Doc 1946:1

KUNGL. MALTS

PROPOSITION

TILL

Riksdagen

angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1946/47.

Jämlikt grundlagens bud avgiver Kungl. Majit härmed proposition angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1946/47.

Med åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokoll angående statsverkspropositionens justering vill Kungl. Majit föreslå riksdagen att godkänna i protokollet berörda förslag och alltså upptaga statsverkets inkomster och utgifter i enlighet med följande förslag till riksstat:

Bihang till riksdagens protokoll 19i6. t sami. Nr 1. Del 1.

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1946.

Förslag till

A. Egentliga statsinkomster:

I. Skatter.......................................... 2 745 700 000

II. Uppbörd i statens verksamhet ................ 58 326 000

III. Folkpensionsavgifter...................... 66 000 000

IV. Diverse inkomster.............................. 67 000 000

B. Inkomster av statens kapitalfonder:

I. Statens affärsverksfonder ...................... 180 000 000

II. Riksbanksfonden .............................. 10 000 000

III. Statens allmänna fastighetsfond................ 11 817 000

IV. Försvarets fonder............................. 18 625 000

V. Statens utlåningsfonder........................ 21 440 300

VI. Fonden för låneunderstöd...................... 11 525 000

VII. Fonden för statens aktier...................... 7 845 000

VIII. Statens pensionsfonder ........................ 33 811 000

IX. Diverse kapitalfonder.......................... 25 000 000

Säger för inkomster å driftbudgeten

Beräknat underskott d statsregleringen att avföras d statens budgetutjämningsfond ...................................................

riksstat för

Drift-

Kronor

2 937 026 000

320 063 300

3 267 089 300

969 200

Summa 3 258 058

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1946,

budgetåret 1946/47.

budgeten.

A. Egentliga statsutgifter:

I. Kungl, hov- och slottsstaten^................ 2 382 800

II. Justitiedepartementet .......................... 28 372 900

III. Utrikesdepartementet .......................... 13 392 500

IV. Försvarsdepartementet.......................... 899 562 500

V. Socialdepartementet............................ 680 755 600

VI. Kommunikationsdepartementet ................ 222 782 000

VII. Finansdepartementet............................ 70 060 100

VIII. Ecklesiastikdepartementet...................... 371 711 500

IX. Jordbruksdepartementet........................ 308 352 800

X. Handelsdepartementet.......................... 37 228 400

XI. Folkhushållningsdepartementet................. 26 830 900

XII. Pensionsväsendet .............................. 104 620 000

XIII. Oförutsedda utgifter............................ 1 000 000

XIV. Riksdagen och dess verk m. m............... 8 863 500

B. Utgifter för statens kapitalfonder:

I. Luftfartsfonden ................................ 3 020 300

II. Riksgäldsfonden ................................ 305 000 000

III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar...... 97 322 700

IV. Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster 76 800 000

Säger för utgifter å driftbudgeten

Summa

Kronor

2 775 915 500

482 143 000 3 258 058 600

3 258 058 500

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1946.

Kapital-

Kronor

Lånemedel.............................................................. 669 613 000

Summa 669 613 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1946.

budgeten.

Stockholms slott den 4 januari 1946.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Inkomster å driftbudgeten

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1946,

Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1946.

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1946.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1946,

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1946.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1946.

13 Bilaga 1 till Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten.

Förslag till stat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1946/47.

Inkomster.

A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler:

1. Slottsbyggnadernas delfond.................... 256 000

2. Fångvårdsstyrelsens » ................... 566 000

3. Utrikesdepartementets » 866 000

4. Medicinalstyrelsens » 3 641 000

5. Byggnadsstyrelsens » 14 420 000

6. Generaltullstyrelsens » 102 000

7. Uppsala universitets » 828 000

8. Lunds universitets » 370 000

9. Karolinska sjukhusets » 899 000

10. Lotsstyrelsens » 288 000

B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och markområden:

1. Slottsbyggnadernas delfond.................... 176 000

2. Fångvårdsstyrelsens » 200 000

3. Utrikesdepartementets » 39 000

4. Medicinalstyrelsens » 785 000

5. Byggnadsstyrelsens » 1 000 OOo

6. GeneraltullstyreLcns » 47 000

7. Uppsala universitets » 18 000

8. Lunds universitets » 22 000

9. Karolinska sjukhusets » 231 000

10. Lotsstyrelsens » 58 000

C. Diverse inkomster:

1. Slottsbyggnadernas delfond:

a. Djurgårdsförvaltningens överskottsmedel 150 000

b. Bidrag från Haga och Ulriksdals slotts

försäljningsmedels fonder........... 90 000

c. Övriga diverse inkomster............ 30 000 270 000

2. Fångvårdsstyrelsens delfond.................... 1 000

3. Utrikesdepartementets » .................... 1 000

4. Medicinalstyrelsens » .................... 1000

5. Byggnadsstyrelsens » 65 000

6. Generaltullstyrelsens > 1 000

7. Uppsala universitets delfond:

a. Bidrag från universitetets egendoms- och

skogsförvaltning.................... 250 000

b. Bidrag från Uppsala läns landsting .. 94 000

c. övriga diverse inkomster............ 1 000 345 qoo

Kronor

22 236 000

2 576 000

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1946.

A.

B.

8. Lunds universitets delfond:

a. Bidrag från universitetets egendomsför-

valtning.......................... 50 800

b. Övriga diverse inkomster..........j_._200 51 000

9. Karolinska sjukhusets delfond.................... 1 000

10. Lotsstyrelsens » .....................4 000

Summa

Utgifter.

Reparations- och underhållskostnader m. m.:

1. Slottsbyggnadernas delfond:

a. Reparations- och underhållskostnader för

de kungl, slotten med tillhörande byggnader ............................ 442 000

b. Reparations- och underhållskostnader

för uthyrda lägenheter vid Drottningholm, Ulriksdal och Haga .......... 62 000

c. Reparations- och underhållskostnader

för vissa historiska byggnader och byggnadsminnesmärken m. m........... 107 000

d. Vissa iståndsättningsarbeten........ 90 000 701 000

2. Fångvårdsstyrelsens delfond.................... 260 000

3. Utrikesdepartementets delfond:

a. Reparations- och underhållskostnader i

allmänhet m. m................... 160 000

b. Bränsle och lyse för vissa tjänstebostäder,

förslagsvis...................... 110 000 270 000

4. Medicinalstyrelsens delfond...................... 1 450 000

5. Byggnadsstyrelsens > ...................... 2 700 000

6. Generaltullstyrelsens » ...................... 60 000

7. Uppsala universitets delfond:

a. Akademiska sjukhuset.............. 192 000

b. Övriga fastigheter.................. 338 000 530 000

8. Lunds universitets delfond ...................... 185 000

9. Karolinska sjukhusets delfond:

a. Karolinska sjukhuset .............. 130 000

b. Serafimerlasarettet ................ 125 000 255 000

10. Lotsstyrelsens delfond .......................... 240 000

Avsättning till värdeminskning skonto:

2. Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis.......... 112 000

3. Utrikesdepartementets > , förslagsvis.......... 81 000

4. Medicinalstyrelsens » , förslagsvis.......... 1 190 000

5. Byggnadsstyrelsens » , förslagsvis.......... 1 323 000

6. Generaltullstyrelsens » . förslagsvis.......... 12 000

Kronor

740 000

25 552 000

6 651 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1946,

7. Uppsala universitets delfond:

a. Akademiska sjukhuset, förslagsvis.... 209 000

b. Övriga fastigheter, förslagsvis........ 278 000 437 qoo

8. Lunds universitets delfond, förslagsvis............ 92 000

9. Karolinska sjukhusets » , förslagsvis ............ 481 000

10. Lotsstyrelsens > , förslagsvis............ 35 000

C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och arrenderade markområden:

2. Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis.......... 45 000

3. Utrikesdepartementets > , förslagsvis.......... 310 000

4. Medicinalstyrelsens > , förslagsvis.......... 22 000

5. Byggnadsstyrelsens » , förslagsvis.......... 2 720 000

6. Generaltullstyrelsens » , förslagsvis.......... 43 000

7. Uppsala universitets > , förslagsvis.......... 9 000

8. Lunds universitets » , förslagsvis 6 000

9. Karolinska sjukhusets » , förslagsvis.......... 75 000

10. Lotsstyrelsens » , förslagsvis.......... 35 000

Överskott alt tillföras riksstalens driftbudget:

1. Slottsbyggnadernas delfond.................... 1000

2. Fångvårdsstyrelsens » 350 000

3. Utrikesdepartementets » 245 000

4. Medicinalstyrelsens » .................... 1 765 000

5. Byggnadsstyrelsens » .................... 8 736 000

6. Generaltullstyrelsens > 35 000

7. Uppsala universitets » 165 000

8. Lunds universitets » 160 000

9. Karolinska sjukhusets > 320 000

10. Lotsstyrelsens » 40 000

Kronor

3 813 000

3 271 000

11 817 000 25 552 000

Summa

16 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1946.

Bilaga 2 till Specifikation av inkomsterna d driftbudgeten.

Beräknat förslag till stat för försvarets fastighetsfond för budgetåret 1946/47.

37 225 000

Summa

Utgifter å driftbudgeten

Bihang till riksdagens protokoll 19M>. 1 sami. Nr 1. Del 1.

i

18 Kungl. Majlis proposition nr 1 år 1946.

Egentliga statsutgifter.

I. Kungl, hov- och slottsstaterna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1946.

19 Egentliga statsutgifter.

II. Justitiedepartementet.

20 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1946.

Beräknat belopp.

Kungl. Majlis proposition nr 1 år 1946.

21 Beräknat belopp.

CM CO

22 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1946.

Egentliga statsutgifter.

III. Utrikesdepartementet.

A. Utrikesdepartementet.

Utrikesdepartementet:

1 Avlöningar, förslagsanslag............

Omkostnader, förslagsanslag...........

Förstärkning av personalorganisationen

8 9

2 B. Sveriges representation i utlandet.

Avlöningar vid beskickningar och konsulat:

Diplomatisk och konsulär personal m. m., förslagsanslag ......................................

Attachéer, förslagsanslag........................

Pressattachéer, förslagsanslag....................

Skrivbiträden, reservationsanslag.................

Extra biträden och vaktbetjänte, reservationsanslag Kontorskostnadsersättningar åt lönade tjänstemän,

reservationsanslag..............................

Ersättningar åt olönade konsuler, förslagsanslag

Rese- och flyttningsersättningar, förslagsanslag.....

Skrivmaterialier m. m. vid beskickningar och konsulat,

förslagsanslag..................................

Övriga omkostnader vid beskickningar och konsulat,

förslagsanslag..................................

Lastkommittén i New York, förslagsanslag.........

C. Internationella förhandlingar m. m.

Särskilda förhandlingar med främmande makter, förslagsanslag ....................................

Tillfälliga representationskostnader, reservationsanslag Riksdagens interparlamentariska grupp............

D. Diverse.

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Utrikesdepartementets delfond, förslagsanslag Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag .. .

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1946.

23 Beräknat belopp.

24 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1946,

Egentliga statsutgifter.

IV. Försvarsdepartementet.

Beräknat belopp.

Kungl. Majit» proposition nr 1 år 1946,

25 Beräknat belopp.

26 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1946.

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1946.

27 Beräknat belopp.

28 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1946.

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1946.

| * Beräknat belopp.

30 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1946.

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1946.

31 Beräknat belopp.

32 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1946.

Egentliga statsutgifter.

V. Socialdepartementet.

Beräknat belopp.

Kungl. Maurts proposition nr 1 år 1946.

* Beräknat belopp.

linning lill riksdagens protokoll UDO. 1 saini. Nr 1. Del 1. 3

34 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1946.

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1946.

* Beräknat belopp.

36 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1946.

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 194G.

* Beräknat belopp.

38 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1946.

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1946.

* Beräknat belopp.

40 Kungl. Majlis proposition nr 1 år 1946.

* Beräknat belopp.

Kungl. Majlis proposition nr 1 år 1940.

41 Beräknat belopp.

42 Kungl. Majlis proposition nr 1 år 1946.

Egentliga statsutgifter.

VI. Kommunikationsdepartementet.

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition ur 1 år 1946.

43 Beräknat belopp.

44 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1946.

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1946.

46 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1946.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1946.

47 Egentliga statsutgifter.

VII. Finansdepartementet.

* Beriiknat belopp.

48 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1946.

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1946.

49 Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 1. Del 1.

50 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1946,

Egentliga statsutgifter.

VIII. Ecklesiastikdepartementet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1946.

51 Beräknat belopp.

52 Kungl. Majlis proposition nr 1 år 1946.

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1946,

53 Beräknat belopp.

54 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1946.

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1946.

55 Beräknat belopp.

56 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1946.

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1946.

57 Beräknat belopp.

58 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1946.

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1946.

59 Beräknat belopp.

60 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1946.

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1946.

61 Beräknat belopp.

62 Kungl. Majrts proposition nr 1 år 1946.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1946.

LOCD I> 00 H IM CO ^ *OCO

64 Kongl. Maurts proposition nr 1 år 1946.

Egentliga statsutgifter.

IX. Jordbruksdepartementet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1946,

* Beräknat belopp.

Bihang till riksdagens protokoll 19i6. 1 sami. Nr 1. Del 1. B

66 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1946.

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1946.

67 Beräknat belopp.

68 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1946.

247 832 100

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1946.

69 Beräknat belopp.

70 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1946.

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1946.

71 Beräknat belopp.

72 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1946.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1946.

73 Beräknat belopp.

74 Kungl. Majlis proposition nr 1 år 1946.

Egentliga statsutgifter.

X. Handelsdepartementet.

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1946.

76 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1946.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1946.

77 Beräknat belopp.

78 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1946.

Egentliga statsutgifter.

XI. F ol kh ushåll ningsdepart emeilie!.

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1946.

79 Beräknat belopp.

80 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1946.

Egentliga statsutgifter.

XII. Pensionsväsendet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1946.

81 Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 1. Del t.

82 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1946.

Egentliga statsutgifter.

XIII. Oförutsedda utgifter.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1946,

83 Egentliga statsutgifter.

XIV. Riksdagen och dess verk m. m.

84 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1946.

Kungl. Majlis proposition nr 1 år 1946,

85 Utgifter för statens kapitalfonder.

I. Luftfartsfonden.1

1 Stat för luftfartsfonden se Bilaga 1 till Utgifter för statens kapitalfonder, sid. 93.

86 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1946.

Utgifter för statens kapitalfonder.

II. Riksgäldsfonden.1

1 Stat för riksgäldsfonden se Bilaga 2 till Utgifter för statens kapitalfonder, sid. 94.

5 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1946.

87 Utgifter för statens kapitalfonder.

III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar.

88 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1946.

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1946.

89 Beräknat belopp.

co oo

90 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1946.

- 6

reservationsanslag.........................

3 i Nytt garnisonssjukhus för Stockholms garnison

(IV: A: 6), reservationsanslag................

4 Övriga arbeten (IV: A: 3), reservationsanslag.... Marinens delfond:

5 j Vissa byggnadsarbeten m. m. (IV: A: 8), reser-

vationsanslag .........................

6 I Prisstegringar å byggnadsarbeten m. m. (IV: A: 9),

reservationsanslag.........................

7 Övriga arbeten (IV: A: 10), reservationsanslag . . Flygvapnets delfond:

8 ! Vissa byggnadsarbeten m. m. (IV: A: 11). reser-

vationsanslag ............................

9 Prisstegringar å byggnadsarbeten m. m. (IV: A: 12),

reservationsanslag.........................

10 Övriga arbeten (IV: A: 13), reservationsanslag. . ..

E. Statens utlåningsfonder.

Socialdepartementet:

Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer (V: 1), reservationsanslag .. Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden (V: 2), reservationsanslag............

Ecklesiastikdepartementet:

Statens lånefond för universitetsstudier (V: 4), reservationsanslag ...................................

Allmänna studielånefonden (V: 5), reservationsanslag..

Jordbruksdepartementet:

Lånefonden för inköp av ädla avelsston (V: 6), reservationsanslag .................................

Lånefonden för inköp av avelshingstar av ardenner-

ras (V: 7), reservationsanslag....................

Lånefonden för inköp av avelsston av nordsvensk ras

(V: 8), reservationsanslag........................

Jordbrukets maskinlånefond (V: 9), reservationsanslag Statens sekundärlånefond för .jordbrukare (V: 10),

reservationsanslag.............................

Egnahemslånefonden (V: 11), reservationsanslag.....

F. Fonden för låneunderstöd.

Socialdepartementet:

Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet (VI: 2),

reservationsanslag.............................

Lån till uppförande och förbättring av lantarbetarbostäder (VI: 3), reservationsanslag..............

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1946,

* Beräknat belopp.

92 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1946.

Utgifter för statens kapitalfonder.

IV. Avskrivning av oreglerade kapitalmedeIsförluster.

2 Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster.......

Avskrivning å anläggningskapital för nya sulfitspritfabriker ..........................................

Summa

76 800 000

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1946.

93 Bilaga 1 till Utgifter för statens kapitalfonder.

Förslag till stat för luftfartsfonden för budgetåret 1946/47.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1946.

94 Bilaga 2 till Utgifter för statens kapitalfonder.

Förslag till stat för riksgäldsfonden för budgetåret 1946/47.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1946.

95 Av staten övertagna lån:

33. Ränta å av staten övertagna lån, förslagsvis

Övrig fonderad statsskuld:

34. Årsanslaget till Hans Majit Konungen ............ 300 000

35. Ränta å köpeskillingen för fastigheten nr 1 i kvar-

teret Lejonet i Stockholm .................... 90 000

36. Ränta å konung Carl XIILs hemgiftskapital ...... 7 500

37. » » Göta kanals reparationsfond.............. 7 045

38. » » innehållna felräkningspenningar, förslagsvis.. ISO

B. Räntor d den tillfälliga statsskulden:

1. Ränta å skattkammarväxlar, förslagsvis .......... 12 000 000

2. » » vissa till riksgäldskontorets förvaltning överlämnade medel, förslagsvis .................... 8 000 000

C. Ränta d beräknad ny upplåning:

1. Ränta å beräknad ny upplåning, förslagsvis

D. Kapitalrabatter m. m.:

1. Kapitalrabatter, förslagsvis ...................... 1 000 000

2. Inlösningsprovisioner m. m., förslagsvis............ 175 000

3. Kursförluster, förslagsvis ........................ 100

Summa

Inkomster.

A. Räntor:

1. Ränta å uppköpta statsobligationer .............. 140 000

2. > » utlånade medel m. m................... 1 200 000

B. Uppgäld och kursvinster:

1. Uppgäld ...................................... 100

2. Kursvinster.................................... 180 000

C. Diverse inkomster:

1. Preskriberade obligationer och kuponger m. m..... 600 000

2. Depositionsavgifter för premieobligationslånen...... 50 000

3. Övriga diverse inkomster........................ 100

Underskott att avföras d riksslatens driftbudget........................

Summa

Kronor

490 000

__404 695

270 109 695

20 000 000

15 885 405

1 175 100 307 170 200

1 340 000

180 100

650 100

305 000 000 307 170 200

Kapitalbudget n

Bihang till riksdagens protokoll 1946. I sami. Nr 1

Del 1.

:

98 Kungl. Majlis proposition nr 1 år 1946.

Inkomsterna å kapitalbudgeten.

Kungl. Majlis proposition nr 1 år 1946.

99 Förslag till

investeringsstater för budgetåret 1946/47.

I. Statens affärsverksfonder.

Postverkets fond.

Statens vattenfallsverks fond.

100 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1946.

Domänverkets fond.

II. Luftfartsfonden.

III. Statens allmänna fastighetsfond.

IV. Försvarets fonder.

Försvarets fastighetsfond.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1946.

101 Försvarets fabriksfond.

102 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1946.

VI. Fonden för låneunderstöd.

VII. Fonden för förlag till statsverket.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1946.

103 VIII. Diverse kapitalfonder.

Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond.

Fonden lör kreditglvning till utlandet.

Statens reproduktionsanstalts tond.

104 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1946.

Kapitalinvestering.

I. Statens affärsverksfonder.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 194(>,

105 Beräknat belopp.

106 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1946.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1946.

107 Beräknat belopp.

Ol CO to

108 Kungl. Majlis proposition nr 1 år 1946.

Kapitalinvestering.

II. Luftfartsfonden.

Kommunikationsdepartementet:

1 Mark till landningsfält för flygplan..............

Belysningsanläggningar för luftfartsleder.........

Radiofyrar för luftfarten.......................

Byggande och förbättring av flygplatser.........

Ersättningsanskaffning och ersättningsarbeten ....

Summa

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1946.

109 Kapitalinvestering.

III. Statens allmänna fastighetsfond.

Beräknat belopp.

Ilo

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1946.

Beräknat belopp.

Kungl. Majlis proposition nr 1 år 1946.

lil

Kapitalinvestering.

IV. Försvarets fonder.

112 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1946.

Kapitalinvestering.

V. Statens utlåningsfonder.

VI. Fonden för låneunderstöd.

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1946.

113 Kapitalinvestering.

VII. Fonden för förlag till statsverket.

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 1

Del 1.

114 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1946.

Kapitalinvestering.

VIII. Diverse kapitalfonder.

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1946.

115 Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slolt den 4 januari 19A6.

N ärvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt, Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Med åberopande av de beslut om förslag till riksdagen angående statsverkets inkomster och utgifter för budgetåret 1946/47, som Kungl. Majit på hemställan av vederbörande föredragande enligt statsrådsprotokollet för denna dag fattat, föredrager chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, förslag till proposition angående statsverkets tillstånd och behov under nämnda budgetår av den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar.

Departementschefen hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att godkänna sistnämnda förslag, vid vilket fogats specifikationer av inkomsterna och utgifterna å riksstaten, och alltså upptaga statsverkets inkomster och utgifter i enlighet med förslaget.

Med bifall till vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt förordnar Hans Majit Konungen att proposition skall i enlighet med förslaget avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet: Erik Skiöld.

1946 Bilaga till

års statsverksproposition.

Inkomster å driftbudgeten.

Utdrag av protokollet över finansärenden, kallet inför Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slolt den 4 januari 1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt, Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför.

Jag anhåller nu att få underställa Kungl. Majlis prövning finansplan och beräkning av inkomster å driftbudgeten för budgetåret 1946/47 jämte därmed sammanhängande frågor.

Härvid har jag att anmäla riksräkenskapsverkets skrivelse den 8 december 1945 med inkomstberäkning för nämnda budgetår (bihang A).

Det ekonomiska läget.

De sista krigsåren har det ekonomiska livet i Sverige i mycket haft prägeln av en fullt utvecklad högkonjunktur. Produktionsapparaten har i det stora hela varit väl utnyttjad. Tillgången på arbetskraft har snarast varit otillräcklig. Inkomstnivån har varit stigande, och en tendens lill fortgående prishöjning har kunnat hållas i schack endast genom konsumtions- och prisreglerande åtgärder. Den enskilda investeringsverksamheten har varit betydande i vad gäller både bostäder och industriella anläggningar. Det enda större område, där avsättningssvårigheter framträtt och en viss produktion på lager varit nödvändig för att hålla sysselsättningen uppe, har varit de på export inriktade skogsindustrierna. Den roll som normalt tillkommer dessa industrier för konjunkturutvecklingen i vårt land har under krigsåren kommit att fyllas av de omfattande beredskapsåtgärderna och ersättningsproduktionen. När det ekonomiska läget nyss karakteriserats såsom en liögkonjunk- Bihang till riksdagens protokoll 19i6. 1 saini. Nr 1. Del 2.

2 Inkomsterna.

tur, gäller detta alltså endast med den viktiga reservationen, att en normal produktionsinriktning eller balans mellan olika inkomstkällor icke förelegat och att konjunkturunderlaget i motsvarande mån framstått såsom instabilt. Som bekant ha omfattande planeringsåtgärder vidtagits bland annat för att förhindra den krisartade utveckling, för vilken risker på denna grund eljest kunde föreligga vid krigets slut.

De senast antydda riskerna lia icke aktualiserats. Förklaringen därtill är i främsta rummet, att exportförsäljningarna kunde komma i gång redan i det sista krigsskedet, innan ännu inskränkningarna i försvarsberedskapen och ersättningsproduktionen börjat göra sitt inflytande gällande. Några svårigheter att placera den på vissa områden friställda arbetskraften lia sålunda i regel icke framträtt. Tvärtom bär det rått fortsatt eller t. o. m. ökad brist på arbetskraft inom vissa områden. Ehuru omställningen till fredsförhållanden ännu ingalunda är fullt genomförd — bl. a. nödvändiggöra svårigheterna att få en tillfredsställande bränsleimport alltjämt särskilda produktionsdispositioner — kan nian likväl säga, att konjunkturunderlaget numera förskjutits över mot exportindustrierna på ett sätt, som ger det en mera normal avvägning. Ur en annan synpunkt innebär detta, att den vid vapenstilleståndet och fredsomställningen aldrig avbrutna högkonjunkturen erhållit en vidare spridning och i samband därmed icke endast konsoliderats utan i viss mån förstärkts.

Samtidigt som den här i korthet karakteriserade konjunkturutvecklingen —■ vilken utförligt behandlas i en redogörelse från konjunkturinstitutet (bihang B) — framstår såsom övervägande fördelaktig ur sysselsättningspolitisk synpunkt, inrymmer den givetvis påtagliga risker av penningpolitisk art. När köpkraften och den totala efterfrågan under kriget bringats upp över vad våra produktiva resurser kunnat tillgodose, har därmed följt en prisstegring och tendenser till fortsatt prisuppgång även utöver den nivå som under senare år i huvudsak stabiliserats. Det är tydligt, alt när nedgången i utgifterna för försvarsberedskapsändamål och ersättningsproduktion vid krigets slut kompenserats genom ökad export, så ha dessa tendenser och därmed förbundna svårigheter kommit att kvarstå. Eftersom exportexpansionen i själva verket kommit att börja före avvecklingen av krisutgiftema, har man t. o. m. att räkna med en tillfällig accentuering av de penningpolitiska vanskligheterna. Denna skärpning i läget är dock mindre betydande, än man kan föreställa sig, örn nian till de alltjämt bestående statliga krisutgifterna lägger värdet av löpande export. Utförseln baseras nämligen i stor utsträckning på tidigare lagerproduktion och motväges därjämte i stigande grad av ökad import. I den mån exporten skett från lager, har den medfört en omvandling av dessa i likvida medel; när nian söker bedöma den samhällsekonomiska balansen, är det emellertid icke denna omvandling av iagerkapitalet, vilken blott i mindre utsträckning torde påverka efterfrågan, som främst är av intresse, utan de föregående löneutbetalningar m. m., som varit nödvändiga för att bygga upp lagren. Av vikt för den fortsatta utvecklingen är den minskning i elasticiteten hos prissystemet mot trycket av stigande efterfrågan, som

Inkomsterna.

framträder i den mån lagren uttömmas. Att exportöverskottet förflutet år i huvudsak finansierats genom statlig kreditgivning är under rådande förhållanden utan direkt betydelse ur penningpolitisk synpunkt; den köpkraftsökande effekten av överskottet är nämligen oberoende av kreditformen. En med den statliga finansieringen förbunden fördel bar varit, att kreditutnyttjandet kunnat i detalj regleras med hänsyn till det inhemska försörjningsläget; den utsträckning i vilken krediterna fått disponeras har sålunda bestämts genom statligt godkännande av inköpsönskemålen.

Ser nian på framtiden, kan nu endast sägas, att en fortsatt reduktion av krisutbetalningarna bör bli möjlig och att man även kan motse en nedgång i exporten, betingad främst av att leveranserna efter den första övergångstiden måste anpassas efter löpande produktion. Härav bör följa en viss avlastning av det finansiella och penningpolitiska trycket. Läget torde dock fortsättningsvis karakteriseras av en total efterfrågan, som överstiger de tillgängliga resurserna, och alltså bära prägeln av en markerad högkonjunktur. Örn icke det internationella konjunkturläget skulle i grund förändras, kan samhällsekonomisk balans väntas nådd, först örn och när en mera tillfredsställande import, i synnerhet av bränslen, kommer till stånd. Redan dessförinnan bör dock avvecklingen av olika internationella regleringar kunna leda till sänkta importkostnader. I vad mån detta medför ett prisfall i Sverige blir i första hand beroende på örn en prisstegring kan undvikas på de stora utländska marknaderna, som motväger de omedelbara kostnadssänkningarna och i olyckligaste fall kan leda till en höjning av den genomsnittliga import- och exportprisnivån. Det är angeläget att undvika, att sådana eventuellt framträdande internationella inflationstendenser få slå in på den svenska marknaden. Detta gäller icke minst med tanke på de alltjämt bestående riskerna för en depression, innan normala ekonomiska förhållanden allmänt återställts.

Den statsfinansiella utvecklingen.

Statsutgifternas utveckling. I fjolårets statsverksproposition lämnades en redogörelse för utvecklingen under krigsåren av olika utgiftsposter på budgeten samt av statsutgifternas finansiering. Ifrågavarande redovisning har nu förts fram t. o. m. budgetåret 1944/45 och ingår i en till detta protokoll såsom bihang C fogad promemoria.

De totala utgifterna å driftbudgeten under det senaste året voro av ungefär samma storleksordning sorn föregående år. En ökning örn 31 miljoner kronor lill 4 103 miljoner kronor iigde dock rum, trots en betydande nedgång beträffande vissa statsutgifter. Sålunda minskades utgifterna å fjärde huvudtiteln med 235 miljoner kronor och utgifterna för rabatter och subventioner med 81 miljoner kronor. Vidare inträdde en minskning av utgifterna för krisförvaltningen under elfte huvudtiteln med 2 miljoner kronor. Å andra sidan ökades kostnaderna för understöd till flyktingar och bidrag

4 Inkomsterna.

till internationellt återuppbyggnadsarbete med 87 miljoner kronor. Bland andra större utgiftsökningar märkas kostnaderna för rörligt tillägg, dyrtidsoch kristillägg m. m. med 71 miljoner kronor. Avskrivningarna för civil investeringsverksamhet stego med 98 miljoner kronor, väsentligen sammanhängande med avskrivningar å tidigare verkställda investeringar av krisbetingad natur. Vidare visade kostnaderna för statlig lagerhållning en ökning med 13 miljoner kronor. Utgifterna för arbetsmarknadsreglerande åtgärder stego med 20 miljoner kronor samt kostnaderna för socialförsäkringen och de statliga pensionerna med 14 miljoner kronor. Slutligen kan nämnas en ökning av utgifterna under sjätte huvudtiteln med 12 miljoner och av räntorna å statsskulden med 23 miljoner kronor.

Här redovisade utgiftsposter svara tillhopa för en ökning örn netto 20 miljoner kronor under 1944/45 i förhållande till 1943/44. Den totala utgiftsstegringen å driftbudgeten uppgår, som nyss nämnts, till 31 miljoner kronor. Ökningen för övriga, i detta sammanhang icke specificerade utgiftsändamål utgör sålunda netto 11 miljoner kronor. Den fördelar sig på ett stort antal poster av olika slag.

Av den totala utgiftsökningen från 1938/39 till 1944/45, 2 754 miljoner kronor, folio 1 580 miljoner kronor på försvarsutgifter och 16 miljoner kronor å kostnader för civilförsvaret m. m. Såsom närmare framgår av tab. 6 i den vid protokollet fogade promemorian, hänför sig huvudparten av den övriga utgittsstegringen under kriget till de nyss angivna särskilda utgiftsgruppema. Ökningen mellan 1938/39 och 1944/45 för i tabellen ej specificerade ändamål uppgår till endast 94 miljoner kronor. Sistnämnda utgiftsgrupp svarade år 1938/39 för 38 procent av de totala utgifterna å driftbudgeten, medan motsvarande procenttal 1944/45 utgjorde endast 15. Det är sålunda tydligt, att ansvällningen av statsutgifterna i allt väsentligt hänför sig till ett fåtal ändamål, som i huvudfallen aktualiserats först under kriget och då icke kunnat skjutas åt sidan. De övriga statsutgifterna svara under de sex år, som översikten omfattar, endast för en utgiftsökning på cirka 100 miljoner kronor, vilket återspeglar den mycket restriktiva utgiftspolitik som genomförts, i den mån krigsförhållandena icke direkt eller indirekt skapat ett tvångsläge.

Statsutgifternas finansiering. Under det senaste budgetåret finansierades 79 procent av utgifterna å driftbudgeten medelst egentliga statsinkomster, vilket är den högsta siffran under kriget. Motsvarande procenttal för år 1943/44 var 76 och för 1942/43 67. Under perioden 1 juli 1939—30 juni 1945 ha utgifterna å driftbudgeten uppgått till sammanlagt 21,7 miljarder kronor, medan inkomsterna belöpt til! 15,2 miljarder kronor, motsvarande 70 procent av utgifterna. Underskottet å driftbudgeten har under de senaste åren visat en successiv minskning, som helt förklaras av en stegring av inkomsterna vid en relativt stabiliserad utgiftsnivå.

Utvecklingen under krigsåren beträffande statsskulden belyses i tab. 3 i bihang C. Som av denna tabell framgår ökades statsskulden under det se-

Inkomsterna.

naste budgetåret med 1 179 miljoner kronor mot 1 042 miljoner kronor budgetåret 1943/44. Sistnämnda sillra bör dock lör att bli jämförbar ökas med 442 miljoner kronor, emedan statsskulden kom att utvisa en blott formell minskning med delta belopp i samband med en saldering av vissa fondmedel vid kapitalbudgetens omläggning per den 30 juni 1944. Statsskuldökningen var sålunda reellt 305 miljoner kronor mindre under 1944/45 än under 1943/44.

Det totala statliga utgiftsöverskottet under det senaste budgetåret uppgick till 1 387 miljoner kronor eller nästan exakt samma belopp som närmast föregående år. Förutom genom upplåning, belöpande till nyssnämnda belopp å 1 179 miljoner kronor, finansierades detta utgiftsöverskott genom en kassamedelsförbrukning om 208 miljoner kronor; 1943/44 uppvisade däremot en kassamedelsökning å 102 miljoner kronor.

Beträffande fördelningen av den under föregående budgetår verkställda upplåningen å fonderade och korta lån m. m. torde likaledes få hänvisas till den vid protokollet fogade promemorian. Som av de däri återgivna tabellerna framgår var ökningen av den fonderade statsskulden av ungefär samma storleksordning som under de två närmast förgående budgetåren, medan den tillfälliga statsskulden t. o. m. utvisade en minskning. Denna minskning hänför sig dock helt till verkställda återbetalningar å de av riksbanken under de första krigsåren till riksgäldskontorets förfogande ställda växelkrediterna. Slutligen skedde en relativt kraftig stegring av den upplåning, som avser statsinstitutioner och fonder tillhöriga medel, vilka inlånats direkt av riksgäldskontoret eller genom riksbankens förmedling.

Liksom föregående år ha också verkställts vissa kalkyler rörande statsupplåningens placering. Resultatet härav redovisas i tab. 4. Då tillgängliga uppgifter icke medge exakta beräkningar på detta område, måste de i tabellen återgivna siffrorna i viss utsträckning bli approximativa. Sammanfattningsvis kan dock sägas, att nyupplåningen hos affärsbankerna varit av ungefär samma storleksordning under 1944/45 som 1943/44, medan motsvarande siffror för marknadens del visa en väsentlig minskning. Som tidigare framhållits har den direkta upplåningen i riksbanken nedgått i samband med en minskning av växelkrediterna, vilken minskning under här ifrågavarande period dock i viss mån motväges av att riksbanken samtidigt övertagit statsobligationer.

ökningen av sedelomloppet under 1944/45 var något mindre än under de närmast föregående åren, medan affärsbankernas m. fl. tillgodohavanden å checkräkning i riksbanken t. o. m. utvisade en minskning. Den närmare utvecklingen framgår av tab. 5 i promemorian. Vissa av de övriga i denna tabell återgivna siffrorna lia berörts tidigare; här må endast framhållas, att utvecklingen av »Nettoresultatet av riksbankens samtliga guld- och valutatransaktioner» för det senaste budgetåret bland annat påverkats av en omläggning av vissa till utlandet lämnade krediter.

6 Inkomsterna.

Utfallet av löpande statsreglering. Den av 1945 års riksdag fastställda riksstaten för budgetåret 1945/46 upptog inkomster å driftbudgeten om tillhopa 3 209 miljoner kronor och utgifter örn 3 169 miljoner kronor. Staten utmynnade sålunda i ett överskott å 40 miljoner kronor. Den å beredskapsstaten för försvarsväsendet på driftbudgeten upptagna utgiftssumman, 260 miljoner kronor, uppfördes icke på riksstaten, då intet förhandsbemyndigande att sätta beredskapsstaten i kraft hade inhämtats. Någon allmän beredskapsstat för budgetåret 1945/46 hade icke fastställts.

I fråga om inkomsterna har riksräkenskapsverket i skrivelse den 8 december 1945 framlagt en beräkning av utfallet för innevarande budgetår. Till grund för denna ligga de nu till sitt resultat kända taxeringarna till inkomstoch förmögenhetsskatt för år 1945 samt de räkenskapsmässiga uppgifterna rörande influtna inkomster under tiden juli—oktober samt vissa från vederbörande myndigheter infordrade upplysningar. Budgetårets första fyra månader visa ett inkomstresultat av 643 miljoner kronor mot 654 miljoner kronor föregående budgetår. Större inkomsttillskott visa stämpelmedlen, den allmänna omsättningsskatten, varuskatten oell tobaksskatten. Inleveranserna från de affärsdrivande verken visa däremot en avsevärd nedgång. Tullinkomsterna, som vid budgetårets början voro utomordentligt låga, utvisa från och med september månad stark stegring.

I förhållande till de i riksstaten upptagna inkomstbeloppen visa de beräknade utfallssiffrorna för budgetåret i dess helhet ett betydande överskott för de flesta inkomsttitlarna. För de direkta skatterna motses en merinkomst av sammanlagt 53 miljoner kronor, varav för inkomst- och förmögenhetsskatten och krigskonjunkturskatten vardera 20 och för värnskatten 14 miljoner kronor, medan den särskilda skatten å förmögenhet beräknas visa ett underskott av 1 miljon kronor. Av de inkomsttitlar, som bero av omsättningen inom landet, beräknas stämpelmedlen ge 16 miljoner kronor, allmän omsättningsskatt och varuskatt tillhopa 20 miljoner kronor, tobaksskatten 10 miljoner kronor och inkomsterna av rusdryckshanteringen 32 miljoner kronor mer än som beräknats i riksstaten. Tilläggsskatterna å bensin, vilka avskaffats från och med den 1 januari 1946, beräknas inflyta med endast 12 miljoner kronor mot i riksstaten upptagna 40 miljoner kronor, vilket ger ett underskott av 28 miljoner kronor. För automobilskattemedlen förutses däremot en merinkomst å sammanlagt 35 miljoner kronor, varav 30 miljoner kronor för bensinskatten. Jämväl tullinkomsterna väntas ge en merinkomst av 30 miljoner kronor. Skatten å kaffe väntas visa ett överskott av 12 miljoner kronor. Under titeln uppbörd i statens verksamhet beräknas en merinkomst av sammanlagt nära 7 miljoner kronor. För diverse inkomster motses en merinkomst om drygt 5 miljoner kronor, varav 1 miljon kronor på totalisatormedlen. Affärsverksfonderna förutses lämna sammanlagt 29 miljoner kronor mer än beräknat; beloppet utgör skillnaden mellan förutsedda merinkomster för statens järnvägar och statens vattenfallsverk med respektive 30 och 2 miljoner kronor och en väntad brist för telegrafverket med 3 miljoner kronor. För diverse kapitalfonder beräknas en merinkomst å 9 miljoner kro-

Inkomsterna.

lior. De å vissa andra inkomsttitlar motsedda merinkomsterna utgöra, efter avdrag av vissa smärre underskott, tillhopa 4 miljoner kronor.

De motsedda överskotten och bristerna i förhållande till inkomstberäkningarna i riksstaten resultera i ett nettoöverskott på 234 miljoner kronor. 1 detta belopp inräknas merinkomst av automobilskattemedel och totalisatormedel med respektive 35 och 1 miljoner kronor. Av skäl som i annat sammanhang närmare utvecklas, är överskottet av automobilskattemedlen att likställa med en begränsning av belastningen av allmänna budgeten av motsvarande omfattning.

Inkomsterna å driftbudgeten för löpande budgetår beräknas i enlighet med det anförda nu till sammanlagt i runt tal 3 443 miljoner kronor.

Den för innevarande budgetår fastställda riksstatens utgiftssida upptar anslag på sammanlagt 3 169 miljoner kronor, varjämte på tilläggsstat I anvisats tillhopa 217 miljoner kronor. De sammanlagda anslagen uppgå sålunda till 3 386 miljoner kronor. Beträffande utfallet kan förutses en besparing på de under fjärde huvudtiteln uppförda anslagen till avveckling av försvarsberedskapen, beroende på att vissa utgifter sannolikt komma att överskjutas från innevarande till nästföljande budgetår. Ovisshet råder ännu örn storleken av denna besparing; i denna preliminära uppskattning upptages den provisoriskt med 20 miljoner kronor. Enligt beslut av riksdagen skola vidare besparingar å anvisningar under fjärde huvudtiteln å i runt tal 100 miljoner kronor under innevarande budgetår överföras till budgetutjämningsfonden. Härtill komma emellertid de utgifter, för vilka medel i annat sammanhang denna dag äskas i proposition nr 2 angående tilläggsstat II lill årets riksstat. Utgiftssumman enligt propositionen uppgår till 40 miljoner kronor, vartill senare under riksdagen torde komma avskrivningsanslag å ungefär 8 miljoner kronor för nu äskade kapitalinvesteringar. Den för innevarande budgetår genomförda löneförbättringen torde — utöver de på tilläggsstat II upptagna anslagen — innebära en belastning med i runi tal 19 miljoner kronor av affärsverkens rörelseinkomst. De totala utgifterna på tilläggsstat II kunna — örn inkomstminskningen för affärsverken här räknas som utgift — efter avrundning beräknas till 70 miljoner kronor.

