Domstolens dom (första avdelningen) den 12 mars 2026

I mål C‑84/24, angående en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 267 FEUF, framställd av Lietuvos Aukščiausiasis Teismas (Högsta domstolen i Litauen) genom beslut av den 31 januari 2024, som inkom till domstolen den 1 februari 2024, i målet

DOMSTOLEN (första avdelningen) sammansatt av avdelningsordföranden F. Biltgen (referent), domstolens vice ordförande T. von Danwitz, tillika tillförordnad domare på första avdelningen, samt domarna I. Ziemele, A. Kumin och S. Gervasoni, generaladvokat: T. Ćapeta, justitiesekreterare: handläggaren L. Carrasco Marco,

efter det skriftliga förfarandet och förhandlingen den 27 mars 2025,

med beaktande av de yttranden som avgetts av: UAB EM SYSTEM, genom G. Blaškevičius och L. Račkauskienė, advokatai, AB SEB bankas och AS Citadele banka Lietuvos filialas, genom E. Racius och V. Vaitkutė Pavan, advokatai, Litauens regering, genom V. Kazlauskaitė-Švenčionienė och V. Vasiliauskienė, båda i egenskap av ombud, Tysklands regering, genom J. Möller och R. Kanitz, båda i egenskap av ombud, Estlands regering, genom M. Kriisa, i egenskap av ombud, Spaniens regering, genom A. Gavela Llopis, i egenskap av ombud, Lettlands regering, genom J. Davidoviča och K. Pommere, båda i egenskap av ombud, Finlands regering, genom M. Pere, i egenskap av ombud, Europeiska unionens råd, genom A. Antoniadis, D. Mykolaitis och S. Van Overmeire, samtliga i egenskap av ombud, Europeiska kommissionen, genom M. Carpus-Carcea, L. Puccio och A. Steiblytė, samtliga i egenskap av ombud,

och efter att den 3 juli 2025 ha hört generaladvokatens förslag till avgörande,

följande

Dom

Tillämpliga bestämmelser

Unionsrätt

Beslut 2012/642/Gusp

Förordning nr 765/2006

Förordning (EG) nr 2580/2001

Rådets riktlinjer från år 2018

2018 års dokument om bästa praxis

Litauisk rätt

Lagen av den 22 april 2004

Resolution nr 535 från Republiken Litauens regering

Målet vid den nationella domstolen och tolkningsfrågorna

Prövning av tolkningsfrågorna

Den första frågan

Frysning av tillgångar i ett bolag som inte förtecknas i bilaga I till förordning nr 765/2006

Frysning av tillgångar i ett bolag som inte förtecknas i bilaga I till förordning nr 765/2006, och vars aktiekapital till 50 procent tillhör en person som är upptagen i denna förteckning

Den andra och den tredje frågan

Rättegångskostnader

1 Begäran om förhandsavgörande avser tolkningen av artikel 2.1 och 2.2 i rådets förordning (EG) nr 765/2006 av den 18 maj 2006 om restriktiva åtgärder mot Belarus (EUT L 134, 2006, s. 1), i dess lydelse enligt förordning (EU) nr 1014/2012 av den 6 november 2012 (EUT L 307, 2012, s. 1) (nedan kallad förordning nr 765/2006).

2 Begäran har framställts i ett mål mellan, å ena sidan, UAB EM SYSTEM (nedan kallat EM System) och, å andra sidan, bankerna AB SEB bankas och AS Citadele banka Lietuvos filialas. Målet rör de båda bankernas beslut att frysa bolagets tillgångar på bankkonton som öppnats i bankerna i bolagets namn.

3 Skälen 5–8 i rådets beslut 2012/642/Gusp av den 15 oktober 2012 om restriktiva åtgärder mot Belarus (EUT L 285, 2012, s. 1) har följande lydelse:

4 I artikel 4 i beslutet föreskrivs följande:

5 I skälen 2–4 i förordning nr 765/2006 anges följande:

6 I artikel 1 led 1 b i förordningen föreskrivs följande:

7 Artikel 2 i förordningen föreskriver följande:

8 Artikel 3 i samma förordning har följande lydelse:

9 I artikel 4a i förordning nr 765/2006 föreskrivs följande:

10 I artikel 4b i förordningen föreskrivs följande:

11 Artikel 5.1 i denna förordning har följande lydelse:

12 I artikel 7 i samma förordning föreskrivs följande:

13 I artikel 8a i förordning nr 765/2006 föreskrivs följande:

14 I artikel 1 led 5 i rådets förordning (EG) nr 2580/2001 av den 27 december 2001 om särskilda restriktiva åtgärder mot vissa personer och enheter i syfte att bekämpa terrorism (EGT L 344, 2001, s. 70) definieras ägande av en juridisk person, en grupp eller en enhet som innehav av 50 % eller mer av äganderätten i en juridisk person, en grupp eller en enhet, eller innehav av ett majoritetsintresse i någon eller något av dessa.

15 I artikel 1 led 6 i denna förordning definieras begreppet kontroll över en juridisk person, en grupp eller en enhet som något av följande:

16 Rådet antog den 4 maj 2018 Riktlinjer för genomförande och utvärdering av restriktiva åtgärder (sanktioner) inom ramen för EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik (nedan kallade rådets riktlinjer från år 2018). Punkt 55a däri har följande lydelse:

17 I en fotnot till nämnda punkt 55a preciseras att det kriterium som avses däri definieras i förordning nr 2580/2001.

18 Punkt 55b i rådets riktlinjer från år 2018 har följande lydelse:

19 I en fotnot till nämnda punkt 55b preciseras att det kriterium som avses däri definieras i förordning nr 2580/2001.

20 I rådets dokument av den 24 juni 2015, med rubriken [Europeiska unionens] bästa praxis för ett effektivt genomförande av restriktiva åtgärder, i dess ändrade lydelse av den 4 maj 2018 (nedan kallat 2018 års dokument om bästa praxis), anges följande i punkt 34:

21 I punkt 35 i 2018 års dokument om bästa praxis anges följande:

22 I punkt 62 i 2018 års dokument om bästa praxis anges följande angående ägandeförhållanden:

23 I en fotnot till nämnda punkt 62 preciseras att detta kriterium är förenligt med definitionen i förordning nr 2580/2001.

24 I punkt 63 i 2018 års dokument om bästa praxis anges följande angående kontroll:

25 I punkt 64 i 2018 års dokument om bästa praxis anges följande:

26 I punkt 65 i 2018 års dokument om bästa praxis anges följande:

27 Enligt artikel 11.1 i Lietuvos Respublikos ekonominių ir kitų tarptautinių sankcijų įgyvendinimo įstatymas (Republiken Litauens lag om genomförande av internationella ekonomiska och andra sanktioner), av den 22 april 2004 (nedan kallad lagen av den 22 april 2004), i den lydelse som var i kraft per den 18 december 2020 (det vill säga det datum då de i det nationella målet aktuella tillgångarna frystes), ombesörjde Litauens utrikesminister samordningen av genomförandet av internationella sanktioner i Litauen. Utrikesministern lämnade även upplysningar till fysiska och juridiska personer i spörsmål om genomförandet av sådana sanktioner.

