Övriga 2020 10

RH 2020:22: Hyresnämndsmål. Bostadsrättshavare har fått tillstånd till upplåtelse i andra hand under ett års tid från hyresnämndens beslut när det visats att bostadsrätten var svårsåld och det inte fanns underlag för bedömningen att förvärvet av bostadsrätten skett i spekulativt syfte.
RH 2020:40: Hyresnämndsmål. Vid bedömningen av om en hyresgäst som tvångsvårdats under lång tid kan anses ha ett skyddsvärt behov av prövningslägenheten åligger det hyresgästen att göra det sannolikt att en återflyttning är någorlunda nära förestående eller att permissioner kommer att ske regelbundet och inom överskådlig tid.
RH 2020:41: Hyresnämndsmål. Hyresvärden ingick hyresavtal avseende två lägenheter i sin tvåfamiljsfastighet, ett avtal med hyresgästen A och sedan ett avtal med hyresgästen B men A tillträdde sin lägenhet efter B:s tillträde. Enligt hovrätten sker upplåtelsen genom själva avtalet. Det innebar att vid A:s tillträde hade upplåtelsen till henne redan skett genom det ingångna avtalet, varför lagen (2012:978) om uthyrning av egen bostad var tillämplig på hyresförhållandet.
RH 2021:1: Hyresnämndsmål. Hyresgästen, en ensamstående mamma med fyra minderåriga barn, har allvarligt åsidosatt sina förpliktelser som hyresgäst genom att inte betala hyran. Vid skälighetsbedömningen har hovrätten beaktat bestämmelserna i Europakonventionen och Barnkonventionen om rätten till respekt för sitt hem och barnets bästa. Det har inte ansetts att det förhållandet att Barnkonventionen sedan den 1 januari 2020 gäller som svensk lag ger anledning att frångå den praxis som tidigare har utvecklats. Med stöd i denna praxis har hovrätten bedömt att hyresavtalets upphörande står i rimlig proportion till det åsidosättande som hyresgästen gjort sig skyldig till. Hovrätten har vidare ansett att det med hänsyn till risken för att hyresskulden ökar under uppskovstiden inte finns skäl att medge hyresgästen något uppskov med avflyttningen.
RH 2021:2: Hyresnämndsmål. Hyresnämnden avgjorde ett störningsmål efter att per telefon ha hört samtliga de vittnen som hyresvärden åberopade. Hovrätten har undanröjt hyresnämndens beslut och återförvisat målet till hyresnämnden för fortsatt behandling. Enligt hovrätten var det olämpligt att höra samtliga vittnen per telefon med hänsyn till att vittnenas uppgifter var av avgörande betydelse, att bedömningen av vittnesuppgifterna inte framstod som helt okomplicerad och vad ärendet rörde. Det hade inte heller framkommit något skäl till varför vittnesförhören togs upp per telefon. Mot den bakgrunden, och då hyresgästen inte hade fått skäligt rådrum att innan hyresnämndens sammanträde ta del av majoriteten av de störningstillfällen som låg till grund för hyresvärdens yrkande om att hyresavtalet skulle upphöra, ansåg hovrätten att det hade förekommit ett rättegångsfel vid hyresnämndens handläggning.
RH 2021:5: Hyresnämndsmål. En lägenhet hyrdes gemensamt av makar. Fråga om en ansökan från den ena maken om att få överlåta hyresrätten till den andra maken skulle betraktas som en uppsägning av det gemensamma hyresavtalet, som får till följd att bestämmelsen i 12 kap. 47 § första stycket jordabalken blir tillämplig. Hovrätten har ansett att för att så ska vara fallet krävs att det av ansökan om överlåtelse tydligt framgår att sökanden vill säga upp hyresavtalet för egen del, även om ansökan om överlåtelse inte godkänns av hyresvärden.
RH 2021:53: Hyresnämndsmål. Hyresgästerna ville byta sin lägenhet mot en mindre lägenhet med lägre hyra och anförde som skäl att deras inkomster väsentligen förändrats sedan de deltidspermitterats på obestämd tid till följd av en pandemi. Hovrätten uttalar att betydelsen av inkomstförändringar i bytessammanhang måste bedömas med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet, bl.a. hur stora förändringarna är, om de är varaktiga eller inte och hur förändringarna påverkar möjligheten för hyresgästen att betala hyran för prövningslägenheten. Hovrätten ansåg att hyresgästerna hade visat beaktansvärda skäl för bytet.
RH 2022:25: Hyresnämndsmål. Bostadsrättshavare som redan haft sin lägenhet upplåten i andra hand under tre års tid har fått avslag på sin tillståndsansökan då han inte presenterat tillräckliga skäl för att tillstånd till fortsatt upplåtelse skulle ges.
RH 2022:31: Hyresnämndsmål. En bostadsrättshavare hade med föreningens samtycke sin lägenhet upplåten i andra hand för provsamboende under sex månaders tid. Hon ansökte därefter om tillstånd till andrahandsupplåtelse under ytterligare ett års tid. Hovrätten uttalar att som utgångspunkt ska provsamboende anses utgöra skäl för upplåtelse i andra hand under ett års tid. Om bostadsrättsföreningen har befogad anledning att vägra samtycke till upplåtelsen kan dock tiden komma att begränsas eller ansökningen avslås. Har bostadsrättshavaren särskilda skäl kan i stället tillstånd till en längre tidsperiod ges. I det aktuella fallet medgavs bostadsrättshavaren ytterligare sex månaders tillstånd till andrahandsupplåtelse i enlighet med huvudregeln.
RH 2022:47: Hyresnämndsmål. En fastighetsägare har genom hembud erbjudit en bostadsrättsförening att förvärva två fastigheter och föreningen har antagit hembudet. Enligt hovrätten har ett avtal om köp av fastigheterna ingåtts mellan parterna redan det datum då hembudet antogs. Fastighetsägaren har därefter hävt köpeavtalet och senare ansökt om tillstånd hos hyresnämnden att få överlåta fastigheterna till en annan köpare. Hovrätten har funnit att fastighetsägaren i den uppkomna situationen har fullgjort sin hembudsskyldighet enligt 6 § lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt eller kooperativ hyresrätt och att det inte krävs något tillstånd enligt 12 § samma lag för att fastighetshetsägaren ska få överlåta fastigheterna till någon annan än bostadsrättsföreningen. Då det därmed saknades förutsättningar för att pröva fastighetsägarens tillståndsansökan undanröjde hovrätten hyresnämndens beslut och avvisade ansökan.