Sammanlagt kunna således utgifterna under innevarande budgetår uppskattas lill (3 386 — 20— 100 + 70=) 3 336 miljoner kronor.

En sammanställning av sålunda beräknade inkomster och utgifter ger vid handen, att det formella budgetöverskottet skulle uppgå till (3 443 — 3 336 =) i runt tal 1 0 0 miljoner k rönö r.

Det verkliga budgetutfallet — alltså skillnaden mellan inkomsterna och de faktiska utbetalningarna å driftbudgetens anslag — crhålles, örn från en beräknad nettominskning av anslagsreservationerna å driftbudgeten dragés det förutsedda formella överskottet. Denna reservationsminskning kan beräknas uppgå til! 250 miljoner kronor, fördelad huvudsakligen på fjärde, femte och sjunde huvudtitlarna samt på avskrivningstiteln. Det verkliga underskottet skulle med denna beräkning bliva av storleksordningen (250— 100=) 1 50 miljoner kronor. Motsvarande siffra under bud-

8 Inkomsterna.

getåret 1944/45 utgjorde 850 miljoner kronor. Även om den nu framlagda kalkylen är relativt osäker, kan sålunda med visshet motses en mycket betydande förbättring i utfallet av driftbudgeten i jämförelse med föregående budgetår. Det är att märka, att då likväl icke mindre än 200 miljoner kronor disponerats för avskrivning av äldre kapitalinvesteringar. Denna avskrivning är till sin ekonomiska innebörd att likställa med ett driftbudgetöverskott. Ekonomiskt sett kan därför löpande driftbudget antagas komma att bliva jämnt balanserad, för den händelse nya betydande utgifter ej skulle komma att visa sig nödvändiga.

Riksstatsförslaget.

Allmän översikt. Det förslag till riksstat för budgetåret 1946/47, som nu framlägges, visar på driftbudgeten en inkomstsumma av 3 257 miljoner kronor och utgifter på sammanlagt 3 258 miljoner kronor.

På driftbudgeten i riksstaten för innevarande budgetår upptagas inkomsterna med 3 209 miljoner kronor och utgifterna med 3 169 miljoner kronor. Driftbudgeten utvisar alltså ett överskott av 40 miljoner kronor. Jämföras gällande riksstat och riksstatsförslaget för nästa budgetår, framträder en ökning av inkomsterna med 48 miljoner kronor och av utgifterna med 89 miljoner kronor.

I det följande skall en närmare redogörelse lämnas för utgiftsutvecklingen under olika huvudtitlar samt för inkomstberäkningen. Inledningsvis torde jag få i korthet angiva de viktigare förändringar, som återspeglas i de anförda inkomst- och utgiftsstegringarna.

Den totala utgiftsökningen på 89 miljoner kronor utgör saldot mellan en höjning av anslagssumman för civila ändamål med 145 miljoner kronor och en utgiftsminskning för försvarsändamål (inklusive avskrivningar) av 56 miljoner kronor.

Utgiftsminskningen för försvaret är främst att tillskriva en nedgång i kostnaderna för beredskapens avveckling, sänkta drivmedelspriser och minskade anslag till vissa materielanskaffningar. Liksom innevarande budgetår belastas riksstaten med betydande regleringar av merutgifter till följd av prisstegring. Nämnda utgiftsregleringar belöpa till stor del på vissa engångsanslag för materielanskaffning och byggnadsändamål och äro således i denna del av engångsnatur. Efter korrigering för dessa och andra kostnader, som falla utom ramen för femårsplanens kalkyler, visa försvarsutgifterna ett underskridande med 16 miljoner kronor av den kostnad, som inom samma ram skulle falla pa budgetåret 1946/47 såsom det sista i femårsplanen ingående budgetåret.

De civila utgifternas stegring med 145 miljoner kronor utgör till största delen saldot mellan ett fåtal stora ökningar och minskningar. De åsyftade ökningarna uppgå till 243 miljoner kronor, fördelade på 43 miljoner kronor preliminärt beräknade för provisorisk förbättring av folkpensioner, 62 miljoner kronor i utgiftsökning på automobilskattemedlens specialbudget, 40 mil-

Inkomsterna.

joner kronor till höjda löner och pensioner, 24 miljoner kronor i ökade räntor på statsskulden och 74 miljoner kronor för en preliminär uppräkning av medelsanvisningen till avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster. De nyss berörda utgiftsminskningarna åter uppgå till 147 miljoner kronor, varav 75 miljoner kronor utgöra en nied hänsyn till arbetsmarknadsläget och förefintliga reserverade medel företagen, delvis preliminär nedräkning av arbetslöshetsanslagen, 20 miljoner kronor hänföra sig till bortfall eller minskning av anslag till flyktinghjälp och närstående krisändamål, 17 miljoner kronor utgöra nedskärningar av anslag till krisförvaltningen under elfte huvudtiteln samt 35 miljoner kronor preliminärt beräknade minskningar å anslagen till prisrabattering å vissa livsmedel samt förmalningsersättningar.

De nu redovisade större anslagsförändringarna innebära en nettoökning med (243 — 147 =) 96 miljoner kronor. Den återstående civila utgiftsstegringen å driftbudgeten utgör alltså (145 — 96 —) 49 miljoner kronor. De nettoökningar på femte och åttonde huvudtitlarna, som föreligga sedan de förut redovisade anslagsförändringarna frånräknats, uppgå till 22 miljoner kronor för vardera huvudtiteln eller till sammanlagt 44 miljoner kronor. Skillnaden mellan sistnämnda belopp och förenämnda belopp av 49 miljoner kronor svarar mot saldot mellan nettoökningar om sammanlagt 11 miljoner kronor på vissa återstående titlar å driftbudgeten och nettominskningar om sammanlagt 6 miljoner kronor på de övriga titlarna.

Under femte huvudtiteln föreligger bland annat en automatisk utgiftsökning med 10 miljoner kronor för sjukförsäkringen. I övrigt förklaras höjningen av huvudtitelns summa av utgiftsstegringar för ett flertal skilda ändamål, till avsevärd del av automatisk natur. Liknande är förhållandet med åttonde huvudtiteln, där bland annat en automatisk ökning med 8 miljoner kronor till bidrag till skolbyggnader föreligger. Beträffande dessa och övriga huvudtitlar hänvisar jag till det följande.

Vad slutligen angår inkomstberäkningen, må här nämnas, att bakom nettoökningen på 48 miljoner kronor i förhållande till riksstaten för innevarande budgetår ligga jämförelsevis stora förskjutningar i motsatta riktningar. Sålunda beräknas uppbördsomläggningen övergångsvis medföra en minskning av uppbörden av inkomst- och förmögenhetsskatt (inklusive värnskatt) under nästa budgetår. Därjämte förutses en minskning av inkomsterna från postverket, telegrafverket och statens järnvägar, till stor del på grund av lönehöjning för de anställda. Å andra sidan emotses ökningar för bl. a. krigskonjunkturskatten samt inkomstgruppen tullar och acciser.

Utgifter för försvarsviisendet. Enligt den femårsplan för försvarsväsendets utbyggnad, som fastställdes av 1942 års riksdag, .skulle försvarskostnaderna under perioden 1942—47 i genomsnitt uppgå till i ruut tal 755 miljoner kronor för budgetår för alt därefter sjunka lill 650 miljoner kronor för budgetår. Av årskostnaderna under uppsättningstiden folio enligt planen 32 miljoner kronor på avskrivningar av nya byggnader och 157 miljoner kronor

10 Inkomsterna.

på övriga engångskostnader. Dessa beräkningar grundades på prisläget den 1 juli 1941. Kostnader betingade av prisstegring utöver detta läge skulle få föranleda ett överskridande av ramen.

En år 1944 beslutad utvidgning av femårsplanen beräknades draga en kostnad av 58 miljoner kronor, därav 7 miljoner kronor för avskrivningar. Efter avdrag för de besparingar, som förutsatts skola åvägabringas till motvägande av denna merkostnad, har totalkostnaden för femårsperioden beräknats lill ett belopp som med 32 miljoner kronor överstiger den ursprungligen beräknade kostnaden. Det överskjutande beloppet förutsättes skola tillläggas genomsnittskostnaden för nästa budgetår och sålunda öka budgelårets andel i totalkostnaden till 787 miljoner kronor.

Försvarsplanens kostnader, vilka avsågo försvarsväsendets fredsorganisation, förutsattes uppförda å riksstaten, medan däremot kostnaderna för erfordeilig försvarsberedskap skulle bestridas från förskottsstaten för försvarsväsendet. Enligt senare tillämpad praxis har emellertid en stor del av de av försvarsberedskapen föranledda engångsutgiftema bestritts medelst direkt medelsanvisning å riksstaten. Å andra sidan har, såsom närmare beröres vid anmälan av fjärde huvudtiteln i årets statsverksproposition, den omständigheten, att vissa utgiftsgrupper, särskilt underhållsanslagen, blivit för lågt beräknade i försvarsplanen, i förening med sättet för beredskapstidens utgiftsredovisning medfört, att en del av de kostnader, som rätteligen skulle ha belastat riksstaten och därmed även försvarsbeslutets kostnadsram, i stället lia kommit att bestridas av förskottsanslag.

Enligt föreliggande beräkningar, för vilka chefen för försvarsdepartementet i nyssnämnda sammanhang redogör och vilka av nyss antydda skäl äro grundade på i huvudsak formella medelsanvisningar, synes kostnadsramen under budgetåren 1942/43—1945/46 komma att överskridas med 18 miljoner kronor. Överskridandet är till väsentlig del att hänföra till automatiska kostnadsstegringar, vilka ej i full utsträckning synas ha beaktats i de till grund för försvarsbeslutet liggande beräkningarna, samt till redan beslutade nya ändamål, som ej heller inberäknats i försvarsbeslutet. Härtill kommer en summa av 147 miljoner kronor, motsvarande prisstegring utöver prisläget den 1 juli 1941 — prisstegringen å byggnader ej inberäknad — varjämte sammanlagt 475 miljoner kronor anvisats utöver kostnadsramen för bestridande av vissa utgifter för beredskapen och dess avveckling samt av kostnader för andra ändamål, som falla utanför nämnda ram.

För nästa budgetår äskas å fjärde huvudtiteln sammanlagt 900 miljoner kronor. Härtill komma avskrivningsanslag å tillhopa 39 miljoner kronor. Den på budgetåret belöpande kostnaden enligt försvarsbeslutet med senare utvidgning därav överskrides alltså formellt med (900 + 39 — 787 =) 152 miljoner kronor.

överskridandet hänför sig till ett belopp av 128 miljoner kronor till prisstegringar, vissa lönetillägg därunder inbegripna. Detta belopp får anses falla utom kostnadsramen. Ytterligare 40 miljoner kronor av överskridandet hänföra sig till ändamål vid sidan av försvarsbeslutet. Härav belöpa 30 miljoner

Inkomsterna.

kronor på avvecklingen av försvarsberedskapen och 9 miljoner kronor på bidrag till ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring.

Enligt dessa beräkningar skulle femårsplanens kostnadsram för budgetåret 1946/47 komma att underskridas med (152 — 128 — 40 =) 16 miljoner kronor. Då enligt vad förut nämnts för tiden till budgetårets början beräknas ett överskridande med 18 miljoner kronor, skulle resultatet för hela femårsperioden bli ett överskridande med 2 miljoner kronor. Enligt vad jag inhämtat anser sig emellertid chefen för försvarsdepartementet försiktigtvis böra räkna med att en ytterligare belastning av kostnadsramen med omkring 11 miljoner kronor kan framkomma som resultat vid prövningen av vissa till behandling återstående anslagsfrågor. Av redogörelse som lämnas vid anmälan av fjärde huvudtiteln framgår vidare, att beräkningarna skulle lia utvisat ett större överskridande, örn man fortfarande skolat räkna med de i försvarsbeslutet förutsatta drivmedelspriserna och örn beräkningarna kunnat grundas på en mera rättvisande redovisning av utgifterna under huvudtiteln.

En jämförelse mellan försvarskostnaderna enligt gällande riksstat och enligt statsverkspropositionen ger vid handen, att en minskning kommit till stånd på fjärde huvudtiteln med 54,5 miljoner kronor samtidigt som avskrivningskostnaderna minskats med omkring 1,4 miljoner kronor. En sammanlagd minskning med närmare 56 miljoner kronor föreligger alltså.

Utgifter för civila ändamål. Vid anmälan av finansplanen i f jolårets statsverksproposition erinrades om de restriktiva principer, som vid prövningen av anslagsäskandena för civila ändamål under krigsåren följts i anslutning till de fastställda riktlinjerna för den ekonomiska politiken. Under de senaste åren har man, såsom i angivna sammanhang framhölls, sökt att i huvudsak hålla den relativt snäva utgiftsramen från de första krigsåren, även örn eftergifter i viss utsträckning måst göras för olika under kriget aktualiserade utgiftsbehov, som icke kunnat skjutas åt sidan. Under det gångna året har krigets avslutande och möjligheterna att avveckla den förstärkta försvarsberedskapen medfört en ekonomisk avlastning, vilken självfallet sträckt sina verkningar in på den civila sidan av budgetarbetet. Under trycket av krisens efterverkningar och framför allt i betraktande av de risker för en ur penningpolitisk synpunkt ogynnsam utveckling, som på sätt förut berörts framträda vid en överblick av det rådande ekonomiska läget, har emellertid synnerlig försiktighet vid anslagsprövningen varit påkallad. De ytterligare eftergifter för olika anslagsbehov, som nu förekommit, lia i första hand fatt syfta till att fylla vissa med tiden alltmera framträdande brister i den statliga verksamheten och alt lätta trycket för mera eftersatta samhällsgrupper. Fortfarande lia emellertid åtskilliga anmälda utgiftsändamål, ehuru väl försvarliga ur samhällsintressets synpunkt, måst lämnas åsido.

Vid framläggandet av fjolårets statsverksproposition rådde fortfarande i stort sett avbrott i löneregleringsarbetet. I propositionen upptogos visserli-

12 Inkomsterna.

gen en del löneregleringsfrågor, men dessa vörö av begränsad räckvidd. Under loppet av 1944 hade frågan om en allmän löneförbättring för de statsanställda trätt i förgrunden, men de provisoriska förbättringar, sorn beslutats bosten 1944, såväl som de ytterligare förbättringar, vilka tillkomna) våren 1945, voro i princip begränsade till anställningshavare i de lägsta lönelägena. Efter krigets avslutande bär emellertid lönefrågan kommit i ändrat läge. Arbetet på en ny allmän lönereglering inom statsförvaltningen och det statsunderstödda skolväsendet har igångsatts, och vissa riktlinjer lia uppdragits för en omprövning av tjänstemännens reallöner med hänsyn tagen till utvecklingen efter den senaste löneregleringen och till efterkrigslägets ekonomiska förhållanden. För nästa budgetår har en utbyggnad av den nu gällande provisoriska lönetilläggsregleringen ansetts böra företagas i avvaktan på den definitiva löneregleringen. Förslag härom är avsett att genom särskild proposition denna dag föreläggas riksdagen. Förslaget innefattar även en engångsutbetalning av lönetillägg under loppet av innevarande budgetår. Härutöver lia liksom förra året några löneregleringsfrågor av mera speciell innebörd ansetts nu böra upptagas till behandling.

Anslagen till myndigheternas omkostnader samt till materielanskaffning m. m. ha i allmänhet beräknats med utgångspunkt från nuvarande priser och i viss utsträckning — såsom beträffande bränsleposterna — under antagande, att försörjningsläget alltjämt skall föranleda en viss begränsning av förbrukningen. Vad de löpande omkostnadsanslagen angår, har man under de gångna åren sökt att i möjligaste mån möta kostnadsstegringarna med rationaliseringar och ökad sparsamhet. Redan i fjolårets statsverksproposition höjdes emellertid flera anslag och anslagsposter, sedan det visat sig, att överskridanden av de tidigare fastställda beloppen blivit nödvändiga för tillgodoseende av behov som ej utan allvarlig olägenhet kunde åsidosättas. Vissa ytterligare uppräkningar föreslås i år av samma skäl. Bland de mera genomgående anslagshöjningarna må vidare nämnas en fortsatt uppräkning av de under kriget starkt begränsade men under fjolåret i vissa fall något höjda medelsanvisningarna till bokinköp, materiel m. m. vid vetenskapliga m. fl. institutioner. En utgiftsgrupp, beträffande vilken stark återhållsamhet fortfarande iakttages, är reseanslagen.

Med avseende å anslagsfrågor, som icke vid uppgörandet av riksstatsförslaget förelegat fullt utredda, har i år tillämpats samma förfaringssätt som de närmast föregående åren. Nya ändamål, som eventuellt böra erhålla anslag men för vilka anslag ännu icke kunna definitivt äskas, ha sålunda i regel förebådats genom uppförande av beräknade anslag endast i de fall, då ett preliminärt ståndpunktstagande kunnat ske med stöd av den utredning, som förelegat. I den mån under budgetarbetet anmälda äskanden, som av angivna skäl ej förebådats, senare under riksdagen komma att föreligga fullt utredda och därvid anses böra godtagas, komma förslag då att framläggas för riksdagen, oaktat medel ej beräknats i statsverkspropositionen. Anslagsäskanden, som inkomma först efter budgetarbetets avslutning, torde i regel icke kunna bli föremål för framställning till årets riksdag.

Inkomsterna.

13 Jag torde nu få lämna en översikt över de mera framträdande ändringarna i de civila utgifterna på driftbudgeten i årets statsverksproposition jämtörda med utgifterna i riksslaten för innevarande budgetår.

Andra huvudtiteln utvisar en utgiftsökning av 2,1 miljoner kronor. Härav falla 0.8 miljon kronor på det provisoriska lönetillägget och 0,5 miljon kronor på häradsrätternas avlöningsanslag, som höjts huvudsakligen med hänsyn till arvodesreglering för tingsnotarie!' m. fl.

Tredje huvudtiteln företer några anslagshöjningar, däribland 0,4 miljon kronor på avlöningsanslagen till utrikesrepresentationen. Emellertid ha två anslag till ersättningar för viss utländsk egendom om vardera 1 miljon kronor nedräknats till vardera 0,1 miljon kronor, därav det ena preliminärt. Huvudtiteln utvisar därför en nettominskning av 0,9 miljon kronor.

Under femte huvudtiteln domineras utvecklingen å ena sidan av en i huvudsak preliminärt beräknad reduktion av anslagen för bekämpande av arbetslösheten — företagen med hänsyn till arbetsmarknadsläget och tillgång till reserverade medel —- med nära 75 miljoner kronor och en minskning av kostnaderna för flyktinghjälp jämte närstående ändamål med nära 20 miljoner kronor samt å andra sidan av en nytillkommande, preliminärt beräknad kostnad av 43 miljoner kronor för provisorisk förbättring av folkpensioner samt utgiftsstegringar med nära 10 miljoner kronor för sjukförsäkringen och 6,3 miljoner kronor för provisoriskt lönetillägg. Ehuru dessa förändringar resultera i en utgiftsminskning av över 35 miljoner kronor, stannar nettominskningen å huvudtiteln vid drygt 23 miljoner kronor. Skillnaden mellan sistnämnda två belopp, omkring 12 miljoner kronor, utgör saldot mellan ett flertal ökningar och några minskningar i utgifterna under huvudtiteln. Bland de större utgiftsstegringarna märkas höjningar med 5 miljoner kronor för sjukvårdsanstalter och 1,5 miljoner kronor på olika hälsovårdsanslag, en preliminär uppräkning av anslagen till häradsskrivarna med 4,3 miljoner kronor i samband med uppbördsreformen samt en höjning med 0,8 miljon kronor för statens utlänningskommission. Av de större utgiftsminskningarna falla 1 miljon kronor på arbetslöshetsförsäkringen. Anslaget till barnbidrag under folkpensioneringen har nedräknats med 1,1 miljoner kronor. Vidare har ett bidragsanslag å 1 miljon kronor för samlingslokaler bortfallit och anslagen till civilförsvaret preliminärt nedräknats med 0,8 miljon kronor.

För sjätte huvudtiteln föreligger en nettoökning av närmare 62 miljoner kronor. Därav komma 57 miljoner kronor på vägunderhåll och vägbyggnader. Vissa myndighetsanslag lia undergått relativt stora uppräkningar, därav väg- och vattenbyggnadsstyrelsens och vägförvaltningarnas anslag preliminärt med 4,2 miljoner kronor och anslagen till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut med 0,7 miljon kronor. Härtill kommer en utgiftsökning av tillhopa 1,4 miljoner kronor på anslagen till kristillägg och provisoriskt lönetillägg. För bidrag till vatten- och avloppsledningar avses ett med 1 miljon kronor höjt belopp. För planering av allmänna arbeten

14 Inkomsterna.

tillkommer ett anslag av 2,5 miljoner kronor. Å andra sidan ha ersättningarna till postverket för befordran av vissa försändelser och för skatteuppbörd nedräknats med nära 6 miljoner kronor. Ett anslag av närmare 0,4 miljon kronor till ersättning åt järnvägarna för flyktingtransporter m. m. har bortfallit.

Under sjunde huvudtiteln har övergången till fredsförhållanden medfört en uppräkning av tullverkets anslag med 2 miljoner kronor, därav 0,6 miljon kronor till fartygsanskaffning för kustbevakningen. För tolagsersättning beräknas en automatisk utgiftsökning av 1 miljon kronor. Utgifterna för provisoriskt lönetillägg lia uppräknats med 2,9 miljoner kronor. Emellertid bortfalla engångsanslagen till folkbokföringen å sammanlagt 3,7 miljoner kronor. Taxeringskostnaderna lia upptagits 1 miljon kronor lägre än i gällande riksstat, ökningen av huvudtitelns slutsumma stannar därför vid

l, 9 miljoner kronor.

Åttonde huvudtiteln utvisar en ökning med nära 35 miljoner kronor. Denna fördelar sig på ett flertal anslag, därav åtskilliga preliminärt beräknade. De största anslagsökningarna falla på provisoriskt lönetillägg med 12,2 miljoner kronor oell fria läroböcker vid folkskoleväsendet med 5,5 miljoner kronor samt på en beslutad omreglering av bidragsgrunderna för folkskolebyggnader med 8 miljoner kronor. I övrigt falla höjningarna huvudsakligen på tekniska högskolorna med 3,1 miljoner kronor, allmänna läroverkens avlöningsanslag med 2,4 miljoner kronor, stipendier åt lärjungar vid högre läroanstalter med 2,1 miljoner kronor, folk- och småskoleseminarier med 1,3 miljoner kronor, bidrag till avlöning åt slöjdlärare vid folkskolor

m. fl. med 0,8 miljon kronor, bidrag till skolhemsbyggnader, skolskjutsar och skolbarnsbespisning med tillhopa 2 miljoner kronor, anslagen till kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning med 2 miljoner kronor samt ersättning till statens allmänna fastighetsfond med 0,9 miljon kronor. Bland större utgiftsminskningar må nämnas en sänkning av kristilläggsanslaget med 7 miljoner kronor, sammanhängande med ändring i redovisningsgrunderna, samt minskning av anslaget till yrkesutbildning i beredskapskurser med 2 miljoner kronor.

Utgiftssumman under nionde huvudtiteln ökas — bortsett från överflyttning från elfte huvudtiteln av anslagen till prisrabattering och förmalningsersättningar, vilka nu preliminärt upptagas till sammanlagt 105 miljoner kronor — med 3,4 miljoner kronor. Av anslagshöjningarna falla 1 miljon kronor på bidrag till byggnadsarbeten vid vissa lantbruksundervisningsanstalter, 0,5 miljon kronor på avsättning till fonden för premielån till egnahemslåntagare, 2 miljoner kronor på planering av allmänna arbeten och 0,7 miljon kronor på provisoriskt lönetillägg. På grund av uppräkning av inkomsttiteln totalisatormedel beräknas avsättningsanslaget till stuteriväsendets fond böjt med 0,9 miljon kronor. Anslag till stödjande av lin- och hampodling örn tillhopa 2,1 miljoner kronor bortfalla, och vissa skogsvårdsanslag beräknas, delvis preliminärt, 0,5 miljon kronor lägre än innevarande budgetår.

Inkomsterna.

15 Tionde huvudtitelns utgiftssumma har stigit med 2,4 miljoner kronor. Avsättningarna till fonderna för idrottens och friluftslivets främjande samt lotterimedelsfonden lia ökats med tillhopa 1,6 miljoner kronor, kommittéanslaget med 0,3 miljon kronor och anslaget till provisoriskt lönetillägg med 0,8 miljon kronor. Ett anslag av 0,8 miljon kronor till djupborming efter salt och olja har bortfallit.

Elfte huvudtiteln företer betydande utgiftsminskningar. Frånsett överflyttningen till nionde huvudtiteln av anslagen till prisrabattering och förmalningsersättningar, vilka för innevarande budgetår uppgått till sammanlagt 140 miljoner kronor, uppgår minskningen av utgiftssumman till över 19 miljoner kronor. Härav falla omkring 17 miljoner kronor på krisförvaltningen och 1,5 miljoner kronor på statlig lagerhållning m. m.

Tolfte huvudtiteln visar en ökning av närmare 15 miljoner kronor, varav över 5 miljoner kronor belöpa på förbättring av äldre pensioner och återstoden i huvudsak utgör automatisk kostnadsstegring.

För de under utgifter för statens kapitalfonder uppförda titlarna föreligga ökningar med 0,6 miljon kronor för luftfartsfonden, 24 miljoner kronor för räntor å statsskulden, 5 miljoner kronor för a vskrivning av nya kapitalinvesteringar (civila ändamål) samt preliminärt beräknade 74 miljoner kronor för avskrivning av oreglerade kapital medelsförluster.

Inkomstberäkningen. Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för nästa budgetår bygger på förutsättningen, alt de under kriget beslutade skattehöjningarna och nya skatterna, med undantag för tilläggsskatterna å bensin, skola fortbestå.

1 jämförelse med de å riksstaten för löpande budgetår uppförda inkomsterna innebär riksräkenskapsverkets uppskattning, att statens intäkter skulle stiga med i runt tal 80 miljoner kronor. I förhållande lill det beräknade utfallet för löpande budgetår motses emellertid en nettominskning med 154 miljoner kronor. Egentliga statsinkomster beräknas minska med 142 miljoner kronor och inkomster av statens kapitalfonder med 12 miljoner kronor. För de skattetitlar, som beröras av omläggningen av uppbördsförfarandet, framkommer en inkomstminskning i förhållande till det beräknade utfallet av gällande riksstat på omkring 300 miljoner kronor. Denna sammanhänger med den skatteförlust vilken uppstår under nästa budgetår, huvudsakligen beroende på en förskjutning av liden för skattebetalningarna; denna förlust har beräknats till omkring 350 miljoner kronor. Utvecklingen av inkomsterna av statens kapitalfonder bestämmes väsentligen av den fortsatta nedgången av affärsverkens avkastning.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning visar i detalj följande mera framträdande förändringar i förhållande till gällande riksstat.

För inkomst- och förmögenhetsskatten, värnskatten samt den särskilda förmögenhetsskatten, vilka efter omläggningen av uppbördsförfarandet skola inflyta som preliminärskatt på särskild litel, beräknas en sammanlagd minskning nied 264 miljoner kronor beroende på nyssnämnda skattebortfall. För

16 Inkomsterna.

krigskonjunkturskatten antages en inkomstökning på 60 miljoner kronor komma till stånd i samband med det vid skattens avveckling förutsedda avräkningsförfarandet. Stämpelmedlen beräknas öka 10 miljoner kronor. Automobilskattemedlens båda inkomsttitlar beräknas, med beaktande av den vid fjolårets riksdag vidtagna skattehöjningen, sammanlagt ge ett 120 miljoner kronor större belopp än för innevarande budgetår. Av ökningen lalla 20 miljoner kronor på fordonsskatten och 100 miljoner kronor på bensinskatten. Tullmedlen väntas öka 80 miljoner kronor, allmän omsättningsskatt 30 miljoner kronor samt varuskatt och margarinaccis vardera 5 miljoner kronor. Kaffeskatten och tobaksskatten beräknas ge respektive 17 och 10 miljoner kronor större inkomst än som uppförts i riksstaten för löpande budgetår. Inkomsterna av rusdrycksförsäljningsmedlen förutses sjunka med 10 miljoner kronor, medan övriga inkomster av rusdryckshanteringen beräknas stiga med sammanlagt 21 miljoner kronor. Slutligen bortfaller på grund av fjolårets riksdagsbeslut inkomsttiteln tilläggsskatter å bensin, vilken för innevarande budgetår upptagits med 40 miljoner kronor.

För uppbörd i statens verksamhet förutses mindre ökningar under ett stort antal titlar, varigenom den sammanlagda inkomsten beräknas stiga med ej fullt 3 miljoner kronor. Under diverse inkomster beräknas en sammanlagd inkomstökning av 7 miljoner kronor, varav 4 miljoner kronor för lotterimedlen och 3 miljoner kronor för tipsmedlen.

För affärsverksfonderna räknar ämbetsverket med en inkomstminskning i förhållande till gällande riksstat med 9 miljoner kronor. Överskotten från postverket, telegrafverket och statens järnvägar beräknas nedgå med respektive 7, 5 och 5 miljoner kronor, medan ökning förutses för statens vattenfallsverk och domänverket med respektive 7 miljoner och 1 miljon kronor.

Inkomsterna av statens aktier förutses öka med 4 miljoner kronor, vilken ökning nästan helt faller på Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag. Slutligen beräknas inkomsterna under diverse kapitalfonder öka med över 22 miljoner kronor på grund av de under de senaste åren beviljade stora statliga krediterna till utlandet.

Jag torde i det följande få närmare redogöra för de antaganden som ligga till grund för riksräkenskapsverkets inkomstberäkning. Av den därvid lämnade översikten över utvecklingen under de olika inkomsttitlarna framgår, att jag i huvudsak ansett mig böra preliminärt godtaga ämbetsverkets uppskattningar med det undantaget likväl, att överskotten av affärsverkens och fabrikstyrelsens rörelse ansetts böra nedräknas med sammanlagt 35 miljoner kronor i anledning av det i annat sammanhang denna dag framlagda förslaget örn tillfälligt lönetillägg lill befattningshavare i statens tjänst. Därjämte lia smärre justeringar vidtagits på ett antal punkter.

Medan riksräkenskapsverkets inkomstberäkning slutar på en inkomstsumha å driftbudgeten av 3 289 miljoner kronor, förordar jag, såsom tidigare angivits, att inkomsterna beräknas till sammanlagt 3 257 miljoner kronor. Jag förutsätter, att inkomstberäkningen underkastas en allmän översyn i samband med det slutliga fastställandet av riksstaten.

Inkomsterna.

17 Budgetläget.

Mot en sålunda uppskattad inkomstsumma på 3 257 miljoner kronor stå de förut beräknade utgifterna på 3 258 miljoner kronor. Budgeten är således balanserad. Vid tidigare redogörelser för budgetläget under de senast förflutna krisåren har det framhållits såsom sannolikt, att sedan den omedelbara försvarsberedskapen upphört och vissa andra av krigsläget föranledda utgifter bortfallit, en förbättring i budgetläget skulle inträda, som icke blott möjliggjorde en återgång till en i traditionell mening balanserad budget utan också vid oförändrade grunder för beskattningen skulle leda till ett icke obetydligt överskott. Antagandet har såtillvida visat sig vara riktigt, som ett dylikt överskott på 300 å 400 miljoner kronor skulle lia förelegat, örn icke den beslutade uppbördsreformen fört med sig ett inkomstbortfall, och alltså för nästa budgetår en därmed sammanhängande skattelättnad.

Men icke blott i detta hänseende får den nu framlagda budgeten betraktas som en övergångsbudget och den framräknade balansen mellan inkomster och utgifter anses för preliminär. I fråga örn både utgifter och inkomster förestå överväganden, som komma att bli bestämmande för budget- och finanspolitiken under den framtid som nu kan överblickas. Reformer på socialpolitikens och undervisningspolitikens områden med vittgående konsekvenser för budgetens utgiftssida äro under förberedelse. Åtgärder som ännu mera direkt ta sikte på en utveckling av våra produktiva tillgångar inom olika näringsgrenar komma likaledes att kräva ökade bidrag från statens sida. Innan lönerna för de i statens tjänst anställda blivit reglerade i anslutning till utvecklingen på arbetsmarknaden i övrigt och till den återhämtning i vårt ekonomiska läge, som kan antagas inträda, torde en ytterligare, icke obetydlig ökning av statsutgifterna vara att räkna med. Å andra sidan lia under krisåren utgiftsökningar inträtt, om vilkas framtida omfattning det ännu icke torde vara möjligt att med bestämdhet uttala sig. Det gäller framförallt dels vad som sammanfattas under rubriken subventioner och rabatter, dels vad som kommer att bli ordinarie försvarsutgifter.

Men också inkomstsidan måste bli föremål för en ny prövning. Riksdagen har uttalat den förväntan, att den allmänna omsättningsskatten icke skall kvarstå längre än omständigheterna göra det nödvändigt. Förhoppningar ha kommit till uttryck, att även den direkta inkomstskatten skall kunna sänkas, åtminstone för de svagare ställda inkomsttagarna. En utredning pågår om den framtida utformningen av skatterna både på inkomst och förmögenhet, och förslag i dessa ärenden böra kunna bli föremål för behandling vid innevarande riksdag.

Det är uppenbart, att intet avgörande i fråga om skatternas höjd eller deras fördelning kan träffas annat än i samband med ett övervägande av de utgifter som anses nödvändiga och av sättet för deras finansiering. Det torde därvid vara ofrånkomligt alt även ta upp till behandling de frågor som äro

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 1. Del 2.

18 Inkomsterna.

knutna till problemet om budgetens balansering. I tidigare finansplaner halde! funnits anledning att erinra om vikten av att vad som kunde kallas en »samhällsekonomisk balans» bevarades, också när en budgetbalans icke kunde uppnås eller ens kunde anses önskvärd. Även frågan om budgeten som balansfaktor i samhällsekonomin har därvid uppmärksammats. Fastän de problem som skapas av fredstidens önskemål delvis äro av annan natur än de som ställdes av kriget och försvarsberedskap^!, tvinga de på samma sätt till förnyat genomtänkande av de finanspolitiska och budgetpolitiska frågorna, varvid uppmärksamhet också måste ägnas de tidigare skildrade ekonomiska utvecklingstendenserna. I anslutning till överläggningar inom en grupp representanter för skilda erfarenheter och olika meningsriktningar har utarbetats en promemoria angående principerna för budgetens balansering, vilken finnes fogad till statsrådsprotokollet (bihang D). Utan att ta ståndpunkt till där givna formuleringar eller värderingar, har man ansett, att en diskussion örn de nu aktuella problemen bör kunna förås efter de linjer och under beaktande av de synpunkter som i promemorian framföras.

Detta innebär tydligen icke, att någon mening uttalas i den nu föreliggande frågan örn budgetens balansering under den närmaste framtiden. Inlägget kan endast tjäna syftet att göra vidare kretsar av intresserade mera förtrogna med de tankegångar, som kunna komma att spela en roll vid de praktiska frågornas avgörande. Dessa praktiska frågor få tagas upp till slutlig prövning, då de stora utgiftsförslagen i sina huvuddrag föreligga och i samband därmed en plan för deras finansiering kan föreläggas riksdagen.

Beräkning av de särskilda inkomsttitlarna.

Allmänna förutsättningar. I sin skrivelse med förslag till inkomstberäkning för nästa budgetår lämnar riksräkenskapsverket inledningsvis en statistisk översikt över den statsfinansiella och ekonomiska utvecklingen under krigsåren och tiden efter fredsslutet till utgången av oktober 1945. I anslutning härtill angiver ämbetsverket närmare de förutsättningar, på vilka verket grundat sin inkomstberäkning. Därvid betonas särskilt den markerade förändring i vårt lands ekonomiska läge, som inträtt genom att handelsspärrarna efter krigets slut upphävts. Intill dess de ekonomiska förhållandena och utvecklingsbetingelserna i andra länder bättre kunna överblickas, är det emellertid enligt verkets mening icke möjligt att med större säkerhet bedöma den framtida ekonomiska utvecklingen i Sverige. Handeln nied utlandet ålhus vidare helt beroende av internationella avtal, i regel innefattande utfästelser om svensk kreditgivning. För Sveriges del innebär det nya läget, att betydande marknader för utrikeshandeln bortfallit samtidigt som handel kunnat återupptagas på andra marknader, från vilka vi varit avstängda under de senaste åren.

För den närmaste framtiden utgår riksräkenskapsverket ifrån att den in-

Inkomsterna.

hemska produktionen, som under första halvåret 1945 stördes av verkstadskonflikten, kan hålla sig på samma höga nivå som under senare delen av året och att full sysselsättning kommer att råda. Importsituationen antages komma att undergå förbättring.

Med dessa utgångspunkter har ämbetsverket antagit, att inkomstflödet i fråga örn sådana titlar, som bero av konjunkturförhållandena under år 1945 och första hälften av år 1946, under budgetåret 1946/47 i stort sett skall uppnå något högre nivå än under innevarande budgetår. För skatter på importvaror — tullmedel, bensinskatt, kaffeskatt m. m. väntas stol inkomstökning. För de övriga inkomsttitlar, som bero av inkomstförhållandena under budgetåret 1946/47, räknar verket med i stort sett oförändrad eller något höjd inkomstnivå, dock icke beträffande den statliga affärsverksamheten och vissa halvstatliga affärsföretag, för vilka krigsåren medfört tillfälliga vinster; även örn dessa i stor utsträckning använts för extra avskrivningar, lia de dock avsevärt höjt statens inkomster. För den närmaste efterkrigstiden räknar ämbetsverket med inkomstminskningar för den statliga affärsverksamheten till följd både av bortfallet av de tillfälliga kristidsvinsterna och av stigande personalkostnader. Riksräkenskapsverket framhåller särskilt, att för statens järnvägars del förväntas minskade inkomster genom att den trafik, som järnvägarna under krigsåren övertagit från landsvägstrafiken och sjöfarten, återgår till dessa trafikmedel.

I övrigt utgår riksräkenskapsverket från förutsättningen, att den ekonomiska utvecklingen icke störes av mera omfattande arbetskonflikter samt att pris- och löneutvecklingen icke kommer att visa några mera långtgående rubbningar.

Ämbetsverket anmärker slutligen, att uppbördsreformens genomförande är ägnat att göra grundvalen för beräkningen av de direkta skatter, som omfattas av denna, mera osäker. Hittills ha ungefär 40 procent av driftbudgetens inkomster under ett visst budgetar hänfört sig till de ekonomiska förhållandena under det närmast föregående kalenderåret eller förhållandena vid detta kalenderårs utgång. Detta har särskilt under krigsåren varit en väsentlig styrka för inkomstberäkningen. Genom uppbördsreformen komma inkomst- och förmögenhetsskatten och därmed likställda inkomsttitlar väsentligen att framdeles hänföra sig till inkomstförhållandena under den tid budgetåret omfattar.

De allmänna förutsättningar, på vilka riksräkenskapsverket grundat sin inkomstberäkning, kan jag i huvudsak godtaga. Det är givet, att en betydande osäkerhet måste vidlåda förhandsboräkningar av statsinkomsterna i ett skede som det nuvarande, då övergången från krigs- till fredshushållning äger rum. Även de av ämbetsverket framlagda förslagen beträffande olika inkomsttitlar har jag i stort sett kunnat preliminärt biträda. Här må ondast nämnas, alt jag, med hänsyn till den tillfälliga löneförbättring varom förslag framlägges i annat sammanhang denna dag, ansett mig höra förorda, att överskotten från affärsverken nedräknas med sammanlagt 35 miljoner kro-

20 Inkomsterna.

lior. Riksräkenskapsverkets beräkningar torde allmänt sett kunna betecknas såsom relativt optimistiska. Jag förutsätter, att de senare under våren underkastas en allmän översyn.

Vissa skatter på inkomst, förmögenhet och rörelse. För de inkomsttitlar som avse de direkta skatterna innebär omläggningen av uppbördsförfmandet en väsentlig förändring. Enligt 1945 års riksdags beslut skall under det år inkomst förvärvas eller förmögenhet äges preliminär skatt utgå. Denna fastställes så, att den kan antagas väsentligen täcka den slutliga skatt, som efter verkställd taxering påföres för berörda inkomst och förmögenhet. Den preliminära skatten utgår i princip å inkomst fran samtliga förvärvskällor ävensom för förmögenhet och skall motsvara inkomst- och förmögenhetsskatt, värnskatt, särskild skatt å förmögenhet, kommunal inkomstskatt, landstingsmedel och tingshusmedel. Debitering och uppbörd ske gemensamt av krono- och kommunalutskylder. Preliminärskatten förfaller till betalning under sex uppbördsterminer i månaderna mars, maj, juli, september, november och januari. Eventuella divergenser mellan den preliminära och den efter vederbörlig taxering påförda slutliga skatten regleras efter debiteringav sistnämnda skatt.

Efter genomförande av uppbördsrelormen skall å riksstatens inkomstsida upptagas en gemensam titel för den preliminära skatten, kommunal fastighetsskatt och skogsaccis. På särskilda titlar skola däremot bokföras pensionsavgift samt annuiteter å avdikningslån m. fl. avgifter.