28 I artikel 12.1 led 2 i lagen av den 22 april 2004 föreskrevs att avdelningen för utredning av ekonomisk brottslighet, som lyder under Republiken Litauens inrikesministerium (nedan kallad FNTT), samt tullenheten vid Republiken Litauens finansministerium jämte Litauens centralbank var och en, inom ramen för sin respektive behörighet, hade ansvar för att utöva tillsyn över de ekonomiska sanktionernas genomförande.

29 I artikel 4.2 i lagen av den 22 april 2004 föreskrevs att de som ämnade ansöka om undantag skulle vända sig till den myndighet eller det finansinstitut som anges i artikel 12 i denna lag; denna myndighet eller detta finansinstitut kunde endast bevilja sådant undantag efter att det litauiska utrikesministeriet gett sitt tillstånd därtill.

30 Enligt bestämmelserna i lagen av den 22 april 2004, i den lydelse som var i kraft vid den hänskjutande domstolens prövning av det nationella målet, närmare bestämt enligt artikel 10.1 i denna lag, samordnades genomförandet av internationella sanktioner av en kommitté inrättad av regeringen.

31 I artikel 11.3 led 1 i lagen av den 22 april 2004, i ovannämnda lydelse, föreskrevs att FNTT, Republiken Litauens finansministerium, tullenheten vid Republiken Litauens finansministerium och andra institutioner, var och en inom ramen för sin respektive behörighet, var de som var behöriga att vidta restriktiva åtgärder avseende penningmedel och ekonomiska resurser, betalningar och andra finansiella transaktioner.

32 Lietuvos Respublikos Vyriausybės nutarimu nr. 535 (resolution nr 535 från Republiken Litauens regering) av den 25 maj 2022, ändrad den 22 maj 2024, beskriver förfarandet för genomförande av internationella sanktioner.

33 I punkt 13 i resolutionen föreskrivs att FNTT, vid utövandet av sina uppgifter som behörig myndighet enligt artikel 11.3 i lagen av den 22 april 2014, ska samordna, övervaka och säkerställa genomförandet av ekonomiska sanktioner i Litauen.

34 När FNTT – ex officio eller på grundval av uppgifter som lämnats av behöriga myndigheter i andra stater, finansinstitut i Republiken Litauen eller andra enheter, i enlighet med kriterier som fastställs i de instrument som reglerar internationella sanktioner – slår fast att en juridisk person eller annan enhet som inte är ett rättssubjekt innehas eller kontrolleras av en enhet som är föremål för sanktioner, så ska FNTT besluta om ekonomiska sanktioner mot denna juridiska person eller mot denna andra enhet som innehas eller kontrolleras av denna och som inte är ett rättssubjekt.

35 En utifrån meddelade beslut upprättad eller uppdaterad förteckning över juridiska personer eller andra enheter som inte är rättssubjekt vilka ägs eller kontrolleras av en enhet som är föremål för sanktioner och för vilka någon tillfällig förvaltare inte har utsetts, ska offentliggöras på FNTT:s webbplats inom två arbetsdagar efter det att respektive beslut har meddelats; förteckningen ska tillgängliggöras för dem som ombesörjer förvaltningen av statliga register och statliga informationssystem.

36 Dessutom ska FNTT meddela beslut om undantag eller avsteg från de restriktioner och förpliktelser som fastställs i lagstiftningen om internationella sanktioner.

37 EM System har flera bankkonton i SEB bankas och i den litauiska filialen Citadele banka.

38 De båda bankinstituten, tillika svaranden i det nationella målet, beslutade den 18 december 2020 om frysning av tillgodohavandena på nämnda bankkonton. Som skäl för frysningsbeslutet angavs att A.V.S. (nedan kallad den på en förteckning uppförda aktieägaren), som innehar 50 procent av aktiekapitalet i EM System, den 17 december 2020 hade tagits upp på förteckningen i bilaga I till förordning nr 765/2006, i dess lydelse enligt rådets genomförandeförordning (EU) 2020/2129 av den 17 december 2020 om genomförande av artikel 8a.1 i förordning (EG) nr 765/2006 om restriktiva åtgärder mot Belarus (EUT L 426 I, 2020, s. 1) (nedan kallad den ändrade bilaga I).

39 Den 30 november 2021 väckte EM System talan vid Vilniaus miesto apylinkės teismas (Distriktsdomstolen i Vilnius stad, Litauen). EM System yrkade att svarandena i det nationella målet skulle förpliktas att fullgöra sina avtalsförpliktelser och följaktligen häva frysningen av tillgodohavandena på dessa bankkonton.

40 I dom den 25 januari 2023 ogillade domstolen i första instans käromålet och lämnade därvid följande domskäl. I punkt 63 i rådets dokument av den 24 juni 2015, med rubriken [Europeiska unionens] bästa praxis för ett effektivt genomförande av restriktiva åtgärder, i dess lydelse av den 27 juni 2022, och i punkt 55b i rådets riktlinjer från år 2018 fastställs ett av de kriterier som ska beaktas vid bedömningen av huruvida en juridisk person eller enhet kontrolleras av en annan person eller enhet, antingen ensam eller enligt avtal med annan aktieägare eller tredje man, nämligen att personen eller enheten har rätt eller befogenhet att utse eller entlediga en majoritet av ledamöterna i en juridisk persons eller enhets förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorgan. EM Systems aktieägare, det vill säga den på en förteckning uppförda aktieägaren och I.S., innehar enligt bolagsordningen var och en 50 procent av aktierna, vilket innebär att bolagsledningen inte kan utses utan beslut från den ena eller andra aktieägaren. Domstolen i första instans fann därför att EM Systems tillgångar kontrollerades av en person som förtecknats i bilaga I, i dess ändrade lydelse, vilket innebar att bolagets tillgångar skulle frysas med tillämpning av artikel 2.1 i förordning nr 765/2006.

41 EM System överklagade denna dom till Vilniaus apygardos teismas (Regionala domstolen i Vilnius, Litauen), som ogillade överklagandet den 23 maj 2023. Nämnda domstol anförde därvid följande. Domstolen i första instans gjorde en riktig bedömning när den slog fast att den omständigheten att den på en förteckning uppförda aktieägaren innehade 50 procent av kapitalet i EM System gjorde det möjligt att konstatera att han var ägare till detta bolag och att bolagets tillgångar således kontrollerades av en person som fanns upptagen i förteckningen i bilaga I, i dess ändrade lydelse.

