Domstolens dom (åttonde avdelningen) den 30 oktober 2025

I mål C‑558/24, angående en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 267 FEUF, framställd av Landgericht Landshut (Regionala domstolen i Landshut, Tyskland) genom beslut av den 31 juli 2024, som inkom till domstolen den 16 augusti 2024, i målet

DOMSTOLEN (åttonde avdelningen) sammansatt av avdelningsordföranden O. Spineanu-Matei, samt domarna S. Rodin och N. Piçarra (referent), generaladvokat: T. Ćapeta, justitiesekreterare: A. Calot Escobar,

efter det skriftliga förfarandet,

med beaktande av de yttranden som avgetts av: Corendon Airlines Turistik Hava Tasimacilik AS, genom S. Hendrix, Rechtsanwältin, Myflyright GmbH, genom J.-P. von Hagen, Rechtsanwalt, Europeiska kommissionen, genom B.-R. Killmann och N. Yerrell, båda i egenskap av ombud,

med hänsyn till beslutet, efter att ha hört generaladvokaten, att avgöra målet utan förslag till avgörande,

följande

Dom

Tillämpliga bestämmelser

Målet vid den nationella domstolen och tolkningsfrågorna

Prövning av tolkningsfrågorna

Den första frågan

Den andra frågan

Rättegångskostnader

1 Begäran om förhandsavgörande avser tolkningen av artiklarna 5.1 c och 7.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 261/2004 av den 11 februari 2004 om fastställande av gemensamma regler om kompensation och assistans till passagerare vid nekad ombordstigning och inställda eller kraftigt försenade flygningar och om upphävande av förordning (EEG) nr 295/91 (EUT L 46, 2004, s. 1).

2 Begäran har framställts i ett mål mellan Corendon Airlines Turistik Hava Tasimacilik AS (nedan kallat Corendon Airlines), ett lufttrafikföretag, och Myflyright GmbH, ett bolag som tillhandahåller rättsligt bistånd till flygpassagerare, angående en begäran om kompensation som dessa passagerare framställt med stöd av förordning nr 261/2004, till följd av en kraftigt försenad ankomst till den slutliga bestämmelseorten.

3 Skälen 1, 2 och 4 i förordning nr 261/2004 har följande lydelse:

4 I artikel 2 i förordning nr 261/2004, som har rubriken Definitioner, föreskrivs följande:

5 I artikel 5.1 föreskrivs följande:

6 I artikel 6 i förordningen, med rubriken Försening, föreskrivs följande i punkt 1:

7 I punkt 7 i samma förordning, med rubriken Rätt till kompensation, föreskrivs följande i punkt 1:

8 Fyra flygpassagerare, som innehade en bokningsbekräftelse hos Corendon Airlines för en flygning från München (Tyskland) klockan 10:20 (lokal tid) med ankomst i Antalya (Turkiet) klockan 14:20 (lokal tid) den 2 augusti 2022, mottog, dagen före avresan, en ny bekräftelse från researrangören om att den planerade avgångstiden för flygningen hade senarelagts till klockan 11:20 (lokal tid), vilket skulle medföra att ankomsttiden för flygningen senarelades till klockan 15:20 (lokal tid).

9 Den 2 augusti 2022 lyfte emellertid flygplanet först klockan 14:37 (lokal tid), och passagerarna anlände till bestämmelseorten klockan 18:16 (lokal tid).

10 Myflyright, till vilken passagerarna hade överlåtit sin rätt till kompensation, väckte talan vid Amtsgericht Erding (Distriktsdomstolen i Erding, Tyskland) och yrkade kompensation på totalt 1600 euro, det vill säga 400 euro per passagerare, med stöd av bland annat artiklarna 5 och 7 i förordning nr 261/2004.

11 Genom dom av den 30 augusti 2023 biföll nämnda domstol talan och slog fast att senareläggningen av flygtiderna med en timme inte utgjorde en inställd flygning i den mening som avses i artikel 2 l i förordning nr 261/2004, utan en försening vars längd skulle fastställas på grundval av de ursprungliga flygtiderna.

12 Corendon Airlines överklagade denna dom till Landgericht Landshut (Regionala domstolen i Landshut, Tyskland), som är den hänskjutande domstolen, och gjorde gällande att längden på denna försening i förevarande fall skulle fastställas med beaktande av de flygtider som angavs i den nya bokningsbekräftelsen och inte de ursprungliga flygtiderna.