De nya uppbördsbestämmelserna skola träda i kraft den 1 januari 1947. I den mån de nuvarande inkomstskatterna förfalla till betalning under senare hälften av kalenderåret 1946, komma de att äga bestånd även nästa budgetår. Under första halvåret 1947 konnner i stället preliminär skatt att inflyta. Riksräkenskapsverket föreslår, att de riksstalstitlar, vilka beröras av reformen, bibehållas under budgetåret 1946/47. Å dessa titlar skola redovisas de skatter, vilka inflyta före reformens ikraftträdande, samt de restantier, vilka utestå vid tidpunkten för ikraftträdandet och inflyta under budgetårets senare hälft. Å samma titlar böra jämväl avföras de under budgetåret utbetalda restitutionerna. Samtidigt skall införas en ny riksstatstitel, benämnd Preliminär skatt å inkomst och förmögenhet, m. m., å vilken efter reformens ikraftträdande skola redovisas samtliga skatter, vilka omfattas av det nya uppbördsförfarandet.

I detta sammanhang framhåller riksräkenskapsverket, att de äldre skattetitlarna efter utgången av budgetåret 1946/47 icke synas behöva bibehållas. Frågan härom borde lämpligen prövas i samband med en av systematiska skäl motiverad allmän översyn av de under rubriken Skatter upptagna riksstatstitlarna.

Utfallet av de direkta skatterna är beroende av taxering sunderlagets utveckling. För de direkta skatter, som inflyta före omläggningen av upp-

Inkomsterna.

bördsordningen, är den ekonomiska utvecklingen under kalenderåret 1945 avgörande, medan den efter omläggningen inflytande preliminärskatten hermar utvecklingen under de fyra första månaderna av kalenderåret 1947.

Vid beräkningen av utfallet av 1946 års taxering stöder sig riksräkenskapsverket på en analys av skatteunderlagets utveckling från 1944 års till 19 4 5 års taxering. Analysen ger vid banden, att inkomst av jordbruksfastighet ökat obetydligt och inkomst av annan fastighet minskat något. Rörelseinkomsten för i A-längden upptagna inkomsttagare har ökat med 5,4 procent, medan däremot samma inkomst för aktiebolagen minskat med 5,6 procent, vilket sammanlagt ger någon minskning för inkomst av rörelse. Inkomst av tjänst och tillfällig förvärvsverksamhet har ökat med 6,5 procent och inkomst av kapital med 3,5 procent. Sammanlagt hava de olika inkomstkällorna ökat med 4,7 procent. Då jämväl summan av avdragen något stigit, företer den återstående inkomsten en ökning med 4,1 procent. Sedan härtill lagts en hundradel av den taxerade förmögenheten, erhålles ett sammanlagt taxerat belopp vid 1945 års taxering av 11 585 miljoner kronor, vilket är 454 miljoner kronor eller 4,1 procent mer än motsvarande belopp vid 1944 års taxering, ökningen å 454 miljoner kronor framkommer såsom skillnaden mellan en stegring å 517 miljoner kronor eller 5,2 procent för de i A-längden redovisade fysiska personer m. fl. och en minskning med 63 miljoner kronor eller 6,2 procent för svenska aktiebolag. — Då summan av utnyttjade ortsavdrag har stigit med 3,1 procent, framkommer ett till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt vid 1945 års taxering beskattningsbart belopp av 6 685 miljoner kronor, innebärande en stegring i förhållande till 1944 års taxering med 4,8 procent.

Det påräkneliga utfallet av 1946 års taxering är väsentligen beroende av den ekonomiska utvecklingen under kalenderåret 1945. Med ledning av de beräkningar, som riksräkenskapsverket på grundval av tillgängligt statistiskt material gjort rörande sysselsättning och arbetslöshet inom industrien, utvecklingen av utrikeshandeln, årets skörderesultat m. m. har riksräkenskapsverket ansett sig kunna räkna med en fortgående höjning av taxeringsresultaten i förhållande till 1945 års taxering. Den genomförda utbyggnaden av taxeringsorganisationen har antagits komma att i viss mån bidraga härtill.

För i A-längden upptagna fysiska personer m. fl. räknar riksräkenskapsverket med att förvärvskällorna inkomst av jordbruksfastighet och inkomst av annan fastighet skola ligga på oförändrad nivå. Förvärvskällan inkomst av rörelse beräknas visa en stegring med 6 procent.

Inkomst av tjänst eller tillfällig förvärvsverksamhet har, enligt vad riksräkenskapsverket framhåller, påverkats av en rad olika omständigheter under år 1945. Enligt uppgifter, som erhållits från socialstyrelsen, Ilar antalet inom den egentliga industrien sysselsatta arbetare år 1945 varit cirka 5 procent mindre än år 1944, delvis till följd av omfattande och langvariga avtalskonflikter. Den till industriens arbetarpersonal under år 1945 utbetalade lönesumman beräknas lia minskat med ej fullt 7 procent, örn man undantager den mekaniska verkstadsindustrien samt gruvor och anrikningsverk,

22 Inkomsterna.

konstateras en ökning av lönesumman med nära 14 procent. Beträffande den privata liusbyggnadsverksamheten räknar riksräkenskapsverket med en stegring av den sammanlagda lönesumman med cirka 9 procent. För övriga arbetare inom småindustri och hantverk beräknas löneutvecklingen ha varit densamma som inom den egentliga industrien. Inom skogsbruket och vid vägarbetena har enligt socialstyrelsens uppskattningar den till arbetarna utgående lönesumman ökat med 16 respektive 40 procent i jämförelse med år 1944. Inom jordbruket beräknas den till lantarbetarna utgående lönesumman ha ökat med i runt tal 10 procent. Samma stegring beräknas för trädgårdsarbetama. Ämbetsverket räknar vidare med vissa tillskott från andra grupper, bland annat den betydande gruppen i allmän tjänst anställda befattningshavare m. fl., vilkas löner och pensioner tillsammantagna utgöra cirka en sjättedel av den taxerade inkomsten av arbetsanställning. Under hänsynstagande till dessa skiftande utvecklingstendenser och jämväl till inkallelserna till militärtjänst och därmed följande förmåner i form av familjebidrag och hyresersättning m. m. har riksräkenskapsverket ansett sig kunna för de olika verksamhetsgrenarna tillsammantagna räkna med en inkomststegring vid 1946 års taxering av 5 å 6 procent. Ett visst stöd för denna uppskattning finner ämbetsverket i det förhållandet, alt den del av handelsomsättningen, som drabbas av allmän omsättningsskatt, beräknas ha stigit med nära 7 procent från år 1944 till år 1945.

Slutligen beräknas den sammanlagda inkomsten av kapital vid 1946 års taxering komma att visa en ökning i förhållande till 1945 års taxering av 1 procent.

I fråga örn avdrag för underskott a förvärvskälla samt allmänna avdrag i övrigt räknar riksräkenskapsverket med en relativt måttlig stegring vid 1946 års taxering. Den härav föranledda nedsättningen av taxeringsresultatet anses emellertid komma att i någon mån uppvägas av en väntad stegring av förmögenlietsdelen.

Med utgångspunkt från dessa antaganden och med viss hänsyn till den höjning av taxeringsresultaten, vartill den skärpta taxeringskontrollen kan leda, beräknar riksräkenskapsverket den vid 1946 års taxering väntade stegr-ingen av det till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade beloppet för fysiska personer m. fl. till 5 procent, vilket ger ett totalt taxerat belopp för A-längden av 11 000 miljoner kronor.

Beträffande taxeringsutfallet för svenska aktiebolag understryker riksräkenskapsverket, att en bedömning avseende rörelseresultaten år 1945 icke kan läggas till grund för en säker beräkning av bolagens redovisade vinster, enär dessa bero även av de i samband med boksluten våren 1946 beslutade avskrivningarna. Under hänsynstagande till att vinstökningar inom vissa industrigrenar komma att motverkas av en försämring av rörelseresultatet inom andra industrigrenar, beräknar riksräkenskapsverket, att det taxerade beloppet skall vid 1946 års taxering uppgå till omkring 950 miljoner kronor mot 956 miljoner kronor vid 1945 års taxering.

Inkomsterna.

23 För övriga grupper av skattskyldiga, vilka betyda relativt litet för utfallet, Ilar riksräkenskapsverket räknat med samma belopp som vid 1945 års taxering, eller tillhopa 115 miljoner kronor.

Efter avdrag från det taxerade beloppet av utnyttjade ortsavdrag å tillhopa 5 000 miljoner kronor beräknas det beskattningsbara beloppet vid 1946 års taxering för fysiska personer m. fl. (A-längden) till 6 000 miljoner kronor. För övriga skattskyldiga äro de beskattningsbara beloppen lika med de taxerade; de beräknas sålunda för svenska aktiebolag till 950 miljoner kronor, för övriga juridiska personer i B-längden till 75 miljoner kronor och för i C-längden redovisade skattskyldiga till 40 miljoner kronor. För samtliga skattskyldiga erhålles alltså ett beskattningsbart belopp å 7 065 miljoner kronor mot 6 685 miljoner kronor vid 1945 års taxering, innebärande en stegring med 5,7 procent.

En beräkning av in k omst un der lagets utveckling under åren 1946 och 1947 kan givetvis icke bygga på tillgängligt statistiskt material. Med stöd av tidigare års erfarenheter räknar riksräkenskapsverket emellertid med en årlig ökning av cirka 5 procent. Inkomstunderlaget under år 1947, vilket är av betydelse vid beräkning av inkomsten av den preliminära skatten under nämnda år, beräknas sålunda med 10 procent överstiga det vid 1946 års taxering förutsedda inkomstunderlaget.

Vad härefter rör beräkningen av inkomsttitlarna i riksstatsförslaget för nästa budgetår må följande framhållas.

För inkomst- och förmögenhetsskatten redovisades för budgetåret 1944/45 en nettoinkomst av 660 miljoner kronor. I riksstaten för budgetåret 1945/46 är denna inkomsttitel uppförd med 665 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket beräknar, att ett belopp av 685 miljoner kronor skall inflyta.

Med utgångspunkt från det enligt den föregående redogörelsen beräknade beskattningsbara beloppet vid 1946 års taxering, 7 065 miljoner kronor, har riksräkenskapsverket uppskattat de debiterade skattebeloppen för olika kategorier av skattskyldiga. Sistnämnda belopp lia beräknats under antagande, att bottenskatten skall utgå för de i A- och C-längderna upptagna skattskyldiga efter 150 procent och för de i B-längderna upptagna efter 200 procent av grundbeloppet, dock att för svensk försäkringsanstalt bottenskatten skall i viss omfattning utgå med 150 procent av grundbeloppet.

Medelskatteprocenten vid boltenskatten för de i A-längderna upptagna skattskyldiga har antagits ligga 0,02 procent lägre än vid 1945 års taxering eller vid 7,50 procent. På grund av att den under senare år inträdda inkomstökningen avsett främst de lägre beskattningsbara beloppen, har den genomsnittliga procentsatsen för iilläggsskatten starkt sjunkit. Riksräkenskapsverket, som antager att denna utveckling skall lia fortsatt även under år 1945, ehuru i mindre utpräglad grad, beräknar medelskatteprocenten för tilläggsskatten vid 1946 års taxering till 1,20 mot 1,24 för år 1945. Beträffande i Boch C-längderna upptagna skattskyldiga har bottenskatten beräknats till 20

24 Inkomsterna.

respektive 7,5 procent med de jämkningar, som föranledas av bestämmelserna i dubbelbeskattningsavtalet med Amerikas förenta stater och örn uttagningsprocenten för svenska livförsäkringsanstalter.

På grundval av dessa förutsättningar bar riksräkenskapsverket beräknat den år 1946 debiterade inkomst- och förmögenhetsskatten till 730 miljoner kronor, varav för fysiska personer m. fl. 522 miljoner kronor, för svenska aktiebolag 190 miljoner kronor och för övriga skattskyldiga 18 miljoner kronor. Det sålunda debiterade beloppet har förutsatts komma att höjas med i runt tal 1 procent eller 7 miljoner kronor i anledning av prövningsnämndernas beslut samt med 6 miljoner kronor i kupongskatt, vilket ger sammanlagt 743 miljoner kronor. Med en antagen inflytandeprocent av 97 och efter avdrag för restitutioner, uppskattade till 7 miljoner kronor, har riksräkenskapsverket kommit fram till en behållen inkomst av inkomst- och förmögenhetsskatt å 714 miljoner kronor.

Enligt de tidigare redovisade principerna för skatteinkomsternas fördelning på olika inkomsttitlar under budgetåret 1946/47 kommer av detta belopp ali under budgetåret 1946/47 på förevarande titel inflyta den del som betalas under första kronouppbördsstämman hösten 1946 samt inflytande restförda belopp. Enligt myndigheternas kassarapporter för de senaste åren har majuppbörden i regel uppgått till ett belopp svarande mot 44 procent av den under respektive budgetår influtna inkomst- och förmögenhetsskatten. Med utgångspunkt härifrån uppskattar riksräkenskapsverket den under denna inkomsttitel under budgetåret 1946/47 inflytande inkomsten till i runt tal 400 miljoner kronor.

Inkomsten av värnskatten uppgick för budgetåret 1944/45 till 507 miljoner kronor. Värnskatten för budgetåret 1945/46 utgår efter samma grunder som för budgetåret 1944/45 och har i riksstaten upptagits med 515 miljoner kronor. Enligt riksräkenskapsverkets preliminära uppskattning skulle för detta budgetår kunna beräknas inflyta i runt tal 529 miljoner kronor.

För budgetåret 1946/47 har riksräkenskapsverket med utgångspunkt från förut angivna förändringar av skatteunderlaget för inkomst- och förmögenhetsskatten beräknat, att i värnskatt skulle efter oförändrade grunder för budgetåret 1946/47 debiteras i runt tal 569 miljoner kronor och inflyta i runt tal 548 miljoner kronor.

Enligt den nya uppbördsordningen kommer emellertid den värnskatt, som enligt hittills gällande regler skolat inbetalas på våren 1947, icke att inflyta. Däremot torde under budgetåret 1946/47 kunna förväntas inflyta från föregående år kvarstående skatterestantier, vilka kunna beräknas till 30 miljoner. I enlighet med de tidigare framlagda principerna föreslår riksräkenskapsverket, att inkomsttiteln värnskatt för budgetåret 1946/47 upptages med detta belopp, 30 miljoner kronor.

Å inkomsttiteln särskild skatt å förmögenhet inflöt under budgetåret 1944/45 31 miljoner kronor. För budgetåret 1945/46 har inkomsttiteln upptagits med 34 miljoner kronor, och riksräkenskapsverket beräknar att ett belopp av 33 miljoner kronor kommer att inflyta.

Inkomsterna.

25 På grundval av en statistisk utredning rörande förmögenheternas fortgående stegring under kriget och med ledning av resultatet av 1945 års fastighetstaxering, vilken beräknas medföra en ökning av det sammanlagda taxerade värdet av jordbruksfastigheter med 29,6 procent och av det sammanlagda taxeringsvärdet av annan fastighet med 14,9 procent, har riksräkenskapsverket uppskattat inkomsten av den särskilda förmögenhetsskatten, uttagen efter oförändrade grunder, till 37 miljoner kronor för budgetåret 1946/47.

Efter omläggningen av uppbördsförfarandet kommer av särskild skatt å förmögenhet att under budgetåret 1946/47 inflyta dels den del, som inbetalas å uppbördsstämma!! på hösten 1946, dels ock vissa restantier, tillsammans av riksräkenskapsverket beräknade till 20 miljoner kronor. I enlighet med de i det föregående framlagda principerna för inkomsternas redovisning på olika titlar föreslår riksräkenskapsverket, att under bär förevarande inkomsttitel skall för budgetåret 1946/47 upptagas 20 miljoner kronor.

I utskiftnings- och ersättningsskatt beräknas inflyta 1 miljon kronor.

Under den nya inkomsttiteln preliminär skatt å inkomst och förmögenhet, m. m. skall i enlighet med de i det föregående redovisade principerna beräknas det sammanlagda beloppet av vad som under första hälften av år 1947 kommer att inflyta i preliminär inkomstoch förmögenhetsskatt, värnskatt, särskild skatt å förmögenhet samt utskiftnings- och ersättningsskatt.

Vid beräkning av intäkterna under förevarande titel utgår riksräkenskapsverket från de skattebelopp, som enligt det föregående under förutsättning avoförändrade grunder skulle lia debiterats i anledning av 1946 års taxering. Dessa belopp ha tidigare uppskattats till sammanlagt 1 350 miljoner kronor, varav 743 miljoner kronor inkomst-och förmögenhetsskatt, 569 miljoner kronor värnskatt, 37 miljoner kronor särskild skatt å förmögenhet samt 1 miljon kronor utskiftnings- och ersättningsskatt. Taxeringsunderlaget har, såsom tidigare framhållits, antagits årligen öka med 5 procent och för år 1947 ligga 10 procent över det beräknade resultatet vid 1946 års taxering. Riksräkenskapsverket har ansett, att även de debiterade skatterna kunna förutsättas öka i motsvarande takt. På grundval av dessa överväganden räknar verket med att den sammanlagda statsskatt, som belöper på 1947 års inkomster, skall uppgå till (1,10 X 1 350=) 1 485 miljoner kronor. Under våren 1947 kommer härav att inflyta de belopp, som erläggas under uppbördsterminerna i mars och maj månader, eller i lunt tal en tredjedel av nyssnämnda belopp, vilket — efter avdrag för restantier, heriiknade till 2 procent —- ger i runt tal 485 miljoner kronor.

I detta sammanhang har riksräkenskapsverket framlagt vissa beräkningar beträffande den ekonomiska konsekvensen för statsverket av omhänderhavandet av skatteuppbörden för kommunernas räkning samt av förskotteringen av kommunalskatt. Verket har därvid på grundval av vissa överslagsberäkningar funnit, alt inkomsterna å förevarande inkomsttitel för denna för-

26 Inkomsterna.

medlande verksamhet budgetåret 1946/47 kumla förutses komma att något överstiga motsvarande utgifter.

På grundval av dessa beräkningar förordar riksräkenskapsverket, att inkomsttiteln för budgetåret 1946/47 upptages med ett avrundat belopp av 500 miljoner kronor.

Övergången till det nya uppbördsförfarandet medför, såsom riksräkenskapsverket även understrukit, att den relativa säkerhet, som tidigare kännetecknat beräkningarna rörande utfallet av de direkta skatterna, numera försvunnit. Under innevarande budgetår kvarstå övergångsvis de gamla inkomsttitlarna med reducerade belopp. För den nya inkomsttitel, vilken avses för de preliminärt inflytande skatterna, har riksräkenskapsverket utgått från en antagen fortgående ökning av taxeringsunderlaget. Verket bygger därvid på en fortskrivning av den hittillsvarande stegringstakten hos inkomsterna. Såsom jag tidigare denna dag framhållit, ter sig den framtida utvecklingen mycket oviss. Anledning torde saknas att här ingå på en närmare prövning av riksräkenskapsverkets förslag. I avbidan på den förnyade prövning, som beräkningen av statsverkets inkomster för nästa budgetår bör underkastas vid en senare tidpunkt under riksdagen, vill jag förorda, alt de här förevarande inkomsttitlarna upptagas till av riksräkenskapsverket föreslagna belopp. Mot vad riksräkenskapsverket i formellt hänseende föreslagit har jag intet att erinra.

Krigskonjunkturskatt. Under budgetåret 1944/45 inflöt i krigskonjunklurskatt över 48 miljoner kronor efter avdrag för den minskning i inkomsten av övriga direkta statsskatter, som debiteringen av krigskonjunkturskatten medfört. Bestämmelserna i förordningen örn krigskonjunkturskatt för år 1945 innefatta endast smärre jämkningar i de för år 1944 gällande reglerna i ämnet. Inkomsttiteln har i riksstaten för budgetåret 1945/46 upptagits till 40 miljoner kronor. Med ledning av vissa preliminära uppgifter beräknar riksräkenskapsverket nu skatteintäkten under denna titel till ungefär 60 miljoner kronor.

Beräkningen av den krigskonjunkturskatt, som kan komma att debiteras för år 1946, under förutsättning att sådan skatt för detta år uttages efter oförändrade grunder, har riksräkenskapsverket funnit erbjuda stora svårigheter. Även om man kunde göra beräkningar rörande inkomstökningar för vissa näringsgrenar, vore det omöjligt att bedöma i vilken omfattning dessa inkomstökningar kunde bli föremål för krigskonjunkturbeskattning. Riksräkenskapsverket har ansett sig böra räkna med att för år 1946 skattepliktiga krigskonjunkturvinster komma att uppgå till relativt obetydliga belopp. Emellertid har verket även räknat med den skatteintäkt som uppkommer i samband med krigskonjunkturskattens avveckling. 1944 års allmänna skattekommitté har i sitt betänkande (SOU 1944: 62), under förutsättning att skatten skulle avvecklas med utgången av år 1944, beräknat inkomsten vid avvecklingen till 130 miljoner kronor. Härvid har kom-

Inkomsterna.

nättén räknat med en efterkrigsprisnivå av 125 procent, en skattesats av 50 procent, en lagerökning av levererade varor på 100 miljoner kronor till förkrigspris och en lagerökning av kontraherade varor av 300 miljoner kronor till förkrigspris. Riksräkenskapsverket har med utgångspunkt från denna beräkning ansett sig kunna uppskatta den sannolika totala avkastningen av krigskonjunkturskatten under budgetåret 1946/47 till i runt tal 120 miljoner kronor. Med hänsyn lill den stora osäkerheten beträffande de totala debiterade skattebeloppen ävensom tidpunkten för debiteringarnas genomförande och skattens inlevererande har riksräkenskapsverket likväl icke ansett sig böra uppföra inkomsttiteln i riksstatsförslaget för nästa budgetår med högre belopp än 100 miljoner kronor.

De många osäkerhetsmomenten i kalkylen rörande utfallet av den krigskonjunkturskatt, som bör uttagas för 1945 års rörelseinkomster, mana till stark återhållsamhet i uppskattningen. Även om olika faktorer kunna väntas medföra en väsentligt minskad inkomst av en krigskonjunkturskatt för år 1946, uttagen efter de grunder som tillämpats under senare år, kunna dock de i samband med avräkningsförfarandet debiterade skatterna förväntas uppgå till sådant belopp, att inkomsttiteln för nästa budgetår kan upptagas i enlighet med riksräkenskapsverkets förslag, eller till 100 miljoner kronor.

Automobilskattemedel. I gällande riksstat lia intäkterna av fordonsskatten och bensinskatten upptagits till 35 respektive 20 miljoner kronor. För fordonsskattens del har riksräkenskapsverket ansett avkastningen under innevarande budgetår kunna beräknas till 40 miljoner kronor. Inkomsttiteln har av väg- och vatlenbyggnadsstyrelsen, under beaktande av de av 1945 års riksdag beslutade höjningarna av skattesatserna med i runt tal 40 procent, för nästa budgetår uppskattats till 53 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har ansett skattens avkastning för samma tid böra upptagas till 55 miljoner kronor. Intäkten av bensinskatten har med stöd av från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, generaltullstyrelsen och kontrollstyrelsen erhållna uppgifter av riksräkenskapsverket uppskattats till 50 miljoner kronor för innevarande budgetår. För nästkommande budgetår ha generaltullstyrelsen och kontrollstyrelsen med utgångspunkt från en skattesats av 18 öre för liter beräknat skatten för importerad och inhemsk bensin till 80 respektive 23 miljoner kronor. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har ansett inkomsttiteln böra upptagas till 115 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket förordar, att inkomsttiteln bensinskatt för budgetåret 1946/47 uppföres med 120 miljoner kronor.

Mot ämbetsverkets beräkning av intäkterna av bensinskatt har jag intet alt erinra. Ehuru fordonsskattens avkastning i nuvarande läge är relativt oviss, synes mig inkomsttiteln dock kunna beräknas till något högre belopp än ämbetsverken förordat, förslagsvis till 60 miljoner kronor.

28 Inkomsterna.

Avkastningen av automobilskattemedlen beräknas för nästa budgetår täcka de utgifter för vägväsendet, till vilka anslag anvisas att utgå av bilskattemedlen. Under krigsåren ha dessa utgifter för vägväsendet väsentligt överstigit de inflytande automobilskattemedlen. Sedan den vid krigsutbrottet förefintliga behållningen i automobilskattemedlens fond förbrukats, har bristen för specialbudgettiteln täckts över budgetutjämningsfonden. Vid utgången av budgetåret 1944/45 utgjordes, såsom framgår av budgetredovisningen, bristen i statens budgetutjämningsfond till icke mindre än 291 miljoner kronor av underskott å automobilskattemedlens specialbudget, vilka täckts från budgetutjämningsfonden. Den genom dylika underskott uppkomna bristen i budgetutjämningsfonden är, såsom jag framhöll i fjolårets statsverksproposition, att betrakta såsom ett förskott av allmänna skattemedel till vägväsendets finansiering, vilket måste beaktas vid den framtida bedömningen av denna.

Tullmedel. Inkomsttiteln tullmedel, som under budgetåret 1944/45 gav en behållen intäkt av 82 miljoner kronor, är i riksstaten för löpande budgetår upptagen till 70 miljoner kronor. Vid en i november 1945 gjord beräkning har generaltullstyrelsen ansett sannolikt, att uppbörden, som i början av löpande budgetår nådde ett bottenläge men därefter visat en oavbruten stegring, skulle fortsätta att stiga, så att bruttouppbörden för hela budgetåret kunde uppskattas till i runt tal 100 miljoner kronor. Restitutionerna ha ■—med hänsyn till utsikterna för en ökning i den restitutionsberättigade exporten — uppskattats till 5 miljoner kronor. Nettouppbörden har sålunda av styrelsen beräknats till 95 miljoner kronor. För nästa budgetår har generaltullstyrelsen utgått från att uppbörden kommer att visa en fortsatt stegring mot mera normala förhållanden, dock utan att uppnå de sista förkrigsårens nivå. Styrelsen har uppskattat inkomsttiteln till 150 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket har i huvudsaklig anslutning till de av generaltullstyrelsen framhållna synpunkterna beräknat nettouppbörden för löpande budgetår till 100 miljoner kronor och för budgetåret 1946/47 till 150 miljoner kronor.

I enlighet med generaltullstyrelsens och riksräkenskapsverkets förslag förordar jag — i avvaktan på närmare erfarenhet av importutvecklingen -— att inkomsttiteln tullmedel i riksstatsförslaget för budgetåret 1946/47 beräknas till 150 miljoner kronor.

Vissa skatter å omsättningen. I riksstaten för innevarande budgetår är den allmänna omsättningsskatten upptagen till ett belopp av 330 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har med utgångspunkt från att skatteintäkterna under juli—november månader 1945 legat 4,2 procent över intäkterna under motsvarande period 1944 och under beaktande av de för denna skatt framträdande säsongvariationerna beräknat, att under hela

Inkomsterna.

innevarande budgetår skall inflyta ett belopp av 345 miljoner kronor. Med utgångspunkt från att stegringen kommer att fortsätta under nästa budgetår bär riksräkenskapsverket ansett inkomsttiteln böra i riksstatsförslaget upptagas till 360 miljoner kronor.

Inkomsttiteln varuskatt, varunder även redovisas intäkten av pälsvaruskatten, är i riksstaten för innevarande budgetår uppförd med 70 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen beräknar nu skatteintäkten under denna rubrik för inom riket tillverkade varor till i runt tal 70 miljoner kronor för detta budgetår, men anser inkomsten under budgetåret 1946/47 icke böra uppskattas till högre belopp än 65 miljoner kronor. Skatteintäkten för till riket införda varor har av generaltullstyrelsen beräknats till 1,7 miljoner kronor för innevarande och 2,3 miljoner kronor för nästa budgetår. Riksräkenskapsverket har beräknat intäkten av skatten under såväl löpande som nästkommande budgetår till 75 miljoner kronor.

Trafikskatten, som i riksstaten för löpande budgetår upptagits till 28 miljoner kronor, beräknas av järnvägsstyrelsen inflyta med samma belopp. För nästa budgetår har styrelsen uppskattat inkomsten till oförändrat 28 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket, som beräknat inkomsten för löpande budgetår till 29 miljoner kronor, har förordat, att inkomsttiteln i riksstatsförslaget uppföres med oförändrat belopp, 28 miljoner kronor.

Skatten å kaffe, som i gällande riksstat upptagits till 15 miljoner kronor, har nu av generaltullstyrelsen beräknats giva en intäkt av 25 miljoner kronor. För nästkommande budgetår har styrelsen uppskattat intäkten till 30 miljoner kronor. Statens livsmedelskommission har däremot beräknat skatten till 27 miljoner kronor under löpande och 32,5 miljoner kronor under nästa budgetår. Riksräkenskapsverket har i anslutning härtill uppskattat intäkten till 27 miljoner kronor för budgetåret 1945/46 och till 32 miljoner kronor för nästa budgetår.

1 gällande riksstat har tobaksskatten upptagits till 290 miljoner kronor. Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet bar framhållit, att bolagets försäljning ökat efter tobaksransoneringens upphävande, främst till följd av att återförsäljarna ökat sina lager. Bolaget anser också sannolikt, att någon ökning av konsumtionen inträtt, ehuru storleken därav icke kan bedömas ännu. Dessutom lia under sommaren och hösten 1945 vidtagits prissänkningar och igångsatts tillverkning av nya, billiga cigarrettmärken. Rolaget anser med hänsyn härtill, att intäkterna av totalkonsumtionen böra räknas försiktigt, och uppskattar avkastningen av tobaksskatten till 300 miljoner kronor både för innevarande och för näsföljande budgetår. Riksräkenskapsverket har anslutit sig till denna beräkning.

Brännvinstillverkningsskatten är i gällande riksstat upptagen till 18 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen bar beräknat intäkterna av skatten till 19 miljoner kronor för innevarande budgetår. För budgetåret 1946/47 har styrelsen beräknat intäkten till samma belopp, 19 miljoner kronor. Mot denna uppskattning har riksräkenskapsverket icke haft något att erinra.

30 Inkomsterna.

Omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker har i riksstaten för löpande budgetår uppförts med ett belopp av 290 miljoner kronor. Den totala inleveransen av omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker har i november 1945 av kontrollstyrelsen beräknats komma att under budgetåret uppgå till 310 miljoner kronor. För nästa budgetår har styrelsen, under antagande av oförändrad spritkonsumtion men nied hänsyn till väntad nedgång i inköpspriserna, ansett inkomsttiteln böra beräknas till 290 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har godtagit de av kontrollstyrelsen gjorda beräkningarna av inkomsterna för innevarande budgetår men ansett ifrågavarande skatteintäkter böra för budgetåret 1946/47 upptagas till ett avrundat belopp av 300 miljoner kronor.

Omsättnings- och utskänkningsskatten å vin har i riksstaten för löpande budgetår upptagits till 15 miljoner kronor men torde, enligt av kontrollstyrelsen nu gjorda beräkningar, komma att ge en intäkt av 23 miljoner kronor. Merinkomsten förklaras av en bättre varutillgång än som förutsatts. Med hänsyn till den ovissa konjunkturutvecklingen har kontrollstyrelsen ansett inkomsterna för nästkommande budgetår böra tills vidare beräknas till 20 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har föreslagit, att inkomsttiteln skall upptagas till 25 miljoner kronor.

Maltdrycksskatten, som i gällande riksstat upptagits till 38 miljoner kronor, beräknas av kontrollstyrelsen inflyta med 40 miljoner kronor. För nästa budgetår har styrelsen ansett inkomsttiteln böra upptagas till detta belopp. Även riksräkenskapsverket har föreslagit, att titeln i riksstatsförslaget skall uppföras med 40 miljoner kronor.

Statlig nöjesskatt. Enligt från Överståthållarämbetet och länsstyrelserna inhämtade upplysningar skulle intäkten av den statliga nöjesskatten, som i riksstaten för löpande budgetar upptagits till 17 miljoner kronor, kunna uppskattas till drygt 17 miljoner kronor under detta budgetår och ej fullt 17 miljoner kronor under nästa budgetår. Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna av skatten, med beaktande av de i proposition nr 344 föreslagna nya bestämmelserna, för innevarande budgetår till 18 miljoner kronor och för nästa budgetår till 17 miljoner kronor.

Inkomstutfallet under flertalet av de här behandlade omsättningsskattetitlarna för den gångna delen av löpande budgetår har haft till förutsättning en fortsatt riklig penningtillgång hos allmänheten. Riksräkenskapsverkets uppskattningar för nästa budgetår ansluta sig merendels nära till det med stöd av hittills vunna erfarenheter beräknade inkomstutfallet under innevarande budgetår. För min del har jag icke funnit anledning frångå ämbetsverkets förslag beträffande dessa inkomsttitlar.

Rusdrycksförsäljningsmedel. Inkomsterna från partihandelsbolag ha för innevarande budgetår upptagits till 30 miljoner kronor, vari inräknats räntor och amorteringar på de under fonden för förlag till statsverket be-

Inkomsterna.

viljade lånemedlen till anläggningskapital för nya sulfitspritfabriker. Detta belopp har även beräknats inflyta.

För år 1946 har Vin- & spritcentralen ansett nettovinsten efter avdrag för aktieutdelningen böra beräknas till omkring 19 miljoner kronor. Även örn omsättningen får antagas bli i stort sett densamma som under år 1945, måste vinstmarginalen, enligt vad bolaget framhåller, bli avsevärt lägre dels till följd av att lagren av de under förkrigstiden inköpta utländska varorna numera till övervägande delen tömts och konsumtionen sålunda i hög grad måste tillgodoses genom dyrare löpande import, dels på grund av att potatissprit, som är ungefär dubbelt så dyr som sulfitsprit, ånyo torde komma att användas för tillverkning av förtäringsbrännvin. Kontrollstyrelsen och riksräkenskapsverket lia förordat, att inkomsttiteln för budgetåret 1946/47 skall upptagas till 20 miljoner kronor.

Inkomsterna från detaljhandelsbolag ha i riksstaten för innevarande budgetår upptagits till 25 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen beräknar nu att 29 miljoner kronor komma att inlevereras. Under antagande att man för budgetåret 1946/47 får räkna med någorlunda oförändrad rusdrycksförsäljning men med minskade bruttovinster och ökade kostnader för systembolagen, har konlrollstyrelsen ansett ifrågavarande inkomster för nästa budgetår icke böra upptagas till högre belopp än 25 miljoner kronor. Styrelsen har emellertid erinrat örn att systembolagen vid genomförande av uppbördsrefonnen komma att liksom andra skattskyldiga befrias från ännu icke till betalning förfallna skatter på dessförinnan intjänade vinster. Riksräkenskapsverket har, under erinran likväl om ifrågavarande skattereserver, föreslagit, att inkomsttiteln i riksstatsförslaget för nästa budgetår skall upptagas i enlighet med kontrollstyrelsens förslag, eller till 25 miljoner kronor.

Jag kan biträda myndigheternas uppskattning av intäkterna från parti- och detaljhandelsbolagen för nästa budgetår och beräknar sålunda dessa inkomsttitlar till 20, respektive 25 miljoner kronor.

Upphörd i statens verksamhet. Riksräkenskapsverket har beräknat titeln inkomster vid länsarkitektsorganisationen för nästa budgetår till 650 000 kronor, därvid verket icke funnit anledning beakta ett av byggnadsstyrelsen framlagt förslag örn förstärkning av arbetskrafterna vid länsarkitektkontoren. I annat sammanhang denna dag föreslår chefen för kommunikationsdepartementet en kraftig utökning av denna organisation. Antalet biträdande länsarkitekter föreslås sålunda ökat med 10, och för tillfälliga biträden äskas ytterligare 100 000 kronor, varjämte en motsvarande uppräkning av omkostnadsanslaget föreslås. Dessa ökade utgifter komma otvivelaktigt att tillföra statsverket betydande inkomster i förrättnings- och granskningsavgifter, varför jag föreslår, att inkomsttiteln i riksstaten för nästa budgetår upptages till 850 000 kronor.

32 Inkomsterna.

Övriga diverse inkomster. Denna inkomsttitel har av riksräkenskapsverket beräknats till ett avrundat belopp av 6 miljoner kronor, därvid ämbetsverket anmärkt, att frågan huruvida någon disposition av totalisatormedel för allmänna budgetändamål kunde äga rum undandroge sig dess bedömande. Förevarande inkomsttitel har under ett vart av budgetåren 1942/43—1944/ 45 från stuteriväsendets fond tillförts 0,5, 0,5 och 1 miljon kronor; under innevarande budgetår avses att ytterligare 1 miljon kronor skall överföras. Enligt vad jag inhämtat, torde från nämnda fond kunna för allmänna budgeten jämväl under 1946/47 tagas i anspråk ett belopp av 1 miljon kronor; även med denna belastning kan behållningen i fonden vid utgången av budgetåret 1946/47 väntas uppgå till omkring 11 miljoner kronor mot 7 miljoner kronor vid utgången av budgetåret 1944/45. Fondmedlen böra tillföras denna inkomsttitel, vilken med anledning härav torde i riksstatsförslaget böra upplagas med ett belopp av 7 miljoner kronor.

Statens affärsverksfonder. I riksstaten för löpande budgetår äro överskotten av statens affärsverksfonder upptagna till sammanlagt 224 miljoner kronor. Såsom redan nämnts vid redogörelsen för det beräknade utfallet av löpande statsreglering väntar riksräkenskapsverket, att ett högre belopp skall komma att inflyta. Sammanlagt motser ämbetsverket en stegring av inkomsterna från affärsverken till 253 miljoner kronor. Inkomstförbättringen sammanhänger med att en motsedd nedgång av trafikinkomsterna för statens järnvägars del blivit av mindre omfattning än som förutsattes vid fjolårets beräkningar.

Vid sina inkomstberäkningar för nästa budgetår har riksräkenskapsverket i fråga örn sådan statlig affärsverksamhet, som är mera beroende av konjunkturerna, räknat med sjunkande inkomster i samband med övergången till fredsförhållanden. Krigsåren ha medfört tillfälliga vinster, vilka — trots att de i stor utsträckning använts för extra avskrivningar — avsevärt höjt statens inkomster av sådan verksamhet. För den närmaste efterkrigstiden måste man enligt ämbetsverket räkna med dels stigande personalkostnader, dels en inkomstminskning svarande mot bortfallet av de tillfälliga kristidsvinsterna. För statens järnvägars del tillkommer dessutom ett inkomstbortfall, svarande mot den trafik som järnvägarna under krigsåren övertagit från landsvägstrafiken och sjöfarten. Riksräkenskapsverket motser, att inkomstexna från affärsverken för nästa budgetår komma att nedgå till 215 miljoner kronor.

De betydande extra avsättningarna till värdeminskningskonton, som under krigsåren skett vid statens järnvägar, telegrafverket och statens vattenfallsverk, böra enligt ämbetsverkets mening icke längre fortsätta. Vid beräkning och redovisning av ifrågavarande extra avsättningar hade man anknutit till anläggningsvärdet, i den mån detta översteg motsvarande värde vid 1939 års prisnivå med mer än 25 procent. Denna beräkningsgrund, som endast varit preliminär, borde icke anses såsom någon för framtiden godtagbar norm för

Inkomsterna.

avskrivningspolitiken. De omständigheter som medfört de abnorma kristidsinkomsterna vid affärsverken hade nu bortfallit. Detta syntes motivera en omprövning av avskrivningspolitiken, som eventuellt kunde leda till ökade ordinarie avskrivningar, särskilt till den del anläggningsvärdena påverkades av de under krigsåren exceptionellt höjda kostnaderna för vissa importvaror. Då riksräkenskapsverket beräknat överskotten för de affärsdrivande verken, hade ämbetsverket därför icke ansett sig böra taga hänsyn till av dessa verk beräknade fortsatta extra avsättningar till värdeminskningskonto. Ämbetsverket hade likväl räknat med, att de ordinarie avskrivningarna kunde bliva något högre än affärsverken beräknat.

Postverket torde enligt generalpoststyrelsens beräkningar under budgetåret 1945/46 komma att till statsverket inleverera sammanlagt cirka 41,4 miljoner kronor, däri inbegripet ett belopp av 2 miljoner kronor i vinstmedel från postsparbanken för år 1944. 1 riksstaten för löpande budgetår är inkomsttiteln uppförd med 42 miljoner kronor. Under den hittills gångna delen av år 1945 har poströrelsen, liksom under år 1944, visat ökning. Frånsett postsparbankens vinstmedel torde postverkets inkomster för år 1945 komma att uppgå till cirka 185,3 miljoner kronor mot cirka 180,2 miljoner kronor för år 1944. Den stora ökningen av poströrelsen har emellertid även föranlett ökade kostnader, bl. a. för personal. Utgifterna torde sålunda kunna beräknas till 145,9 miljoner kronor, varför överskottet för år 1945 skulle komma att uppgå till cirka 39,4 miljoner kronor.

Beräkningen av inkomstöverskottet för budgetåret 1946/47 har generalpoststyrelsen, i likhet med vad tidigare skett, grundat på en uppskattning av postverkets driftsresultat under kalenderåret 1946. Styrelsen framhåller emellertid, att beräkningen på grund av rådande förhållanden är mycket osäker, särskilt beträffande inkomsterna för befordran av tjänsteförsändelser från de statliga kristidsorganen och de kommunala kristidsnämndema samt enskilda försändelser i ransoneringsärenden. Frankoteckensuppbörden har under de senaste åren, även om man bortser från portohöjningama, företett stark stegring. Under åren 1943 och 1944 ökade uppbörden sålunda med 6,5 respektive 3,7 procent samt under de tre första kvartalen år 1945 med 2,6 procent. Då stegringen av uppbörden visar en sjunkande tendens, anser sig styrelsen dock ej kunna för år 1946 räkna med större ökning än 1,5 miljoner kronor eller 1,4 procent. I fråga örn ersättningen för befordran av tjänsteförsändelser har styrelsen räknat med att samma procent av frankoteckensuppbörden som under år 1945 kommer att utgå, eller 14 procent. För de statliga krisorganen har dock en minskning med 40 procent beräknats. Likaså väntas inkomsterna för befordran av enskildas ransoneringsförsändelser starkt minska på grund av ransoneringarnas successiva upphörande. Därvid har ändå hänsyn tagits lill att sistnämnda inkomster, liksom ersättningen för krisorganens tjänstepost, inflyta i räkenskaperna först kvartalet efter det inkomsterna avse. Ersättningen för befordran av militärbrev, som för år 1945 beräknats till cirka 2,7 miljoner kronor, har för år 1946 endast uppta-

Bihang till riksdagens protokoll 19i6. 1 sami Nr 1. Del 2.