42 EM System överklagade nämnda avgörande till Lietuvos Aukščiausiasis Teismas (Högsta domstolen i Litauen), som är hänskjutande domstol i målet vid EU-domstolen. Den hänskjutande domstolen har inledningsvis preciserat att EM System, genom beslut meddelat av FNTT:s direktör den 14 oktober 2022, togs upp i förteckningen över enheter med anknytning till personer som är föremål för sanktioner. Enligt den hänskjutande domstolen väckte bolaget talan vid Vilniaus apygardos administracinis teismas (Regionala förvaltningsdomstolen i Vilnius, Litauen) med yrkande om att detta beslut skulle upphävas. Detta mål är fortfarande anhängigt vid nämnda domstol.

43 Den hänskjutande domstolen anser att det – vid bedömningen av huruvida en juridisk persons eller en enhets tillgångar ska frysas enligt artikel 2.1 i förordning nr 765/2006 – ska prövas huruvida denna juridiska person eller enhet innehas eller kontrolleras av en person eller enhet som är föremål för sanktioner.

44 Den hänskjutande domstolen har i detta avseende påpekat att förordning nr 765/2006 den 18 december 2020, det vill säga den dag då svarandena fryste EM Systems bankkonton, inte definierade vilka kriterier som skulle beaktas vid bedömningen av huruvida en juridisk person eller en enhet innehas eller kontrolleras av en annan person eller enhet. Den hänskjutande domstolen har preciserat att det i punkt 55a i rådets riktlinjer från år 2018, vilka är tillämpliga i målet, anges att innehav av mer än 50 % av äganderätten i en enhet eller majoritetsintresse i en enhet är det kriterium som ska beaktas vid bedömningen av huruvida en juridisk person eller en enhet ägs av en annan person eller enhet. Vidare anges i en fotnot till nämnda punkt 55a att förordning nr 2580/2001 utgör referensramen. Denna förordning definierar innehav i en juridisk person, en grupp eller en enhet som innehav av 50 % eller mer av äganderätten i en juridisk person, en grupp eller en enhet eller innehav av majoritetsintresse däri. Detta kriterium angavs i liknande ordalag i rådets dokument av den 24 juni 2015, med rubriken [Europeiska unionens] bästa praxis för ett effektivt genomförande av restriktiva åtgärder, i dess lydelse av den 27 juni 2022.

45 Under dessa omständigheter har den hänskjutande domstolen angett att det är svårt att identifiera de kriterier som gör det möjligt att anse att en juridisk person, såsom EM System, innehas eller kontrolleras av en person eller enhet som finns upptagen i förteckningen i bilaga I till förordningen. Enligt den hänskjutande domstolen framstår det som oklart huruvida det utifrån den omständigheten att en i förteckningen i bilaga I till denna förordning upptagen person innehar 50 procent av aktiekapitalet i ett bolag ska presumeras att denna person innehar eller kontrollerar bolaget. Om så är fallet, vill den hänskjutande domstolen få klarhet i huruvida det ska presumeras att bolagets tillgångar tillhör, innehas eller kontrolleras av denna person.

46 Den hänskjutande domstolen vill även få klarhet i huruvida denna presumtion kan brytas i ett sådant mål som det nationella målet; i målet har det aktuella bolaget yrkat att en nationell domstol ska förplikta bankinstituten att fullgöra sina avtalsförpliktelser och följaktligen häva frysningen av bolagets tillgångar på grund av att de inte används av en person som förtecknas i bilaga I till förordning nr 765/2006 eller används till förmån för denna person.

47 Mot denna bakgrund beslutade Lietuvos Aukščiausiasis Teismas (Högsta domstolen i Litauen) att vilandeförklara målet och ställa följande tolkningsfrågor till EU-domstolen:

48 Den hänskjutande domstolen har ställt den första frågan för att få klarhet i huruvida artikel 2.1 och 2.2 i förordning nr 765/2006 ska tolkas så, att tillgångar som satts in på bankkonton tillhörande ett bolag som inte förtecknas i bilaga I till förordningen, men vars aktiekapital till 50 procent innehas av en person förtecknad däri, ska presumeras vara tillgångar som tillhör, ägs av, innehas av eller kontrolleras av denna person och som följaktligen ska frysas, i den mening som avses i denna bestämmelse.

49 EU-domstolen påpekar inledningsvis att EM Systems tillgångar frystes av svarandena i det nationella målet med tillämpning av artikel 2.1 i förordning nr 765/2006. Anledningen till att tillgångarna frystes var att detta bolag kontrollerades av den aktieägare som fanns upptagen i en förteckning. Därför är det endast tolkningen av denna bestämmelse som är relevant för att avgöra det nationella målet.

50 I artikel 1 led 1 b i förordning nr 765/2006 definieras begreppet tillgångar i denna förordning som finansiella tillgångar och ekonomiska förmåner av alla slag, inbegripet men inte nödvändigtvis begränsat till inlåning hos finansiella institut eller andra enheter, kontotillgodohavanden, skuldebrev och skuldförbindelser.

51 Av detta följer att de medel som satts in på ett bolags bankkonton kan utgöra tillgångar i den mening som avses i artikel 2.1 i förordning nr 765/2006.

52 För att kunna ge den hänskjutande domstolen ett användbart svar ska EU-domstolen för det första ta ställning till huruvida tillgångarna i ett bolag som inte förtecknas i bilaga I till förordning nr 765/2006 får frysas i enlighet med förordningens artikel 2.1.

53 Enligt EU-domstolens fasta praxis ska vid tolkningen av en unionsbestämmelse inte bara lydelsen beaktas, utan också sammanhanget och de mål som eftersträvas med de föreskrifter som bestämmelsen ingår i (dom av den 6 oktober 1982, Cilfit m.fl., 283/81, EU:C:1982:335, punkt 20, samt dom av den 4 september 2025, Kwizda Pharma II, C‑451/24, EU:C:2025:663, punkt 55 och där angiven rättspraxis).

54 Det framgår av lydelsen i artikel 2.1 i förordning nr 765/2006 att [a]lla tillgångar och ekonomiska resurser som tillhör, ägs, innehas eller kontrolleras av fysiska eller juridiska personer, enheter och organ och förtecknas i bilaga I ska frysas.

55 Det finns ingenting i lydelsen i artikel 2.1 i förordning nr 765/2006 som ger vid handen att ägandet, innehavet eller kontrollen av tillgångar och ekonomiska resurser nödvändigtvis måste vara direkt, vilket skulle innebära att man undantar situationer där tillgångarna och resurserna ägs, innehas eller kontrolleras indirekt, bland annat genom en juridisk person, en enhet eller ett organ, eller en kedja av juridiska personer, enheter eller organ, och att dessa nödvändigtvis själva måste förtecknas i förordningens bilaga I.

56 Tvärtom kan man av bestämmelsens lydelse dra slutsatsen att bestämmelsen avser en rad olika rättsförhållanden mellan den person, den enhet eller det organ som förtecknas i förordningens bilaga I och de aktuella tillgångarna och ekonomiska resurserna; detta gäller från det mest kompletta rättsförhållandet, det vill säga äganderättsförhållandet, till situationer där personen, enheten eller organet direkt eller indirekt kan utöva en faktisk befogenhet över dessa tillgångar och resurser.

