt 43).

18 Se, för ett liknande resonemang, domen Coleman (punkt 50).

19 Se, för ett liknande resonemang, domen Coleman (punkt 51).

20 Se även skäl 12 i direktiv 2000/78.

21 För ett liknande resonemang, se förslag till avgörande av generaladvokaten Kokott i målet CHEZ Razpredelenie Bulgaria, C‑83/14, EU:C:2015:170, punkt 106. Hon angav i detta följande: Jag anser för övrigt att det är rimligt att anse att diskriminering på grund av anknytning kan anses föreligga i samband med indirekt diskriminering på samma sätt som i samband med direkt diskriminering.

22 Se, emellertid, Waddington, L., Case C‑303/06, S. Coleman v. Attridge Law and Steve Law Judgment of the Grand Chamber of the Court of Justice of 17 July 2008, Common Market Law Review, volym 46, nr 2, 2009, sidorna 665–681, särskilt sidorna 675 och 676. Enligt denna författare uttalade domstolen sig inte i domen Coleman i frågan om indirekt diskriminering genom anknytning.

23 Dom av den 16 juli 2015, CHEZ Razpredelenie Bulgaria ( C‑83/14, EU:C:2015:480) (nedan kallad domen CHEZ). Beträffande kopplingarna mellan domarna Coleman och CHEZ avseende tillämpningsområdet för diskriminering genom anknytning, se Benedi Lahuerta, S., Ethnic Discrimination, Discrimination by Association and the Roma Community, Common Market Law Review, volym 53, nr 3, 2016, sidorna 797–817, särskilt sidorna 809–812.

24 Rådets direktiv av den 29 juni 2000 om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung (EGT L 180, 2000, s. 22).

25 Domen CHEZ (punkt 56 och där angiven rättspraxis).

26 Se, för ett liknande resonemang, McCrudden, C., The New Architecture of EU Equality Law after CHEZ: Did the Court of Justice Reconceptualize Direct and Indirect Discrimination?, European Equality Law Review, nr 1 , 2016, sidorna 1–10, särskilt s. 7. Denna författare framhåller att domen CHEZ har breddat den krets av personer som har stödja sig på förbudet mot indirekt diskriminering, en breddning som skett genom att begreppet diskrimination på grund av anknytning tillämpas på indirekt diskriminering.

27 Se punkt 30 i detta förslag till avgörande.

28 Se, beträffande denna kommitté, punkt 23 i detta förslag till avgörande.

29 CRPD/C/GC/6. Detta dokument, som bland annat finns tillgängligt på spanska, engelska och franska, kan konsulteras på följande webbplats: https://www.ohchr.org/fr/documents/general-comments-and-recommendations/general-comment-no6-equality-and-non-discrimination.

30 Allmän kommentar nr 6, punkt 17.

31 Allmän kommentar nr 6, punkt 20.

32 Allmän kommentar nr 6, punkt 21.

33 Beträffande dessa konstateranden, se även punkt 23 i detta förslag till avgörande. Se särskilt punkt 7.9 i dessa konstateranden.

34 Se dom av den 18 januari 2024, Ca Na Negreta ( C‑631/22, EU:C:2024:53, punkt 40 och där angiven rättspraxis).

35 Se Europadomstolens dom av den 22 mars 2016, Guberina mot Kroatien, CE:ECHR:2016:0322JUD002368213.

36 I informationsdokumentet om Europadomstolens praxis, som finns tillgängligt på följande webbplats: https://hudoc.echr.coe.int/fre#{%22itemid%22:[%22002–11097%22]}, anges att [s]ökanden levde med sitt barn med en allvarlig funktionsnedsättning som han tog hand om. För att ge barnet en bättre och mer anpassad bostad, sålde sökanden familjens lägenhet på tredje våningen i en byggnad utan hiss för att köpa ett hus. Han ansökte då om att bli undantagen från skatt på köpet, men hans ansökan avslogs, på grund av att den lägenhet som han hade sålt motsvarade familjens behov. Inom ramen för det förfarande som sökanden inledde med stöd av konventionen, gjorde han gällande att tillämpningen av skattelagstiftningen på hans situation hade utgjort en diskriminering på grund av hans barns funktionsnedsättning.