13 Den hänskjutande domstolen anser däremot att längden på den försening som är aktuell i det nationella målet ska fastställas med beaktande av den ursprungliga planerade ankomsttiden, eftersom det för de berörda passagerarna endast är av betydelse huruvida flygningen anlände för sent i förhållande till denna tid. Enligt den domstolen strider beaktandet av den ankomsttid för flygningen som anges i den nya bokningsbekräftelsen vid fastställandet av förseningens längd, mot syftet med förordning nr 261/2004, som bland annat är att säkerställa ett långtgående skydd för de passagerare som berörs av en inställd eller kraftigt försenad flygning. Ett sådant tillvägagångssätt skulle dessutom göra det möjligt för lufttrafikföretaget att genom att i sista minuten utfärda nya bokningsbekräftelser med angivande av att flygningen har skjutits upp, kunna senarelägga ankomsttiden för en flygning utan att hållas ansvarigt för detta.

14 Mot denna bakgrund beslutade Landgericht Landshut (Regionala domstolen i Landshut) att vilandeförklara målet och hänskjuta följande tolkningsfrågor till EU-domstolen:

15 Den hänskjutande domstolen har ställt den första frågan för att få klarhet i huruvida artikel 5.1 c och artikel 7.1 i förordning nr 261/2004 ska tolkas så, att en senareläggning av en flygnings avgångs- och ankomsttider som på förhand meddelas av lufttrafikföretaget och som åtföljs av en ny bokningsbekräftelse för de berörda passagerarna, medför att längden på den försening som de berörda passagerarna drabbas av vid ankomsten ska fastställas med beaktande av den ursprungliga planerade ankomsttiden eller med beaktande av den ankomsttid som anges i denna nya bokningsbekräftelse.

16 Det ska för det första påpekas att begreppet försenad flygning inte definieras i förordning nr 261/2004. Däremot definieras begreppet inställd flygning i artikel 2 l i förordning nr 261/2004 som en flygning som inte genomförs trots att den i förväg planerats och på vilken minst en plats reserverats.

17 Vad gäller begreppet försenad flygning har domstolen slagit fast att det föreligger en försening, i den mening som avses i artikel 6 i förordning nr 261/2004, när flygningen utförs i enlighet med den ursprungliga planeringen men dess faktiska avgångstid är senare än den tidtabellsenliga avgångstiden (se, för ett liknande resonemang, dom av den 19 november 2009, Sturgeon m.fl., C‑402/07 och C‑432/07, EU:C:2009:716, punkt 32). Domstolen har vidare slagit fast att det skulle strida mot den gängse innebörden av uttrycken i denna förordning och mot systematiken i den, att anse att enbart en senareläggning av den faktiska avgångstiden för en flygning utgör en inställd flygning i den mening som avses i artikel 2 l i förordningen, utan någon annan ändring (se, för ett liknande resonemang, dom av den 21 december 2021, Corendon Airlines, C‑395/20, EU:C:2021:1041, punkt 22).

18 Domstolen har dessutom preciserat att kvalificeringen av huruvida det är fråga om en inställd flygning, i den mening som avses i artikel 5 i förordningen, eller en försenad flygning, i den mening som avses i artikel 6 i förordningen, inte påverkas av att senareläggningen av flygningens avgångstid meddelas på förhand (se, för ett liknande resonemang, dom av den 21 december 2021, Corendon Airlines, C‑395/20, EU:C:2021:1041, punkt 21).

19 I förevarande fall framgår det av beslutet om hänskjutande att de berörda passagerarna dagen före avresan underrättades om att avgångstiden för deras flygning hade senarelagts. En ny bokningsbekräftelse skickades till dem, i vilken det angavs nya tidtabeller. Några ändringar vad gäller avgångs- eller ankomstflygplatserna, eller numret på den flygning på vilken passagerarna transporterades, gjordes inte. Dessa omständigheter utgör således en försening i den mening som avses i artikel 6 i förordning nr 261/2004, såsom den tolkats i punkterna 17 och 18 ovan.

20 För det andra ska artiklarna 5 och 7 i förordning nr 261/2004, jämförda med skäl 2 i samma förordning, tolkas på så sätt att passagerarna på försenade flygningar kan jämställas med passagerarna på inställda flygningar när det gäller tillämpningen av rätten till kompensation enligt artikel 7 i förordningen. Vidare kan de åberopa rätten till kompensation om de, till följd av en försenad flygning, drabbas av tidsspillan som uppgår till tre timmar eller mer, det vill säga om de når sin slutliga bestämmelseort tre timmar eller mer efter den ankomsttid som ursprungligen fastställts av lufttrafikföretaget (se, för ett liknande resonemang, dom av den 25 januari 2024, Laudamotion och Ryanair, C‑54/23, EU:C:2024:74, punkterna 19 och 21, samt där angiven rättspraxis).

21 En sådan försening på tre timmar, som är ett villkor för att få kompensation, har fastställts med beaktande av att det enligt artikel 5.1 c iii) i förordning nr 261/2004 är tillåtet för lufttrafikföretagen att, inom ramen för ombokning av passagerare till följd av en inställd flygning, tidigarelägga passagerarnas avgångstid med högst en timme och senarelägga passagerarnas ankomst med mindre än två timmar (se, för ett liknande resonemang, dom av den 23 oktober 2012, Nelson m.fl., C‑581/10 och C‑629/10, EU:C:2012:657, punkt 31).