57 En bokstavstolkning av artikel 2.1 i förordning nr 765/2006 ger således vid handen att frysning av tillgångar enligt denna bestämmelse även avser tillgångar och ekonomiska resurser som tillhör ett bolag som inte är upptaget i nämnda förteckning, förutsatt att dessa tillgångar och ekonomiska resurser ägs, innehas eller kontrolleras av en person, en enhet eller ett organ som tagits upp i samma förteckning.

58 Vad gäller det sammanhang i vilket artikel 2.1 i förordning nr 765/2006 ingår, påpekar EU-domstolen följande. I förordningens artikel 2.5 anges att bilaga I till denna förordning även [ska] bestå av en förteckning över fysiska eller juridiska personer, enheter och organ som, i enlighet med artikel 4.1 b i beslut [2012/642], av rådet har fastställts dra nytta av eller stödja Lukasjenko-regimen, liksom även juridiska personer, enheter och organ som ägs eller kontrolleras av dessa.

59 De åtgärder som rådet vidtagit på grundval av artikel 215 FEUF är avsedda att genomföra beslut 2012/642 i unionsrätten och att verkställa detta beslut. Förordning nr 765/2006 ska därför tolkas mot bakgrund av nämnda beslut, såvitt detta är möjligt.

60 I artikel 4.1 b i det beslutet föreskrivs att [a]lla tillgångar och ekonomiska resurser som tillhör, ägs, innehas eller kontrolleras av fysiska eller juridiska personer, enheter eller organ som drar nytta av eller stöder Lukashenko-regimen samt juridiska personer, enheter eller organ som ägs eller kontrolleras av dem, enligt förteckningen i bilagan [till beslutet] ska frysas.

61 EU-domstolen konstaterar att dessa bestämmelser skapar ett direkt samband mellan, å ena sidan, frysningen av tillgångar och ekonomiska resurser enligt beslut 2012/642 och förordning nr 765/2006 och, å andra sidan, upptagandet av personer, enheter eller organ i de förteckningar som bilagts beslutet och förordningen.

62 Ett sådant samband skulle kunna utgöra belägg för att artikel 2.1 i förordning nr 765/2006 ska tolkas så, att det för att en frysningsåtgärd ska kunna vidtas med stöd av denna bestämmelse krävs det att även de juridiska personer, enheter eller organ som berörs av åtgärden och som ägs eller kontrolleras av en person som förtecknas i förordningens bilaga I själva är upptagna i förteckningen i bilaga I. En bokstavstolkning av artikel 8a i förordning nr 765/2006 skulle för övrigt kunna ge vid handen att endast juridiska personer, enheter eller organ som själva förtecknas i förordningens bilaga I kan bli föremål för en frysningsåtgärd med stöd av denna bestämmelse. I artikel 8a föreskrivs nämligen att om rådet beslutar att i fråga om fysiska eller juridiska personer, enheter eller organ genomföra sådana åtgärder som avses i förordningens artikel 2.1, så ska rådet ändra bilaga I till förordningen i enlighet med detta.

63 Om artikel 2.1 i förordning nr 765/2006 tolkades på så sätt att vidtagandet, enligt denna bestämmelse, av en frysningsåtgärd förutsätter att de juridiska personer, enheter eller organ som berörs av denna åtgärd och som innehas eller kontrolleras av en person som förtecknas i förordningens bilaga I själva är upptagna i denna förteckning, så skulle det emellertid kunna äventyra den ändamålsenliga verkan av det system med restriktiva åtgärder som införts genom förordning nr 765/2006.

64 I ett sådant fall skulle nämligen varje beslut om frysning av tillgångar och ekonomiska resurser enligt artikel 2.1 i förordning nr 765/2006 kräva att rådet i varje enskilt fall bedömer huruvida kriterierna för att en juridisk person, en enhet eller ett organ som tillgångarna tillhör innehas eller kontrolleras av en person som förtecknas i förordningens bilaga I är uppfyllda och, om så är fallet, huruvida det finns skäl för att denna juridiska person, denna enhet eller detta organ förtecknas i bilagan. En sådan bedömning skulle kunna visa sig vara särskilt komplicerad att företa; man skulle nämligen därvid behöva samla in och analysera uppgifter och bevisning avseende bland annat den i förteckningen uppförda personens finansiella innehav i nämnda juridiska person eller enhet eller organ samt avseende storleken på dessa innehav.

65 Enligt EU-domstolens praxis får en tolkning av en unionsbestämmelse inte leda till att den ändamålsenliga verkan hos bestämmelsens klara och precisa lydelse går förlorad (dom av den 23 november 2023, Ministarstvo financija, C‑682/22, EU:C:2023:920, punkterna 31 och 32 samt där angiven rättspraxis).

66 Såsom konstaterats i punkt 57 ovan följer det av lydelsen i artikel 2.1 i förordning nr 765/2006 att frysning av tillgångar enligt denna bestämmelse även avser tillgångar och ekonomiska resurser som tillhör ett bolag som inte är förtecknat i förordningens bilaga, förutsatt att dessa tillgångar och ekonomiska resurser ägs, innehas eller kontrolleras av en person, en enhet eller ett organ som tagits upp i samma förteckning.

67 Det ska dessutom understrykas att det framgår av punkt 35 i 2018 års dokument om bästa praxis att [i] princip bör frysningen inte drabba tillgångar och ekonomiska resurser som varken ägs av eller tillhör, innehas eller kontrolleras av utpekade personer och enheter och att exempelvis tillgångar och ekonomiska resurser för en icke utpekad enhet med en juridisk person som är skild från en utpekad person eller enhet inte omfattas om de inte kontrolleras eller innehas av den utpekade personen eller enheten. I punkt 35 anges att [t]illgångar och ekonomiska resurser som ägs gemensamt av en utpekad person eller enhet och en icke utpekad person eller enhet omfattas dock trots detta i praktiken i sin helhet.

68 Dessa överväganden återspeglar den bokstavstolkning av artikel 2.1 i förordning nr 765/2006 som anges i punkt 57 ovan. Enligt denna tolkning ska frysning av tillgångar enligt denna bestämmelse tillämpas inte endast på personer och enheter som förtecknas i förordningens bilaga I, utan även på personer och enheter som inte nämns vid namn i denna förteckning, förutsatt att deras tillgångar och ekonomiska resurser också ägs, innehas eller kontrolleras av en person som är upptagen i nämnda förteckning.

69 En sådan tolkning vinner för övrigt stöd i det mål som eftersträvas med de unionsbestämmelser som nämnda bestämmelse ingår i.