34 Inkomsterna.

Sits med 10 000 kronor. Postverkets inkomster å tidningsrörelsen, varav ungefär hälften utgöres av avgifter för utgivarkorsband och tidningsbilagor, ha visserligen de senaste åren visat en avsevärd stegring men beräknas nu ha nått kulmen; styrelsen räknar på denna punkt med en minskning på 0,1 miljon kronor, huvudsakligen beroende på att tidningarnas vikt under senaste tiden nedgått. Ersättningen från postgirorörelsen har beräknats öka med 1,1 miljoner kronor. Från postsparbanken motses en med 0,9 miljon kronor ökad inbetalning. Inkomsterna av utrikesrörelsen ha för år 1940 upptagits med 0,5 miljon kronor. Slutligen ha vinstmedlen från postsparbanksrörelsen, som inlevereras till postverket, av styrelsen beräknats till samma belopp som för år 1945, eller 2 miljoner kronor.

Mot en sammanlagd summa bruttoinkomster av 185,5 miljoner kronor svara utgifter, vilka av styrelsen beräknats till 156 miljoner kronor. Inkomstöverskottet för budgetåret 1946/47 föreslås upptaget med ett till 30 miljoner kronor avrundat belopp.

Riksräkenskapsverket har verkställt en jämförande undersökning av postverkets bokförda inkomster och utgifter för åren 1938, 1939 och 1944 samt generalpoststyrelsens beräkningar härav för åren 1945 och 1946. De av generalpoststyrelsen för kalenderåret 1946 beräknade inkomsterna och utgifterna förete i förhållande till år 1939 en ökning med 73,1 respektive 76,4 procent. Utgifterna skulle alltså stiga i snabbare tempo än inkomsterna. Vidare framhåller ämbetsverket, att överskottet av den egentliga poströrelsen, som under år 1944 stigit lill närmare 47 miljoner kronor, för år 1946 beräknats till 23,5 miljoner kronor, eller allenast 8 miljoner kronor över 1939 års överskott. I verkligheten torde detta innebära, att ökningen av överskottet sedan 1939 icke fullt motsvarar vad poströrelsens ökade omfattning borde medföra. Med hänsyn härtill och under beaktande av att postverkets beräkningar syntes vara väl försiktiga, har riksräkenskapsverket funnit en höjning av det av generalpoststyrelsen beräknade överskottet med cirka 5 miljoner kronor vara väl motiverad. Ämbetsverket föreslår alltså, att postverkets överskott i riksstaten för budgetåret 1946/47 beräknas till 35 miljoner kronor.

Telegrafverkets överskott för budgetåret 1944/45 uppgick till cirka 56,7 miljoner kronor och har i gällande riksstat upptagits till 60 miljoner kronor. Telegrafstyrelsen har beräknat, att under löpande budgetår skulle komma att inlevereras ett överskott av 57 miljoner kronor. För kalenderåret 1945 ha inkomsterna antagits komma att uppgå till cirka 259,2 miljoner kronor, innebärande en ökning från år 1944 med 14,1 miljoner kronor eller 6 procent. Driftkostnaderna för år 1945 ha antagits uppgå till cirka 199,2 miljoner kronor, om däri inräknas de belopp som under samma år av Kungl. Majit anvisats eller hos Kungl. Majit äskats för extra avsättningar till värdeminskningskonto, eller 4,3 respektive 8 miljoner kronor.

Vid beräkningen av inkomsterna för år 1946 har telegrafstyrelsen utgått från att någon väsentlig förändring icke under detta år kommer att inträda

Inkomsterna.

i vårt lands ekonomiska läge. Med hänsyn lill inkomstutvecklingen under år 1945 har styrelsen dock funnit sig böra räkna med något minskat ökningstempo. Styrelsen har dessutom preliminärt grundat sina beräkningar på nu gällande taxor. Inkomsterna ha styrelsen beräknat till 271,2 miljoner kronor, motsvarande en ökning från 1945 med cirka 11,9 miljoner kronor, eller med 4,6 procent. Driftkostnaderna lia antagits uppgå till omkring 206,4 miljoner kronor. Därvid har den ordinarie avsättningen till värdeminskningskonto beräknats öka med omkring 7,6 miljoner kronor med hänsyn till företagen omräkning av det bokförda värdet av telegrafverkets anläggningar. Däremot har styrelsen icke i nämnda driftkostnadssumma medräknat någon extra avsättning till värdeminskningskonto. Om hittills gällande regel för beräkningen av den extra avsättningens storlek — alltså nedskrivning av anläggningskostnaderna till den del dessa med mera än 25 procent överstiga 1939 års prisnivå — skall bibehållas, skulle enligt styrelsens beräkning ytterligare 17 miljoner kronor erfordras för avsättning till värdeminskningskonto. Under förutsättning att sådan extra avskrivning verkställes, har styrelsen uppskattat överskottet för år 1946 till omkring 48 miljoner kronor.

Styrelsen har dock ansett sig böra räkna med ytterligare reducering av detta belopp, överskottet såväl för nämnda år som för budgetåret 1946/47 kommer nämligen att påverkas av en eventuell nedsättning av de under krigstiden höjda inträdesavgifterna för telefonabonnemang liksom även — i den mån de komma att genomföras — av de förslag till förbättring av landsbygdens telefonförhållanden, som inom den närmaste tiden väntas bliva framlagda av särskilt tillkallade sakkunniga. Efter att närmare ha utvecklat sina synpunkter på ifrågavarande spörsmål föreslår telegrafstyrelsen i nuvarande läge, att telegrafverkets överskott i riksstaten för budgetåret 1946/47 upptages med ett till förslagsvis 38 miljoner kronor reducerat belopp.

Riksräkenskapsverket framhåller, att därest den extra avsättningen till värdeminskningskonto såsom ämbetsverket föreslagit skulle upphöra, överskottet för år 1946 skulle bliva 65 miljoner kronor. Under erinran att den av telegrafstyrelsen omnämnda justeringen av tillgångsvärdena medför en icke obetydlig och enligt ämbetsverkets uppfattning motiverad höjning av de ordinarie avskrivningarna samt att möjligen ytterligare någon höjning å dessa avskrivningar kan befinnas befogad, beräknar ämbetsverket, med godtagande av telegrafstyrelsens beräkningar i övrigt och under förutsättning av oförändrad taxepolitik, överskottet för år 1946 till 60 miljoner kronor. I likhet med .styrelsen finner dock riksräkenskapsverket en viss justering av taxesättningen motiverad. Men å andra sidan synes det enligt ämbetsverket icke vara osannolikt, att en nedsättning av vissa taxor kan nödvändiggöra en omprövning av taxesättningen i övrigt, så att genomsnittsinkomsterna kunna hållas vid en nivå, som svarar mot den under krigsåren inträdda prisstegringen. Riksräkenskapsverket har med hänsyn till olika sålunda inverkande faktorer ansett sig böra sänka det av ämbetsverket lill 60 miljoner

36 Inkomsterna.

kronor beräknade överskottet till 55 miljoner kronor, med vilket belopp överskottet föreslås upptaget i riksstaten för budgetåret 1946/47.

Statens järnvägars till statsverket inlevererade överskott för budgetåret 1944/45 uppgick till cirka 99,5 miljoner kronor. I riksstaten för löpande budgetår lia inkomsterna från statens järnvägar uppskattats till 60 miljoner kronor. Järnvägsstyrelsen bär emellertid i november 1944 räknat med att kunna inleverera ett belopp av 90 miljoner kronor.

Överskottet av järnvägsdriften, som för år 1943 utgjorde cirka 132 miljoner kronor, nedgick till 103 miljoner år 1944 och har till följd av den fortsatta utgiftsökningen, som icke kompenserats av den samtidiga inkomststegringen, för år 1945 beräknats sjunka ytterligare till 86 miljoner kronor. Den under de senare åren inträdda utgiftsökningen har uppgivits i huvudsak bero på den rådande stora trafikomfattningen, bannätets successiva utvidgning genom förstatligande av enskilda järnvägar, ökad användning av ved och torv till lokbränsle samt ökade materiel-, löne- och pensionskostnader.

De sammanlagda bruttoinkomsterna för år 1945 lia beräknats öka något i jämförelse nied år 1944, eller från 562,7 miljoner till 568 miljoner kronor. Därvid har persontrafiken — trots minskade militärresor vid beredskapens upphörande — antagits ge 10 miljoner kronor högre inkomst genom fortsatt ökning av den civila trafiken och nytillkomna banor, medan inkomsterna av godstrafiken, bland annat till följd av malmtrafikens nedgång, beräknats sjunka med 6 miljoner kronor. För år 1946 har räknats med ungefär samma inkomster som för år 1945. Styrelsen har emellertid ansett, att vissa risker föreligga för att rådande gynnsamma konjunkturläge kan komma att förändras på grund av svårigheter för utrikeshandeln. Liksom vid föregående liknande beräkningar har styrelsen funnit anledning att uppställa vissa förutsättningar för sin uppskattning. Dessa anges vara, att det nuvarande konjunkturläget icke kommer att undergå någon större förändring, att vid en eventuell nedgång i den industriella produktionen den därvid friställda arbetskraften beredes sysselsättning genom igångsättande av planerade arbeten för motverkande av arbetslöshet, att gällande pris- och lönestopp i huvudsak kommer att bestå och att till följd härav någon ytterligare, mera väsentlig stegring i driftkostnadsnivån icke inträffar samt slutligen att någon annan ändring än ikraftträdandet fr. o. m. den 1 januari 1946 av en ny godstaxa icke sker i nu gällande taxeförhållanden. Under angivna förutsättningar anser styrelsen en relativt tillfredsställande jämvägskonjunktur vara att påräkna även i fortsättningen. Utvecklingen kan dock komma alt påverkas genom att den ökade motorfordonstrafiken föranleder bortfall av vissa transporter för järnvägarna. När inkomsterna för år 1946 emellertid ändå av styrelsen beräknas komma att ligga på samma nivå som år 1945, motiveras detta av bannätets ökning genom enskilda järnvägars förstatligande.

Å andra sidan ha utgifterna, som 1944 uppgingo till 460 miljoner kronor och för år 1945 beräknats till 482 miljoner kronor, antagits under år 1946 stiga till 518 miljoner kronor. Trots att gällande löne- och prisstopp antagits

Inkomsterna.

komma att i huvudsak äga bestånd, räknar styrelsen med en utgiftsstegring beroende bl. a. på beviljade löneförbättringar för viss personal, ökade pensionskostnader samt ökade kostnader till följd av vedeldning i än större utsträckning. Kostnadsökningen betingas dock främst av övertagandet av enskilda järnvägar.

Överskottet har alltså av styrelsen för år 1946 beräknats till 50 miljoner kronor. För budgetåret 1946/47 har styrelsen ansett sig böra räkna med ett ännu något lägre överskott, eller 45 miljoner kronor. Sannolikt har man att räkna med en successivt ökad konkurrens från den motoriserade landsvägstrafiken. Å andra sidan kan viss förbättring av driftkostnadsläget inträffa, om tillgången på kol skulle öka.

Riksräkenskapsverket, som delar järnvägsstyrelsens uppfattning, att man bör räkna med sakta vikande järnvägskonjunktur, anser likväl att järnvägsstyrelsens beräkningar i vad avser nästkommande budgetår äro alltför pessimistiska. Ämbetsverket förordar för sin del, att inkomsten av statens järnvägar för budgetåret 1946/47 uppföres med 55 miljoner kronor.

Inkomsterna från statens vattenfall.sverk, som för budgetåret 1944/45 utgjorde 38 miljoner kronor, äro i riksstaten för löpande budgetår upptagna till samma belopp. Enligt vattenfallsstyrelsens beräkningar i november 1944 torde också nämnda belopp komma att inlevereras. Styrelsen har därvid förutsatt en extra avskrivning på 8 miljoner kronor i enlighet med hos Kungl. Majit därom gjord framställning.

Liksom tidigare bar inkomstöverskottet under budgetåret 1946/47 beräknats överensstämma med driftöverskottet för kalenderåret 1946. Beräkningarna ha i övrigt baserats på antagandet, att nuvarande pris- och löneläge består. Även konjunkturförhållandena ha förutsatts oförändrade. De förskjutningar, som en övergång till fredsförhållanden kunna medföra, ha dock beaktats. Inkomstöverskottet har för nästa budgetår beräknats uppgå till 40 miljoner kronor, varvid överskottet för kraftverken upptagits till 39,6 miljoner kronor och för fastighetsförvaltningen till 400 000 kronor.

Riksräkenskapsverket har framhållit, att vattenfallsstyrelsen nu liksom vid tidigare beräkningar av överskottet synts vara väl försiktig. Ämbetsverket har för sin del — med hänsynstagande till att extra avsättning till värder minskningskonto icke bär ske — förordat, att överskottet för innevarande budgetår beräknas till 40 miljoner kronor och för budgetåret 1946/47 till 45 miljoner kronor.

D o m ä n v e r k e t s överskott för år 1944 uppgick till 26 miljoner kronor. Någon utdelning på aktierna i aktiebolaget statens skogsindustrier har icke förekommit, överskottet bar i riksstaten för löpande budgetår upptagits till 24 miljoner kronor. Med hänsyn till föreliggande omständigheter med avseende på bland annat virkesförsäljningarna beräknar domänstyrelsen överskottet av domänverkets egen rörelse för år 1945 till 23 miljoner kronor, vilket belopp antages kunna inlevereras lill statsverket för budgetåret 1945/46.

38 Inkomsterna.

Utfallet av rörelsen för år 1946 uppskattas till 20 miljoner kronor, däri inräknat utdelning på aktierna i aktiebolaget statens skogsindustrier. Styrelsen framhåller emellertid, att ovissheten örn den framtida utvecklingen på bland annat trävarumarknaden medför, att de gjorda beräkningarna måste anses mycket osäkra. De nya bestämmelserna angående kronotorpen kunna också väntas medföra högst betydande kostnader, avseende i första hand byggnadernas iståndsättande.

Riksräkenskapsverket har funnit domänstyrelsens beräkning vara försiktig. Ämbetsverket förutsätter, att efterfrågan på skogsprodukter under den närmaste tiden icke kommer att minska. Vid sådant förhållande har ämbetsverket, trots den ovisshet som råder beträffande utvecklingen av domänverkets utgifter, ansett sig kunna beräkna inkomsterna av domänverket för nästkommande budgetår till 24 miljoner kronor, vartill kommer utdelning från aktiebolaget statens skogsindustrier. Riksräkenskapsverket föreslår därför, att inkomsterna av domänverket i riksstaten för budgetåret 1946/47 uppföras med i runt tal 25 miljoner kronor.

Mot riksräkenskapsverkets beräkningar av överskotten från de affärsdrivande verken har jag i och för sig intet att erinra. Med hänsyn till att jag

1 annat sammanhang denna dag framlägger förslag örn provisorisk lönereglering för vissa statliga befattningshavare, torde emellertid de av riksräkenskapsverket beräknade överskotten — såsom redan framhållits — böra i viss utsträckning justeras. Jag föreslår, att inkomsterna från statens affärsverksfonder i riksstaten för budgetåret 1946/47 beräknas till följande belopp, nämligen för postverket 25 miljoner kronor, för telegrafverket 45 miljoner kronor, för statens järnvägar 40 miljoner kronor, för statens vattenfallsverk 45 miljoner kronor samt för domänverket 25 miljoner kronor.

Fastighetsfonderna. I annat sammanhang denna dag anmäler jag förslag till stat för statens allmänna fastighetsfond. Härvid har fondens överskott i enlighet med riksräkenskapsverkets beräkningar upptagits till 11 817 000 kronor. Vad beträffar försvarsväsendets fastighetsfond har riksräkenskapsverket framlagt ett preliminärt förslag, vilket emellertid ännu icke granskats inom försvarsdepartementet. Enligt detta förslag upptages överskottet av fonden till 17 325 000 kronor. I avbidan på den närmare prövning av medelsbehovet under de olika posterna på fondens stat, som senare kommer att i särskild proposition anmälas på försvarsdepartementets föredragning, torde överskottet av försvarets fastighetsfond böra upptagas till det av riksräkenskapsverket förordade beloppet.

Den närmare utformningen av statförslagen framgår av bilagorna 1 och

2 till den i det följande framlagda inkomstspecifikationen.

Försvarets fabriksfond. I överensstämmelse med förslag från försvarets fabriksstyrelse har riksräkenskapsverket upptagit förevarande inkomsttitel till 1 150 000 kronor. Det i annat sammanhang denna dag framlagda förslå-

Inkomsterna.

get rörande tillfällig löneförbättring åt statstjänstemän m. fl. beräknas för fabriksfonden medföra en kostnadsökning för nästa budgetår örn i Tunt tal 250 000 kronor. Det beräknade överskottet synes därför böra minskas med detta belopp och i riksstaten för nästa budgetår upptagas med 900 000 kronor.

Diverse kapitalfonder. Med hänsyn till beräkningens stora osäkerhet förordar jag, att den av riksräkenskapsvarket angivna siffran, 28 miljoner kronor, avrundas nedåt till 25 miljoner kronor.

Till statsrådsprotokollet i detta ärende torde få fogas

Bihang A. Riksräkenskapsverkets skrivelse den 8 december 1945 med inkomstberäkning för budgetåret 1946/47,

Bihang B. Konjunkturläget hösten 1945,

Bihang C. P. M. angående den statsfinansiella utvecklingen m. m., samt Bihang D. P. M. angående principerna för budgetens balansering.

Under åberopande av det anförda och med hänvisning jämväl till riksräkenskapsverkets skrivelse med inkomstberäkning för nästa budgetår hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att, i avvaktan på en slutlig översyn av inkomstberäkningen, beräkna inkomsterna å riksstaten för budgetåret 1946/47 enligt följande

40 Inkomsterna.

Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten.

Inkomsterna.

42 Inkomsterna.

Inkomsterna.

44 Inkomsterna,

s

Inkomsterna.

45 Bilaga 1 till Specifikation av inkomsterna d driftbudgeten.

Förslag till stat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret

1946/47.

46 Inkomsterna.

Kronor

b. Bidrag från Uppsala läns landsting ... 94 000

c. Övriga diverse inkomster.......... 1 000 345 q00

8. Lunds universitets delfond:

a. Bidrag från universitetets egendoms-

förvaltning........................ 50 800

b. övriga diverse inkomster............ 200

9. Karolinska sjukhusets delfond

10. Lotsstyrelsens »

51 000 1 000

4 000 740 000

Summa 25 552 000

Utgifter.

A. Reparations- och underhållskostnader m. m.:

1. Slottsbyggnadernas delfond:

a. Reparations- och underhållskostnader

för de kungl, slotten med tillhörande byggnader ....................... 442 000

b. Reparations- och underhållskostnader

för uthyrda lägenheter vid Drottningholm, Ulriksdal och Haga..... 62 000

c. Reparations- och underhållskostnader

för vissa historiska byggnader och byggnadsminnesmärken m. m....... 107 000

d. Vissa iståndsättningsarbeten....... 90 000 701 000

2. Fångvårdsstyrelsens delfond..................... 260 000

3. Utrikesdepartementets delfond:

a. Reparations- och underhållskostnader

i allmänhet m. m.................. 160 000

b. Bränsle och lyse för vissa tjänstebostäder, förslagsvis.................... 110 000 270 000

4. Medicinalstyrelsens delfond.................... 1 450 000

5. Byggnadsstyrelsens » .................... 2 700 000

6. Generaltullstyrelsens » .................... 60 000

7. Uppsala universitets delfond:

a. Akademiska sjukhuset............. 192 000

b. övriga fastigheter................. 338 000 530 000

8. Lunds universitets delfond...................... 185 000

9. Karolinska sjukhusets delfond:

a. Karolinska sjukhuset............... 130 000

b. Serafimerlasarettet................. 125 000 255 000

10. Lotsstyrelsens delfond.......................... 240 000

B. Avsättning till värdeminskningskonto:

2. Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis.......... 112 000

3. Utrikesdepartementets » , förslagsvis.......... 81 000

6 651 00<

Inkomsterna.

4. Medicinalstyrelsens delfond, förslagsvis........... 1 190 000

5. Byggnadsstyrelsens » , förslagsvis........... 1 323 000

6. Generaltullstyrelsens » , förslagsvis........... 12 000

7. Uppsala universitets delfond:

a. Akademiska sjukhuset, förslagsvis . .. 209 000

b. övriga fastigheter, förslagsvis....... 278 000 437 000

8. Lunds universitets delfond, förslagsvis.......... 92 000

9. Karolinska sjukhusets » , förslagsvis.......... 481 000

10. Lotsstyrelsen » , förslagsvis.......... 35 000

C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och arrenderade markområden:

2. Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis.......... 45 000

3. Utrikesdepartementets » , förslagsvis.......... 310 000

4. Medicinalstyrelsens » , förslagsvis.......... 22 000

5. Byggnadsstyrelsens » , förslagsvis.......... 2 726 000

6. Generaltullstyrelsens » , förslagsvis.......... 43 000

7. Uppsala universitets » , förslagsvis.......... 9 000

8. Lunds universitets » , förslagsvis.......... 6 000

9. Karolinska sjukhusets » , förslagsvis.......... 75 000

10. Lotsstyrelsens » , förslagsvis.......... 35 000

överskott att tillföras riksstatens driftbudget:

1. Slottsbyggnadernas delfond.................... 1 000

2. Fångvårdsstyrelsens » 350 000

3. Utrikesdepartementets » 245 000

4. Medicinalstyrelsens » 1 765 000

5. Byggnadsstyrelsens » 8 736 000

6. Generaltullstyrelsens » 35 000

7. Uppsala universitets » 165 000

8. Lunds universitets » 160 000

9. Karolinska sjukhusets * 320 000

10. Lotsstyrelsens * 40 000

Kronor

3 813 000

3 271 000

11 817 000 25 552 000

Summa

48 Inkomsterna.

Bilaga 2 till Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten.

Beräknat förslag till stat för försvarets fastighetsfond för budgetåret

1946/47.

37 225 000

Summa

Inkomsterna.

49 Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt och föreslagit i avseende å beräkningen av statens i det föregående omförmälda inkomster och därmed sammanhängande ämnen behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Erik Skiöld.

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 samt.

Nr 1. Del 2.

Riksräkenskapsvcrkets inkomstberäkning för budgetåret 1946/47. 1

Bihang A.

Till KONUNGEN.

Enligt den för riksräkenskapsverket gällande instruktionen åligger det detta ämbetsverk att årligen till Kungl. Majit avlämna förslag till beräknande av statsverkets inkomster vid nästföljande statsreglering ävensom med- Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 1. Del 2. Bihang A.

2 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1946/47.

dela upplysningar rörande förhållanden i övrigt av beskaffenhet att böra bringas till Kungl. Maj:ts kännedom i och för uppgörande av proposition till riksdagen angående statsverkets tillstånd och behov.

Då riksräkenskapsverket nu har att avgiva förslag till beräkning av inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret 1946/47, vill ämbetsverket inledningsvis lämna en översikt av utfallet av driftbudgeten under budgetåret 1944/45. Närmare uppgifter härutinnan inhämtas i en härvid såsom bilaga A fogad sammanställning. I denna sammanställning angivas såväl i riksstaten beräknade som i budgetredovisningen redovisade inkomst- och utgiftsbelopp å budgetens olika huvudtitlar ävensom i riksstaten beräknat och i budgetredovisningen redovisat underskott att avföras å budgetutjämningsfonden samt i budgetredovisningen redovisad ökning eller minskning av utestående anslagsreservationer. Av tabellen framgår, att utgifterna under nämnda budgetår hava belöpt sig till 4 103 miljoner kronor och inkomsterna till

3 251 miljoner kronor. Budgeten har sålunda utfallit med ett underskott av 852 miljoner kronor. Detta underskott kommer till uttryck däri, att bristen å budgetutjämningsfonden ökats med 947 miljoner kronor, medan utestående reservationer ökats med 95 miljoner kronor.

Av tabellen framgår vidare, att det i riksstaten beräknade underskottet att avföras å statens budgetutjämningsfond, 1 031 miljoner kronor, i budgetredovisningen stannat vid 947 miljoner kronor, innebärande en med 84 miljoner kronor minskad belastning av budgetutjämningsfonden. Då den under budgetåret inträdda ökningen av kvarstående reservationer, såsom nyss nämnts, uppgått till 95 miljoner kronor, bar budgetutfallet i förhållande till beräkningen i riksstaten medfört en kassamässig förbättring i budgetläget örn 179 miljoner kronor. Sistnämnda belopp motsvarar summan av nettomerinkomsten å riksstatens inkomsttitlar örn 64 miljoner kronor och nettobesparingen å riksstatens utgiftstitlar om 115 miljoner kronor.

Av den å driftbudgetens inkomstsida uppkomna merinkomsten hänföra sig 61 miljoner kronor till allmänna budgetens inkomsttitlar och bland dem främst till skatterna, vilka svara för en nettomerinkomst av 74 miljoner kronor. Betydande överskott hava lämnats av stämpelmedlen, allmänna omsättningsskatten, varuskatten, kaffeskatten, tobaksskatten, omsättningsoch utskänkningsskatterna å spritdrycker och vin samt diverse inkomster. Det till statens kapitalfonder hänförliga inkomstunderskottet, 27 miljoner kronor, sammanhänger närmast med utfallet å statens järnvägar och Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag.

Den allmänna budgetens utgiftssida utvisar en nettobesparing om 125 miljoner kronor. Betydande nettobesparingar hava uppkommit på femte, sjunde och nionde huvudtillarna. Mot nettobesparingen bör emellertid ställas ökningen i utestående reservationer om 107 miljoner kronor. Största delen av denna ökning hänför sig till sjunde huvudtitelns anslag till bidrag till internationellt återuppbyggnadsarbete.

Å specialbudgeternas inkomsttitlar har uppstått en nettomerinkomst örn 3 miljoner kronor, huvudsakligen hänförlig till automobilskattemedlen och

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1946/47. 3

totalisatormedlen. I fråga om deri till automobilskattemedlen hänförliga specialbudgeten torde här i övrigt böra erinras, att det redan i riksstaten beräknade underskottet å specialbudgeten, 63 miljoner kronor, genom utfallet ökats till 70 miljoner kronor. Av detta underskott avse 12 miljoner kronor minskning av utestående reservationer, medan 58 miljoner kronor täckts från budgetutjämningsfonden. Även under tidigare budgetår hava motsvarande brister täckts i enahanda ordning, och den samlade bristen i berörda avseende belöper sig vid utgången av budgetåret 1944/45 till 291 miljoner kronor.

Närmare uppgifter rörande avkastningen av de särskilda inkomsttitlarna under budgetåret 1944/45 lämnas i tabellbilagan B, i vilken jämväl intagits motsvarande uppgifter om inkomsttillflödet under budgetåren 1938/39—- 1943/44 i enlighet med den för budgetåret 1944/45 gällande riksstatsuppställningen.

Till den i det föregående lämnade analysen av utfallet av statsregleringen för budgetåret 1944/45 torde riksräkenskapsverket få foga en orienterande översikt av utfallet av driftbudgeten under budgetåret 1938/39 och de efterföljande krigsåren. Uppgifterna sammanfattas i nedanstående tabell.

Driftbudgetens utfall under budgetåren 1938 39—1944 45.

Miljoner kronor

1 Inkomst- och förmögenhetsskatt, extra inkomst- och förmögenhetsskatt, särskild skatt å aktiebolags inkomst, utjämningsskatt, värnskatt, särskild skatt å förmögenhet, utskiftningsskatt och ersättningsskatt samt krigskonjunkturskatt ävensom mantalspenningar.

4 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1946/47.

Om de i tabellen angivna beloppen för redovisade inkomster och utgifter samt driftbudgetens utfall och dess olika komponenter sammanfattas för budgetåren 1939/40—1944/45, erhållas följande resultat för tiden efter det

andra världskrigets utbrott:

Redovisade inkomster ....................................

Redovisade utgifter.......................................

Utfallet av driftbudgeten (underskott).......................

Förändring i budgetutjämningsfondens behållning (minskning) .. Förändring i beloppet av utestående reservationer (nettoökning)

Milj. kr. 15 215 21 743

6 528

7 675 1 147

Av utgifterna avse 11 224 miljoner kronor försvarskostnader. Detta belopp omfattar emellertid icke hela den till försvarsberedskapen hänförliga kostnaden, eftersom vissa resterande utgifter å betydande belopp ävensom kostnaderna för beredskapens avveckling komma att utbetalas under innevarande och efterföljande budgetår. Av de kvarstående reservationerna skola emellertid, såsom framgår av proposition nr 386 till 1945 ars riksdag angående fortsatt disposition av vissa under den förstärkta försvarsberedskapen anvisade medel, stora belopp överföras till budgetutjämningsfonden.

Då vid ingången av budgetåret 1939/40 behållningen å budgetutjämningsfonden utgjorde 165 miljoner kronor och beloppet av utestående reservationer uppgick till 180 miljoner kronor, utvisar alltså budgetutjämningsfonden vid utgången av budgetåret 1944/45 ett negativt belopp på omkring 7 510 miljoner kronor, samtidigt som utestående reservationer redovisas med omkring 1 327 miljoner kronor.

I syfte alt klarlägga sambandet mellan utfallet av driftbudgeten och den kassamässiga medelsanvändningen har i efterföljande tabell gjorts en sammanställning av den totala nettobelastningen å driftbudgeten och kapitalbudgeten samt nettoinkomsten av statslån. Differensen mellan den totala rnedelsanvändningen för budgetändamål och nettoinkomsten av statslån betingas av förändringarna å statsverkets och riksgäldskontorets checkräkningar samt övriga bankräkningar m. m. ävensom i behovet av kontanta medel för reglering av vissa förskott, diversemedelstitlar, avräkningskonton m. m.

Jämförelse mellan nettobelastning å statsbudgeten och nettoinkomst av statslån

under budgetåren 1939 40—1944 45.

Miljoner kronor.

1 I samband med kapitalbudgetens omläggning återbetalades från kapitalfonderna till riksgäldskontoret 441 miljoner kronor. Den bokförda statsskulden ökades därför endast med 1 042 miljoner kronor.

Riksräkcnskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1940/47. 5

På grund av förekomsten vid sidan av statsbudgeten av utgifter lör reglering av förskott m. m. kan fran de för de särskilda budgetaren i denna tabell anförda siffrorna någon slutsats icke dragas om förändringarna å statsverkets och riksgäldskontorets checkräkningar saint övriga bankräkningar m. m.

Realiserandet av statsregleringarna för budgetåren 1939/40—1944/45 har enligt tabellen medfört en samlad nettobelastning å driftbudgeten och kapitalbudgeten örn cirka 9,1 miljarder kronor utöver löpande inkomster. Finansieringen av statsutgifterna under krigsåren har medfört att statsskulden, som vid ingången av budgetåret 1939/40 uppgick till 2,6 miljarder kronor, vid utgången av budgetåret 1944/45 ökats till 11,0 miljarder kronor. Med tillägg av den i noten å s. 4 omnämnda justeringen utgör ökningen 8,8 miljarder kronor. Skillnaden mellan detta belopp och den ovan angivna belastningen å 9,1 miljarder kronor motsvaras i huvudsak av kontant medelsförbrukning.

Beträffande inkomstutvecklingen under det löpande budgetåret föreligga ännu räkenskapsmässiga uppgifter endast för tiden juli—oktober. Driftbudgetens inkomster hava under denna tidsperiod uppgått till 643 miljoner kronor mot 654 miljoner kronor under motsvarande tid nästföregående budgetår. Stämpelmedlen, allmänna omsättningsskatten, varuskatten och tobaksskatten hava lämnat ökad avkastning. Inleveranserna från de affärsdrivande verken utvisa däremot avsevärd nedgång. Tullinkomsterna, som vid början av detta budgetår voro utomordentligt låga, utvisa från och med september månad stark stegring.

I närslutna bilaga C har riksräkenskapsverket intagit en av ämbetsverket med ledning av från vederbörande myndigheter infordrade uppgifter upprättad sammanställning över det beräknade utfallet av riksstatens inkomstsida för innevarande budgetår. Enligt denna beräkning skulle de i riksstaten uppförda inkomsttitlarna kunna väntas lämna en inkomst om 3 443 miljoner kronor mot beräknat 3 209 miljoner kronor, innebärande en merinkomst av 234 miljoner kronor. De i riksstaten uppförda mot budgetutjämningsfonden reglerade inkomsttitlarna beräknas härvid lämna en nettomerinkomst alt tillföras nämnda fond örn 198 miljoner kronor. Merinkomsten har flera orsaker. De skatter, som avse omsättningen inom landet under innevarande budgetår, väntas lämna avsevärt större avkastning än beräknat, nämligen stämpelmedlen, allmänna omsättningsskatten, varuskatten, tobaksskatten samt omsättnings- och utskänkningsskatterna å spritdrycker och vin. Även tullinkomsterna beräknas bliva högre än beräknat. Statens järnvägars inleveranser äro starkt sjunkande, men överskottet torde dock bliva mycket högre än som beräknats i riksstaten. Vidare väntas inkomst- och förmögenhetsskatterna, som vid det slutliga fastställandet av riksstaten sänktes lill alltför lågt belopp, inflyta med ungefär samma belopp som det, varmed de uppfördes i det i statsverkspropositionen intagna riksstatsförslaget.

Driftbudgetens utgiftssida slutar enligt riksstaten på en summa av 3 169 miljoner kronor. Under hösten 1945 har framlagts proposition om tilläggsstat

6 Riksräkenskapsverkcts inkomstberäkning för budgetåret 1946/47

till riksstaten för innevarande budgetår (nr 334), slutande för driftbudgetens del på 212 miljoner kronor. I riksstat och tilläggsstat beräknade utgiftsbelopp uppgå alltså till sammanlagt 3 381 miljoner kronor.

Vid bedömningen av utfallet av driftbudgetens utgiftssida bör tagas hänsyn till dels eventuella nya tilläggsstatsanslag, dels att från föregående budgetår kvarstående beredskapskos tnader komma att medföra minskning av kvarstående reservationer, dels att vissa icke längre erforderliga reservationer å cirka 100 miljoner kronor avses skola överföras till budgetutjämningsfon- 3en, dels ock att utfallet av anslagen till avveckling av försvarsberedskapen ännu icke kan bedömas.

Det viktigaste underlaget för statens finanser utgöres av de enskilda fysiska och juridiska personernas inkomster. Av väsentlig betydelse för bedömande av utvecklingen av statens inkomster är därför att analysera, hur de enskildas inkomster utvecklat sig i förfluten tid. I anslutning till den sammanfattning av krigsårens statsfinansiella utveckling, som lämnats i det föregående, torde riksräkenskapsverket fördenskull här få meddela en återblick på utvecklingen av de enskildas inkomster, sådana dessa komma till uttryck i det till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade beloppet. För sådant ändamål hava i efterföljande tabell till en början sammanställts uppgifter örn det taxerade beloppet och dess förändringar för olika grupper av skattskyldiga vid taxeringarna åren 1939—1945 enligt uppgifter i publikationen »Skattetaxeringarna» och, vad angår taxeringsåret 1945, enligt preliminära uppgifter från statistiska centralbyrån.

Utvecklingen av taxerat belopp lör olika grupper av skattskyldiga vid taxeringarna åren 1939—1945.

Av tabellen framgår, att det totala taxerade beloppet sedan taxeringsåret 1939, som motsvarar inkomståret 1938, undergått en kraftig stegring på sammanlagt 59 procent, vilken stegring dock blivit starkt markerad först för taxeringsåret 1942. Inkomstutvecklingen är emellertid väsentligt olikartad för fysiska personer (inklusive oskifta dödsbon och familjestiftelser) samt svenska aktiebolag. Den förra gruppen, som starkt överväger till sitt absoluta belopp, visar praktiskt taget samma utveckling som det taxerade beloppet i dess helhet, medan svenska aktiebolag förete en avsevärt mindre stegring av

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1946/47. 7

det taxerade beloppet. Medan det taxerade beloppet för fysiska personer successivt stigit med sammanlagt 62 procent, har stegringen för svenska aktiebolag nått sin höjdpunkt vid 1944 års taxering med 42 procent. 1945 års taxering har givit till resultat ett taxerat belopp, som ligger endast 33 procent över förkrigsnivån. Utvecklingen av det taxerade beloppet för aktiebolagen bör ses i belysning därav, att, sedan den fria avskrivningsrätten införlivats med skattesystemet, det taxerade beloppet i hög grad bestämmes av bolagens avskrivningspolitik och sålunda kan avvika från den verkliga inkomsten.

Av det taxerade beloppet för fysiska personer utgör inkomsten av arbetsanställning vid 1945 års taxering 85 procent. Under ifrågavarande tid har inkomst av arbetsanställning stigit från 5 265 miljoner kronor (vid taxering till kommunal inkomstskatt) till 8 895 miljoner kronor (vid taxeringen till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt), motsvarande en stegring med 69 procent. Vid jämförelse med stegringen av det totala taxerade beloppet för fysiska personer framgår, att inkomst av tjänst numera utgör en något större anpart av det taxerade beloppet än närmast före kriget.

För en mera ingående analys av utvecklingen under ifrågavarande tidsperiod av det vid taxeringen till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt uppnådda taxeringsresultatet skulle erfordras uppgifter rörande dels vid taxeringen uppskattade inkomster av olika förvärvskällor, medgivna allmänna avdrag och redovisad sammanlagd förmögenhetsdel, dels antalet vid taxeringen upptagna inkomsttagare och för dessa redovisade nettoinkomster med fördelning efter näringsgrenar och inkomsttagarens ställning i näringen samt efter storleken av inkomsttagarens inkomst.

Någon taxeringsstatistik avseende nu angivna förhållanden förelåg icke tidigare. De för tiden till och med 1943 års taxering fastställda inkomstlängderna upptogo visserligen i särskilda kolumner den av taxeringsnämnden enligt kommunalskattelagen uppskattade inkomsten av olika förvärvskällor, vilket möjliggjorde att i taxeringsstatistiken redovisa denna inkomsts fördelning på olika förvärvskällor. Ur denna redovisning kunde man emellertid icke få fram den verkliga inkomsten och dess sammansättning. De belopp, som enligt kommunalskattetaxeringen angåvos såsom inkomst av jordbruksfastighet och av annan fastighet, hade framkommit, sedan från nettointäkten av skattekällan i fråga avdragits det genom garantiskatten beskattade beloppet. Detsamma var fallet med inkomst av rörelse, såframt fastighet använts i rörelsen. I vilken utsträckning de skattskyldiga kunnat komma i åtnjutande av berörda avdrag var emellertid icke känt, varför inkomstlängdens siffror för taxeringen lill kommunal inkomstskatt icke kunde lämna den erforderliga upplysningen örn de verkliga inkomsterna ur nämnda källor. Ur samma inkomstlängds redovisning av taxeringen till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt erhöllos ej heller några uppgifter örn den sammanlagda verkliga inkomsten. Då inkomstlängden nämligen icke lämnade någon uppgift örn den vid statsskattetaxeringen fastställda förmögenhetsdelen och ej heller örn de vid samma taxering medgivna allmänna avdragen, kunde en uppdelning av

8 ISiksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1940/47.

det taxerade beloppet icke verkställas till utrönande av nettointäkten av de skattskyldigas samtliga förvärvskällor.

Enligt förslag av 1940 års finansstatistiksakkunniga har emellertid från och med 1944 års taxering en förändrad redovisning i inkomstlängden av skattetaxeringarnas resultat genomförts, innebärande att såväl specifikationen efter förvärvskällor som redovisningen av allmänna avdrag verkställes för den till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade inkomsten, varemot motsvarande specifikation och redovisning slopats såvitt rör kommunalskatten. Samtidigt har i redovisningen underskott å förvärvskälla utbrutits från övriga allmänna avdrag. Genom den nya utformningen av inkomstlängden blir det vidare möjligt att direkt ur längdens uppgifter beräkna den i det till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade beloppet ingående förmögenhetsdelen.