22 Det framgår också av de två föregående punkterna att flygpassagerare som blir försenade med tre timmar eller mer, i likhet med passagerare vars ursprungliga flygning har ställts in och som lufttrafikföretaget inte kan erbjuda ombokning på de villkor som anges i artikel 5.1 c iii i förordning nr 261/2004, har rätt till kompensation enligt artikel 7 i förordningen, eftersom de också drabbas av oåterkallelig tidsspillan (dom av den 4 september 2014, Germanwings, C‑452/13, EU:C:2014:2141, punkt 19 och där angiven rättspraxis).

23 I förevarande fall ska det påpekas att om längden på den försening som de berörda passagerarna drabbades av vid ankomsten till sin bestämmelseort ska fastställas med beaktande av den ursprungligen planerade ankomsttiden, kan dessa passagerare göra gällande en rätt till kompensation, eftersom de, såsom framgår av beslutet om hänskjutande, i förhållande till den ursprungligen planerade ankomsttiden, har drabbats av en försening som överstiger tre timmar. Om förseningen däremot ska fastställas på grundval av den ankomsttid som anges i den nya bokningsbekräftelsen, kan passagerarna inte göra anspråk på sådan kompensation, eftersom ankomstförseningen i ett sådant fall skulle vara mindre än tre timmar.

24 Det finns inget i lydelsen av de bestämmelser i förordning nr 261/2004 som är föremål för begäran om tolkning som utesluter att den försening som passagerarna drabbas av vid ankomsten till den slutliga bestämmelseorten fastställs med utgångspunkt i den avgångstid som ursprungligen överenskommits mellan dessa passagerare och lufttrafikföretaget vid tidpunkten för bokningen av den berörda flygningen, och detta oberoende av om avgångstiden och ankomsttiden för denna flygning ensidigt skjuts upp eller om lufttrafikföretaget utfärdar nya bokningsbekräftelser.

25 Denna metod för att fastställa längden på den aktuella förseningen finner stöd, för det första, i målen med förordning nr 261/2004, bland annat att sörja för ett långtgående skydd för passagerarna, med full hänsyn till de allmänna konsumentskyddskraven, såsom de anges i skäl 1 i förordningen. För det andra finner metoden stöd i skäl 4 i förordningen, som ger uttryck för unionslagstiftarens avsikt att höja skyddsnormerna i den tidigare förordningen, både för att stärka passagerarnas rättigheter och för att lufttrafikföretagen ska kunna verka under samma villkor på en liberaliserad marknad.

26 Att fastställa den aktuella förseningens längd i förhållande till den ankomsttid som anges i den nya bokningsbekräftelsen skulle däremot innebära att lufttrafikföretaget tilläts att ensidigt ändra avgångstiden för flygningen enbart genom att utfärda en sådan bekräftelse, trots att avgångstiden avtalats mellan passagerarna och lufttrafikföretaget vid tidpunkten för platsreservationen. Detta skulle strida mot det huvudsakliga syftet med förordning nr 261/2004, nämligen att sörja för ett långtgående skydd för passagerarna, vilket kräver en vid tolkning av de rättigheter som tillerkänns dessa (se, för ett liknande resonemang, dom av den 29 februari 2024, Eventmedia Soluciones, C‑11/23, EU:C:2024:194, punkt 33).

27 I motsats till vad Corendon Airlines har gjort gällande kan den omständigheten att lufttrafikföretaget, genom ett meddelande som skickades dagen före flygningen, på förhand meddelar de berörda passagerarna att deras avgångs- och ankomsttider har skjutits upp, inte förhindra att denna senareläggning kvalificeras som en försening, oaktat den omständigheten att ett sådant tillkännagivande i förekommande fall kan begränsa omfattningen av de olägenheter som passagerarna har lidit.

28 Mot bakgrund av det ovan anförda ska den första frågan besvaras enligt följande. Artiklarna 5.1 c och 7.1 i förordning nr 261/2004 ska tolkas så, att en senareläggning av en flygnings avgångs- och ankomsttider som på förhand meddelas av lufttrafikföretaget och som åtföljs av en ny bokningsbekräftelse för de berörda passagerarna, medför att längden på den försening som de berörda passagerarna drabbas av vid ankomsten ska fastställas med beaktande av den ursprungliga planerade ankomsttiden.

29 Med hänsyn till svaret på den första frågan saknas anledning att besvara den andra frågan.

30 Eftersom förfarandet i förhållande till parterna i det nationella målet utgör ett led i beredningen av samma mål, ankommer det på den hänskjutande domstolen att besluta om rättegångskostnaderna. De kostnader för att avge yttrande till domstolen som andra än nämnda parter har haft är inte ersättningsgilla.

1 Rättegångsspråk: tyska.