70 Det framgår nämligen av skäl 5–8 i beslut 2012/642 och av skäl 2–4 i förordning nr 765/2006 att de restriktiva åtgärderna, såsom den i förordningens artikel 2.1 föreskrivna frysningen av tillgångar och ekonomiska resurser, infördes på grund av att situationen i Belarus, i fråga om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen, inte hade förbättrats. Syftet med dessa åtgärder är att öka trycket på Lukasjenko-regimen och att tvinga regimen att ändra sitt beteende. Därför har antalet namn som tas upp på den aktuella förteckningen gradvis utökats så att den nu även omfattar personer och enheter som drar nytta av eller stöder den belarusiska regimen, eller enheter som innehas eller kontrolleras av dessa personer eller enheter.

71 För att uppnå det mål som eftersträvas med de restriktiva åtgärder som föreskrivs i förordning nr 765/2006, är det av yttersta vikt att uppnå en överraskningseffekt och att vidta åtgärder snabbt; det ska inte vara möjligt för vederbörande att enkelt utnyttja kryphål som innebär att åtgärdernas ändamålsenliga verkan går förlorad.

72 Artikel 2.1 i förordning nr 765/2006 ska följaktligen tolkas så, att frysning av tillgångar med stöd av denna bestämmelse inte är begränsad till enbart tillgångar och ekonomiska resurser som tillhör personer, enheter eller organ som är upptagna i förteckningen i förordningens bilaga I.

73 Uttrycket tillgångar och ekonomiska resurser som ägs, innehas eller kontrolleras av dem, i den mening som avses i artikel 2.1 i förordning nr 765/2006, ska således tolkas så, att det inbegriper tillgångar tillhörande en juridisk person, en enhet eller ett organ som inte själv förtecknas i bilaga I till denna förordning, när den juridiska personen, enheten eller organet innehas eller kontrolleras av en person, en enhet eller ett organ som förtecknas i nämnda bilaga.

74 För att ge den hänskjutande domstolen ett användbart svar för att avgöra det nationella målet, ska det för det andra fastställas huruvida artikel 2.1 i förordning nr 765/2006 ska tolkas så, att tillgångar i ett bolag vars aktiekapital till 50 procent innehas av en person som förtecknas i bilaga I till förordning nr 765/2006 ska anses innehas eller kontrolleras av denna person och följaktligen frysas.

75 Begreppen tillgångar som innehas och kontrolleras av en juridisk person, en enhet eller ett organ, i den mening som avses i artikel 2.1 i förordning nr 765/2006, definieras inte i förordningen. Denna bestämmelse innehåller inte heller någon hänvisning till storleken på det finansiella innehavet i ett bolags aktiekapital, till exempel i form av en procentsats. Dessa begrepp definieras inte heller i någon genomförandeförordning till nämnda förordning.

76 Under dessa omständigheter erinrar EU-domstolen om följande. Restriktiva åtgärder som frysning av tillgångar och ekonomiska resurser enligt artikel 2.1 i förordning nr 765/2006 har, såsom framgår av punkt 70 ovan, till syfte att öka trycket på Lukasjenko-regimen och tvinga den att ändra sitt beteende. Detta är anledningen till att antalet namn som tas upp på de aktuella förteckningarna gradvis utökats så att de nu även omfattar personer och enheter som drar nytta av eller stöder den belarusiska regimen, eller enheter som innehas eller kontrolleras av dessa personer eller enheter.

77 Det följer emellertid av EU-domstolens praxis att det, för att uppnå det mål som eftersträvas med de restriktiva åtgärderna, inte bara är legitimt utan även oundgängligt att begreppen frysning av tillgångar och frysning av ekonomiska resurser ges en vid tolkning. Det eftersträvade målet är nämligen att förhindra all användning av frysta tillgångar som skulle göra det möjligt att kringgå de aktuella förordningarna och utnyttja kryphålen i systemet med restriktiva åtgärder (se, analogt, dom av den 11 november 2021, Bank Sepah, C‑340/20, EU:C:2021:903, punkt 56).

78 Av samma skäl ska begreppen tillgångar som innehas och kontrolleras av en juridisk person, en enhet eller ett organ, i den mening som avses i artikel 2.1 i förordning nr 765/2006, ges en vid tolkning.

79 Det framgår nämligen av punkt 71 ovan att det – för att uppnå det mål som eftersträvas med de i förordning nr 765/2006 föreskrivna restriktiva åtgärderna – är nödvändigt att dessa åtgärder vidtas gentemot ett så stort antal personer, grupper eller enheter som möjligt för att förhindra att åtgärderna kringgås.

80 Såsom generaladvokaten har påpekat i punkt 75 i sitt förslag till avgörande ska man således – vid tolkningen av begreppen innehas och kontrolleras i artikel 2.1 i förordningen – beakta såväl direkta som indirekta medel som tas till för att påverka användningen av tillgångar och ekonomiska resurser tillhörande en person, en enhet eller ett organ som har anknytning till en person som förts upp på förteckningen.

81 I annat fall skulle det inte gå att uppnå detta syfte. Användningen av juridiska konstruktioner eller andra mer eller mindre sofistikerade mekanismer skulle nämligen göra det möjligt för dem som förtecknas i förordningens bilaga I att undgå en effektiv tillämpning av frysningen av tillgångar och ekonomiska resurser.

82 För att uppnå detta syfte är det dessutom nödvändigt att uppnå en överraskningseffekt och att vidta dessa åtgärder snabbt.

83 Om de restriktiva åtgärderna vidtas för sent finns det en risk för att vederbörandes tillgångar försvinner. Det är därför av yttersta vikt att se till att alla de som har till uppgift att genomföra förordning nr 765/2006 så snabbt som möjligt kan besluta om frysning av tillgångar och ekonomiska resurser.

84 Det är därvid nödvändigt att det går att grunda sig på tydliga kriterier samt – såsom generaladvokaten har påpekat i punkt 79 i sitt förslag till avgörande – på vissa presumtioner avseende de berörda juridiska personernas interna beslutsstruktur.

85 Sådana presumtioner och tydliga kriterier som kan användas för att fastställa att en juridisk person eller en enhet innehas eller kontrolleras av en person som förtecknas i bilaga I till förordning nr 765/2006 gör det nämligen lättare att identifiera vilka tillgångar eller ekonomiska resurser som ska frysas. Detta bidrar till att det blir svårare att utveckla komplexa mekanismer för kringgående, till att förhindra att tillgångar försvinner och följaktligen till att säkerställa att de restriktiva åtgärderna kan genomföras på ett effektivt sätt.

86 När det gäller de kriterier som är relevanta i detta avseende framgår det av punkt 34 i 2018 års dokument om bästa praxis att uttrycket inneha eller kontrollera bör tolkas som om det omfattar alla situationer där en utpekad person eller enhet utan att ha äganderätten lagligen kan förfoga över eller överföra tillgångar eller ekonomiska resurser som han, hon eller den inte äger utan att det behövs ett föregående godkännande av den lagliga ägaren.