37 I denna artikel föreskrivs att [å]tnjutandet av de fri- och rättigheter som anges i denna konvention skall säkerställas utan någon åtskillnad såsom på grund av kön, ras, hudfärg, språk, religion, politisk eller annan åskådning, nationellt eller socialt ursprung, tillhörighet till nationell minoritet, förmögenhet, börd eller ställning i övrigt.

38 Se 76–79 §§ i denna dom.

39 Det ska påpekas att Europadomstolen, i denna dom, beträffande relevanta internationella dokument, bland annat hänvisade till domarna Coleman och CHEZ (se 41 och 42 §§).

40 Se dom av den 26 januari 2021, Szpital Kliniczny im. dra J. Babińskiego Samodzielny Publiczny Zakład Opieki Zdrowotnej w Krakowie ( C‑16/19, EU:C:2021:64, punkt 44 och där angiven rättspraxis).

41 Se domen Coleman (punkt 26).

42 Generaladvokaten Poiares Maduro påpekade i sitt förslag till avgörande i målet Coleman ( C‑303/06, EU:C:2008:61, punkt 20) att Sharon Colemans fall rör en fråga om direkt diskriminering. Av begäran om förhandsavgörande framgår att hon inte klagar över effekten av en neutral åtgärd för henne som mor och vårdnadshavare till ett barn med funktionshinder. Hon gör däremot gällande att hon valdes ut av sin arbetsgivare just på grund av sin funktionshindrade son. Därför är den fråga som domstolen skall avgöra frågan huruvida direkt diskriminering på grund av anknytning är förbjuden i direktivet.

43 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 26 januari 2021, Szpital Kliniczny im. dra J. Babińskiego Samodzielny Publiczny Zakład Opieki Zdrowotnej w Krakowie ( C‑16/19, EU:C:2021:64, punkt 55 och där angiven rättspraxis).

44 Det är exempelvis uppenbart att en anhörigvårdare som måsta arbeta varje veckodag mellan kl. 9.00 och kl. 18.00, utan flextid, naturligtvis skulle ha svårt att under veckan infinna sig på ett läkarbesök med sitt barn, med anledning av läkarmottagningarnas öppettider.

45 Se punkt 30 i detta förslag till avgörande.

46 Se dom av den 10 februari 2022, HR Rail ( C‑485/20, EU:C:2022:85, punkt 40 och där angiven rättspraxis).

47 C‑485/20, EU:C:2021:916, punkt 59.

48 Det ska preciseras att möjligheten att erhålla en anpassning av arbetstiderna för omsorgsgivare sedermera uttryckligen föreskrivs i unionsrätten. I Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1158 av den 20 juni 2019 om balans mellan arbete och privatliv för föräldrar och anhörigvårdare och om upphävande av rådets direktiv 2010/18/EU (EUT L 188, 2019, s. 79), vilket inte är tillämpligt i tiden (ratione temporis) i det nationella målet, föreskrivs i artikel 9.1 att [m]edlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att arbetstagare med barn upp till en viss ålder, som ska vara minst åtta år, och anhörigvårdare har rätt att begära flexibla arbetsformer av omsorgsskäl. Varaktigheten för sådana flexibla arbetsformer får omfattas av en rimlig begräsning. I artikel 3.1 f i detta direktiv definieras flexibla arbetsformer som en möjlighet för arbetstagare att anpassa sitt arbetsmönster, till exempel genom distansarbete, flexibla arbetstider eller deltidsarbete.

49 Se dom av den 11 april 2013, HK Danmark ( C‑335/11 och C‑337/11, EU:C:2013:222, punkt 64).

50 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 10 februari 2022, HR Rail ( C‑485/20, EU:C:2022:85, punkt 43).

51 Se dom av den 18 januari 2024, Ca Na Negreta ( C‑631/22, EU:C:2024:53, punkt 45 och där angiven rättspraxis).