Med den sålunda genomförda omläggningen av redovisningen i inkomstlängden av taxeringsresultaten hava förutsättningar skapats för en verkligt rättvisande allmän inkomststatistik. Enligt förslag likaledes av 1940 års finansstatistiksakkunniga har ock åt statistiska centralbyrån uppdragits att utarbeta inkomst- och verksamhetsstatistik, avseende vid taxeringen till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt uppskattad sammanräknad nettoinkomst för i A-längden redovisade fysiska personer (inklusive oskifta dödsbon och familjestiftelser). För denna inkomststatistik uppdelas inkomsttagarna efter verksamhetens art (näringsgrenar) i följande åtta grupper, nämligen jordbruk med binäringar, industri och hantverk, samfärdsel, handel, allmän förvaltningstjänst, fria yrken, husligt arbete samt i övrigt. Inom var och en av dessa grupper fördelas inkomsttagarna vidare på dels yrkesverksamma och icke yrkesverksamma personer dels ock, såvitt angår den förra kategorien, på företagare och anställda. Till de icke yrkesverksamma hänföras f. d. yrkesutövare, pensionärer etc. För statistikens genomförande har i inkomstlängden inlagts en kolumn, i vilken av taxeringsnämndens ordförande införts vederbörliga littera för angivande av inkomsttagarnas verksamhet och ställning. Vid littereringen skall visserligen ledning sökas i storleken av inkomsterna ur olika förvärvskällor, men inkomstens storlek får icke vara ensamt avgörande. Det är vederbörandes huvudsakliga sysselsättning, som skall vara bestämmande. Vidare är att anteckna, att äkta makar, som samtaxerats, i föreliggande statistik behandlats som en inkomsttagare (vars inkomst utgör summan av de båda makarnas) och därvid hänförts till den yrkesgrupp, dit den av makarna hör, som haft den största inkomsten, under förutsättning att denna härrör från stadigvarande yrkesverksamhet (således icke räntor av kapital o. d.). Den sammanräknade nettoinkomsten, som gjorts till föremål för den statistiska bearbetningen, utgör summan av enligt förordningen örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt uppskattade inkomster av olika förvärvskällor, sedan avdrag gjorts för eventuellt underskott å förvärvskälla. I statistiken ingå ej skattskyldiga, vilkas sammanräknade nettoinkomst understiger 600 kronor. För närmare upplysningar rörande inkomst- och verksamhetsstatistikens anordning hänvisas till 1940 års finansstatistiksakkunnigas betänkande angående finansstatistikens effektivisering (SOU 1942:48, s. 43—51).

Riksriikenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1946/47. 9

Resultaten av denna statistik hava av statistiska centralbyrån sammanförts i en i serien Sveriges officiella statistik ingående berättelse, benämnd »Skattetaxeringarna samt inkomstfördelningen inom yrkesgrupper taxeringsåret 1944»; denna berättelse innehåller även i utvidgad form den statistik rörande taxeringsutfallet som tidigare av statistiska centralbyrån offentliggjorts i publikationen »Skattetaxeringarna».

Riksräkenskapsverket har vidare fått del av vissa preliminära resultat från den inom statistiska centralbyrån nu pågående bearbetningen av materialet för inkomst- och verksamhetsstatistiken avseende 1945 års taxering. I det följande har riksräkenskapsverket sammanfattat huvudresultaten av centralbyråns ifrågavarande statistik och därvid ställt siffrorna från 1945 års taxering i jämförelse med materialet från 1944 års taxering. Vid utnyttjande av tabellernas siffror i lönestatistiskt syfte må uppmärksammas den felmarginal, som sammanhänger med reglerna för taxeringen och med brister i taxeringsförfarandet.

I den första tabellen (s. 10) redovisas för 1944 och för 1945 års taxeringar antalet inkomsttagare, sammanräknad nettoinkomst samt medelinkomst per inkomsttagare för olika grupper av företagare och anställda samt för icke yrkesverksamma enligt A-längden. Av tabellen framgår till en början, att totala antalet inkomsttagare i hela riket enligt 1945 års taxering uppgick till 3 009 392 mot 2 955 890 ett år tidigare; ökningen utgör 53 502 eller 1,8 procent. Av ökningen kommer den övervägande delen eller 46 551 på anställda. Inkomsttagarnas fördelning på olika näringsgrenar var väsentligen densamma de båda åren. Deras sammanlagda nettoinkomst har stigit från 10 7 96,06 miljoner kronor till 11 408,82 miljoner kronor eller med 5,7 procent. För företagarna har stegringen varit 2,9 procent medan den för anställda uppgått till 6,6 procent. Nettoinkomstens fördelning å olika näringsgrenar har varit väsentligen enahanda de båda åren. Den framräknade medelinkomsten visar en genomgående höjning från 1944 till 1945 års taxering. Stegringen i medelinkomsten har för företagare utgjort 2,5 procent och för anställda 4,5 procent. Av det i tabellen redovisade sammanlagda antalet inkomsttagare, 3,01 miljoner, voro vid 1945 års taxering 17,2 procent företagare, 76,1 procent anställda och 6,7 procent icke yrkesverksamma. Av den redovisade sammanlagda nettoinkomsten vid sistnämnda taxering, 11,41 miljarder kronor, hänförde sig 19,8 procent till företagare, 74,6 procent till anställda och 5,6 procent till icke yrkesverksamma. Proportionen mellan företagare och anställda var ungefär densamma som ett år tidigare, med någon ökning av antalet anställda i förhållande till antalet företagare. Beträffande de i tabellen redovisade medelinkomsterna synes särskilt anmärkningsvärt, att de för samtliga företagare, samtliga anställda och samtliga icke yrkesverksamma framräknade medelinkomsterna uppvisa relativt små avvikelser. Vad angår de i tabellen redovisade medelinkomsterna för företagare eller anställda inom olika näringsgrenar, må här allenast påpekas, alt de låga medelinkomsterna för anställda inom jordbruk med binäringar samt inom husligt arbete delvis förklaras därav, att i dessa grupper redovisade inkomsttagare

10 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1946/47,

Antalet inkomsttagare, sammanräknad nettoinkomst samt medelinkomst per inkomsttagare för olika grupper av företagare och anställda samt för icke yrkesverksamma enligt A-längden vid 1914 och 1945 års taxeringar.

mera renodlat utgöras av arbetare, medan inom övriga grupper medelinkomstens storlek i avsevärd mån påverkas av förekomsten av högre avlönad förvaltningspersonal.

Riksräkcnskapsverkcts inkomstberäkning för budgetåret 1946/47. H

I den andra tabellen (se nedan) redovisas för 1944 och för 1945 års taxeringar antalet inkomsttagare enligt A-längden, fördelade på företagare, anställda och icke yrkesverksamma samt efter den sammanräknade nettoinkomstens storlek. Tabellens sifferuppgifter lämna en summarisk hild av företagarnas, de anställdas och de icke yrkesverksammas liksom samtliga inkomsttagares fördelning på olika inkomstlägen. Såsom naturligt är, utvisar tabellen, att de anställdas fördelning på olika inkomstlägen nära sammanfaller med samtliga inkomsttagares fördelning samt att i jämförelse med denna fördelning för företagare redovisas en förskjutning mot något högre inkomstlagen och för icke yrkesverksamma en förskjutning i motsatt riktning.

Såsom framgår av den i det följande lämnade redogörelsen över utfallet av årets taxeringar, beror skatteunderlagets stegring i år nästan uteslutande på ökade inkomster för skattskyldiga i A-längderna (fysiska personer m. fl.). Av en jämförelse mellan 1945 och 1944 års taxeringssiffror framgår det ökade skatteunderlaget i form av en förskjutning av antalet inkomsttagare från lägre till högre inkomstklasser. Antalet inkomsttagare i inkomstklasserna upp till 2 000 kronor har härigenom undergått en icke obetydlig minskning, medan antalet inkomsttagare i klasserna mellan 3 000 och 20 000 kronor företer en i stort sett motsvarande ökning. I de allra högsta inkomstklasserna har däremot ingen nämnvärd förändring ägt rum.

Antalet inkomsttagare enligt A-längden vid 1944 och 1945 års taxeringar, iördelade på företagare, anställda och icke yrkesverksamma samt efter den sammanräknade

nettoinkomstens storlek.

12 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1946/47.

Det tiar förut nämnts, att den verkställda omläggningen av taxeringslängderna gjort det möjligt att ur längdernas uppgifter framräkna den s. k. förmögenhetsdelen, motsvarande för fysiska personer m. fl. i A-längden redovisade skattskyldiga Vinö av den taxerade förmögenheten. Med ledning av uppgifterna i taxerjngsstatistiken beräknas alltså den taxerade förmögenheten för dessa skattskyldiga vid utgången av år 1943 till 20,58 miljarder kronor och vid utgången av år 3944 till 21,64 miljarder kronor, vilket innebär en stegring mellan de båda åren av 5,2 procent. Det är härvid att märka, att siffran vid 1945 års taxering icke påverkats av den allmänna fastighetstaxeringen. Denna taxerings resultat framträda nämligen först vid 1946 års taxering och komma att uppskattas i det följande.

Såsom utgångspunkt för riksräkenskapsverkets förevarande inkomstberäkning lår ämbetsverket i detta sammanhang vidare meddela följande summariska uppgifter rörande den ekonomiska utvecklingen intill utgången av oktober månad innevarande år.

Årets skörderesultat kan, om alla grödor sammanfattas, till kvantiten betecknas som något under medelmåttan. Under de senaste åren har prissättningen på jordbrukets produkter åsyftat en sådan avvägning av priserna, att jordbruket, taget såsom en helhet, vid normala väderleksbetingelser skulle erhålla full täckning för den efter krigsutbrottet inträffade kostnadsökningen. Prissättningen har ägt rum med ledning av vissa beräkningar rörande förändringarna i jordbrukets inkomster och kostnader sedan produktionsåret 1938/39. Enligt dessa beräkningar har ökningen i den totala inkomsten, inklusive kapitalförändringar, under produktionsåren 1939/40—1945/46 för respektive år uppgått till 11,4, 18,9, 25,4, 37,6, 51,3, 52,4 och 54,0 procent i jämförelse med basåret, och ökningen i kostnader har för samma år utgjort respektive 10,3, 18,4, 32,6, 35,8, 42,3, 52,2 och 54,5 procent.

Situationen på bränslemarknaden har under de senare åren medfört betydande skogsavverkningar. Belysande äro de siffror, som avse taxeringarna till skogsaccis. Enligt skattestatistiken utgjorde det taxerade accispliktiga rotvärdet åren 1939—1944 för respektive år 263, 163, 244, 263, 329 och 397 miljoner kronor samt år 1945 335 miljoner kronor, sistnämnda uppgift enligt preliminär sammanställning av statistiska centralbyrån.

Enligt Sveriges industriförbunds säsongutjämnade produktionsindex med basåret 1935 visade den industriella produktionen från och med år 1940 fram till augusti 1941 en svagt fallande tendens. Generalindex för de i beräkningen ingående industrigrenarna, som i genomsnitt för år 1939 låg vid 124 nedgick under juli och augusti månader år 1941 till 100. Efter augusti 1941 var indextalet på det hela taget sakta stigande och uppnådde i december 1944 siffran 113. I mars månad 1945 sjönk index under inverkan av verkstadskonflikten till 84 för att från och med juni månad 1945 åter stiga; för oktober 1945 registreras siffran 124 (för oktober 1944 110). Indextalet under oktober månad för de olika industrigrupperna utgjorde för massaoch pappersindustri 84 (för oktober månad 1944 51), för järn- och stål-

Riksräkcnskapsvcrkcts inkomstberäkning för budgetåret 1946/47. 13

industri 1-13 (131), för maskinindustri 177 (166), för livsmedelsindustri 113 (108), för textil- och sömnadsindustri 112 (103) och för annan konsumtionsvaruindustri 141 (129).

Antalet sysselsatta arbetare inom industrien bär, enligt socialstyrelsens beräkningar, under innevarande år varit ungefär detsamma som under år 1944. Totalantalet hjälpsökande arbetslösa uppgick vid utgången av oktober månad åren 1939—1945 för respektive år till 12 183, 16 122, 12 610, 6 377, 5 434, 7 494 och 5 842. Uppgifterna rörande arbetslösheten inom fackförbunden äro för innevarande år gynnsamma. Det bör erinras, att uppgifterna rörande arbetslösheten under åren 1940—1945, bland annat på grund av inkallelserna till beredskapstjänst, icke äro direkt jämförbara inbördes eller med motsvarande uppgifter för tidigare år.

Godstrafiken å statens järnvägar har sedan år 1939 visat starkt fortgående ökning. Den å statens järnvägar transporterade godsmängden uppgick under januari—september månader åren 1939—1945 för respektive år till 8,5,

10.7, 12,6, 15,0, 16,4, 17,3 och 17,9 miljoner ton.

För den godstransport, som ombesörjes i beställningstrafik med lastautomobil, hava fraktavgifterna för månaderna september 1944—oktober 1945 utgjort sammanlagt 236 miljoner kronor mot 280 miljoner kronor samma period ett år tidigare.

Sjöfartens omfattning har under kriget starkt beskurits. Det ankommande lastade tonnaget uppgick under tiden januari—oktober åren 1939—1945 för respektive år till 16,4, 7,1, 6,5, 5,8, 5,9, 4,7 och 1,6 miljoner nettoton. Det avgående lastade tonnaget, som visar en motsvarande minskning, uppgick under tiden januari—oktober åren 1939—1945 för respektive år till 16,4,

8.7, 9,1, 7,7, 7,4, 4,4 och 2,9 miljoner nettoton.

Utrikeshandeln har efter år 1939 gått starkt tillbaka. Sålunda uppgick importen under tiden januari—oktober åren 1939—1945 för respektive år till 1 958, 1 696, 1 377, 1 452, 1 535, 1 454 och 771 miljoner kronor samt exporten till 1 544, 1 093, 1 109, 1 075, 991, 665 och 1 280 miljoner kronor.

Belysande för utvecklingen av den inre handelsomsättningen inom ett betydande område är storleken av omsättningsskatt. Enligt föreliggande siffror från taxeringarna åren 1943 och 1944 beräknas, alt den med sådan skatt belagda omsättningen mellan dessa år stigit med 4,9 procent. På grundval av uppgifter om inflytande omsättningsskatt, vilka dag för dag ingå till riksräkenskapsverket från postgirokontoret, kan beräknas att motsvarande årsomsättning under år 1945 torde komma att förete en stegring utöver 1944 års omsättning med nära 7 procent. Den månatliga omsättningen av de med allmän omsättningsskatt belagda varorna och prestationerna har under år 1945 genomgående varit högre än år 1944.

Partiprisnivån enligt kommerskollegii index för grosshandelspris (1935 = 100) utgjorde i medeltal för åren 1939—1944 för respektive år 115, 146, 172, 189, 196 och 196. Index steg i mars 1945 till 196, i juni lill 197 och har därefter successivt sjunkit till 191 i oktober 1945. Riksbankens konsumtionsprisindex (1931 = 100) utgjorde i medeltal för åren 1939—1944 för respektive

14 Riksräkcnskapsvcrkets inkomstberäkning för budgetåret 1946/47.

år 108,1, 123,0, 142,2, 155,5, 159,3 och 159,0. I oktober 1944 hade index uppnått siffran 158,7 och i oktober 1945 158,1 eller obetydligt lägre än indextalet ett år tidigare.

Socialstyrelsens index för samtliga levnadskostnader (1914 = 100) uppgick i genomsnitt åren 1939 och 1944 till 169 respektive 240. I september månad 1945 uppnådde indexsiffran 242 mot 243 samma månad 1944.

De för år 1945 träffade avtalsuppgörelserna inom industrien med flera verksamhetsområden hava medfört löneförhöjningar för de lägst avlönade arbetarna och tjänstemännen. Dyrtidstilläggen å lönerna hava icke ändrats under året. Enligt en inom socialstyrelsen verkställd, såsom försiktig betecknad uppskattning, skulle den genomsnittliga årsförtjänsten per arbetare under år 1945 hava stigit omkring 5 procent.

Den utveckling beträffande priser och löner, som här antytts, ger i förening med uppgifterna om förändringarna i omsättningen av med allmän omsättningsskatt belagda varor och prestationer sammanfattningsvis till resultat, att den möjlighet till prissänkning inom landet, som följer av att krigsårens handelsavspärrningar bortfallit och som bland annat kommer till uttryck i den nu aktuella sänkningen av priserna för flytande bränslen, delvis motverkas av redan genomförda eller väntade lönehöjningar.

Såsom riksräkenskapsverket i sina inkomstberäkningar för de senaste budgetåren framhållit, har den ekonomiska utvecklingen inom landet under krigsåren bestämts icke av i vanlig mening konjunkturella faktorer utan väsentligen av politiska avgöranden. Krigsförhållandena hava framtvungit statsingripanden på skilda områden och medfört betydande förskjutningar i produktionens och konsumtionens inriktning. Någon mera betydande arbetslöshet har, främst på grund av stora statsbeställningar, icke varit märkbar. Handelsavspärrningarna hava medfört knapphet på vissa betydelsefulla varor med därav följande återverkningar i fråga örn produktionen och prisutvecklingen inom landet.

Sedan kriget avslutats och handelsspärrama upphävts, har en markerad förändring i det ekonomiska läget inträtt. Intill dess de ekonomiska förhållandena i andra länder, som efter det nu avslutade kriget kunna bliva rådande för framtiden, kunna bättre överblickas, kan den framtida ekonomiska utvecklingen i Sverige icke med större säkerhet bedömas. Tills vidare är handeln med utlandet helt beroende av internationella avtal. För Sveriges del har detta medfört, att betydande marknader för utrikes handeln bortfallit samtidigt som handel kunnat återupptagas på andra marknader, från vilka vårt land under de senaste åren varit avstängt. De krediter, som lämnats andra länder, hava möjliggjort upptagandet av en betydande export. Även ökningen av importen är relativt betydande, men utgör sedan maj månad dock icke mer än hälften av exportökningen.

Produktionen inom landet, som under första halvåret 1945 stördes av verkstadskonflikten, har för senare delen av innevarande år åter nått hög omfattning. Den genom upphörandet av beredskapsinkallelserna frigjorda ar-

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1946/47. 15

betskraften har erhållit full sysselsättning. Även den arbetskraft, som under krigsåren kunnat disponeras såsom ersättning för den inkallade arbetskraften, synes fortfarande vara sysselsatt.

För den närmast följande framtiden anser sig riksräkenskapsverket kunna räkna med att dessa förhållanden bestå samt att även importsituationen kommer att undergå förbättring.

Med utgångspunkt härifrån har riksräkenskapsverket vid beräknandet av inkomsterna i riksstaten för budgetåret 1946/47 i fråga om de titlar som äro beroende av konjunkturförhållandena under kalenderåret 1945 och förra hälften av år 1946 gjort det antagandet, att inkomsttillflödet skall under budgetåret 1946/47 i stort sett uppnå något högre nivå än under innevarande budgetår. För skatter å importvaror — tullmedel, bensinskatt, skatt å kaffe m. fl. titlar — väntas stor inkomstökning. För de övriga inkomsttitlar, som äro beroende av inkomstförhållandena under budgetåret 1946/47, räknar riksräkenskapsverket med i stort sett oförändrad eller något höjd inkomstnivå. För den statliga affärsverksamheten måste emellertid härvid göras ett undantag. För sådan statlig verksamhet — och detta gäller även vissa halvstatliga affärsföretag såsom exempelvis vin- & spritcentralen — har krigsåren medfört tillfälliga vinster, vilka trots att de i stor utsträckning använts för extra avskrivningar avsevärt höjt statens inkomster av sådan verksamhet. För den närmaste efterkrigstiden måste man för sådan verksamhet räkna med dels stigande personalkostnader, dels en inkomstminskning svarande mot bortfallet av de tillfälliga kristidsvinsterna. För statens järnvägars del tillkommer dessutom ett inkomstbortfall, svarande mot den trafik som järnvägarna under krigsåren måst övertaga från landsvägstrafiken och sjöfarten. För statlig affärsverksamhet av denna karaktär måste riksräkenskapsverket därför räkna med sjunkande inkomster.

Det må slutligen erinras, att de här gjorda beräkningarna i vad avser såväl återstoden av innevarande budgetår som nästkommande budgetår äro grundade på förutsättningen, att den ekonomiska utvecklingen icke störes genom mera omfattande arbetskonflikter. Vidare förutsätter riksräkenskapsverket, att pris- och löneutvecklingen icke kommer att utvisa mera långtgående rubbningar. Vad särskilt angår de affärsdrivande verken bär gjorts det antagandet, att de rörliga tilläggen skola utgå efter nu gällande grunder.

För bedömandet av inkomstutfallet för ett visst budgetår har enligt hittills gällande regler för uppbörden av statens inkomster erfordrats en överblick av den ekonomiska utvecklingen under såväl själva budgetåret som avsevärd tidrymd före budgetårets ingång. Sålunda hava för utfallet av inkomst- och förmögenhetsskatten, värnskatten, den särskilda skatten å förmögenhet, krigskonjunkturskatten samt folkpensionsavgiftema de ekonomiska förhållanden under det kalenderår, som utgår under närmast föregående budgetår, eller vid samma kalenderårs slut varit av avgörande betydelse. I fråga örn stämpelmedlen samt tullmedlen och flertalet acciser äro däremot förhållandena under själva hudgetåret i huvudsak utslagsgivande

16 Riksräkenskapsverkcts inkomstberäkning för budgetåret 1946/47.

för inkomsttitlarnas avkastning. Undantag bilda rusdrycksförsäljningsmedlen av partihandelsbolag och detaljhandelsbolag, då dessa titlars avkastning beror av utfallet av bolagens verksamhet under kalenderåret närmast före budgetåret. Med undantag för domänverket beror inleveransen av affärsverkens överskott under ett visst budgetår väsentligen av rörelsens utveckling under samma budgetår; för domänverket bestämmes inleveransen åter av rörelsen under kalenderåret närmast före budgetåret. I stort sett kan sägas, att ungefär 40 procent av driftbudgetens inkomster under ett visst budgetår hänfört sig till de ekonomiska förhållandena under det kalenderår, som utgår under närmast föregående budgetår, eller vid samma kalenderårs utgång och återstoden till tiden därefter fram till slutet av själva budgetåret. Att en så stor del av inkomsterna hänfört sig till de ekonomiska förhållandena under en vid riksstatens fastställande förfluten tid, har givetvis — särskilt i krislägen sådana som de på senare år föreliggande -— inneburit en väsentlig styrka för inkomstberäkningen. Osäkerheten i beräkningen av de hithörande skattetitlarna har i allmänhet förelegat allenast i tvenne avseenden. Dels har osäkerheten avsett uppskattningen av utfallet av den i aktiebolagsform bedrivna ekonomiska verksamheten och har haft sin grund i svårigheten att överblicka omfattningen av de avskrivningar, som bolagen skulle komma att verkställa i boksluten. Dels har osäkerheten i beräkningen hänfört sig till uppskattningen av den s. k. inflytandeprocenten, vilken givetvis påverkas av de ekonomiska förhållandena under det budgetår inkomstberäkningen avser.

Efter genomförande av den under riksdagens prövning nu liggande uppbördsreform, för vars inverkan å budgetberäkningarna redogöres i annat sammanhang, komma emellertid i framtiden även inkomst- och förmögenhetsskatten och därmed likställda inkomsttitlar att väsentligen avse det löpande budgetårets inkomstförhållanden. Denna reform medför alltså, att budgetens inkomstsiffror i stort sett komma att beräknas med ledning av de ekonomiska förhållandena under den tid budgeten omfattar, vilket ur principiell synpunkt onekligen mäste anses vara mex-a konsekvent. Men samtidigt bör understrykas, att omläggningen för med sig ett försvagande av den säkerhet i inkomstberäkningarna, som hittills vunnits därigenom, att en väsentlig del av inkomsternas avkastning haft sin ekonomiska grundval i förfluten tid. Uppbördsreformen är avsedd att träda i kraft den 1 januari 1947, vilket innebär, att under budgetåret 1946/47 de hittills gällande uppbördsreglerna bliva tillämpliga på budgetårets första hälft, medan det nya systemet kommer att gälla budgetårets senare del.

Resultatet av riksräkenskapsverkets inkomstberäkning återgives i den härvid fogade tabellen (bilaga D) med specifikation av inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret 1946/47. Beträffande de i denna tabell för de särskilda inkomsttitlarna beräknade beloppen får riksräkenskapsverket härefter anföra följande.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1946/47. 17

A. Egentliga statsinkomster.

I. Skatter.

1. Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse.

Av de under denna rubrik för de tio senast förflutna budgetåren redovisade skatterna kunna följande lämpligen sammanföras till en grupp, nämligen inkomst- och förmögenhetsskatt, extra inkomst- och förmögenhetsskatt, särskild skatt å aktiebolags inkomst, utjämningsskatt, värnskatt, krigskon junkturskatt, särskild skatt å förmögenhet samt utskiftningsskatt och ersättningsskatt. Till denna grupp kan ock hänföras den tidigare utgående personella skatten mantalspenningar. Till belysande av förändringarna i de beräknade och behållna inkomsterna å hithörande inkomsttitlar lämnas närmare uppgifter i efterföljande sammanställning, varvid redovisningen anpassats till nu gällande skatteformer.

Vid bedömande av utvecklingen å titlarna för inkomst- och förmögenhetsskatt, värnskatt samt särskild skatt å förmögenhet måste viss hänsyn tagas till beloppet av krigskonjunkturskatten för år 1940. Sistnämnda skatt skulle nämligen till sitt debiterade belopp avdragas från det till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade beloppet och föranledde därigenom en nedsättning i såväl denna skatt som värnskatten. Nedsättningen utgjorde för inkomst- och förmögenhetsskatten 4,37 miljoner kronor och för värnskatten 2,26 miljoner kronor. Beträffande krigskonjunkturskatten för år 1941 och följande år har däremot, i stället för avräkning från det till statlig inkomstoch förmögenhetsskatt taxerade beloppet, avdrag gjorts direkt å krigskonjunkturskatten.

Enligt förordning den 6 juni 1941, nr 337, ägde vissa värnpliktiga, som under år 1940 tjänstgjort vid krigsmakten, åtnjuta avdrag å dem på grund av taxering år 1941 påförd statlig inkomst- och förmögenhetsskatt samt värn- Bihang till riksdagens protokoll IDAG. 1 sami. Nr 1. Del 2. Bihang A.

18 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1946/47.

skatt. Skatteavdraget utgjorde fem kronor för varje hel vecka, varmed den sammanlagda tjänstgöringstiden under år 1940 överstigit sex veckor och skulle verkställas i första hand å den statliga inkomst- och förmögenhetsskatten och, i den män avdraget uppginge till högre belopp än denna, å värnskatten. Detta avdrag utgjorde 6,49 miljoner kronor å inkomst- och förmögenhetsskatten samt 2,32 miljoner kronor å värnskatten. Något motsvarande avdrag har icke tillämpats beträffande nämnda skatter vid de följande årens taxeringar.

Den på grund av proposition nr 370 under riksdagens prövning nu varande reformen av uppbördsväsendet innebär, att under det år inkomst förvärvas eller förmögenhet äges, inkomståret, skall utgå preliminär skatt så beräknad, att den kan antagas väsentligen täcka den slutliga skatt, som efter verkställd taxering påföres för berörda inkomst och förmögenhet. Den preliminära skatten, som i princip utgår å inkomst från samtliga förvärvskällor, beräknas efter olika metoder för skilda förvärvskällor: på grundval av taxering i nuvarande ordning, kompletterad med s. k. preliminär taxering, eller med ledning av särskilt upprättade skattetabeller, vilka för olika inkomstbelopp angiva den därå under vissa förutsättningar belöpande skatten, eller efter viss procent av inkomsten.

Debitering skall ske gemensamt av krono- och kommunalutskylder. Den debiterade eller med ledning av skattetabell eller efter procentsats beräknade preliminärskatten förfaller till betalning under sex uppbördsterminer, vilka infalla under månaderna mars, maj, juli, september, november och januari under uppbördsåret (mars ett år till och med februari nästföljande år). Understiger vid avräkningen den preliminära skatten motsvarande slutliga skatt, förfaller därefter skillnaden såsom kvarstående skatt till betalning under den första uppbördsterminen eller de båda första uppbördsterminerna under det uppbördsår, som infaller näst efter vederbörligt taxeringsår, överstiger den preliminära skatten motsvarande slutliga skatt, återbetalas med viss begränsning det överskjutande beloppet till den skattskyldige. Fastighetsskatt förfaller till betalning under uppbördsterminen i november månad under taxeringsåret eller under nämnda termin och terminen i januari månad nästföljande år. Under en eller flera uppbördsterminer under uppbördsåret förfaller likaledes tillkommande skatt, som debiteras på grund av beslut, vilket fattats av prövningsnämnd senare än den 10 oktober taxeringsåret eller av kammarrätten eller av Kungl. Majit.

Arbetsgivare eller annan, vilken utbetalar belopp, som för mottagaren utgör sådan inkomst av tjänst, vilken hänför sig till skattskyldigs huvudsakliga arbetsanställning eller eljest är dennes huvudsakliga inkomst av tjänst, skall i regel vara skyldig verkställa avdrag å utbetalt belopp för gäldande av preliminär och kvarstående skatt.

Enär preliminär skatt, som beräknas enligt de nyss angivna grunderna, i många fall kan komma att skilja sig från motsvarande slutliga skatt, föreslås, att i de fall, då skillnaden är mera avsevärd, rättelse, jämkning, skall

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1946/47. 19

av den lokala skattemyndigheten kunna vidtagas i preliminärskatten, så att den bättre överensstämmer med den slutliga skatt, som kan antagas komma att påföras.

Skatt skall inbetalas genom postverket eller penninginrättning till vederbörande uppbördsmyndighet.

Till kommun eller annan kommunal samfällighet skall av länsstyrelsen utbetalas vad sådan samfällighet beslutat utdebitera såsom skatt. Härvid göres intet avdrag för restantier.

De föreslagna uppbördsbestämmelserna föreslås skola träda i kraft den 1 januari 1947. Följaktligen uppkomma vissa spörsmål angående redovisningen under nästkommande budgetår av de skatter, vilka efter nämnda tidpunkt komma att bliva föremål för uppbörd i den nya ordningen.

I underdånigt utlåtande den 16 juli 1945 angående 1944 års uppbördsberednings betänkande med förslag till omläggning av uppbördsförfarandet anförde riksräkenskapsverket, att det ville förefalla som örn man efter den föreslagna uppbördsreformen icke blott vid inkomstberäkningen utan även i riksstaten borde sammanföra inkomst- och förmögenhetsskatt, värnskatt och särskild skatt å förmögenhet å en inkomsttitel, å vilken även borde redovisas all preliminärskatt, sålunda även skatt avseende kommunala samfälligheter. Denna titel, som borde belastas för till kommuner utbetalade skatter, komme sålunda att utvisa den verkliga, staten tillkommande nettoinkomsten av skatt å inkomst och förmögenhet. Fördelningen av denna nettoinkomst på olika skattetitlar och skatteår borde i så fall ske statistiskt.

I proposition nr 370 till innevarande års riksdag har vederbörande departementschef i anslutning härtill uttalat, att det vore önskvärt, att olika skatter bokfördes å gemensam skattetitel i den utsträckning så kunde ske. På samma titel syntes kunna bokföras statlig inkomst- och förmögenhetsskatt, värnskatt, särskild skatt å förmögenhet, allmän kommunalskatt, landstingsmedel, tingshusmedel och skogsaccis. På särskilda titlar syntes däremot böra bokföras skogsvårdsavgift, annuiteter å avdikningslån och å förskott för avlösning av frälseräntor, olycksfallsförsäkringsavgift samt pensionsavgift enligt lagen örn folkpensionering. Det finge emellertid ankomma på Kungl. Majit respektive, efter Kungl. Majrts bemyndigande, riksräkenskapsverket att meddela erforderliga bestämmelser angående bokföringen.

I nu förevarande sammanhang är det närmast fråga örn den fortsatta redovisningen av de skatter, vilka för närvarande var för sig äro uppförda å riksstaten, som blir aktuell.

Med hänsyn till innebörden av de föreslagna övergångsanordningarna vid reformens ikraftträdande synes utgångspunkten för de olika skattelillarnas redovisning under budgetåret 1946/47 vara den, att de riksstatstitlar, vilka beröras av reformen, böra bibehållas under nämnda budgetår men att samtidigt en ny riksstatstitel uppföres, å vilken efter reformens ikraftträdande skola redovisas samtliga skatter, vilka innefattas i det nya uppbördsförfarandet. Å de äldre riksstatstitlarna böra redovisas de skatter, vilka inflyta före reformens ikraftträdande, således under budgetårets första hälft, samt

20 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1946/47.

lämpligen även de restantier, som utestå vid tidpunkten för ikraftträdandet och inflyta under budgetårets senare hälft. Å samma titlar böra jämväl avföras de under budgetåret utbetalade restitutionerna.

I detta sammanhang bör tilläggas, att det icke torde komma i fråga att efter utgången av budgetåret 1946/47 å riksstaten bibehålla de äldre skattetitlarna för särskild redovisning av inflytande sådana restantier eller utgående restitutioner.

Den nya riksstatstiteln synes böra benämnas »Preliminär skatt å inkomst och förmögenhet, m. m.». Mot den föreslagna benämningen kan invändas, att den icke är helt tillfredsställande ur systematisk synpunkt. Den torde emellertid kunna godtagas som en övergångsanordning i avbidan på en senare systematisering av de under rubriken skatter upptagna riksstatstitlarna. En dylik översyn torde bliva aktuell i samband med att de »äldre» skattetitlarna enligt vad nyss nämnts komma att avföras från riksstaten men synes för övrigt motiverad jämväl ur andra synpunkter.

Inkomst- och förmögenhetsskatt.

Den vid 1938 års riksdag beslutade nya inkomst- och förmögenhetsskatten är uppdelad i en rörlig bottenskatt och en fast tilläggsskatt. Bottenskatten omfattar dels en progressiv inkomst- och förmögenhetsskatt å fysiska personer, oskifta dödsbon samt familjestiftelser, dels en proportionell inkomstskatt å svenska aktiebolag och övriga juridiska personer m. fl. Den fasta tilläggsskatten, som åvilar allenast fysiska personer och med dem jämställda skattskyldiga med högre inkomster, är starkt progressiv.

Enligt förordning den 12 februari 1943 (nr 44) om kupongskatt skola i utlandet bosatta och vissa med dem likställda aktieägare erlägga inkomst- och förmögehetsskatt i form av kupongskatt för utdelning å aktie i svenskt aktiebolag. Kupongskatten utgår i regel med 20 procent av utdelningen. Skatten innehålles vid utdelningens lyftande och inbetalas av bolagen till ett under Överståthållarämbetet lydande organ, benämnt kupongskattekontoret. Den redovisas under inkomsttiteln inkomst- och förmögenhetsskatt. Förordningen i ämnet trädde i kraft den 1 mars 1943. Under budgetåret 1942/43 (övergångsåret) inflöt 1,29 miljoner kronor, under budgetåret 1943/44 5,27 miljoner kronor och under budgetåret 1944/45 4,87 miljoner kronor i kupongskatt.

Vid beräkningen av utfallet av 1946 års taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt har man att utgå från de uppnådda taxeringsresultaten vid motsvarande taxeringar åren 1944 och 1945. För en närmare analys av taxeringsresultaten är härvid en uppdelning av den vid taxeringen uppskattade totala inkomsten på olika inkomstkällor av betydelse. En sådan uppdelning av inkomsten vid taxeringen till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt föreligger från och med 1944 års taxering, såsom närmare framgår av den inledningsvis (s. 7 och 8) lämnade redogörelsen för den från och med 1944 års taxering genomförda ändrade redovisningen i inkomstlängden av skattetaxeringarnas resultat. Omläggningen innebär därjämte, att från och

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1946/47. 21

med nämnda års taxering uppgifter erhållits om vid statsbeskaltningen medgivna allmänna avdrag för dels underskott å förvärvskälla, dels ock i övrigt. Den nya utformningen av inkomstlängden har vidare möjliggjort att från och med 1944 års taxering direkt ur längdens uppgifter beräkna den i det till inkomst- och förmögehetsskatt taxerade beloppet ingående förmögenhetsdelen.

I tabellsammanställningarna å s. 22 och 23 redovisas dels utfallet av taxeringarna till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt åren 1944 och 1945, dels ock debiterade inkomst- och förmögenhetsskattebelopp enligt samma års taxeringar. I båda tabellerna redovisas — utom uppgifter avseende samtliga skattskyldiga — särskilda uppgifter för dels i A-längden upptagna skattskyldiga (fysiska personer, oskifta dödsbon samt familjestiftelser), dels i Blängden upptagna svenska aktiebolag, dels i samma längd upptagna skattskyldiga i övrigt (svenska ekonomiska föreningar, svenska försäkringsanstalter som icke äro aktiebolag, sparbanker samt utländska juridiska personer), dels slutligen i C-längden upptagna skattskyldiga (staten, kommuner, ideella föreningar m. fl.).

Av tabellen å s. 22 framgår, att inkomst av jordbruksfastighet, såvitt angår de i A-längden upptagna skattskyldiga, visat endast en obetydlig ökning, nämligen från 958,7 miljoner kronor till 975,9 miljoner kronor eller med 1,8 procent. Inkomst av annan fastighet har däremot för samtliga skattskyldiga minskat något eller från 282,7 till 281,8 miljoner kronor. Minskningen är resultatet av en obetydlig ökning med 1,2 procent för de i A-längden upptagna skattskyldiga, medan övriga skattskyldigas ifrågavarande inkomst nedgått. Jämväl den totala inkomsten av rörelse m. m. företer en minskning eller från 2 032,5 miljoner kronor till 2 026,6 miljoner kronor. Denna inkomst fördelar sig med tämligen lika delar på å ena sidan de i A-längden upptagna skattskyldiga och å andra sidan svenska aktiebolag. För dessa båda grupper har utvecklingen av ifrågavarande inkomst varit helt olika, i det att den för de förra ökat med 5,4 procent och för de senare minskat med 5,6 procent. En närmare analys av denna olikhet i utvecklingen av rörelseinkomsten verkställes i det följande. Inkomst av tjänst eller tillfällig förvärvsverksamhet, vilken endast förekommer i A-längden, har ökat från 8 350,8 till 8 894,5 miljoner kronor eller med 6,5 procent. Vad slutligen angår inkomst av kapital, företer även denna inkomstkälla någon ökning eller med 3,5 procent. I allt hava de olika inkomstkällorna tillsammantagna för samtliga skattskyldiga resulterat i en ökning av 4,7 procent. Av samma tabell inhämtas vidare alt de avdrag, som förekomma vid taxeringen, jämväl något stigit, så att den återstående inkomsten företer en ökning av 4,1 procent. I det föregående har lämnats en redogörelse för utvecklingen av nettoinkomsten inom olika yrkesgrenar och för olika socialgrupper till vilken här hänvisas.

Till denna återstående inkomst skall läggas en hundradedel av den taxerade förmögenheten. Enligt tabellen har denna förmögenhetsdel vid 1945 års taxering uppgått lill 225,8 miljoner kronor och stigit från 1944 års taxering med 10,0 miljoner kronor eller 4,9 procent. Den vid årets taxering framkomna för-

22 Riksräkenskapsverkcts inkomstberäkning för budgetåret 1946/47,

Utfallet av taxeringarna till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

åren 1944 och 1945.

(Enligt taxeringsnämndernas beslut.)

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1946/47. 23

Debiterade inkomst- och törmögenhetsskattebeiopp enligt taxeringarna

åren 1944 och 1945.1

(På grundval av taxeringsnämndernas beslut.)

1944 års taxering.

Bottenskatt:

Debiterad bottenskatt, milj. kr.................

Debiterad bottenskatt i procent av beskattningsbart belopp.................................

Skatt i procent av grundbeloppet..............

Beräknat grundbelopp, milj. kr.................

Grundbelopp i procent av beskattningsbart belopp

Tilläggsskatt:

Debiterad tilläggsskatt, milj. kr.................

Debiterad tilläggsskatt i procent av beskattningsbart belopp.................................

Sammanlagd inkomst- och förmögenhetsskatt:

Debiterad skatt, milj. kr.......................

Debiterad skatt i procent av beskattningsbart belopp......................................

1945 års taxering.

Bottenskatt:

Debiterad bottenskatt, milj. kr.................

Debiterad bottenskatt i procent av beskattningsbart belopp.................................

Skatt i procent av grundbeloppet..............

Beräknat grundbelopp, milj. kr.................

Grundbelopp i procent av beskattningsbart belopp

Tilläggsskatt:

Debiterad tilläggsskatt, milj. kr.................

Debiterad tilläggsskatt i procent av beskattningsbart belopp.................................

Sammanlagd inkomst- och förmögenhetsskatt:

Debiterad skatt, milj. kr.......................

Debiterad skatt i procent av beskattningsbart belopp..................................

1 För de i B- och C-längderna upptagna skattskyldiga avvika de verkliga genomsnittliga procenttalen för debiterad bottenskatt och grundbelopp något från de här redovisade, i skatteförfattningarna fastställda procenttalen, vilket sammanhänger med förekomsten av eftertaxeringar, skattelättnader enligt avtal med främmande makter eller feldebiteringar. För svensk försäkringsanstalt utgår bottenskatten i viss omfattning med 150 procent av grundbeloppet.

24 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1946/47.

mögenheten belöper sig sålunda för samtliga skattskyldiga (A-, B- och Clängderna) till 22,58 miljarder kronor.

Om till den återstående inkomsten lägges en hundradedel av den taxerade förmögenheten erhålles ett taxerat belopp vid 1945 års taxering av 11 584,5 miljoner kronor, vilket är 4,1 procent mera än motsvarande belopp vid 1944 års taxering. Hur det taxerade beloppet fördelar sig mellan olika grupper av skattskyldiga framgår av följande sammanställning i vilken jämväl anges den förändring de taxerade beloppen undergått från 1944 till 1945 års taxering, såväl i absoluta belopp som procentuellt.