87 Det framgår dessutom av punkt 55b i rådets riktlinjer från år 2018 att de kriterier som ska beaktas vid bedömningen av huruvida en juridisk person eller en enhet kontrolleras av en annan person eller enhet, antingen ensam eller enligt avtal med annan aktieägare eller tredje man, bland annat kan innefatta rätt eller befogenhet att utse eller entlediga en majoritet av ledamöterna i en juridisk persons eller enhets förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorgan, att ha rätt eller befogenhet att utöva ett bestämmande inflytande över en juridisk person eller en enhet eller att ha rätt att använda alla eller delar av en juridisk persons eller en enhets tillgångar.

88 I nämnda punkt 55b anges att om något av dessa kriterier är uppfyllt, ska den juridiska personen eller enheten anses vara kontrollerad av en annan person eller enhet, såvida inte motsatsen kan fastställas från fall till fall. I en fotnot till nämnda punkt 55b preciseras att dessa kriterier grundar sig på definitionen i förordning nr 2580/2001, som specifikt handlar om terrorism. Nämnda förordnings artikel 1 led 6 återger – i definitionen av uttrycket kontroll över en juridisk person, en grupp eller en enhet – samma kriterier som de som anges i nämnda punkt 55b.

89 Det följer av dessa överväganden att bland de kriterier som är relevanta för att avgöra huruvida en person eller enhet innehar eller kontrollerar en annan juridisk person, en annan enhet eller ett annat organ, och följaktligen dess tillgångar och ekonomiska resurser, ingår möjligheten att förfoga över eller överföra nämnda tillgångar eller ekonomiska resurser eller, mer allmänt, möjligheten att utöva ett bestämmande inflytande över en juridisk person, en enhet eller ett organ, bland annat genom att ha rätt eller befogenhet att utse eller entlediga en majoritet av ledamöterna i dessas förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorgan.

90 Såsom generaladvokaten har påpekat i punkt 81 i sitt förslag till avgörande kan en sådan möjlighet att utöva ett bestämmande inflytande över en juridisk person eller en enhet visserligen även föreligga i fall en andel i kapitalet i ett bolag understiger 50 procent; en person som innehar 50 procent av kapitalet i ett bolag kan i princip tvinga igenom eller förhindra vissa beslut inom detta bolag, eller åtminstone säkerställa att bolagets verksamhet bedrivs på sätt som överensstämmer med denna persons önskemål.

91 Det ska därför presumeras att en andel på 50 procent av kapitalet i ett bolag gör det möjligt att kontrollera inte bara detta bolag, utan även bolagets tillgångar och ekonomiska resurser.

92 En sådan tolkning återspeglas i punkt 55a i rådets riktlinjer från år 2018. Däri anges att det kriterium som ska beaktas vid bedömningen av huruvida en juridisk person eller en enhet ägs av en annan person eller enhet är innehav av mer än 50 procent av äganderätten i en enhet eller innehav av ett majoritetsintresse i denna. Om detta kriterium är uppfyllt ska den juridiska personen eller enheten anses ägas av en annan person eller enhet. I en fotnot till nämnda punkt 55a preciseras även att detta kriterium är det som definieras i förordning nr 2581/2001. I nämnda förordnings artikel 1 led 5 definieras ägande av en juridisk person, en grupp eller enhet som innehav av 50 % eller mer av äganderätterna i en juridisk person, en grupp eller en enhet, eller innehav av ett majoritetsintresse i någon eller något av dessa.

93 Mot denna bakgrund ska den första frågan besvaras på följande sätt. Artikel 2.1 i förordning nr 765/2006 ska tolkas så, att tillgångar som satts in på bankkonton tillhörande ett bolag som inte förtecknas i bilaga I till förordningen, men vars aktiekapital till 50 procent innehas av en person förtecknad däri, ska presumeras vara tillgångar som innehas eller kontrolleras av denna person och följaktligen frysas, i den mening som avses i denna bestämmelse.

94 Det framgår av begäran om förhandsavgörande att den hänskjutande domstolen, inom ramen för den andra och den tredje frågan, utgår från följande premiss: Då tillgångar och ekonomiska resurser tillhörande ett bolag som inte förtecknas i bilaga I till förordning nr 765/2006 uppfyller kriterierna för att presumeras innehas eller kontrolleras av en person som förtecknas i denna bilaga, och följaktligen frysas med tillämpning av förordningens artikel 2.1, ska artikel 2.2 anses innebära ett förbud mot användning av dessa tillgångar endast när de används av, eller görs tillgängliga till förmån för, den person som förtecknas i bilagan.

95 Enligt artikel 2.2 i förordning nr 765/2006 får inga tillgångar eller ekonomiska resurser direkt eller indirekt ställas till förfogande för, eller göras tillgängliga till förmån för, de fysiska eller juridiska personer, enheter och organ som förtecknas i bilaga I till förordningen.

96 Såsom generaladvokaten har påpekat i punkt 106 i sitt förslag till avgörande utgör den frysning av tillgångar som föreskrivs i artikel 2.1 i förordning nr 765/2006 en självständig skyldighet, skild från förbudet i förordningens artikel 2.2.

97 Det är således viktigt att inte förväxla, å ena sidan, undantagen från det i förordningens artikel 2.2 föreskrivna förbudet mot att tillgångar och ekonomiska resurser, direkt eller indirekt, ställs till förfogande för, eller görs tillgängliga till förmån för, dem som förtecknas i förordningens bilaga I, och, å andra sidan, möjligheten för en person att bestrida ett beslut genom vilket hans eller hennes tillgångar eller ekonomiska resurser, eller de tillgångar eller ekonomiska resurser som han eller hon innehar eller kontrollerar, har frysts med tillämpning av artikel 2.1 i denna förordning.

98 Mot denna bakgrund ska den hänskjutande domstolen anses ha ställt den andra och den tredje frågan för att få klarhet i huruvida unionsrätten ska tolkas så, att ett bolag som inte förtecknas i bilaga I till förordning nr 765/2006 och vars tillgångar har frysts av bankinstitut med tillämpning av förordningens artikel 2.1, på grund av att dessa tillgångar presumeras innehas eller kontrolleras av en person som förtecknas i denna bilaga, kan bestrida frysningsåtgärden och, i förekommande fall, få nämnda åtgärd undanröjd.

99 Förordning nr 765/2006 innehåller inte några bestämmelser som reglerar det förfarande genom vilket ett bolag som inte förtecknas i förordningens bilaga I kan bestrida ett beslut om frysning av bolagets tillgångar, meddelat av en privat enhet med stöd av artikel 2.1 i förordningen.

100 I artiklarna 3, 4a och 4b i förordning nr 765/2006 föreskrivs visserligen en möjlighet, för dem som är föremål för en frysningsåtgärd med tillämpning av förordningens artikel 2.1, att beviljas undantag eller avvikelse från denna åtgärd; dessa är strikt begränsade till specifika situationer och kräver i samtliga fall tillstånd från behörig nationell myndighet. Dessa undantag och avvikelser avser emellertid inte en situation där den som är föremål för en sådan åtgärd bestrider de skäl som ligger till grund för åtgärden, exempelvis att de aktuella tillgångarna innehas eller kontrolleras av den person som förtecknas i förordningens bilaga I.