Vid en granskning av denna sammanställning fästes uppmärksamheten i första hand vid den motsatta utvecklingen som de taxerade beloppen för skattskyldiga enligt A-längden och för svenska aktiebolag uppvisat. För de förra skattskyldiga föreligger en ökning på 5,2 procent, för de senare däremot en minskning av 6,2 procent i de taxerade beloppen. Då aktiebolagens viktigaste inkomstkälla utgöres av inkomst av annan förvärvsverksamhet än jordbruksfastighet och annan fastighet, erinras att utvecklingen av denna inkomstkälla likaledes varit helt olika för aktiebolag och för skattskyldiga enligt A-längden, i det att för de senare konstaterats en ökning med 5 procent och för de förra en minskning av ungefär samma storleksordning. En närmare analys av utvecklingen av aktiebolagens taxerade inkomst kan verkställas med ledning av ett inom riksräkenskapsverket upplagt register över ett antal svenska aktiebolags skatteförhållanden, avseende aktiebolag med ett aktiekapital av minst 1 miljon kronor. Registret är uppdelat efter arten av bolagens verksamhet. Varje höst kompletteras registret genom införskaffande från länsstyrelserna av bland annat uppgifter om antaget beskattningsbart belopp vid årets taxering. De ifrågavarande bolagens sammanlagda beskattningsbara belopp omfattar cirka 70 procent av hela det beskattningsbara beloppet för aktiebolagen. Återstoden representeras alltså av företag med ett aktiekapital av mindre än 1 miljon kronor. En bearbetning av registret ger sålunda en fyllig bild av utvecklingen av bolagens skatteförhållanden inom skilda näringsgrenar. En dylik bearbetning avseende 1944 och 1945 års taxeringar omfattar ett material av 819 bolag, av vilka 788 uppvisat taxeringsbar

Riksräkcnskapsvcrkcts inkomstberäkning för budgetåret 1946/47. 25

inkomst år 1944 och 779 sådan inkomst år 1945. Nämnda bolags taxerade inkomst uppvisar en minskning från 756 miljoner till 679 miljoner kronor eller med 10,2 procent. Bland mera betydande grupper som utvisat minskning må nämnas affärsbanker, fastighetsförvaltning, gruvindustri, järn- och stålverk, järn- och stålmanufaktur, mekaniska verkstäder, varuhandel samt rederier och ångbåtsbolag. Mera betydande ökningar lia däremot konstaterats för försäkringsrörelse, sprängämnesfabriker, vissa delar av livsmedelsindustri, läder-, sko- och gummivaruindustri, skeppsvarv, elektriska verkstäder, sågverks- och annan trävaruindustri samt massa- och pappersindustri, cementfabriker, större delen av textil- och beklädnadsindustrien. De bolag, som icke ingå i dessa beräkningar och som sålunda hava ett aktiekapital som är lägre än 1 miljon kronor, hava tillsammantagna visat en ökning i den taxerade inkomsten från 263 miljoner kronor år 1944 till 278 miljoner kronor vid 1945 års taxering eller med 5,7 procent. Denna relativa stegring av de smärre bolagens taxerade inkomst torde böra jämställas med den förändring som enligt vad förut nämnts inkomst av rörelse m. m. för de i A-längden upptagna skattskyldiga utvisat från 1944 till 1945 års taxering, vilken förändring utgjorde 5,4 procent. Till ytterligare jämförelse kan nämnas att den del av handelsomsättningen, som drabbas av allmän omsättningsskatt, stigit med icke fullt 5 procent från år 1943 till år 1944. Utfallet av samtliga aktiebolags taxering är enligt vad nu sagts väsentligt betingat utav Tesultatet av storbolagens rörelse, därvid särskilt må pekas på att den taxerade inkomsten för gruvindustrien i de registrerade bolagen sjunkit från 83 miljoner kronor till 40 miljoner kronor eller med något över hälften.

För närmare belysning av utvecklingen av det taxerade beloppet under senare tid får riksräkenskapsverket hänvisa till den inledningsvis lämnade översikten av denna utveckling.

För utfinnande av det skatteunderlag, å vilket de fastställda skalorna för inkomst- och förmögenhetsskatt skola tillämpas, skall slutligen från detta taxerade belopp dragas beloppet av utnyttjade ortsavdrag, endast förekommande i A-längden. I samband nied stegringen av dessa skattskyldigas inkomster har även summan utnyttjade ortsavdrag för dem stigit, nämligen med 3,1 procent. Efter detta avdrag framkommer ett till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt beskattningsbart belopp av 6 684,6 miljoner kronor, innebärande en stegring i förhållande till 1944 års motsvarande belopp med 4,8 procent.

I tabellen å s. 23 lämnas uppgifter örn dels debiterad skatt för såväl bottenskatten som tilläggsskatten, dels boltenskattens grundbelopp, dels de procenttal av grundbeloppet med vilka bottenskatten uttagits, dels slutligen uträknade medelskatteprocent. Av tabellen inhämtas såsom särskilt anmärkningsvärt, alt beträffande i A-längden redovisade skattskyldiga medelskatteprocenlen för tilläggsskatten vid 1945 års taxering icke oväsentligt nedgått. Såsom framgår av riksräkenskapsverkets tidigare inkomstberäkningar, har en likartad utveckling av medelskatteprocenten för tilläggsskatten konstaterats vid 1940—1944 års taxeringar. De förskjutningar i inkomstfördelningen,

26 Riksräkenskapsvcrkcts inkomstberäkning för budgetåret 1946/47.

på vilka denna utveckling häntyder, synas sålunda hava fortsatt under beskattningsåret 1944.

Den på grundval av taxeringsnämndernas beslut vid 1945 års taxering uträknade inkomst- och förmögenhetsskatten uppgår enligt tabellen å s. 23 till avjämnat 700 miljoner kronor. Tili följd av den under sistlidna år vidtagna effektiviseringen av prövningsnämndernas arbete förutsätter riksräkenskapsverket, att det sålunda debiterade beloppet kommer att höjas med cirka 1 procent. Under budgetåret 1945/46 beräknas inflyta 97 procent av det debiterade skattebeloppet. Härtill kommer kupongskatt, som av Överståthållarämbetet uppskattats lill 6 miljoner kronor. Från den sålunda beräknade bruttoinkomsten avgå restitutioner, vilka riksräkenskapsverket uppskattat till 7 miljoner kronor. I enlighet härmed skulle yppbörden å titeln inkomstoch förmögenhetsskatt för budgetåret 1945/46 uppgå till i avjämnat belopp 685 miljoner kronor.

Det påräkneliga utfallet av 1946 års taxering är väsentligen beroende av den ekonomiska utvecklingen under kalenderåret 1945. Med ledning av de antaganden rörande denna utveckling, som gjorts i det föregående, har riksräkenskapsverket ansett sig kunna räkna med en fortgående höjning av taxeringsresultaten i förhållande till 1945 års taxering. Den omorganisation av taxeringsväsendet i syfte att skärpa taxeringskonlrollen, som beslutades vid 1943 års riksdag, lärer också vara ägnad att vid 1946 års taxering leda till en viss höjning av taxeringsresultaten.

Med utgångspunkt från de i tabellen över utfallet av taxeringarna till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt åren 1944 och 1945 för sistnämnda års taxering redovisade taxeringsresultaten får riksräkenskapsverket framlägga följande beräkning rörande 1946 års taxering till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt.

Rörande grunderna för beräkningen av resultatet av taxeringen till inkomst- och förmögenhetsskatt avseende i A-längden redovisade fysiska personer, oskifta dödsbon samt familjestiftelser må anföras följande.

Inkomsten av jordbruksfastighet beräknas vid 1946 års taxering komma att ligga ungefär vid den nivå som uppnåtts vid 1945 års taxering. Denna uppfattning betingas av de vid prissättningen å jordbruksprodukter tillämpade principerna. Beträffande inkomst av annan fastighet räknar riksräkenskapsverket likaledes med oförändrad storlek av taxeringsresultatet vid 1946 års taxering. Därvid beaktas å ena sidan det stigande behovet av reparationer och å andra sidan den till stor del med allmänna medel understödda byggnadsproduktionens fortgång.

Förvärvskällan inkomst av rörelse m. m. inrymmer i huvudsak handel, hantverk och småindustri samt byggnadsverksamhet ävensom samfärdsel (åkerirörelse etc.) men omfattar även de fria yrkenas utövare (advokater, konstnärer, läkare m. fl.). Beträffande handeln torde här få erinras, att enligt vad förut nämnts, den del av haridelsomsättningen, som drabbas av allmän omsättningsskatt, beräknats stiga med nära 7 procent från januari—

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1946/47. 27

oktober 1944 till motsvarande tid 1945. Vid sådant förhållande torde en viss ökning av vinstresultaten kunna emotses. Utvecklingen kan dock för vissa affärsgrenar hava gått i motsatt riktning. För husbyggnadsverksamheten och därmed förenade arbetsområden torde man kunna räkna med ett väsentligt tillskott till inkomsten under år 1945 i jämförelse med år 1944. Även beträffande andra kategorier av yrkesutövare antager riksräkenskapsverket, att ökade resultat komma att uppvisas. Riksräkenskapsverket har ansett sig kunna uppskatta den vid 1946 års taxering motsedda stegringen av rörelseinkomsten till omkring 6 procent.

Inkomst av tjänst eller tillfällig förvärvsverksamhet har under innevarande år påverkats av en rad olika omständigheter Antalet inom industrien sysselsatta arbetare har varit i genomsnitt mindre under år 1945 än under närmast föregående år som en följd av den omfattande och långvariga avtalskonflikten inom metallindustrien. Enligt från socialstyrelsen inhämtade uppgifter skulle antalet sysselsatta arbetare inom den egentliga industrien år 1945 hava varit cirka 5 procent mindre än år 1944. Förutom inom den mekaniska verkstadsindustrien m. m. har minskning konstaterats även för gruvor och anrikningsverk. Den till industriens arbetarpersonal utgående lönesumman har socialstyrelsen beräknat minska med ej fullt 7 procent. Örn man undantager den mekaniska verkstadsindustrien m. m. samt gruvor och anrikningsverk kan emellertid för industrien i övrigt konstateras en ökning av lönesumman med bortåt 14 procent. I fråga örn husbyggnadsverksamheten och därmed förenade arbetsområden torde den sammanlagda lönesumman hava stigit med cirka 9 procent. För övriga arbetare mom småindustri och hantverk anser socialstyrelsen löneutvecklingen hava varit densamma som inom den egentliga industrien. Inom skogsbruket har enligt socialstyrelsens uppskattningar den till arbetarna utgående lönesumman år 1945 i jämförelse med föregående år ökat med cirka 16 procent. Vid vägarbetena torde lönesumman år 1945 komma att överstiga motsvarande lönesumma år 1944 med cirka 40 procent. I fråga örn jordbruket har å ena sidan antalet lantarbetare i år ytterligare minskat, men å andra sidan beräknas en stegring av lönesatserna hava inträtt. Socialstyrelsen beräknar att den till lantarbetarna utbetalade lönesumman ökat med i runt tal 10 procent från år 1944 till år 1945. För trädgårdsarbetare har beräknats en liknande stegring.

Den sålunda konstaterade utvecklingen inom vissa verksamhetsgrenar torde emellertid, enligt riksräkenskapsverkets mening, leda till en för låg uppskattning av den totala lönesummans förändring. Ämbetsverket räknar vidare med vissa tillskott under innevarande år till den samlade inkomsten av tjänst eller tillfällig förvärvsverksamhet från arbetsområden, som icke berörts i de från socialstyrelsen inhämtade uppgifterna. Ämbetsverket syftar härvid bland annat på till statliga och kommunala befattningshavare utgående avlöningar och pensioner, vilka utgöra en betydande andel, cirka en sjättedel, av den laxerade inkomsten av arbetsanställning. Vid bedömande av utvecklingen av löneinkomsterna under år 1945 måste hänsyn slutligen tågås till de förmåner, familjebidrag, hyresersättningar lii. m., som utbetalats till de lill militärtjänst inkallade.

28 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1946/47.

Under hänsynstagande till de i det föregående angivna utvecklingstendenserna har riksräkenskapsverket ansett sig kunna för de olika verksamhetsgrenarna tillsammantagna räkna med en stegring av inkomsten av tjänst eller tillfällig förvärvsverksamhet vid 1946 års taxering samt uppskattat inkomststegringen till 5 å 6 procent. Ett visst stöd för denna uppskattning torde ligga däri, att, enligt vad som framgår av inledningsvis lämnade uppgifter, den del av handelsomsättningen, som drabbas av allmän omsättningsskatt, beräknas skola stiga med nära 7 procent från år 1944 till år 1945.

Vad slutligen angår inkomst av kapital, synas aktieutdelningarna under innevarande år hava legat vid en något högre nivå än under år 1944. En viss ökning av det räntebärande kapitalet torde hava inträtt såsom följd av lager realisering och tillkomsten av nya sparmedel. Om än räntegottgörelsen i vissa fall, såsom beträffande större bankinsättningar, begränsats, torde dock någon ökning av intäkten av dylikt kapital kunna motses. Riksräkenskapsverket uppskattar ökningen av den sammanlagda kapitalinkomsten vid 1946 års taxering till 1 procent.

I fråga örn avdrag för underskott å förvärvskälla samt allmänna avdrag i övrigt räknar riksräkenskapsverket med en relativt måttlig stegring vid 1946 års taxering. Den härav föranledda nedsättningen av taxeringsresultatet torde emellertid i någon mån uppvägas av en väntad stegring av förmögenhetsdelen.

Med utgångspunkt från de av riksräkenskapsverket sålunda gjorda antagandena angående de under innevarande år inträdda förskjutningarna av de olika inkomstkällornas avkastning m. m. och med viss hänsyn jämväl till den höjning av taxeringsresultatet, vartill en skärpt taxeringskontroll kan leda, har riksräkenskapsverket beräknat den vid 1946 års taxering väntade stegringen av det till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade beloppet till 5 procent. För i A-längden upptagna skattskyldiga skulle fördenskull det vid 1946 års taxering taxerade beloppet kunna beräknas till omkring 11 000 miljoner kronor.

Beträffande därefter 1946 års taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt avseende de i B-längden redovisade svenska aktiebolagen får riksräkenskapsverket framhålla, att en beräkning vid denna tidpunkt möter betydande svårigheter. Man kan visserligen få vissa hållpunkter för uppskattningar av tendensen i vinstutvecklingen inom skilda näringsgrenar, men det verkliga utfallet av taxeringen beror även på bolagens lagerutveckling och avskrivningar. Inom vissa näringsgrenar kunna genom lagerminskningar framkommande dolda reserver öka vinsterna, medan å andra sidan den fria avskrivningsrätten kan medföra förskjutningar i motsatt riktning. Till följd härav kan det slutliga taxeringsutfallet komma att visa väsentliga avvikelser från de antaganden, som gjorts vid upprättandet av riksräkenskapsverkets inkomstberäkning. Osäkerheten i beräkningen av taxeringsutfallet för bolagen framgår härav med tydlighet.

Inhämtade upplysningar rörande utvecklingen under år 1945 inom skilda näringsgrenar synas giva vid handen, att man för aktiebolagen för innevaran-

Riksräkenskapsverkcts inkomstberäkning för budgetåret 1946/47. 29

de år har att räkna med ungefär samma vinstresultat som under år 1944. Stegrade vinstresultat av 1945 års rörelse kunna förväntas inom vissa näringsgrenar såsom bankrörelse, bruksrörelse, sågverk och massaindustri samt rederirörelse. Gruvindustriens vinstresultat åter kommer självklart att starkt reduceras. Försämrade vinstresultat torde vidare med säkerhet komma att redovisas — huvudsakligen som en följd av verkstadskonflikten — av metall-, maskin- och verkstadsindustri. Vad åter angår själva taxeringsresultaten, påverkas dessa emellertid bland annat av den omfattning, i vilken bolagen, på sätt nyss nämnts, kunna vidtaga avskrivningspolitiska åtgärder för reglering av vinstresultaten. För större företag torde denna möjlighet utnyttjas i syfte att ernå relativt små förändringar i taxeringsresultaten. För de små bolagen, som icke hava samma möjlighet till sådan reglering, räknar riksräkenskapsverket med en avsevärd stegring även i taxeringsresultatet. För samtliga bolag tillsammantagna har riksräkenskapsverket sålunda, med viss hänsyn jämväl till den genomförda skärpningen av taxeringskontrollen, räknat med att vid 1946 års taxering skall uppnås ett taxerat belopp av omkring 950 miljoner kronor.

Vad angår i B-längden redovisade andra juridiska personer än svenska aktiebolag, beräknar riksräkenskapsverket det vid 1946 års taxering beskattningsbara beloppet för samtliga ifrågavarande juridiska personer till ungefär samma belopp som vid årets taxering eller i avrundat tal 75 miljoner kronor. Slutligen torde de i C-längden redovisade skattskyldiga böra upptagas med ett i jämförelse med 1945 års taxering uppåt avrundat belopp av 40 miljoner kronor.

Med utgångspunkt från de sålunda för olika grupper skattskyldiga uppskattade, till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade beloppen vid 1946 års taxering har riksräkenskapsverket på sätt närmare framgår av efterföljande tabellsammanställning beräknat de vid nämnda års taxering utnyttjade ortsavdragen, beskattningsbara beloppen och debiterade skattebeloppen.

Beräkning av utfallet av taxeringen till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

vid 1946 års taxering.

30 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1946/47.

Beräkningen av de enligt 1946 års taxering debiterade skattebeloppen har verkställts under den förutsättningen, att bottenskatten — liksom skett enligt 1945 års taxering — skall utgå för de i A- och C-längderna upptagna skattskyldiga efter 150 procent och för de i B-längden upptagna skattskyldiga efter 200 procent av grundbeloppet, dock att i fråga om svensk försäkringsanstalt bottenskatten skall i viss omfattning utgå med 150 procent av grundbeloppet.

Vad angår de i A-längden upptagna skattskyldiga, uppgick medelskatteprocenten vid 1945 års taxering till 7,52 procent för bottenskatten och till 1,24 procent för tilläggsskatten. Vid 1946 års taxering beräknar riksräkenskapsverket en medelskatteprocent för bottenskatten av 7,5, vilket ger en bottenskatt av 450,0 miljoner kronor. Den genomsnittliga procentsatsen för tilläggsskatten har under de senare åren starkt sjunkit, vilket sammanhänger med den förskjutning i inkomstfördelningen som inträtt. Riksräkenskapsverket antager, att denna utveckling fortsatt även under år 1945 om än i mindre utpräglad grad, och beräknar på grund härav medelskatteprocenten för tillläggsskatten vid 1946 års taxering till 1,20 procent av det antagna beskattningsbara beloppet. Tilläggsskatten beräknas i enlighet härmed till 72,0 miljoner kronor. Beträffande de i B- och C-längderna upptagna skattskyldiga skulle skatteprocenten för bottenskatten under nyss angivna förutsättning bliva 20 respektive 7,5 procent av de beskattningsbara beloppen med de jämkningar, som föranledas av bestämmelserna i dubbelbeskattningsavtalet mellan Sverige och Amerikas Förenta Stater samt örn uttagningsprocenten för svenska livförsäkringsanstalter.

Enligt förestående beräkning skulle den år 1946 på grundval av taxeringsnämndernas beslut debiterade inkomst- och förmögenhetsskatten uppgå till 730 miljoner kronor, därav bottenskatt 658 miljoner kronor och tilläggsskatt 72 miljoner kronor. I likhet med vad som skett vid beräkning av skadeutfallet för innevarande budgetår förutsättes, att det sålunda debiterade totala skattebeloppet till följd av prövningsnämndernas beslut kommer att höjas med omkring 1 procent.

Riksräkenskapsverket beräknar, att under budgetåret 1946/47 enligt nu gällande uppbördsregler skulle inflyta 97 procent av den debiterade inkomstoch förmögenhetsskatten. Till det sålunda inflytande beloppet skulle komma kupongskatt, av Överståthållarämbetet uppskattad till 6 miljoner kronor. Från den influtna bruttoinkomsten avgå däremot institutioner, vilka riksräkenskapsverket beräknat till 7 miljoner kronor. I enlighet härmed skulle den behållna inkomsten å förevarande titel utgöra omkring 714 miljoner kronor.

Av detta belopp kommer att under budgetåret 1946/47 inflyta den del som betalas på första kronouppbördsstämman hösten 1946 samt under budgetåret 1946/47 inflytande restförda belopp. Däremot kommer efter genomförandet av den under riksdagens prövning nu liggande uppbördsreformen, för vars inverkan å budgetberäkningarna tidigare redogjorts, den del av inkomst- och förmögenhetsskatten som enligt hittills gällande ordning

RiksrakcnsKapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1946/47. 31

skolat inbetalas på uppbördsstämman i april—maj 1947 icke att inflyta. Enligt myndigheternas kassarapporter för de senaste åren har majuppbörden i regel uppgått till ett belopp svarande mot 44 procent av den under respektive budgetår influtna inkomst- och förmögenhetsskatten. I riksstaten för budgetåret 1946/47 bör följaktligen inkomst- och förmögenhetsskatten uppskattas till i runt tal 400 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket förordar sålunda, att inkomsttiteln inkomst- och förmögenhetsskatt i riksstaten för budgetåret 1946/47 uppföres med 400 000 000 kronor.

Värnskatt.

Värnskatt har utgått från och med budgetåret 1939/40.

Den enligt 1939 års taxering debiterade värnskatten utgick med hälften av det till inkomst- och förmögenhetsskatt debiterade beloppet.

Värnskatten för budgetåret 1940/41 utgick å det lill inkomst- och förmögenhetsskatt beskattningsbara beloppet enligt självständigt fastställda skattesatser. För skattskyldiga fysiska personer, oskifta dödsbon samt familjestiftelser gällde en särskild progressiv skatteskala. Värnskatt skulle härvid även gäldas av vissa fysiska personer, för vilka till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt beskattningsbart belopp icke fastställts, och i fråga om sådana skattskyldiga utgå med ett belopp av 5 kronor. För svenska aktiebolag och vissa andra juridiska personer utgick värnskatten med 10 procent och för skattskyldiga upptagna i C-längden med 5 procent av det beskattningsbara beloppet. Såsom förut nämnts, skulle emellertid den enligt dessa grunder debiterade värnskatten för budgetåret 1940/41 nedsättas på grund av påförd krigskonjunkturskatt.

Värnskatten för budgetåret 1941/42 utgick efter samma grunder som värnskatten för budgetåret 1940/41. Däremot tillämpades, såsom tidigare omnämnts, icke någon nedsättning av skatten för budgetåret 1941/42 på grund av påförd krigskonjunkturskatt. Vid bedömande av skattens utfall måste emellertid beaktas, att avdrag å debiterade beloppet skulle ske på grund av militärtjänstgöring under år 1940 enligt de grunder, som angivits i det föregående.

Den vid 1942 års riksdag beslutade värnskatten för budgetåret 1942/43 innebar i fråga om fysiska personer samt oskifta dödsbon och familjestiftelser en höjning av skatteskalan över hela linjen, dock något starkare i högre inkomstlägen; beträffande aktiebolag m. fl. juridiska personer beslöts en höjning av skattesatsen från 10 lill 12 procent och för andra skattskyldiga en höjning av skatten från 5 till 6 procent av det beskattningsbara beloppet. Såsom förut nämnts skulle icke å värnskatten för budgetåret 1942/43 tillämpas avdrag på grund av inkallelse till militärtjänstgöring.

Värnskatten för budgetåret 1943/44 utgick efter samma grunder som värnskatten för budgetåret 1942/43. Dessa grunder gälla ock för värnskatten för budgetåren 1944/45 och 1945/46.

32 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1946/47.

I fråga om de belopp, med vilka värnskatten influtit under budgetåren 1939/40—1944/45, får riksräkenskapsverket hänvisa till den i det föregående intagna tablån (s. 17). I riksstaten för budgetåret 1945/46 har värnskatten beräknats till 515 miljoner kronor. Enligt av statistiska centralbyrån meddelade preliminära uppgifter har värnskatten på grundval av 1945 års taxeringsnämnders beslut påförts med 545,0 miljoner kronor. Härav beräknar riksräkenskapsverket nettouppbörden av värnskatt under budgetåret 1945/46 till i runt tal 529 miljoner kronor.

För budgetåret 1946/47 skulle enligt förestående beräkning av skatteunderlaget för inkomst- och förmögenhetsskatten en värnskatt, uttagen efter samma grunder som värnskatten för budgetåret 1945/46 kunna beräknas bliva debiterad med omkring 569 miljoner kronor, vid vilket förhållande nettoinkomsten kan beräknas till 548 miljoner kronor.

Efter genomförandet av den nu under riksdagens prövning varande uppbördsreformen kommer emellertid den värnskatt, som enligt hittills gällande regler skolat inbetalas på våren 1947, icke att inflyta. Däremot torde under budgetåret 1946/47 kunna förväntas inflyta från föregående år kvarstående skatterestantier, vilka kunna uppskattas till 30 miljoner kronor. För redovisning av dessa bör inkomsttiteln värnskatt bibehållas i riksstaten för nästkommande budgetår.

Riksräkenskapsverket förordar därför, att inkomsttiteln värnskatt i riksstaten för budgetåret 1946/47 uppföres med 30 000 000 kronor.

Särskild skatt å förmögenhet.

Å denna inkomsttitel redovisas den särskilda skatt å förmögenhet, som jämlikt beslut vid 1938 års riksdag tillämpas från och med 1939 års taxering. Skatten, som åvilar fysiska personer, oskifta dödsbon, vissa utländska juridiska personer samt familjestiftelser, är uppbyggd efter samma allmänna grunder som den tidigare utgående förmögenhetsskatten, vilken vid 1938 års taxering omlades i samband med förenkling av skattesystemet. Underlaget för den särskilda skatten å förmögenhet, den beskattningsbara förmögenheten, utgöres i regel av den till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt skattepliktiga förmögenheten. I vissa fall reduceras dock den skattepliktiga förmögenheten vid taxeringen, nämligen om den för annan skattskyldig än familjestiftelse eller utländskt bolag överstiger 25 gånger det enligt förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade beloppet, i vilket fall den beskattningsbara förmögenheten utgör ett belopp motsvarande 25 gånger det taxerade beloppet. Den särskilda förmögenhetsskatten drabbar beskattningsbara förmögenheter över 20 000 kronor och utgår enligt en progressiv skala, börjande med 1 promille av den del av den beskattningsbara förmögenheten, som överstiger 20 000 men icke 40 000 kronor, dock lägst 1 krona, och stigande till 6 promille för den del av den beskattningsbara förmögenheten, som överstiger 1 miljon kronor. Förmögenhetsgränsen för skattskyldighetens inträdande utgjorde enligt den tidigare i ämnet gällande

Biksräkcnskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1 »46/47. 33

förordningen 50 000 kronor, och jämväl reduktionsregeln var en annan än den nu gällande.

I efterföljande tabell hava beloppen för den beskattningsbara förmögenheten vid 1939—1945 års taxeringar sammanställts med den på grund av samma års taxeringar uträknade förmögenhetsskatten, varjämte angivits den genomsnittliga skattebelastningen. Uppgifterna för 1945 års taxering, vilka tillhandahållits riksräkenskapsverket av statistiska centralbyrån, äro preliminära.

Uppgifter rörande den under budgetåren 1939/40—1944/45 influtna förmögenhetsskatten återfinnas i tabellen å s. 17. Under innevarande budgetår beräknas skatten giva en nettoinkomst av 33 miljoner kronor.

1 syfte att belysa den förändring, som den beskattningsbara förmögenheten undergått under senare tid, har inom riksräkenskapsverket verkställts en statistisk undersökning rörande fördelningen av den till särskild skatt å förmögenhet beskattningsbara förmögenheten vid 1944 års taxering. Materialet för denna undersökning har utgjorts av uppgifter i den särskilda förmögenhetslängden, och metoden för bearbetningen har närmare angivits i 1940 års finansstatistiksakkunnigas betänkande angående finansstatistikens elfektivisering (s. 225). En motsvarande undersökning, avseende den beskattningsbara förmögenheten vid 1938 års taxering enligt då gällande förordning om särskild skatt å förmögenhet, har tidigare verkställts inom finansdepartementet. För att möjliggöra en jämförelse mellan de båda förmögenhetsfördelningarna hava resultaten av sistnämnda undersökning, som ju avsett endast beskattningsbara förmögenheter över 50 000 kronor, kompletterats genom beräkning av antal och förmögenhetsbelopp inom förmögenhetsklasserna 20 000—30 000 kronor och 30 000—50 000 kronor; sistnämnda beräkning är givetvis osäker. Jämväl de förmögenhetssummor, som ingå i förmögenhet sklasser under 500 000 kronor, grunda sig på approximativ beräkning. Skillnaden mellan de totala förmögenhetsbeloppen enligt dessa beräkningar och de belopp, som redovisas i skattestatistiken, är emellertid mycket obetydlig. I efterföljande tabell hava resultaten från dessa undersökningar sammanställts.

1 Enligt taxeringsnämndernas beslut.

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 1. Del 2. Bihang A.

34 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1946/47.

Fördelning av beskattningsbar förmögenhet vid 1938 och 1944 års taxeringar.

Stegringen i den totala beskattningsbara förmögenheten under de senare åren torde kunna återföras till ett flertal i samma riktning verkande faktorer. De taxerade värdena å fastighetsskattepliktig fastighet hava stigit. Även aktievärdena hava visat en betydande stegring. En utförsäljning av varor från lager torde hava medfört, att verkställda nedskrivningar framträtt i form av vinst och åtminstone i viss utsträckning besparats i form av likvida medel.

Under år 1945 har ny allmän fastighetstaxering ägt rum. Vid denna har värdet av fastighetsskattepliktig jordbruksfastighet ökat med 1,97 miljarder kronor eller 29,6 procent och värdet av annan fastighetsskattepliktig fastighet med 2,93 miljarder kronor eller 14,9 procent, allt i förhållande till de vid 1944 års taxering redovisade värdena. Övriga i det föregående nämnda faktorer hava i viss mån fortsatt att verka till stegring av förmögenhetsvärdena. Riksräkenskapsverket har vid sådant förhållande ansett sig böra beräkna särskild skatt å förmögenhet för budgetåret 1946/47 till 37 miljoner kronor.

Efter genomförandet av den i det föregående omnämnda uppbördsreformen kommer av särskild skatt å förmögenhet att under budgetåret 1946/47 inflyta dels den del, som inbetalas å uppbördsstämman på hösten 1946, dels ock vissa restantier. Riksräkenskapsverket beräknar därför att av förenämnda belopp å 37 miljoner kronor cirka 20 miljoner kronor komma att under nästkommande budgetår redovisas å denna titel.

I anslutning till vad sålunda anförts förordar riksräkenskapsverket att inkomsttiteln särskild skatt å förmögenhet i riksstaten för budgetåret 1946/47 uppföres med 20 000 000 kronor.

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt.

Utskiftningsskatten, som tidigare utgick efter 5 procent, höjdes från och med år 1938 till 12 procent och från och med år 1940 till 30 procent. Under budgetåret 1944/45 hava dessa skatter lämnat en behållen inkomst av 0,44 miljon kronor. Vid 1945 års taxering har enligt uppgift från statistiska

Riksräkcnsknpsvcrkcts inkomstberäkning för budgetåret 1946/47. 35

centralbyrån utskiftningsskatt debiterats med 1,14 miljoner kronor samt har för ersättningsskatt ej debiterats något belopp.

Riksräkenskapsverket har upptagit utskiftningsskatt och ersättningsskatt för budgetåret 1946/47 till 1 000 000 kronor.

Preliminär skatt å inkomst och förmögenhet, m. m.

Efter genomförandet av den i det föregående omnämnda uppbördsreformen böra de under våren 1947 inflytande preliminära skattebeloppen redovisas å en särskild inkomsttitel, vilken på sätt i det föregående berörts föreslås benämnd »Preliminär skatt å inkomst och förmögenhet, m. m.». För beräkning av den skatt som kan komma att inflyta å denna titel utgår riksräkenskapsverket från följande förutsättningar.

Underlaget för den skatt, som kommer att redovisas såsom preliminär skatt under våren 1947, bör beräknas med utgångspunkt från inkomstförhållandena under samma tid. För beräkningen av denna skatteintäkt utgår riksräkenskapsverket från den taxering som kommer att utföras under år 1946 och som, därest hittills gällande regler för uppbörden skolat bibehållas, enligt vad förut anförts skulle hava givit följande inkomster under budgetåret 1946/47 (miljoner kronor):

Debiterad Beräknad

skatt nettoinkomst

Inkomst- och förmögenhetsskatt......... 743 714

Värnskatt............................ 569 548

Särskild skatt å förmögenhet........... 37 37

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt.... 1 1

eller sammanlagt 1 350 1 300

En beräkning av de förändringar i inkomstunderlaget, som kunna vara att förvänta från inkomståret 1945, vilket utgör underlag för nyssnämnda beräkning, fram till år 1947, som ligger till grund för då inflytande skatter, är i nuvarande läge inte möjlig att .genomföra. Riksräkenskapsverket anser sig likväl kunna utgå från antagandet, att skatteunderlaget kommer att under denna tidsperiod ökas med i genomsnitt cirka 5 procent om året. Om man utgår från detta antagande, bör här räknas med en stegring på i genomsnitt 10 procent. Riksräkenskapsverket anser sig därför kunna räkna med att den sammanlagda statsskatt, som belöper på 1947 års inkomster, skulle vid oförändrade beskattningsregler uppgå till (1,10 X 1 350=) 1 485 miljoner kronor. Härav komma under våren 1947 att inflyta de belopp sorn skola gäldas under uppbördsterminerna i mars och maj månader, eller i runt bil en tredjedel av nyssnämnda belopp. Den statsskatt som skall inflyta våren 1947 skulle sålunda — efter avdrag för restantier beräknade till 2 procent — kunna beräknas till omkring 485 miljoner kronor.

Den föreslagna uppbördsreformen innebär vidare, att kommunalskatterna komma att inbetalas lill statsverket samt att staten lill kommunerna i millen av varje kvartal kommer att utbetala debiterade skattebelopp i den ordning som närmare angives i proposition nr 370 lill 1945 års riksdag. För

36 Riksräkenskapsverkcts inkomstberäkning för budgetåret 1946/47.

beräkningen av de belopp, som sålunda komma att av statsverket uppbäras respektive utbetalas till vederbörande kommuner, saknas för närvarande säkra hållpunkter. Vid denna beräkning utgår riksräkenskapsverket emellertid från den senast kända utdebiteringen av allmän kommunalskatt och landstingsskatt år 1944 samt räknar med en ökning av skattebeloppen med 5 procent om året. Av det belopp som därvid erhålles beräknas under våren 1947 inflyta dels enligt övergångsbestämmelserna till förslaget om uppbördsförordning hela fastighetsskatten, dels ock en tredjedel av återstoden. Därtill kommer den landstingsskatt som uppbäres i samband med kronouppbörden hösten 1946. Under våren 1947 skall vidare till kommunerna utbetalas hälften av de debiterade kommunalskatterna enligt 1946 års taxering.

Med utgångspunkt härifrån beräknar riksräkenskapsverket inkomsterna å denna inkomsttitel till 500 miljoner kronor. Beräkningen är verkställd under den uttryckliga förutsättningen, att den nya uppbördsordningen kommer att redan från början fungera tillfredsställande.

Under åberopande av vad sålunda anförts förordar riksräkenskapsverket, att i riksstaten för budgetåret 1946/47 uppföres en ny skattetitel, benämnd »Preliminär skatt å inkomst och förmögenhet, m. m.», beräknad till ett avrundat belopp av 500 000 000 kronor.

Krig skon] unkt ur skatt.

I enlighet med beslut av 1940 års urtima riksdag utfärdades förordning den 19 augusti 1940 (nr 764) om krigskonjunkturskatt för år 1940. Skatten avsåg inkomstökning — huvudsakligen å rörelse — som uppkommit efter utgången av augusti 1939 och som kunde antagas hava berott på av pågående krig eller dessförinnan rådande krigskonjunktur föranledda förhållanden. Skatten skulle utgå beträffande rörelse med lägst 50 och högst 70 procent av den enligt särskilda regler beskattningsbara merinkomsten och beträffande andra inkomstslag med 50 procent av den beskattningsbara merinkomsten. Under vissa i förordningen angivna förutsättningar skulle skatten påföras allenast provisoriskt. Slutligen bör erinras, att, såsom förut nämnts, på grund av taxering till krigskonjunkturskatt det debiterade beloppet av den statliga inkomst- och förmögenhetsskatten skulle nedsättas enligt vissa grunder.

Krigskonjunkturskatten för år 1941, enligt förordning den 30 maj 1941 (nr 359), hade utsträckts att gälla även inkomst av jordbruk och skogsbruk. Skattesatserna voro desamma som för krigskonjunkturskatten för år 1940. Med stöd av dessa skattesatser beräknades skattens grundbelopp. Krigskonjunkturskatten skulle utgöra detta grundbelopp efter avdrag av de belopp, varmed statlig inkomst- och förmögenhetsskatt, värnskatt och särskild skatt å förmögenhet för den skattskyldige skulle hava minskats, örn krigskonjunkturskattens grundbelopp avdragits från det till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade beloppet och det därefter återstående beloppet utgjort taxerat belopp.

Riksräkcnskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1946/47. 37

Förordningen den 19 juni 1942 (nr 409) om krigskonjunkturskatt för år 1942 överensstämde i huvudsak med den för krigskonjunkturskatten för år 1941 gällande förordningen. Bland mera väsentliga ändringar må nämnas införandet av ett s. k. utjämningsavdrag, innebärande att vid fastställande av den taxerade inkomsten hänsyn skulle i viss i förordningen närmare angiven omfattning tagas till höjning av den allmänna prisnivån från utgången av augusti 1939 till beskattningsårets slut. Vidare innefattade den nya förordningen lättnad i fråga om skogsbrukets krigskonjunkturbeskattning. Slutligen hade från skattskyldighet undantagits fysisk person, därest det till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade beloppet ej överstege 6 000 kronor.

Bestämmelserna för åren 1943, 1944 och 1945 hava i allt väsentligt anslutit sig till förordningen om krigskonjunkturskatt för år 1942. Det sistberörda undantaget har dock borttagits.

I fråga örn de belopp, med vilka krigskonjunkturskatt influtit under budgetåren 1940/41—1944/45, hänvisas till tablån å s. 17.

Krigskonjunkturskatten är i riksstaten för budgetåret 1945/46 upptagen med 40 miljoner kronor. Någon uppgift örn beloppet av den krigskonjunkturskatt, som kan bliva debiterad under nämnda budgetår, är ännu icke tillgänglig. Vissa från länsstyrelserna införskaffade uppgifter rörande det sannolika beloppet av den beskattningsbara merinkomsten vid den nu pågående taxeringen till krigskonjunkturskatt synas tyda på, att intäkten av denna skatt under innevarande budgetår skall komma att uppgå till ungefär 60 miljoner kronor.

Att beräkna storleken av den krigskonjunkturskatt, som kan komma att debiteras för år 1946, under förutsättning att sådan skatt för detta år uttages efter samma grunder som krigskonjunkturskatten för år 1945, erbjuder stora svårigheter. Även om man nu kunde göra beräkningar rörande de inkomstökningar, som må hava uppstått för vissa näringsgrenar, är det omöjligt att bedöma, i vilken omfattning dessa inkomstökningar komma att bliva föremål för krigskonjunkturbeskattning eller i vad mån provisoriskt erlagd krigskonjunkturskatt kan komma att restitueras under innevarande och nästkommande budgetår.

Det torde emellertid finnas anledning räkna med att för år 1946 skattepliktiga krigskonjunkturvinster komma att uppgå till relativt obetydliga belopp. För budgetåret 1946/47 torde emellertid även böra räknas med den skatteintäkt som uppkommer i samband med krigskonjunkturskattens avveckling. Denna intäkt bör sannolikt icke räknas lika högt som skulle hava blivit fallet örn skatten avvecklats under innevarande budgetår. Under erinran örn att de sakkunniga, vilka år 1944 framlade förslag till regler för krigskonjunkturskattens avveckling, ansågo sig kunna räkna med att de av dem föreslagna reglerna för lagervärderingen vid avräkningsförfarandet kunde antagas giva ett skattebelopp av 130 miljoner kronor, anser sig riksräkenskapsverket likviil kunna uppskatta den sannolika totala avkastningen av krigskonjunkturskatten under budgetåret 1946/47 lill i runt tal 120 miljoner kro-

nor.

38 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1946/47.

Med hänsyn till den stora osäkerheten i beräkningen av de totala debiterade skattebeloppen ävensom beträffande tidpunkten för debiteringarnas genomförande och skattens inleverering har riksräkenskapsverket emellertid ansett sig böra uppföra inkomsttiteln krigskonjunkturskatt för budgetåret 1946/47 med ett avjämnat belopp av 100 000 000 kronor.

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter.

De under denna titel redovisade inkomsterna uppgingo under budgetåret 1944/45 till 88 053 kronor. För de tolv månaderna november 1944—oktober 1945 har uppbörden utgjort 96 614 kronor. Med hänsyn till att inkomsterna å denna titel för närvarande äro i stigande beräknar riksräkenskapsverket desamma för budgetåret 1945/46 till 120 000 kronor.

Riksräkenskapsverket förordar, att inkomsttiteln bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter i riksstaten för budgetåret 1946/47 uppföres med ett till 200 000 kronor avrundat belopp.

Stämpelmedel.

Förändringarna i de beräknade och behållna inkomsterna av stämpelmedel under de tio senast förflutna budgetåren framgå av nedanstående sammanställning.

Budgetåret

»

2>

2 Andra stämpelmedel än arvs- och gåvoskatt

1935/36 .............. 31-os

1936/37 .............. 35 18

1937/38 .............. 39-93

1938/39 .............. 32-27

1939/40 .............. 33-22

1940/41 .............. 20-04

1941/42 .............. 26-87

1942/43 .............. 38-23

1943/44 .............. 41-7 8

1944/45 .............. 52-07

Den ovan gjorda uppdelningen av stämpelmedel är grundad på statistisk

beräkning.

Enligt i statistiska centralbyrån utarbetade uppgifter å beloppen av de stämplar, som använts till nedan angivna slag av handlingar, hava dessa belopp under åren 1942—1944 utgjort:

Handlingar till lagfartsprotokollet ...............

Handlingar till intecknings- och tomträttsprotokollen

Handlingar till äktenskapsförordsprotokollet.......

Handlingar till bouppteckningsprotokollet.........

Till länsstyrelser avgivna deklarationer om gåva m. m......................................

Därav:

Arvsskatt och skatt för gåva I övrigt...................

Summa

ltiksräkcnskapsverkcts inkomstberäkning för budgetåret 1946/47. 39

Den huvudsakliga uppbörden å förevarande inkomsttitel utgöres av stämpelmedel, som av postverket inbetalas till statskontoret. Denna uppbörd utgjorde — efter avdrag av institutioner m. m. genom postverket -— 73,36 miljoner kronor för budgetåret 1943/44 och 82,91 miljoner kronor för budgetåret 1944/45. Härförutom redovisade länsstyrelserna den uppbörd av arvsoch gåvoskatt jämte ränta, som influtit i de fall, då anstånd med skattens erläggande medgivits. Nu berörda uppbörd har under budgetåren 1943/44 och 1944/45 uppgått till 0,73 respektive 0,57 miljon kronor. De av länsstyrelserna utbetalade restitutionerna uppgingo under samma tider till 0,37 respektive 0,45 miljon kronor. Av statskontoret hava restituerats stämpelmedel örn 0,08 miljon kronor under budgetåret 1943/44 och 0,03 miljon kronor under budgetåret 1944/45.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 13 november 1945 har generalpoststyrelsen rörande stämpelmedlens beräkning för budgetåren 1945/46 och 1946/47 anfört bland annat följande:

»Statsverkets inkomster av stämpelmedel äro i riksstaten för budgetåret 1945/46 upptagna till 80 miljoner kronor och lia för budgetåret 1944/45 varit uppförda till 70 miljoner kronor. Statsverkets behållna stämpelmedelsinkomst från postverket under sistnämnda budgetår har utgjort 82,9 miljoner kronor. Uppbörden har under budgetåren 1943/44 och 1944/45 fördelat sig på skilda slag av stämplar på sätt framgår av efterföljande tablå.

Såsom framgår av tablån lia stämpelavgifterna för bouppteckningar (arvsskatten) minskat något under budgetåret 1944/45 i jämförelse med uppbörden under budgetåret 1943/44. Denna minskning är emellertid endast skenbar och sammanhänger med den tillfälliga uppbörden av större arvsskattebelopp. Exceptionellt stora arvsskattebelopp (i en post örn 1 miljon kronor eller mera) erlades visserligen endast i ett fall under budgetåret 1943/44 (av Martina Lund-

40 Riksräkcnskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1946/47.

grens i Göteborg dödsbo med 1,9 miljoner kronor), medan två dylika belopp örn tillhopa 2,5 miljoner kronor influtit under budgetåret 1944/45, nämligen 1,5 miljoner kronor i dödsboet efter Emily Wijk, Göteborg, och 1 miljon kronor i dödsboet elter Stina Frisell, Stockholm. Antalet övriga större skattebelopp i boupptecknings- och lagfartsärenden, vilka belopp var för sig överstiga 100 000 kronor, uppgick däremot under budgetåret 1943/44 till 37 st. å sammanlagt 7,3 miljoner kronor, medan motsvarande antal under budgetåret 1944/45 endast var 27 st. örn tillhopa 4,7 miljoner kronor. Den normala uppbörden av arvsskatt har sålunda i själva verket ökat nied 1,7 miljoner kronor.

Uppbörden av gåvoskatt utvisar en ökning av 2,5 miljoner kronor. Såsom framgår av nedanstående sammanställning inträdde denna markanta stegring av uppbörden först under december månad 1944.

Gåvoskatt i medeltal per månad:

under januari—november 1944 .......... 190 000 kronor

» december månad 1944 ............ 1 153 902 »

» januari » 1945 387 102 »

> februari » » 660 849 »

» mars » » 730 864 >

» april » » 562 272 »

» maj » » 620 892 »

Orsaken till denna stegring av gåvoskatten torde vara att söka i farhågor för en skärpt förmögenhetsbeskattning.

Den betydande ökningen av lagfarts- och inteckningsskatten synes vara att tillskriva det på fastighetsmarknaden rådande konjunkturläget.

Den fortsatta ökningen uti uppbörden av sådana stämpelmedel, som upptagits under rubriken 'omedelbar stämpelbeläggning, helarksstämplar m. m.’ torde bero dels på att lösen- och kommissionärsavgifter vid domsagorna sedan den 1 juli 1943 uttagas såsom stämpelavgifter, dels på att häradshövdingarnas stämpelprovision indragits till statsverket, dels ock på höjningen från samma tidpunkt av vissa lösen- och stämpelavgifter.

Stämpelskatten för aktier och obligationer visar fortsatt nedgång, vilket torde få tillskrivas osäkerheten inför framtiden. Antalet aktie- och obligationsemissioner har visserligen under de senaste åren ökat, men en viss återhållsamhet i fråga om kapitalinsatsen har kunnat förmärkas även under budgetåret 1944/45.

Lotterivinstskatten, som från och med den 1 juli 1942 avsevärt höjdes, visar en fortsatt stegring, beroende huvudsakligen på ökad vinstskatt genom premieobligationslånen samt ökat antal lotter i penninglotteriet. Varje ökning av antalet lotter med 25 000 st. medför i sin tur en ökning av vinstskatten med 26 000 kronor per månad eller med 312 000 kronor per år. Vinstskatten från sagda lotteri uppgick sålunda till 9,8 miljoner kronor under budgetåret 1943/44 och till 10,8 miljoner kronor under budgetåret 1944/45. Vidare utgjorde skatten å tippningsvinster 2,2 miljoner kronor under budgetåret 1943/44, medan motsvarande skatt under budgetåret 1944/45 uppgick till 2,4 miljoner kronor.

I efterföljande sammanställning äro månad för månad angivna beloppen av de stämpelmedel, som av generalpoststyrelsen inlevererats till statskontoret under år 1944 samt under månaderna januari—oktober 1945; dessutom lämnas i densamma uppgift om det belopp, som styrelsen kommer att leverera under november månad 1945.

Kiksräkenskupsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1946/47. 41

Såsom av sammanställningen inhämtas är styrelsens leverans av stämpelmedel under tiden januari—november 1945 omkring 12 miljoner kronor större än under motsvarande tid år 1944. Frånräknas de i anmärkningskolumnen4 upptagna exceptionellt stora engångsbeloppen, utvisar jämförelsen, att uppbörden under innevarande år ökat med 14 miljoner kronor. Efter motsvarande reducering med större engångsbelopp företer stämpeluppbörden under juli—november 1945 en ökning av 8,7 miljoner kronor i förhållande till uppbörden under juli—november 1944.

Statsverkets inkomster av stämpelmedel under den hittills förflutna delen av löpande budgetår (juli—november) fördela sig på sätt framgår av nedanstående tablå, vari till jämförelse jämväl stämpelmedelsinkomsterna för motsvarande tid under åren 1943 och 1944 intagits.

Tablån utvisar, att arvsskatten ökat med 0,8 miljon kronor. Frånräknas emellertid det i juli 1944 influtna engångsbeloppet å 1,5 miljoner kronor visar jämförelsen, att den normala arvsskatteuppbörden ökat med 2,3 miljoner kronor. Gåvoskatten har ökat med icke mindre än 5,5 miljoner kronor. I gåvoskatt inbetalades sålunda

under juni månad 1945 » juli » »

> aug. » >

s sept. » »

» okt. '/

841 770 kronor

344 843 »

223 706 »

1 175 764 »

3 720 318 »

Uppbörden av lagfartsstämplar bar stigit kraftigt, och även inteckningsstämplarna visa en jämförelsevis betydande ökning, ökningen av stämpeluppbörden vid postanstalterna hänför sig uteslutande till enkla beläggningsstämplar.

1 Härav eli arvsskattebelopp på 0'8 milj. kronor och ett på 0'7 milj. kronor.

2 > » > > 1-5 > »

* > > > > 10 » >

4 Se not 1—3.

42 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1946/47.

Såsom grund för beräknandet av stämpeluppbörden genom postverket under budgetåret 1945/46 synes böra läggas uppbörden under den hittills förflutna delen av år 1945. Vid beräkningen uppdelas uppbörden dels i normal uppbörd, d. v. s. totala stämpeluppbörden med frånräknande av tillfällig uppbörd av större skattebelopp i boupptecknings-, gåvo- och lagfartsärenden, vilka belopp var för sig överstiga 100 000 kronor, samt stämpelavgifter över 50 000 kronor för en och samma aktie- eller obligationsemission ävensom vinstskatt å tippningsvinster, dels ock i förenämnda uppbörd av mera tillfällig natur.

Den normala uppbörden har under tiden januari—november 1945 belöpt sig till 75,5 miljoner kronor. I medeltal per månad har den sålunda utgjort 6,9 miljoner kronor. Med ungefär enahanda medeltalsbelopp synes man kunna räkna för budgetåret 1945/46.

Den tillfälliga uppbörden har under tiden juli—november 1945 uppgått till 4,6 miljoner kronor (under motsvarande tid föregående år var beloppet 4,3 miljoner kronor). Av beloppet 4,6 miljoner kronor utgöra 0,9 miljon kronor vinstskatt från AB Tipstjänst. Örn detta belopp frånräknas, uppgår den tillfälliga uppbörden till 3,7 miljoner kronor eller 0,74 miljon kronor per månad.

Under den förflutna delen av innevarande kalenderår har i stämpelskatt å tippningsvinster inbetalats 2,1 miljoner kronor. För motsvarande tid förra året uppgick ifrågavarande vinstskatt till 2 miljoner kronor. Enligt från AB Tipstjänst inhämtad uppgift torde statsverkets inkomst av denna skatt för innevarande budgetår kunna beräknas till 2,5 miljoner kronor.

Första vinstutlottningen i 1945 års premieobligationslån skall äga rum i februari 1946. Vinstskatten uppgår då till 388 000 kronor. Stämpeluppbörden för budgetåret 1945/46 bör därför ökas med sistnämnda belopp. 1

1 Härav ett arvsskattebelopp å 1.9 milj. kr. (Martina Lundgrens dödsbo).

“ » » > » 1'5 > > (Emily Wijks dödsbo).

Kiksräkriiskapsvcrkcts inkomstberäkning för budgetåret 1946/47. 43

Antalet lottsedlar i penninglotteriet har successivt ökat från 875 000 vid dragningen i november 1944 till 950 000 i november 1945. Enligt från lotteriet inhämtad upplysning torde det vara tveksamt, huruvida sistnämnda antal lotter är att räkna med efter årets utgång. Lotteriet beräknar sålunda antalet lotter per månad till 900 000 under första halvåret 1946 och 850 000 under nästkommande budgetår. Vid angivna förhållanden bör ifrågavarande vinstskatt för innevarande budgetår beräknas till 11.4 miljoner kronor eller till 0,6 miljon kronor mera än under föregående budgetår.

Med hänsyn till att den särskilda skatten å vissa lotterivinster skall från och med år 1946 utgå även å varuvinster, torde för löpande budgetår böra räknas med en ökning av denna vinstskatt med 100 000 kronor.

I anslutning till vad ovan anförts synes stämpeluppbörden genom postverket för budgetåret 1945/46 kunna beräknas på följande sätt:

I. Normal uppbörd (12x6’g)............................■. 82'8 milj. kronor

ökad vinstskatt i anledning av 1945 års premieobligationslån, ökat antal lotter i penninglotteriet och lotterivinstskattens

utsträckande till varuvinster.......................... l'i s> >

II. Tillfällig uppbörd:

större belopp (12 x 0- 7 4)........................... 8 ■ o » »

skatt å tippningsvinster........................... 2‘s j p4 > »

tillhopa 95'.3 milj. kronor.

Stämpelmedelsuppbörden genom postverket för löpande budgetår kan således i runt tal beräknas till 95 miljoner kronor. Härtill kommer det belopp av omkring 1 miljon kronor, som plägar inflyta genom länsstyrelserna. Enligt styrelsens mening kan därför den totala stämpelmedelsuppbörden för budgetåret 1945/46 beräknas till 96 miljoner kronor.

På grund av tillkomsten av 1945 års premieobligalionslån bör den normala stämpelmedelsuppbörden för budgetåret 1946/47 ökas med 388 000 kronor, utgörande ytterligare vinstskatt på grund av andra vinstutlottningen (i augusti 1946) i sagda lån. Härtill kommer en beräknad ytterligare vinstskatt av 100 000 kronor på grund av den särskilda lotterivinstskattens utsträckande till varuvinster. A andra sidan bör räknas med en betydande minskning av sagda uppbörd. Vid oförändrade förhållanden beräknas gåvoskatten för innevarande budgetår komma att ge omkring 12 miljoner kronor. En gåvoskatteuppbörd av sådan omfattning torde man emellertid knappast kunna räkna med under nästkommande budgetår, även örn denna uppbörd sannolikt kommer att bliva avsevärt större än vad som tidigare ansetts .såsom normall. Svårigheten att för närvarande med någon större grad av säkerhet beräkna gåvoskatten för längre tid framåt är uppenbar. Försiktigheten torde därför bjuda, att man för nästkommande budgetår uppskattar uppbörden av gåvoskatt till hälften av det belopp, som beräknats för innevarande budgetår, eller lill 6 miljoner kronor. Vidare beräknas vinstskatten från penninglotteriet bliva 0,8 miljon kronor mindre än under innevarande budgetår, varjämte vinstskatt å 0,16 miljon kronor bortfaller på grund av inlösen av 1936 års premieobligationslån. Den normala stämpelmedelsuppbörden genom postverket för budgetåret 1946/47 torde därför, så vitt nu kan bedömas, böra beräknas till 6,5 miljoner kronor mindre än för innevarande budgetår.

Den tillfälliga stämpelmedelsuppbörden svnes för nästkommande budgetår böra upptagas med enahanda belopp som för innevarande budgetår.

Under förutsättning att nuvarande skattesatser bibehållas, skulle alltså

44 Riksräkenskaps verkets inkomstberäkning för budgetåret 1946/47.

Postverkets stämpeluppbörd månadsvis,

(Tusental

stämpelmedelsuppbörden genom postverket för nästkommande budgetår kunna uppskattas till 88,5 miljoner kronor eller i runt tal 89 miljoner kronor.

Med inräknande av stämpeluppbörden genom länsstyrelserna skulle således inkomsterna av stämpelmedlen för budgetåret 1946/47 kunna upptagas i riksstaten till 90 miljoner kronor.»

Sedan beloppet av de stämpelmedel, som av generalpoststyrelsen komma att inlevereras till statskontoret under december månad, numera är till siffran känt, kan den under första hälften av innevarande budgetår inflytande totala stämpelmedelsuppbörden fastställas med relativt stor noggrannhet. För att möjliggöra en direkt jämförelse mellan den sålunda påräkneliga stämpelmedelsuppbörden under juli—december 1945 och den för varje halvår sedan den 1 juli 1938 redovisade stämpelmedelsuppbörden lämnas i efterföljande sammanställning närmare uppgifter rörande stämpelmedelsuppbörden under månaderna juli—december och januari—juni för vart och ett av budgetåren 1938/39—1944/45 samt för juli—december 1945. Den sammanlagda stämpeluppbörden under kalenderåret 1945 skulle enligt tablån uppgå till omkring 97 miljoner kronor och sålunda överstiga det under kalenderåret 1944 influtna beloppet med omkring 19 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1946/47. 45

fördelad på skilda slag av stämplar.

kronor.)

Inkomsttiteln stämpelmedel omfattar flera olika slag av stämpelskatter, av vilka vissa äro konjunkturbetonade. För bedömande av stämpelmedlens avkastning är det därför av intresse att söka erhålla stämpeluppbörden fördelad på skilda slag av stämplar. Uppgifter i dylikt hänseende framläggas i generalpoststyrelsens skrivelse dels för budgetåren 1943/44 och 1944/45 och dels för juli—november månader åren 1943, 1944 och 1945. På grundval av uppgifter, som fortlöpande tillhandahållas riksräkenskapsverket av generalpoststyrelsen, Ilar upprättats ovanstående tabell, utvisande fördelningen av stämpeluppbörden hos postverket månadsvis under tiden 1 januari 1943—31 oktober 1945 på olika stämpelslag. Uppgifterna äro i vissa fall approximativa.

Av tabellen framgår, att stämplar å bouppteckningar och gåvobrev under tiden januari—oktober utvisa en fortgående stegring under de tre senaste åren, vilken stegring från 1944 till 1945 varit starkt markerad. Månadsuppbörden av dessa stämplar är, såsom framgår av tabellen, ytterst ojämn. Även beträffande lagfartsstämplar konstateras en motsvarande stegring. Inteckningsstämplarna förete en jämn stegring. Emissionsstämplar för aktier och obligationer visa en nedgång från 1943 till 1944 men synas under 1945 hava hållit sig vid i stort sett oförändrad nivå. Gruppen lottsedelsstämplar och lotterivinstskatt utvisar fortgående ökning, beroende i huvudsak på stegrat lottantal i penninglotteriet, vinstskalt å det nya premielånet av år 1942 samt höjningen av lotterivinstskatten från 10 till 20 procent. Beträffande gruppen stämplar i övrigt torde deli markerade ökningen från 1943 lill 1944 sammanhänga med alt lösen- och kommissionärsavgifter vid domsagorna sedan den 1 juli 1943 uttagas såsom stämpelavgifter, alt häradshövdingarnas stämpelprovision indragits till statsverket och att vissa lösen- och stämpelavgifter höjts. Under stämplar i övrigt redovisas jämväl fondstämplar och spelkortsstämplar.

46 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1946/47.

Med utgångspunkt från de senare budgetårens uppbördssiffror beräknar riksräkenskapsverket arvs- och gåvoskatten för vart och ett av budgetåren 1945/46 och 1946/47 till 40 respektive 35 miljoner kronor.

Övriga stämpelmedel, vilka under budgetåret 1944/45 gåvo 52,07 miljoner kronor, beräknar riksräkenskapsverket till 56 miljoner kronor för innevarande budgetår och till 55 miljoner kronor för budgetåret 1946/47.

Riksräkenskapsverket har sålunda beräknat stämpelmedlen för budgetåret 1945/46 till 96 miljoner kronor och föreslår, att inkomsttiteln stämpelmedel i riksstaten för budgetåret 1946/47 upptages till 90 000 000 kronor.

2. Automobilskattemedel.

Förändringarna i de beräknade och erhållna inkomsterna av automobilskattemedel under de tio senast förflutna budgetåren framgå av efterföljande sammanställning.

beskattningen. Dessa ändringar inneburo i huvudsak, att gummiringsskatten avskaffades samt att intäkten av denna skatt ersattes genom ökning av såväl skatterna å drivmedel som fordonsskatten. I samband härmed medgavs rätt till restitution i viss utsträckning av erlagd skatt för automobilgummiringar.

Vid innevarande års riksdag hava i anledning av en proposition, nr 352, beslutats vissa ändringar i avseende på automobilbeskattningen att gälla från tidpunkt, som det ankommer på Kungl. Maj :t att närmare fixera. Innebörden av dessa ändringar skall beröras närmare i det följande. I första hand må emellertid erinras om att de av 1939 års urtima riksdag beslutade tilläggsskatterna å bensin skola avskaffas. Inkomsten av sistnämnda skatter har icke tillförts automobilskattemedlen utan redovisats å den allmänna budgeten. Här bör emellertid framhållas, att riksräkenskapsverket å riksstatstiteln tilläggsskatter å bensin — vilken i riksstaten för innevarande budgetår är uppförd med ett belopp av 40 miljoner kronor — i enlighet med av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen utförd beräkning upptagit en nettoinkomst av 12 miljoner kronor för budgetåret 1945/46. Orsaken till att ifrågavarande skatter förväntas giva så pass låg inkomst är, vid sidan av vad nyss nämnts

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1946/47. 47

angående ifrågavarande beskattnings upphörande, att restitutioner till betydande belopp ägt rum eller förväntas komma att äga rum.

Beträffande beräkningen av inkomsterna av fordonsskatt och bensinskatt för nu löpande budgetår och budgetåret 1946/47 får riksräkenskapsverket anföra följande.

Fordonsskatt.

Beträffande de hittills gällande grunderna för fordonsskatten får riksräkenskapsverket hänvisa till 5 § förordningen den 2 juni 1922 (nr 260) om automobilskatt, senast ändrad genom förordningen den 20 december 1940 (nr 1019). För automobil, som är inrättad för och drives med generatorgas framställd av inhemskt bränsle, utgick tidigare skatt med hälften av de i 5 § stadgade skattesatserna. Denna skattelindring blev genom nämnda förordning upphävd från och med den 1 juli 1941. Genom förordning den 19 juni 1942, nr 403, har från och med den l juli 1942 viss skattelindring stadgats för lastautomobil, som försetts med boggianordning för bruk av personbilringar. Enligt förordning den 19 november 1943, nr 778, skall skatt för automobil med ringar av annat ämne än mjuk kautschuk, under förutsättning att ringarna äro av typ som blivit av statens trafikkommission godkänd, utgå enligt de grunder, vilka gälla beträffande skatt för automobil med ringar av mjuk kautschuk. Denna skattelindring skall gälla från och med den 1 juni 1943 till och med den 31 december 1945.

Å automobil eller släpvagn, som enligt vad därom är särskilt föreskrivet skall införas i ett centralt militärt fordonsregister, äger förordningen örn automobilskatt icke tillämpning. För dylika fordon tillföres inkomsttiteln fordonsskatt från och med budgetåret 1941/42 ersättning med belopp motsvarande automobilskatten för fordonen, beräknad enligt vissa summariska grunder (1941 års statsverksproposition, fjärde huvudtiteln, punkt 160), vilken ersättning utgår från ett under fjärde huvudtiteln uppfört särskilt anslag.

De i det föregående berörda ändringar i automobilbeskattningen, vilka beslutats av innevarande års riksdag, innebära en höjning av fordonsskatten med belopp, varierande mellan 37,5 och 42,9 procent av nu utgående skatt.

I en till riksräkenskapsverket den 8 november 1945 avlåten skrivelse har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknat den under budgetåret 1945/46 inflytande fordonsskatten till 42 miljoner kronor. För budgetåret 1946/47 har styrelsen beräknat inkomsten av fordonsskatten till 53 miljoner kronor. Styrelsen har i båda fallen grundal sitt förslag på de beräkningar, som utförts av de särskilda sakkunniga, vilkas den 17 oktober 1945 överlämnade betänkande med förslag lill ändringar i beskattningen av motorfordon lagts till grund för förenämnda proposition nr 352. Styrelsen bär funnit angeläget alt för egen del understryka de av berörda sakkunniga belönade svårigheterna att nu bedöma den antagliga utvecklingen av motorfordonstrafiken och beräkningarnas lill följd därav provisoriska karaktär.

Enligt från överståthåll a r ii mbetet och 1 ä n s s I yrelserna

48 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1946/47.

inhämtade uppgifter beräknas uppbörden av fordonsskatt under budgetåren 1945/46 och 1946/47 lill respektive 32,22 och 39,56 miljoner kronor.

Under fjärde huvudtiteln har å riksstaten för budgetåret 1945/46 upptagits ett anslag å 2,7 miljoner kronor i ersättning för automobilskatt, avseende försvarsväsendet tillhöriga motorfordon och släpvagnar. För nästkommande budgetår har arméförvaltningen äskat 2,5 miljoner kronor för ifrågavarande ändamål.

Sista fredsåret, 1938/39, redovisades i fordonskatt 43 miljoner kronor. Omräknat efter nu beslutade nya skatteskalor torde detta motsvara i runt tal 60 miljoner kronor. Med utgångspunkt härifrån beräknar riksräkenskapsverket inkomsten av fordonsskatt för budgetåret 1945/46 till 40 miljoner kronor och för budgetåret 1946/47 till 55 miljoner kronor.

Med betonande av de ovisshetsmoment som här spela in, får riksräkenskapsverket därför för sin del förorda, att fordonskatten i riksstaten för budgetåret 1946/47 beräknas till 55 000 000 kronor.

Bensinskatt.

Beträffande hittills gällande beskattningsregler må erinras om följande.

De vid 1938 års riksdag beslutade ändringarna av automobilbeskattningen inneburo bland annat höjning av skatten å bensin och brännoljor, samtidigt som den tidigare skatten å gummiringar slopades. De nya skattesatserna för bensin och brännoljor trädde i kraft den 1 juli 1938. Enligt dessa bestämmelser utgår bensinskatt för bensin, som till riket införes eller här tillverkas, med 12 öre för liter. För motorsprit skall erläggas särskild skatt av 6 öre för liter. Sistnämnda skatt är emellertid för närvarande suspenderad. Skatt å brännolja, som användes för drivande av automobil, utgår med 9 öre för liter.

Enligt beslut av 1939 års urtima riksdag utgå som förut berörts även vissa tilläggsskatter, nämligen för bensin med 25 öre för liter och för vissa brännoljor med 16 öre för liter. Den sammanlagda skatten ugör sålunda för närvarande för bensin 37 öre för liter och för vissa brännoljor 25 öre för liter.

De i det föregående berörda, vid innevarande års riksdag beslutade ändringarna i avseende på automobilbeskattningen innebära i avseende på beskattningen av drivmedel, att de nu utgående skatterna sänkas för bensin med 19 öre till 18 öre för liter och för brännoljor med 11 öre tili 14 öre för Uter.

Med stöd av uppgifter, som riksräkenskapsverket erhållit från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, generaltullstyrelsen och kontrollstyrelsen i skrivelser av respektive den 8, 15 och 15 november 1945, uppskattar riksräkenskapsverket inkomsterna av bensinskatt för budgetåret 1945/46 till 50 miljoner kronor.

För nästkommande budgetår har generaltullstyrelsen byggt sin beräkning av nettouppbörden av skatt å importerad bensin på en uppskattad myckenhet förtullad bensin av 500 miljoner liter. Den beräknade nettouppbörden har ansetts kunna i runda tal angivas till 55 miljoner kronor vid en skatte-

Riksräkcnskapsverkcts inkomstberäkning för budgetåret 1946/47. 49

sats av 12 öre per liter respektive 80 miljoner kronor vid en skattesats av 18 öre per liter. Kontrollstyrelsen har beräknat skatten å inhemsk bensin till i runt tal 23 miljoner kronor, under förutsättning av en skattesats örn 18 öre per liter. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har med betonande av svårigheterna att bedöma utvecklingen av motorfordonstrafiken, eftersom säkra hållpunkter härför saknas, uppskattat inkomsten av bensinskatten för nästa budgetår till 115 miljoner kronor.

Med hänsyn till de nuvarande gynnsamma utsikterna för bensinimporten torde denna skatt för nästkommande budgetår böra beräknas med utgångspunkt från en bensinkonsumtion, som närmar sig förkrigsnivån, 700 miljoner liter.

Riksräkenskapsverket vill därför för sin del förorda, att inkomsttiteln bensinskatt i riksstaten för budgetåret 1946/47 uppföres med 120 000 000 kronor.

3. Tullar och acciser.

Tullmedel.

Förändringarna i de beräknade och behållna inkomsterna av tullmedel under de tio senast förflutna budgetåren framgå av efterföljande sammanställning.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 15 november 1945 bar generaltullstyrelsen beträffande beräkningen av tullmedelsinkomsterna under innevarande och under nästkommande budgetår inledningsvis framhållit, att vid beräkningen bortsetts från de ändringar i gällande tullsatser, som kunna bliva genomförda under den tid, uppgifterna avse. Härefter har generaltullstyrelsen anfört följande:

»Bruttouppbörden av tullmedel, som under budgetåret 1943/44 belöpte sig till 116 miljoner kronor, sjönk under budgetåret 1944/45 till 83 miljoner kronor. För de fyra första månaderna av de båda budgetåren voro sammanlagda uppbördsbeloppen i runda tal respektive 37 och 35 miljoner kronor, medan för motsvarande månader av innevarande budgetår uppbördssumman var allenast 24 miljoner kronor. Den nedgång i uppbörden, som gav sig till känna under budgetåret 1944/45, hänförde sig i huvudsak till senare hälften av budgetåret; denna del av budgetåret utvisar genomgående avsevärt lägre Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 saini. Nr 1. Del 2. Bihang A. 4

50 Riksräkenskapsverkcts inkomstberäkning för budgetåret 1946/47.

månadssiffror för uppbörden än samma del av budgetåret 1943/44. Under första månaden av innevarande budgetår sjönk uppbörden till bottenläge med ett belopp av endast omkring 2 miljoner kronor, men under de tre därpå följande månaderna steg densamma från månad till månad med betydande belopp för att under nästlidna månad nå en siffra, som med 1 miljon kronor översteg siffran för samma månad av budgetåret 1944/45.

De under innevarande budgetår oavlåtligt växande uppbördssiffrorna giva anledning till förmodan, att en fortsatt stigning av uppbördskurvan skall förekomma under de kommande månaderna av budgetåret. Huruvida denna uppgång i uppbörden skall ske i lika hög grad som förut måste emellertid betecknas såsom ovisst. En del av den hittillsvarande förbättringen av uppbördsläget torde nämligen vara att tillskriva särskilda med övergången till fredsläget samhörande förhållanden, såsom frigörandet av laster, som i utlandshamnar sedan länge legat färdiga för släppning, och lättnader i ransoneringsbestämmelserna, som föranlett uttagningar för å tullager eller i frihamnar här i riket upplagda varupartier; men å andra sidan måste tydligen i fortsättningen räknas med att någon tid kommer att förlöpa, innan den utländska produktionen för export till neutrala länder kan hava nått större omfattning, En viss påtaglig ökning av importen hit kan dock av skilda orsaker sannolikt vara att härefter påräkna. Möjligt är, att denna ökning förmår bringa uppbördssumman för de återstående månaderna av detta budgetår i ungefär det läge, som uppbördsbeloppet för motsvarande månader av budgetåret 1943/44 intog. Med denna förutsättnng skulle innevarande budgetårs bruttouppbörd komma att belöpa sig till i runt tal 100 miljoner kronor.

I huru hög grad det förändrade tidsläget kan inverka på tullmedelsuppbördens storlek under budgetåret 1946/47 är givetvis icke möjligt att mera bestämt förutsäga. Sannolikt är emellertid att en fortgående stegring mot mera normala uppbördsförhållanden är att emotse. Även om denna stegring icke under ifrågavarande budgetår må kunna förslå till att höja uppbördssiffran till samma nivå som under åren närmast före krislägets inträdande, synes dock ej vara uteslutet, att bruttouppbörden kan komma att nå åtminstone ett belopp, som ansluter sig till uppbördssiffran för budgetåret 1935/36, eller 155 miljoner kronor.

Restitutionerna av tullmedel uppgingo under budgetåret 1943/44 till omkring 4 miljoner kronor och under budgetåret 1944/45 till omkring 5 miljoner kronor. För de fyra första månaderna av vartdera av dessa budgetår belöpte restitutionerna sig till 1,4 miljoner kronor. Under samma månader av innevarande budgetår utgjorde restitutionerna endast 1 miljon kronor. Sistberörda nedgång i restitutionerna hänför sig till en osedvanligt låg restitutionssiffra tor oktober månad, ett förhållande, som emellertid torde vara av mera tillfällig natur. Med hänsyn härtill och till utsikterna för ökning i den restitutionsberättigade exporten under innevarande och nästkommande budgetår synas restitutionerna för vartdera av budgetåren 1945/46 och 1946/47 kunna beräknas till 5 miljoner kronor.

De belopp, som med ovan angivna utgångspunkter för bedömandet kunna angivas såsom nettouppbörd av tullmedel under budgetåren 1945/46 och 1946/47, utgöra således respektive 95 miljoner kronor och 150 miljoner kronor.»

I efterföljande tabell lämnas i sammandrag av generaltullstyrelsen utarbetade översikter av den debiterade tulluppbörden under budgetåren 1936/37— 1944/1945, med särskilt angivande av de varuslag, för vilka tullen under något av nämnda år uppgått till mera betydande belopp.

Riksräkcnskapsverkcts inkomstberäkning för budgetåret 1946/47. 51

Debiterad tulluppbörd för olika varugrupper.

Miljoner kronor.

Enligt av generaltullstyrelsen likaledes meddelade uppgifter har den debiterade tulluppbörden för varje månad från och med budgetåret 1936/37 till och med november månad 1945 uppgått till följande belopp:

Debiterad tulluppbörd månadsvis.

Miljoner kronor.

52 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1946/47.

För närvarande saknas säkra hållpunkter för bedömning av de framtida importmöjligheterna. Riksräkenslcapsverket anser sig emellertid kunna utgå från antagandet, att importen av tullbelagda varor kommer att ökas utan att likväl uppnå förkrigsnivå. Vid bedömningen av förkrigsinkomsten bör vidare hänsyn tagas till att tullmedelsinkomsterna under budgetåren 1938/39 och 1939/40 voro onormalt höga, beroende på den av det dåvarande politiska läget föranledda starka ökningen av importen. Med utgångspunkt från vad sålunda anförts har riksräkenskapsverket ansett sig böra uppskatta nettouppbörden av tullmedel för innevarande budgetar till 100 miljoner kronor och för budgetåret 1946/47 i överensstämmelse med generaltullstyrelsens förslag till 150 miljoner kronor.

För budgetåret 1946/47 förordar riksräkenskapsverket därför, att inkomsttiteln tullmedel upptages till 150 000 000 kronor.

Allmän omsättningsskatt.

Den allmänna omsättningsskatten infördes genom förordning den 13 december 1940, nr 1000, som trädde i kraft den 1 januari 1941. Skattepliktiga transaktioner enligt denna förordning äro främst yrkesmässig försäljning av varor från butik eller annat därmed likartat försäljningsställe samt yrkesmässig försäljning i restaurang-, pensionat-, kafé- och konditorirörelse. Skatteplikten gäller även vissa slag av tjänsteprestationer. I stort sett är det detaljhandeln och hantverket, som drabbas av skatten. I fråga om den objektiva skatteplikten gäller, att vissa betydelsefulla varor undantagas från beskattningen. Undantagen avse bland annat vete, råg, korn och havre, ved och vissa andra bränslen, för förtäring avsedda rusdrycker samt tobaksvaror ävensom mjölk, grädde, smör och margarin, potatis samt de slag av mjöl, gryn och bröd, som Kungl. Majit bestämmer. Allmän omsättningsskatt utgår med 5 procent av den skattepliktiga omsättningen, där ej beträffande vissa varor eller varugrupper annan skattesats finnes särskilt stadgad. Genom en förordning den 25 maj 1941, nr 252, som trädde ikraft påföljande dag, har skattesatsen för den allmänna omsättningsskatten beträffande vissa varor bestämts till 20 procent. Därutöver hava vissa detaljändringar vidtagits i förordningen örn allmän omsättningsskatt; bland anant hava vissa varor undantag^ från beskattningen. Sålunda må nämnas, att vissa pälsvaror, vilka varit belagda med skärpt omsättningsskatt, utbrutits från denna beskattningsform och i stället gjorts till föremål för en särskild tillverkningsskatt; förordning i ämnet har utfärdats den 30 juni 1943 (nr 477); denna skatt redovisas under inkomsttiteln varuskatt. Genom förordning den 17 december 1943 (nr 851) hava vissa ändringar vidtagits i förordningen om allmän omsättningsskatt, syftande i huvudsak till en skärpt kontroll över skatten m. m. Genom beslut av 1943 års riksdag förstärktes länsstyrelsernas taxeringsorganisation högst avsevärt. Härvid tillfördes även omsättningsskatteavdelningarna en betydande personalförstärkning, framför allt i syfte att möjliggöra bokföringsgranskning och annan saklig kontroll över omsättningsbeskattningen. Från riksräkenskapsverkets sida utövas viss kontroll över att företag, som utfört

Riksräkcnskapsverkcts inkomstberäkning för budgetåret 1946/47. 53

omsättningsskattepliktiga leveranser till staten, behörigen redovisa härå belöpande omsättningsskatt.

Den allmänna omsättningsskatten inbetalas i regel successivt under året månadsvis för den skattepliktiga omsättningen under närmast föregående kalendermånad. Denna skattebetalning är allenast en provisorisk förskottsbetalning, vilken skall efterföljas av en numera av länsstyrelserna verkställd taxering till omsättningsskatt för respektive år och därå grundad slutlig reglering av skatten i samband med den årliga inkomstskattetaxeringen. Uppbörd av skattebelopp, som härvid befinnes skola erläggas utöver tidigare erlagda eller till indrivning överlämnade belopp, har tidigare ägt rum under allmän uppbördstermin i november taxeringsåret. Enligt kungörelse den 4 februari 1944 (nr 32), vilken trätt i kraft dagen efter det den utkommit från trycket, skall emellertid sådan uppbörd numera äga rum i februari året efter det, då taxeringen verkställts.

För varje länsstyrelse är upplagt ett särskilt postgirokonto, å vilket allmän omsättningsskatt -—- bortsett från restförda belopp — skall inbetalas. Från postgirokontoret lämnas dag för dag till riksräkenskapsverket uppgifter örn sammanlagda beloppet av den för varje dag å varje länsstyrelses postgirokonto inbetalda allmänna omsättningsskatten; dessa uppgifter registreras hos riksräkenskapsverket i ett kortsystem. I följande tablå hava sam-

Uppbörden av allmän omsättningsskatt under tiden juli—november 1945 bär uppgått till 138,G7 miljoner kronor mot 133,05 miljoner kronor och 124,42 miljoner kronor under motsvarande tid av åren 1944 och 1943. Stegringen i uppbörden under angivna månader utgör alltså 6,0 procent från 1943 till 1944 och 4,2 procent från 1944 till 1945.

Överståthållarämbetet och länsstyrelserna hava beräknat inkomsten av den allmänna omsättningsskatten för innevarande budgetår till 328,5 miljoner kronor och för nästkommande budgetår lill 322,5 miljoner kronor.

54 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1946/47.

Med hänsyn till uppbördsresultatet under den hittills tilländagångna delen av innevarande budgetår och med beaktande av de i fråga om denna skatt framträdande säsongvariationerna har riksräkenskapsverket beräknat uppbörden av omsättningsskatt för budgetåret 1945/46 till 345 miljoner kronor.

Vad beträffar avkastningen av omsättningsskatten under budgetåret 1946/47, föreligga uppenbarligen svårigheter att verkställa någon mera exakt beräkning. Riksräkenskapsverket har emellertid med utgångspunkt från antagandet, att stegringen kommer att fortsätta i samma tempo som under innevarande och nästföregående år, ansett sig kunna räkna med, att omsättningsskatten under budgetåret 1946/47 skall inflyta med 360 miljoner kronor.

Med utgångspunkt från vad nu anförts förordar riksräkenskapsverket, att inkomsttiteln allmän omsättningsskatt i riksstaten för budgetåret 1946/47 beräknas till 360 000 000 kronor.

Varuskatt.

Genom beslut av 1941 års riksdag infördes en ny skatt, benämnd varuskatt. Förordning i ämnet utfärdades den 25 maj 1941, nr 251, och trädde i kraft påföljande dag. Enligt denna förordning skall varuskatt erläggas för vara, som är upptagen i en vid förordningen fogad förteckning, därest den tillverkas yrkesmässigt inom riket för avsalu eller för vidare bearbetning eller ock införes till riket; skatten utgår icke för vara, som å apotek beredes för försäljning enligt recept av läkare, veterinär eller tandläkare. Skatten skall för vara, som tillverkas inom riket, erläggas av tillverkaren och för vara, som införes till riket, av den för vars räkning införseln äger rum. Skatten utgår med det procenttal av varans beskattningsvärde, som angives i förteckningen; dock skall den, som inom riket tillverkar skattepliktig vara, erlägga varuskatt med lägst 50 kronor för varje månad, varunder han ägt bedriva rörelsen. Den vid förordningen fogade förteckningen omfattar dels choklad och sötvaror, för vilka skattesatsen utgör 40 procent av beskattningsvärdet, dels ock vissa tekniska preparat, för vilka skattesatsen utgör i regel 20 procent men 75 procent såvitt angår essenser och extrakter, avsedda för beredning av alkoholhaltiga drycker, puder, med undantag av ströpuder, samt smink, läppstift härunder inbegripna. Tillverkningen inom riket av ifrågavarande varor står under statens kontroll, som utövas av kontrollstyrelsen. Tillverkaren skall under månaden efter varje kalenderkvartals utgång hos kontrollstyrelsen deklarera beskattningsvärdet av tillverkade varor och samtidigt erlägga enligt deklarationen upplupen skatt. För skattepliktig vara, som införes till riket, skall skatten erläggas till tullverket samtidigt med tullen.

Varuskatten lämnade en behållen uppbörd av 56,60 miljoner kronor för budgetåret 1942/43, 64,44 miljoner kronor för budgetåret 1943/44 och 75,12 miljoner kronor för budgetåret 1944/45. Under denna titel redovisas, såsom förut nämnts, jämväl den skatt, som inflyter enligt förordningen den 30 juni 1943 (nr 477) örn skatt å vissa pälsvaror.

Kiksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1946/47. 55

A riksstaten för budgetåret 1945/46 har varuskatten beräknats till 70 miljoner kronor.

I skrivelse till riksräkenskapsverket elen 15 november 1945 har kontrollstyrelsen beräknat inkomsten av varuskatt, i vad avser inom riket tillverkad vara, under budgetåren 1945/46 och 1946/47 till respektive 70 miljoner och 65 miljoner kronor och därvid anfört:

»I riksstaten för budgetåret 1945/46 har varuskatten upptagits med ett belopp av 70 miljoner kronor, vilket belopp innefattar såväl kontrollstyrelsens som tullverkets uppbörd av denna skatt.