101 Det är utrett att när den vars tillgångar har frysts enligt artikel 2.1 i förordning nr 765/2006 förtecknas i förordningens bilaga I så kan denna person angripa det beslut som ligger till grund för frysningen av dennes tillgångar genom att väcka talan vid Europeiska unionens tribunal, med stöd av artiklarna 256 och 263 FEUF, om ogiltigförklaring av rådets beslut att föra upp vederbörande i förteckningen.

102 Vid vidtagandet av restriktiva åtgärder är rådet dessutom skyldigt att iaktta principen om god förvaltning, stadfäst i artikel 41 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (nedan kallad stadgan). Denna princip innebär bland annat en skyldighet för rådet att motivera sina beslut.

103 EU-domstolen har i detta avseende slagit fast följande. I och med att den berörda personen inte har rätt att yttra sig före antagandet av ett ursprungligt beslut om upptagande av hans eller hennes namn i förteckningarna över de personer, enheter eller grupper som omfattas av restriktiva åtgärder, såsom förteckningen i bilaga I, i dess ändrade lydelse, så är det än viktigare att motiveringsskyldigheten iakttas; denna skyldighet är nämligen den enda garantin för att den berörda personen, åtminstone efter antagandet av detta beslut, på ett ändamålsenligt sätt kan tillgripa de rättsmedel som står till vederbörandes förfogande för att bestrida beslutets lagenlighet. Rådet är därmed i princip skyldigt att underrätta en person, en grupp eller en enhet som omfattas av restriktiva åtgärder om de specifika och konkreta skälen till att rådet anser att dessa åtgärder ska vidtas. Rådet ska sålunda redovisa de faktiska och rättsliga omständigheter som utgör den rättsliga grunden för de aktuella ekonomiska åtgärderna samt de överväganden som föranlett rådet att vidta dem (dom av den 15 november 2012, rådet/Bamba, C‑417/11 P, EU:C:2012:718, punkterna 51 och 52).

104 En restriktiv åtgärd måste visserligen, för att den ska bli effektiv, på grund av sin natur kunna ha en överraskningseffekt och tillämpas omedelbart. Inte desto mindre förutsätter rätten till försvar dels att behörig unionsmyndighet underrättar den berörda personen eller enheten om de skäl och den bevisning som läggs denne till last och ger denne rätt att yttra sig samtidigt med eller omedelbart efter antagandet av det beslut som berör honom eller henne, dels att unionsmyndigheten, på begäran av vederbörande, bereder tillgång till alla administrativa icke-konfidentiella handlingar inom rimlig tid (dom av den 21 december 2011, Frankrike/People’s Mojahedin Organization of Iran, C‑27/09 P, EU:C:2011:853, punkt 61, och dom av den 18 juli 2013, kommissionen m.fl./Kadi, C‑584/10 P, C‑593/10 P och C‑595/10 P, EU:C:2013:518, punkterna 98–100, 111 och 112).

105 Om den vars tillgångar har frysts med tillämpning av artikel 2.1 i förordning nr 765/2006 tas upp i förteckningen i förordningens bilaga I, kan denne vid rådet och därefter, i förekommande fall, vid Europeiska unionens tribunal bestrida det beslut som ligger till grund för den gentemot vederbörande vidtagna frysningsåtgärden, och således de skäl som ligger till grund för denna åtgärd. Vederbörande åtnjuter dessutom vissa skyddsregler vad gäller bland annat, med förbehåll för vad som anges i punkt 101 ovan, dennes rätt till försvar.

106 Enligt artikel 47 i stadgan och artikel 19.1 FEU ska däremot en juridisk person, en enhet eller ett organ som inte själv förtecknas i bilaga I till förordning nr 765/2006, men vars tillgångar har frysts i enlighet med förordningens artikel 2.1 på grund av att de kontrolleras eller innehas av en i nämnda bilaga förtecknad person, för att säkerställa vederbörandes rätt till ett effektivt domstolsskydd, ges möjlighet att angripa frysningsåtgärden vid nationella myndigheter och, i förekommande fall, vid behöriga nationella domstolar, varvid dennes rätt till försvar ska iakttas. På samma sätt ska den som förtecknats i bilagan, och vars tillgångar som denne innehar eller kontrollerar har frysts med stöd av samma bestämmelse, ha samma möjlighet att angripa denna åtgärd.

107 Det ska i detta hänseende för det första påpekas att förvaltningens skyldighet att motivera sina beslut bland annat föreskrivs i artikel 8a i förordning nr 765/2006. En person, en enhet eller ett organ som inte förtecknas i förordningens bilaga I ska således underrättas om varför vederbörandes tillgångar har frysts, bland annat, vad gäller det här aktuella målet, om varför svarandena i det nationella målet ansåg att EM System skulle presumeras innehas eller kontrolleras av en person, en enhet eller ett organ som förtecknas i nämnda bilaga, i den mening som avses i artikel 2.1 i förordningen.

108 Vid förhandlingen vid EU-domstolen uppgav svarandena att de hade skickat skrivelser till EM System, vari redogjordes för den rättsliga grunden för och skälen till åtgärden att frysa bolagets tillgångar; till följd av dessa skrivelser begärde EM System ytterligare upplysningar från svarandena och de efterkom begäran och motiverade därvid sitt svar. Även Republiken Litauens utrikesministerium inkom med yttranden angående denna åtgärd. Det förefaller således som om svarandena i det nationella målet har iakttagit sin motiveringsskyldighet; det ankommer emellertid på den hänskjutande domstolen att kontrollera att så verkligen är fallet.

109 För det andra erinrar EU-domstolen om att det i artikel 19.1 FEU föreskrivs att medlemsstaterna ska fastställa de möjligheter till överklagande som behövs för att säkerställa ett effektivt domstolsskydd inom de områden som omfattas av unionsrätten. Artikel 47 i stadgan utgör en bekräftelse av principen om ett effektivt domstolsskydd. I artikel 47 första stycket i stadgan föreskrivs nämligen att var och en vars unionsrättsligt garanterade fri- och rättigheter har kränkts har rätt till ett effektivt rättsmedel inför en domstol, med beaktande av de villkor som föreskrivs i nämnda artikel 47 (dom av den 18 juli 2013, kommissionen m.fl./Kadi, C‑584/10 P, C‑593/10 P och C‑595/10 P, EU:C:2013:518, punkt 100, och dom av den 28 mars 2017, Rosneft, C‑72/15, EU:C:2017:236, punkt 73 och där angiven rättspraxis).

110 Vidare föreskrivs i artikel 7 i förordning nr 765/2006 att kommissionen och medlemsstaterna omedelbart ska underrätta varandra om de åtgärder som vidtas enligt denna förordning och lämna varandra alla relevanta upplysningar som de förfogar över med anknytning till denna förordning, särskilt upplysningar om överträdelser, problem med genomförandet samt domar som avkunnats av nationella domstolar.

111 Således ankommer det på medlemsstaterna att införa ett förfarande som gör det möjligt för juridiska personer, enheter och organ – vars tillgångar eller ekonomiska resurser har frysts enligt artikel 2.1 i förordning nr 765/2006 på grund av att de presumerats innehas eller kontrolleras av en person som förtecknas i förordningens bilaga I – liksom för nämnda person, att angripa denna åtgärd och, i förekommande fall, få den undanröjd.

112 En sådan presumtion om innehav eller kontroll är nämligen förenlig med principen om god förvaltning och rätten till ett effektivt domstolsskydd endast om det går att motbevisa presumtionen och om den berörda juridiska personen, enheten eller organet har beretts möjlighet att eventuellt motbevisa denna presumtion genom att visa att den som förtecknas i bilaga I till förordning nr 765/2006 inte innehar eller de facto kontrollerar vederbörandes tillgångar eller ekonomiska resurser, särskilt utifrån den berörda juridiska personens, enhetens eller organets ledningsstruktur, stadgar och faktiska verksamhetsdrift, och därmed att kunna få åtgärden om frysning av tillgångarna eller de ekonomiska resurserna undanröjd. Även den som förtecknas i bilagan ska på detta sätt beredas tillfälle att motbevisa presumtionen om innehav eller kontroll.

113 Den litauiska lagstiftningen ändrades år 2022 för att ge FNTT i uppdrag att samordna, övervaka och säkerställa genomförandet av ekonomiska sanktioner i Litauen, bland annat de restriktiva åtgärder som föreskrivs i förordning nr 765/2006.

114 Vid förhandlingen vid EU-domstolen förklarade den litauiska regeringen att FNTT analyserar kopplingarna mellan de personer och enheter som förtecknas i bilaga I till förordning nr 765/2006 och de personer och enheter som innehas eller kontrolleras av dessa personer och enheter; vidare upprättar FNTT – utifrån de kriterier som föreskrivs i denna förordning och i 2018 års dokument om bästa praxis – en förteckning över juridiska personer och enheter som innehas eller kontrolleras av en person som förtecknas i denna bilaga. Denna förteckning har enligt den litauiska regeringen upprättats och ändrats genom nationella förordningar, vari föreskrivs att restriktiva åtgärder även ska vidtas gentemot personer som innehas eller kontrolleras av personer som förtecknas i bilaga I till förordning nr 765/2006. Den litauiska regeringen har även preciserat att om någon inte vunnit framgång med sitt bestridande av beslutet att uppta vederbörande i den förteckning som upprättats av FNTT och av det därav följande frysningsbeslutet, så kan denne överklaga till förvaltningsdomstol i Litauen.

115 EU-domstolen konstaterar att ett sådant förfarande som det som föreskrivs i den litauiska rättsordningen är ägnat att säkerställa iakttagandet av rätten till ett effektivt domstolsskydd och de berörda personernas rätt till försvar; förfarandet är därmed förenligt med de krav som följer av artikel 19.1 FEU.

116 Det framgår visserligen av begäran om förhandsavgörande att det inte fanns något sådant förfarande den 18 december 2020, det vill säga vid den tidpunkt då svarandena beslutade att frysa EM Systems tillgångar. Svarandena förklarade emellertid vid förhandlingen vid EU-domstolen att de omedelbart hade underrättat Republiken Litauens utrikesministerium om den gentemot EM System vidtagna frysningsåtgärden och att skriftväxling därefter ägt rum mellan utrikesministeriet och EM System, bland annat angående EM Systems bestridande av denna frysningsåtgärd. Enligt svarandena hade EM System, som inte vunnit någon framgång till följd av denna skriftväxling, två alternativ: antingen kunde EM System vid förvaltningsdomstol överklaga utrikesministeriets beslut att inte undanröja frysningsåtgärden gentemot bolaget eller så kunde EM System väcka talan vid allmän domstol mot de åtgärder som vidtagits av svarandena. EM System valde det andra alternativet.

117 Vid tidpunkten för de faktiska omständigheterna i det nationella målet fanns det således åtminstone ett rättsmedel inför domstol i Litauen som, i enlighet med vad som är påkallat utifrån principen om ett effektivt domstolsskydd, gjorde det möjligt för en juridisk person, en enhet eller ett organ som inte förtecknats i bilaga I till förordning nr 765/2006, såsom EM System, att angripa den frysningsåtgärd som vidtagits av privata rättssubjekt med tillämpning av förordningens artikel 2.1 med motiveringen att dessa tillgångar kontrollerades av en person som förtecknats i nämnda bilaga, och att få frysningsåtgärden undanröjd, genom att lägga fram bevis för att dessa tillgångar inte kontrollerades på sätt som påståtts.

118 Svarandena gjorde vid förhandlingen vid EU-domstolen gällande att även om det visas att EM System inte kontrolleras av den på en förteckning uppförda aktieägaren, så kan den hänskjutande domstolen inte undanröja åtgärden att frysa EM Systems tillgångar. Det framgår nämligen av begäran om förhandsavgörande att EM System, genom beslut av FNTT:s direktör den 14 oktober 2022, upptogs i förteckningen över personer som kontrolleras av en person som förtecknas i bilaga I, i dess ändrade lydelse; detta innebär att EM Systems tillgångar enligt detta beslut under alla omständigheter ska frysas.

119 Eftersom EM System har överklagat detta beslut vid en litauisk domstol, har EM System emellertid fortfarande möjlighet att, i förekommande fall, få beslutet upphävt och därmed frysningsåtgärden undanröjd. Följaktligen framstår det som att EM System under alla omständigheter tillförsäkras en rätt till ett effektivt domstolsskydd, såsom den garanteras i artikel 19.1 FEU.

120 Mot denna bakgrund ska den andra och den tredje frågan besvaras på följande sätt. Unionsrätten ska tolkas så, att ett bolag som inte förtecknas i bilaga I till förordning nr 765/2006 och vars tillgångar har frysts av privata rättssubjekt med tillämpning av förordningens artikel 2.1, på grund av att dessa tillgångar presumeras innehas eller kontrolleras av en person som förtecknas i denna bilaga, ska – för att tillförsäkra bolaget rätten till ett effektivt domstolsskydd – beredas möjlighet att, inom ramen för ett överklagande till de nationella myndigheterna och därefter, i förekommande fall, inom ramen för ett överklagande till behöriga nationella domstolar, angripa åtgärden att frysa bolagets tillgångar och därmed utverka att frysningsåtgärden undanröjs, såvitt bolaget visar att tillgångarna i själva verket inte innehas eller kontrolleras av den person som förtecknas i nämnda bilaga.

121 Eftersom förfarandet i förhållande till parterna i det nationella målet utgör ett led i beredningen av samma mål, ankommer det på den hänskjutande domstolen att besluta om rättegångskostnaderna. De kostnader för att avge yttrande till domstolen som andra än nämnda parter har haft är inte ersättningsgilla.

1 Rättegångsspråk: litauiska.