Under den gångna delen av budgetåret har till kontrollstyrelsen inbetalats varuskatt med ett belopp av cirka 32,3 miljoner kronor. Då de skattskyldiga i regel åtnjuta en månads anstånd med erläggande av den under varje kalenderkvartal upplöpande skatten, är skatteinkomsten för återstoden av innevarande budgetår närmast hänförlig till tiden 1 oktober 1945—31 mars 1946. Vad angår beräkningen av skatteinkomsten för denna tid må anföras, att försäljningen av choklad och sötsaker uppvisat en tämligen stark minskning under tredje kvartalet 1945 i förhållande till motsvarande kvartal 1944, i det alt de debiterade skattebeloppen för dessa varor utgjorde för sagda kvartal 12,9 respektive 14,4 miljoner kronor. Anledningen härtill torde främst vara, att produktionen av sötsaker nedgått på grund av minskad tillgång å den för sötvaruindustrien viktigaste råvaran, socker, samt att prissänkningar för choklad och sötsaker vidtagits i juni 1945. Den av statens livsmedelskommission fastställda tilldelningen av socker för sötvaruindustrien är för närvarande 10 procent lägre än samma tilldelning under nästföregående budgetår. Då enligt inhämtad upplysning ifrågavarande tilldelning icke torde komma att ändras under innevarande budgetår, kan det antagas, att tillverkade kvantiteter under återstående del av budgetåret ävenledes komma att bliva mindre än under motsvarande del av nästföregående budgetår. Den tendens till minskning av produktionen, som den sänkta tilldelningen av socker medför, torde emellertid i viss mån motverkas av ökad tillgång å andra för sötvaruindustrien viktiga råvaror, såsom kakaobönor och mandel. Enligt vad kontrollstyrelsen erfarit ha vissa råvarupriser nedgått under innevarande budgetår, varför, enligt vad som upplysts, ytterligare prissänkningar å sötvaror torde komma att genomföras i början av år 1946. Det kan sålunda antagas, att jämväl återstående kvartal av innevarande budgetår komma att uppvisa lägre skattebelopp än motsvarande kvartal under nästföregående budgetår. — Vad beträffar försäljningen av tekniska preparat, som falla under varuskatten, kan antagas, alt denna kommer att försiggå i ungefär samma omfattning som tidigare. De debiterade skattebeloppen lia hittills uppvisat viss ökning, i det att debiteringen av varuskatt för hithörande varuslag för vartdera av andra och tredje kvartalen 1944 utgjort omkring 2,0 miljoner kronor, medan skattedebiteringen för vartdera av motsvarande kvartal 1945 uppgått till cirka 2,3 miljoner kronor. Då importen av framför allt varor av högre kvalitet emellertid torde komma att (ika och då på grund av minskade råvarukostnader prissänkningar komma att genomföras, kan tendensen lill ökning av skatteinkomsten icke antagas bliva bestående.

Den debiterade varuskatten i sin helhet utgjorde för fjärde kvartalet 1944 och för första kvartalet 1945 respektive 20,G miljoner kronor och 17,9 miljoner kronor. Med hänsyn till vad ovan anförts synes den debiterade varuskatten kunna beräknas uppgå till för fjärde kvartalet 1945 — innefattande julförsäljningen — omkring 19 miljoner kronor och för första kvartalet 1946 omkring 16 miljoner kronor. Enligt dessa beräkningar skulle den under bud-

56 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1946/47.

getåret 1945/46 inflytande varuskatten, avseende inom riket tillverkade varor, uppgå till (32,3 + 19,0 + 16,0=) 67,3 miljoner kronor. Till detta belopp bör läggas inkomsten av den skatt, som enligt förordningen den 30 juni 1943 (nr 477) inflyter för inom riket beredda lösa pälsskinn (pälsvaruskatten). Nämnda skatt, vilken redovisas under titeln 'Varuskatt’, torde, med hänsyn till att densamma beräknas inflyta med i genomsnitt 0,5 miljon kronor per kvartal, för budgetåret 1945/46 kunna angivas till 2 miljoner kronor. I sin helhet synes alltså varuskatten, i vad avser inom riket tillverkade varor, kunna för innevarande budgetår beräknas till i runt tal 70 miljoner kronor.

Storleken av varuskatteinkomsten under budgetåret 1946/47 är synnerligen vansklig att beräkna. Som förut framhållits, kan den av statens livsmedelskommission fastställda tilldelningen av socker till sötvaruindustrien antagas icke bliva ändrad under innevarande budgetår. Huruvida gällande ransonering av socker kommer att upphöra under andra halvåret 1946, torde bliva beroende av 1946 års skörd av sockerbetor och föreliggande möjligheter till import av socker. Vad gäller övriga råvaror för sötvaruindustrien samt råvaror för den kemisk-tekniska industrien torde råvaruförsörjningen genom ökade importmöjligheter bliva förbättrad, varför det i fortsättningen synes vara att räkna med relativt gynnsamma produktionsbetingelser för skattepliktiga varor. Svårare är däremot att bedöma, huruvida förhållandena med avseende å köpkraft och prisnivå kunna motivera ett antagande av ungefär oförändrad skatteinkomst. Enligt kontrollstyrelsens mening torde en viss återhållsamhet härvid böra iakttagas, särskilt med hänsyn till att prissänkningar å såväl sötvaror som tekniska preparat torde komma att genomföras på grund av minskade kostnader för importerade råvaror. Med hänsyn härtill synes inkomsten av varuskatt, i vad avser inom riket tillverkad vara, inbegripet kontrollstyrelsens uppbörd av pälsvaruskatt, icke böra för budgetåret 1946/47 uppskattas till högre belopp än i runt tal 65 miljoner kronor.»

Vidare har generaltullstyrelsen i skrivelse lill riksräkenskapsverket den 15 november 1945 beräknat de inkomster av varuskatt, vilka inflyta genom tullverket, för budgetåret 1945/46 till 1,7 miljoner kronor oell för budgetåret 1946/47 till 2,3 miljoner kronor. I nämnda belopp ingå inkomster av pälsvaruskatt, beräknade till respektive 1,5 miljoner kronor och 2 miljoner kronor. Generaltullstyrelsen framhåller, att uppbörden av pälsvaruskatt synes vara i kraftig tillväxt och att sannolikhet finnes för att uppbördsstegringen skall fortgå tills uppbörden nått minst det belopp, som skulle svarat mot årsimporten av hithörande slag av pälsvaror under åren närmast före kristiden, därest dessa varuslag redan då varit skattebelagda. Gjorda beräkningar utvisade, att sistberörda belopp kunde angivas till i runt tal 2,5 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket, som för sin del utgår från att eventuella prissänkningar å varuskattebelagda varor komma att följas av konsumtionsökning, anser, att inkomsten av denna skatt för budgetåret 1946/47 kan beräknas till samma belopp, som väntas inflyta under innevarande budgetår.

Riksräkenskapsverket, som beräknat uppbörden av varuskatt för budgetåret 1945/46 till 75 miljoner kronor, har därför ansett sig böra förorda, att inkomsttiteln varuskatt i riksstaten för budgetåret 1946/47 upptages med 75 000 000 kronor.

Riksräkenskapsverkcts inkomstberäkning för budgetåret 1946/47. 57

Trafikskatt.

Vid 1942 års riksdag har införts en ny skatt, benämnd trafikskatt, i syfte att tillgodose behovet av en ökning av statsinkomsterna. Enligt förordningen den 19 juni 1942 (nr 375) om trafikskatt skall sådan skatt utgöras enligt följande huvudsakliga grunder. Trafikskatt skall utgå vid befordran å järnväg, som begagnas för allmän trafik, av personer och resgods, cyklar och sparkstöttingar däri inbegripna, samt hundar och andra djur, för vilka frakt erlägges såsom för resande eller resgods. Skatten utgör iO procent av befordringsavgiften. Trafikskatt utgår icke å avgift för månadsbiljett eller dylik under viss tid gällande biljett, å avgift för rabattkort eller å avgift för befordran å sträcka icke överstigande 50 kilometer av sparkstötting eller ensitsig, tvåhjulig cykel utan motor. Trafikskatt erlägges av järnvägens innehavare, såvitt angår staten tillhörig järnväg av järnvägsstyrelsen. På trafiken vid statens järnvägar belöpande skatt skall av järnvägsstyrelsen för varje kalendermånad senast inom tre månader efter månadens utgång inlevereras till statsverket. Innehavare av enskild järnväg, vid vilken skattepliktig trafik förekommer, skall för varje kalendermånad senast inom tre månader efter månadens utgång till järnvägsstyrelsen avlämna uppgift angående influtna, å nämnda trafik belöpande befordringsavgifter. Samtidigt med insändandet av sådan uppgift skall järnvägsinnehavaren inbetala upplupen skatt å järnvägsstyrelsens postgirokonto. Till järnvägsstyrelsen sålunda inbetald skatt skall senast inom en vecka efter utgången av den för skattens erläggande stadgade tiden inlevereras till statsverket. Författningen i ämnet trädde i kraft den 1 juli 1942.

Under budgetåret 1942/43 lämnade trafikskatten en behållen inkomst av 19,93 miljoner kronor, vilket belopp med hänsyn till de meddelade bestämmelserna om skattens inlevererande till statsverket torde hava motsvarat allenast omkring tre fjärdedelar av skattebeloppet för helt år. Under budgetåret 1943/44 inflöt ett belopp av 28,17 miljoner kronor och under budgetåret 1944/ 45 ett belopp av 29,01 miljoner kronor.

I riksstaten för budgetåret 1945/46 är trafikskatten upptagen med 28 miljoner kronor.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 3 december 1945 har järnvägsstyrelsen beräknat den behållna inkomsten av trafikskatten för ett vart av budgetåren 1945/46 och 1946/47 till i runt tal 28 miljoner kronor.

Trafikskatten, som för de tolv månaderna november 1944—oktober 1945 lämnat en uppbörd av 29,3 miljoner kronor, torde för budgetåret 1945/46 kunna beräknas inflyta med cirka 29 miljoner kronor. För budgetåret 1946/ 47 beräknar riksräkenskapsverket inkomsten av trafikskatt till 28 000 000 kronor.

Accis d silke.

1 skrivelse lill riksräkenskapsverket den 15 november 1945 har generaltullstyrelsen beträffande beräkningen av accis å silke meddelat, att de debi-

58 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1946/47.

terade silkeaccismedlen, som under budgetåret 1943/44 belöpt sig till 3,7 miljoner kronor, under budgetåret 1944/45 hade uppgått till 3,6 miljoner kronor. Under tiden juli—oktober av nästlidna och innevarande budgetår hade bruttouppbörden utgjort 1,5 respektive 2,2 miljoner kronor. Med hänsyn till de sålunda föreliggande uppbördssiffrorna och därjämte till under hand inhämtade upplysningar angående omfattningen av den väntade inhemska konstsilkeproduktionen har generaltullstyrelsen beräknat uppbörden av silkeaccis för ett vart av budgetåren 1945/46 och 1946/47 till 4,3 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket har uppskattat inkomsterna av accis å silke för budgetåret 1946/47 till 4 500 000 kronor.

Accis å margarin och vissa andra fettvaror.

Nu gällande bestämmelser rörande dessa skatter hava meddelats i förordningarna den 7 juni 1935, nr 259, och den 30 juni 1943, nr 481, samt i kungörelserna den 30 juni 1943, nr 482, den 23 februari 1945, nr 39, och den 2 mars 1945, nr 40.

För de accispliktiga fettvaror, som för närvarande i nämnvärd omfattning för försäljning tillverkas inom riket, utgår accisen med följande belopp för varje kilogram av varans nettovikt, nämligen för margarin — såväl hushållsmargarin som bagerimargarin — med 23 öre, för matolja med 60 öre jämte tilläggsaccis å 40 öre och för fettemulsion, beroende på varans fetthalt, förpackning o. s. v., med antingen 44 öre, 60 öre eller 60 öre jämte tilläggsaccis å 65 öre. För konstister, kokosfett och vissa andra ersättningsprodukter för smör eller flott skall enligt bestämmelserna för varje kilogram av varans nettovikt erläggas accis med 60 öre jämte tilläggsaccis, beroende på varans beskaffenhet, med antingen 10 eller 98 öre.

För budgetåret 1944/45 har margarinaccisen influtit med 14,5 miljoner kronor.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 15 november 1945 har kontrollstyrelsen beräknat denna inkomsttitel för vartdera av budgetåren 1945/46 och 1946/47 till 12 miljoner kronor. Livsmedelskommissionen har i skrivelse den 16 november 1945 beräknat inkomsten under innevarande budgetår till 11,7 miljoner kronor samt därutöver anfört följande:

»Vad angår beräkningen av hithörande inkomster under budgetåret 1946/47 har kommissionen utgått från att leveranserna av accispliktiga fettvaror under tolvmånadersperioden april 1946—mars 1947 komma att något öka i förhållande till vad nu är fallet, vare sig denna ökning kommer att möjliggöras genom tilldelning av större ransoner eller genom en avveckling av konsumtionsregleringen. Beträffande hushållsmargarinet har kommissionen, under hänsynstagande till att viss knapphet på margarinråvaror säkerligen rätt länge kommer att råda på världsmarknaden, ansett sig kunna räkna med en förbrukning under sistnämnda tolvmånadersperiod av omkring 35 000 ton (mot en normal årsförbrukning före kriget av omkring 55 000 ton). Förbrukningen av bagerimargarin synes — med hänsyn till de tilldelningsnormer, som anses kunna tillämpas en längre tid framåt — böra uppskattas till ej oväsentligt högre kvantitet än som motsvarar den årliga förkrigsförbrukningen eller till

Riksräkcnskapsverkcts inkomstberäkning för budgetåret 194(5/47. 59

omkring 15 000 ton (mot 8 000 ton år 1939). Leveransen av matolja under ifrågavarande period uppskattas av kommissionen till omkring 2 000 ton och leveransen av övriga accispliktiga varor — bland vilka åtminstone mot slutet av perioden kan tänkas komma att ingå även kokosfett och konstister — till en myckenhet, motsvarande ett accisbelopp av omkring 1 000 000 kronor. Under förutsättning tillika av oförändrade accisbelopp kunna ifrågavarande inkomster under budgetåret 1946/47 uppskattas lill (8 050 000 Jr 3 450 000 ~r 2 000 000 + 1 000 000 =) 14 500 000 kronor.»

Riksräkenskapsverket förordar, att accis å margarin och vissa andra fettvaror för budgetåret 1946/47 uppföres med 15 000 000 kronor.

Skatt å kaffe.

Skatten å kaffe bar införts genom beslut av 1939 års urtima riksdag och utgår enligt förordning den 22 december 1939, nr 877, som trätt i kraft den 27 december 1939, med 65 öre för kilogram orostat kaffe och 80 öre för kilogram rostat kaffe samt kaffesurrogat med tillsats av kaffe. Avkastningen av skatten utgjorde för budgetåret 1943/44 9,15 miljoner kronor och för budgetåret 1944/45 14,6 miljoner kronor. I riksstaten för nu löpande budgetår bar inkomsten av skatt å kaffe beräknats till 15 miljoner kronor.

Generaltullstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 15 november 1945 rörande beräkningen av avkastningen av skatten å kaffe meddelat. att den debiterade uppbörden av kaffeskatt utgjort under budgetåret 1943/44 10,4 miljoner kronor och under budgetåret 1944/45 14,S miljoner kronor samt under månaderna juli—oktober av näsllidna och innevarande budgetår respektive 4,7 och 6,1 miljoner kronor. I anslutning härtill har generaltullstyrelsen i nämnda skrivelse anfört följande:

»Uppbörden har således under nästlidna budgetår varit väsentligt större än under budgetåret därförut. Även under de gångna månaderna av innevarande budgetår har uppbörden nått betydligt högre belopp än uppbörden för motsvarande månader av föregående budgetår. Stegringen i uppbörden torde huvudsakligen vara en följd av de förekomna lättnaderna i ransoneringsbestämmelserna för kaffe, vilka lättnader föranlett ökade inlörtullningar av varan. Sedan dessa bestämmelser numera helt upphävts, är tydligen att för återstoden av innevarande budgetår räkna med en kraftig ytterligare stegring i skatteintäkten genom införtuilning av kaffe närmast från inom riket å tullager och i frihamn befintliga kvantiteter av varan. Storleken av den uppbördssiffra, som därvid må kunna ernås, synes böra beräknas med utgångspunkt från omfattningen av de kaffeförtullningar, som förekommo under budgetåret närmast före krislägets uppkomst. En sadan beräkning ger lill resultat, att kaffeskatten skulle för återstoden av innevarande budgetår belöpa sig till omkring 20 miljoner kronor. Då kaffeska flen för hittills tilländagångna månader av budgetåret uppgått till 6,1 miljoner kronor, komme således bruttouppbörden av denna skatt för hela budgetåret 1945/46 att uppgå till i Tunt tal 25 miljoner kronor.

Med iakttagande av att det skattebelopp, som med nu gällande skattesats skulle belöpt å under ovannämnda förkrisår införtullad kvantitet kaffe, kan beräknas till 31 miljoner kronor, synes för budgetåret 1946/47 brullouppbörden av kaffeskatt kunna upptagas med ett lill 30 miljoner kronor avrundat belopp.

60 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1946/47.

Restitutionerna av kaffeskatt hava hittills uppgått till så relativt obetydliga belopp, att nämnda bruttouppbörd kan här angivas även såsom nettouppbörd.»

Statens livsmedelskommission har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 16 november 1945 beräknat inkomsterna av kaffeskatt för budgetåret 1945/ 46 till 27,3 miljoner kronor och för budgetåret 1946/47 till 32,5 miljoner kronor.

Om kaffeskatt bade utgått under förkrigsåren 1934—1939 och därvid nu gällande skattesatser tillämpats, skulle sådan skatt för vart och ett av dessa kalenderår hava influtit med respektive 29,5, 31,5, 30,5, 30,7, 34,2 och 36,4 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket, som beräknat inkomsten av kaffeskatt för innevarande budgetår till 27 miljoner kronor, förordar, att inkomsttiteln i riksstaten för budgetåret 1946/47 upptages till 32 000 000 kronor.

T tobaksskatt.

Förändringarna i de beräknade och behållna inkomsterna av tobaksskatt under de tio senast förflutna budgetåren framgå av efterföljande sammanställning.

Enligt gällande bestämmelser utgår tobaksskatten dels med viss procent av varans priskurantpris eller varans värde, dels ock med visst efter varans myckenhet bestämt belopp. Skattesatserna återfinnas i 16 § lagen den 11 juni 1943 (nr 346) angående statsmonopol å tillverkning och import av tobaksvaror. Denna lag innebar i huvudsak, att monopolrättigheten, som tidigare avsett endast tillverkningen av tobaksvaror, utsträcktes att, med vissa undantag, omfatta jämväl importen av tobaksvaror. Någon ändring i de vid lagens tillkomst gällande skattesatserna ägde dock icke rum, men dessa skattesatser hade under åren 1939—1942 blivit föremål för jämkning vid flera olika tillfällen, senast genom förordning den 27 mars 1942, nr 126, vilken trätt i kraft den 1 april 1942. Ransonering av tobaksvaror infördes från och med den 1 juni 1942 och upphörde den 21 september 1945.

Närmare uppgifter rörande kvantitet och värde å totalförsäljningen av tobaksvaror under kalenderåren 1935—1944 ävensom den på respektive år belöpande tobaksskatten lämnas i efterföljande tabell.

Riksräkcnskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1946/47. 61

Totalförsäljningen av tobaksvaror (värde och kvantitet) saint därå belöpande

tobaksskatt.

Av sammanställningen framgår, att storleken av de omsatta totala varukvantiteterna under åren 1935—1939 visat en fortskridande icke obetydlig stegring av omsättningen om sammanlagt 10,3 procent. Därefter har en nedgång ägt rum under åren 1940—1942 på sammanlagt 15,8 procent; under år 1943 har en viss återhämtning inträtt och under år 1944 en betydande uppgång. Under redovisningsperioden har en anmärkningsvärt stor förskjutning ägt rum i fråga om förbrukningen av de olika varuslagen. Särskilt framträdande är minskningen av snusförbrukningens andel av den totala konsumtionen eller från 54,4 procent år 1935 till 41,1 procent år 1944. Mot denna minskning av snusförbrukningen svarar emellertid en ökning av cigarrettkonsumtionen, vars andel av den totala förbrukningen ökats från 20,7 procent år 1935 till 29,2 procent år 1940 för att åren 1941 och 1942 visa tillbakagång till 21,7 procent; år 1943 inträdde ånyo någon ökning nämligen till 23,5 procent. Under år 1944 uppgick cigarrettkonsumtionen till 28,0 procent av den totala tobakskonsumtionen. Konsumtionen av röktobak, som år 1935 uppgick till 15,1 procent av den totala omsättningen, svarar år 1944 för 23,6 procent av detta års totala omsättning. Den fortgående förskjutningen mellan de olika varuslagen har verksamt bidragit till ökningen av såväl den totala tobaksförsäljningens värde som skatteavkastningens storlek. Försäljningsvärdet exklusive skatt, vilket år 1935 uppgick till 65,8 miljoner kronor, har därefter stigit till 102,4 miljoner kronor år 1944 eller sammanlagt för 10-årsperioden med cirka 56 procent.

Den till statsverket inlevererade tobaksskatten, efter avdrag av utgiven gottgörelse för inköpt svensk tobak, för varje månad från och med budgetåret 1936/37 framgår av efterföljande tabell, i vilken jämväl intagits det belopp, som enligt preliminär uppgift kommer att inlevereras under december 1945.

Vid studiet av de i denna tabell meddelade uppgifterna för senare tid bör beaktas, att den föreskrivna förskottsbetalningen var tionde dag höjdes från och med juli 1940 från 3 lill 4 miljoner kronor, från och med december 1941

62 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1946/47.

Till statsverket inlevererad tobaksskatt.

Miljoner kronor.

från 4 till 5 miljoner kronor, från och med augusti 1943 från 5 till 5,5 miljoner kronor, från och med januari 1944 från 5,5 till 6,5 miljoner kronor samt från och med juli 1944 från 6,5 till 7 miljoner kronor. Vidare må erinras, att tobaksskatten höjts från och med den 1 december 1941 och den 1 april 1942 samt att, sedan ransonering av tobaksvaror införts från och med den 1 juni 1942, tobaksmonopolet nödgats under den närmaste tiden efter ransoneringens ikraftträdande lämna återförsäljarna erforderlig förskottstilldelning som ingångslager, varigenom försäljningen i avsevärd grad överstigit ransoneringsplanen.

Under första hälften av innevarande budgetår skulle tobaksskatten enligt förestående tabell uppgå till 153,52 miljoner kronor mot 143,90 miljoner kronor under motsvarande tid nästföregående budgetår.

I skrivelse till riksräkenskap sverket den 4 december 1945 har Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet beträffande beräkningen av tobaksskatt anfört följande:

»Sedan den statliga ransoneringen av tobaksvaror upphörde den 21 september d. å. har Tobaksmonopolets försäljning av tobaksvaror icke oväsentligt ökat. En stor del av denna ökning är givetvis en följd av att återförsäljarna ökat sina lager efter ransoneringens upphörande. Någon konsumtionsökning föreligger helt säker också, men att redan nu bedöma storleken av denna ökning är icke möjligt. Det torde emellertid vara skäl att icke uppskatta konsulnlionsökningen i värde räknat för högt med tanke på att genomsnittspriset på cigarretter utan munstycke — det största varuslaget — betydligt sänkts under sistförflutna sommar och höst genom prissänkningar och tiliverkning av nya prisbilliga märken, varigenom det totala genomsnittspriset på tobaksvaror sänkts.

Av ovanstående framgår att grunderna för bedömning av konsumtionens nuvarande storlek äro synnerligen osäkra, och vi anse oss därför vid uppskattning av tobaksskatten för det innevarande och det kommande budgetåret böra stanna vid det jämna beloppet 300 miljoner kronor för vartdera budgetåret.»

Riksräkenskapsverket föreslår, att inkomsttiteln tobaksskatt i riksstaten för budgetåret 1946/47 upptages till 300 000 000 kronor.

Kiksriikenskapsverkcls inkomstberäkning för budgetåret 1946/47. 63

Brånnvinstillverkningsskatt.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 15 november 1945 har kontrollstyrelsen i fråga om beräkningen av statsverkets inkomst av brännvinstillverkningsskatt under budgetåren 1945/46 och 1946/47 anfört följande:

»I riksstaten för budgetåret 1945/46 är brännvinstillverkningsskatten upptagen med 18 miljoner kronor. Under budgetåren närmast före kristiden tillförde brännvinstillverkningsskatten statsverket en årlig inkomst av omkring 20 miljoner kronor. Under kristiden har emellertid utfallet av skatten växlat högst avsevärt, nämligen mellan lägst 7,1 miljoner kronor budgetåret 1941/ 42 och högst 28,2 miljoner kronor budgetåret 1943/44. Detta har föranletts av att med hänsyn till livsmedelsförsörjningens behov tillverkningen av potatisbrännvin tidvis måst begränsas. Till grund för beräkningen av det i riksstaten för innevarande budgetår upptagna inkomstbeloppet — 18 miljoner kronor — av brännvinstillverkningsskatten har legat en kvantitet brännvin av 30 miljoner liter av normalstyrka, som ungefärligen motsvarar spritcentralens årsbehov för framställning av förtäringsbrännvin och s. k. skattelagd sprit för vissa tekniska och dylika ändamål. Med hänsyn till att spritcentralens inköpsbehov i fråga örn skattelagd sprit enligt inhämtad uppgift torde komma att undergå någon ökning, synes brännvinstillverkningsskatten för budgetåret 1945/46 — med avdrag för restitutioner — böra beräknas inflyta med 19 miljoner kronor.

Inkomsten av brännvinstillverkningsskatt under budgetåret 1946/47 synes, såvitt nu kan bedömas, böra upptagas till samma belopp som ovan beräknats för innevarande budgetår, eller 19 miljoner kronor.»

Mot kontrollstyrelsens kalkyl har riksräkenskapsverket intet att erinra och beräknar alltså brännvinstillverkningsskatten för budgetåret 1946/47 till 19 000 000 kronor.

Rusti rycks försal jinny smedel.

Inkomsterna från parti handelsbolag hänföra sig i första hand till Aktiebolaget Vin- & spritcentralen jämte vissa agen [bolag. Därjämte redovisas å inkomsttiteln i fråga ränta och amortering på de under fonden för förlag till statsverket beviljade medlen lill anläggningskapital för nya sulfitspritfabriker. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 15 november 1945 har kontrollstyrelsen beräknat förevarande inkomsttitel till 30 miljoner kronor för budgetåret 1945/46 och till 20 miljoner kronor för budgetåret 1946/47. Kontrollstyrelsen har härvid åberopat en från Aktiebolaget Vin- & spritcentralen inkommen skrivelse, vari bland annat anförts följande:

»I riksstaten för budgetåret 1945/46 har inleveransen från Spritcentralen upptagits till 30 miljoner kronor, vari inbegripits inbetalningar till fonden för förlag till av statsverket beviljade medel till anläggningskapital för nya sulfitspritfabriker.

Vid de beräkningar, som ligga till grund för budgetsiffrorna, antogs, att varuomsättningen år 1945 skulle bli av ungefär samma storleksordning som under år 1944. Detta antagande har också hållit streck — i själva verket kan 1945 års omsättningsvolym beräknas bli något större än motsvarande tal för år 1944. Men i stället lia några av de faktorer, som bestämma vinsten, utvecklats i ogynnsam riktning, så alt denna torde komma att röra sig omkring det av bolaget flir år 1945 beräknade beloppet.

64 Riksräkenskapsvcrkets inkomstberäkning för budgetåret 1946/47.

För 1946 års rörelse måste emellertid räknas med en väsentligt minskad vinst. Visserligen torde som en rimlig arbetshypotes kunna antagas, att omsättningsvolymen blir i stort sett densamma som under år 1945. Men vinstmarginalen blir helt säkert avsevärt lägre. Främst inverkar i detta avseende, att lagren av under förkrigstiden inköpta utländska varor numera till övervägande del uttömts. Då för dessa liksom för övriga av Spritcentralen försålda utländska viner och spritdrycker försäljningsprisen pläga anpassas efter de aktuella återanskaffningspriserna, vilka emellertid under krigsåren i regel befunnit sig i stark stegring, har vid denna försäljning en understundom stor extra vinst uppstått. Denna, som varit den främsta orsaken till de starkt stegrade vinstbeloppen och därmed sammanhängande inleveranserna under de senaste åren, kan förväntas i huvudsak utebli för 1946 års omsättning, då konsumtionen kommer att i största utsträckning tillgodoses från löpande import. Därutöver kommer att i vinstminskande riktning inverka främst den kostnadsökning, som blir en följd av att för tillverkning av förtäringsbrännvin under året, i motsats till under föregående år, potatissprit ånyo kommer till användning i stället för sulfitsprit, vars pris är ungefär hälften av potatisspritens.

Med utgångspunkt från dessa antaganden kan beräknas, att nettovinsten av 1946 års rörelse, efter avdrag av vad som åtgår till aktieutdelning, stannar vid omkring 19 miljoner kronor.»

Riksräkenskapsverket har för innevarande budgetår upptagit inkomsterna å titeln rusdrycksförsäljningsmedel från partihandelsbolag till 30 miljoner kronor. I riksstaten för budgetåret 1946/47 torde samma inkomsttitel med hänsyn till vad Spritcentralen anfört lämpligen böra upptagas till 20 000 000 kronor.

Beträffande detaljhcindelsbolagens vinst å försäljning av rusdrycker har kontrollstyrelsen i förenämnda skrivelse till riksräkenskapsverket i fråga örn beräkningen för budgetåren 1945/46 och 1946/47 anfört följande:

»Nämnda medel äro i riksstaten för budgetåret 1945/46 upptagna med 25 miljoner kronor. Statsverkets behållna inkomst av samma medel var under budgetåret 1944/45 25,97 miljoner kronor mot i riksstaten upptagna 28 miljoner kronor.

Huru stor inleveransen till statsverket kommer att bliva under budgetåret 1945/46 kan ännu ej med säkerhet beräknas. Enligt från systembolagen infordrade uppgifter skulle densamma komma att uppgå till 28,8 miljoner kronor. Merinkomsten utöver beräkningarna har uppkommit främst därigenom, att rusdrycksförsäljningen visat sig bliva märkbart större men behovet av medelsreservationer och avskrivningar mindre än vad för något år sedan kunnat förutses. Då å ena sidan behovet av utskylds- m. fl. reservationer och avskrivningar ännu ej kan till fullo överblickas men å andra sidan systembolagens kalkyler i regel — ehuruväl icke närmast föregående år — visat sig vara hållna i underkant, torde för närvarande nettovinsten till statsverket under budgetåret 1945/46 kunna beräknas till 29 miljoner kronor. Nämnda belopp överstiger inleveransen under närmast föregående budgetår med 3,03 miljoner kronor och riksstatsbeloppet med hela 4,00 miljoner kronor-

Vad angår en beräkning av inkomsten å ifrågavarande skattetitel för budgetåret 1946/47 må framhållas, att man åtminstone under de närmaste månaderna torde kunna räkna med fortsatt stegring av rusdrycksförsäljningen.

Itiksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1946/47. 65

Huru utvecklingen under större delen av år 1946 kommer att gestalta sig, undandrager sig däremot närmare bedömning. Då stegringen det senaste halvåret något avtagit, synes man närmast för kalenderåret 1946 böra kalkylera med någorlunda oförändrad rusdrycksförsäl.jning. Enär inköpspriserna å rusdrycker säkerligen efter hand komma att sjunka, synes man dock kunna antaga, att bruttovinsten å rusdrycker väsentligt kommer att nedgå. Med hänsyn härtill och till en väntad stegring av vissa kostnader för bolagens verksamhet synes nettovinsten för år 1946, d. v. s. rusdrycksförsäljningsmedlen från detaljhandelsbolagen under budgetåret 1946/47, såvitt nu kan bedömas, icke böra upptagas lill högre belopp än 25 miljoner kronor.

Styrelsen får emellertid erinra, att rusdrycksförsäljningsmedlen från detaljhandelsbolagen under budgetåret 1946/47 avsevärt skulle komma att öka, därest propositionen nr 370/1945 med förslag till uppbördsförordning, m. m. vinner riksdagens bifall. Örn det nya uppbördssystemet träder i kraft den 1 januari 1947, komma systembolagen liksom andra skattskyldiga att befrias från de då ännu icke till betalning förfallna skatter, som belöpa på dessförinnan intjänade vinster.

Under beaktande i görligaste mån av samtliga nu kända förhållanden torde kunna väntas, att i samband bland annat med det nya uppbördssystemets genomförande ett ytterligare belopp av ungefär 15 miljoner kronor kommer att tillföras statsverket i vinstmedel från systembolagen. Härvid förutsättes, att genom föreskrift i en blivande lag örn aktiebolags skattereserver systembolagen befrias från eventuell aktiebolagen åliggande skyldighet att i balansräkningen redovisa skattereserv. Efter tillägg av ovannämnda 15 miljoner kronor skulle alltså rusdrycksförsäljningsmedlen från detaljhandelsbolagen under budgetåret 1946/47 kunna beräknas till 40 miljoner kronor.»

I anslutning härtill har riksräkenskapsverket beräknat denna titel för budgetåret 1945/46 till 29 miljoner kronor. För budgetåret 1946/47 har riksräkenskapsverket ansett sig böra — under erinran likväl att ett frigörande av skattereserver i samband med en uppbördsreform av kontrollstyrelsen beräknats kunna medföra en ytterligare inkomst av ungefär 15 miljoner kronor — upptaga inkomsterna å förevarande titel till 25 000 000 kronor.

Omsättnings- och utskänkningsskatt ä spritdrycker.

Förändringarna i de beräknade och behållna inkomsterna av omsättningsoch utskänkningsskatt å spritdrycker under de tio senast förflutna budgetåren framgå av följande sammanställning.

För alt i rådande krisläge tillföra statskassan ökade inkomster beslöt 1939 års urtima riksdag en avsevärd höjning av den skatt, som från och med den 1 juli 1920 upptagits för omsättning och utskänkning av spritdrycker. Den höjda beskattning, som enligt riksdagens beslut från och med den 1 november 1939 pålades sprilkonsumlionen, innebar i fråga om omsättningsskatten, alt dennas grundavgift böjdes med 3 kronor för liter, eller från förutvarande 2 kronor lill 5 kronor, under det all den procentuella delen av omsättningsskatten bibehölls oförändrad. Från och med den 16 mars 1942 höjdes grundavgiften lill 6 kronor för bier och från och med den 1 juni 1943 lill 7 kronor för liter. Den procentuella delen av omsättningsskatten utgår sålunda fortfarande med 60 procent av det belopp, som, skatten oberäknad,

Bihang lill riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 1. Del 2. Biliana A. '•>

66 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1946/47.

betingas vid inköp av dryckerna i buteljerat skick. I fråga om sprit för tekniska, industriella med flera ändamål innebar den år 1939 vidtagna skärpningen av omsättningsskatten, att grundavgiften för sprit avsedd för tillverkning av essenser och extrakter för beredning av alkoholhaltiga drycker höjdes från 1 krona 40 öre till 10 kronor för liter; denna höjning bortföll vid varuskattens införande. Omsättningsskatt å vin, som tidigare tillgodoförts denna titel, redovisas från och med budgetåret 1939/40 å en särskild inkomsttitel, numera benämnd omsättnings- och utskänkningsskatt å vin. Beträffande utskänkningsskatten å spritdrycker vidtogs vid 1939 års urtima riksdag ingen ändring i tidigare gällande skattesatser, utan denna skatt utgick intill den 1 juni 1943 med 2 kronor för liter egentligt brännvin och 4 kronor för liter av andra spritdrycker; renat egentligt brännvin av högst 40 procent alkoholhalt var fritt från utskänkningsskatt. Från och med nyss angivna dag belädes emellertid sistnämnda slag av brännvin med utskänkningsskatt av 4 kronor för liter och höjdes skattesatsen för övriga spritdrycker med 4 kronor för liter till respektive 6 kronor och 8 kronor för liter.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 15 november 1945 har kontrollstyrelsen i fråga om beräkningen av omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker för budgetåren 1945/46 och 1946/47 anfört följande:

. »Nämnda medel äro i riksstaten för budgetåret 1945/46 upptagna med 290 miljoner kronor. Statsverkets behållna inkomst av samma medel var under budgetåret 1944/45 308,06 miljoner kronor mot jämväl detta budgetår 290 miljoner kronor i riksstaten beräknade. Orsaken till inleveransen utöver riksstatsbeloppet var helt att söka i en oväntad stegring av den försålda myckenheten.

Inleveransen för juni—oktober, d. v. s. statsverkets behållna inkomst under juli—november 1945, jämfört med inleveransen under motsvarande tid år 1944, utgjorde:

Tillsammans 131’12 130'Si — 0\5

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1946/47. 67

Spritdrycksförsäljningen för konsumtionsändamål under november 1945 —maj 1946 torde såvitt nu kan bedömas kunna anslås till cirka 19,8 miljoner liter mot 19,49 miljoner liter under november 1944—maj 1945. Häremot svarar en grundavgift av 138,6 miljoner kronor. Svårare är att beräkna inkomsten av procentavgiften. I genomsnitt var denna under det senaste budgetaret 1,40 kronor för liter. Under den hittills gångna delen av innevarande budgetår har procentavgiften nedgått till 1,35 kronor för liter. Som en följd av sjunkande inköpspriser kommer avgiften utan tvivel ytterligare att nedgå. Sannolikt torde man för återstoden av innevarande budgetår ej böra räkna med en högre procentavgift än i genomsnitt 1,30 kronor för liter. Mot den beräknade försäljningen skulle alltså under november 1945—maj 1946 svara en procentavgift av 25,7 miljoner kronor.

Omsättningsskatten å spritdrycker för tekniska m. fl. ändamål torde under återstoden av budgetåret kunna beräknas inflyta med 1,2 miljoner kronor mot 1,0 miljon kronor under motsvarande tid budgetåret 1944/45.

Beräkningen av utskänknings!;attén å spritdrycker under återstoden av innevarande budgetår torde böra grundas å en antagen konsumtion av 2,4 miljoner liter och ett genomsnittligt skattebelopp för liter av 5,90 kronor. Intäkten av nämnda skatt för försäljningen under november 1945—maj 1946 synes alltså böra angivas till 14,2 miljoner kronor.

0 Sammanlagt torde alltså intäkten av omsättnings- och utskänkningsskatten a spritdrycker under återstoden av löpande budgetår kunna beräknas till

138,0 - 25,7 + 1,2 + 14,2 =) 179,7 miljoner kronor. Då inleveransen under juli—november 1945 utgör 130,51 miljoner kronor, skulle alltså den totala inleveransen av omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker under budgetåret 1945/46 komma att uppgå till avrundat 310 miljoner kronor.

För budgetåret 1946/47 synes motsvarande intäkt under antagande av ungefär oförändrad spritdrycksförsäljning och med hänsyn till väntad nedgång

1 inköpspriserna nu kunna upptagas med ett till 290 miljoner kronor avrundat belopp.»

Riksräkenskapsverket har med godtagande av kontrollstyrelsens beräkningar för innevarande år upptagit inkomsterna å denna titel till 310 miljoner kronor. För budgetåret 1946/47 föreslår riksräkenskapsverket, att titeln i fråga upptages i riksstaten med ett avrundat belopp av 300 000 000 kronor.

Omsättnings- och utskänkningsskatt d vin.

Inkomsttiteln omsättningsskatt å vin uppfördes första gången å tilläggsstat till riksstaten för budgetaret 1939/40 oell omfattade avkastningen av dels den gamla omsättningsskatten å inhemskt vin — som utgick för mousserande viner eller viner med en alkoholhalt överstigande 14 volymprocent med 70 öre för liter och för andra viner med 35 öre för liter —- dels en av 1939 års urtima riksdag beslutad, från och med den 22 oktober 1939 tillämpad, särskild omsättningsskatt å alla slag av viner utgående med 50 procent av det belopp, sorn denna skatt oberäknad — betingades vid systembolagens inköp av viner i buteljerat skick. För vin med en alkoholhalt över 14 volymprocent utgick den särskilda omsättningsskatten dock nied lägst 2 kronor för helbutelj och 1 krona för halvbutelj samt i fall då vinet tillhandahölles på andra buteljstorlekar med 3 kronor för liter räknat. Genom beslut vid 1943

68 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1946/47.

års riksdag har vinbeskattningen skärpts genom införande av en utskänkningsskatt å vin, normerad i förhållande till priset å den beskattade varan med en viss minimibeskattning i fråga om starkvin. Skattesatserna äro desamma, som gälla för den särskilda omsättningsskatten, d. v. s. 50 procent av inköpspriset (med inräknande för svenskt vin av omsättningsskatten men oberäknat den särskilda omsättningsskatten), för starkvin dock lägst 3 kronor för Uter, 2 kronor för helbutelj och 1 krona för halvbutelj. Bestämmelserna om vinbeskattningen hava i samband med denna skatteskärpning sammanförts i en den 28 maj 1943 utfärdad förordning (nr 259) angående omsättnings- och utskänkningsskatt å vin, vilken förordning trätt i kraft den 1 juni 1943.

Nettoinkomsten av omsättningsskatten å vin uppgick för budgetåret 1941/ 42 till 11,51 miljoner kronor, för budgetåret 1942/43 till 15,20 miljoner kronor och för budgetåret 1943/44 till 20,82 miljoner kronor. Uti omsättnings- och utskänkningsskatt å vin har under budgetåret 1944/45 influtit ett belopp av 23,20 miljoner kronor, därav 19,46 miljoner kronor i omsättningsskatt och 3,74 miljoner kronor i utskänkningsskatt.

Ä riksstaten för budgetåret 1945/46 bär omsättnings- och utskänkningsskatten å vin beräknats till 15 miljoner kronor.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 15 november 1945 har kontrollstyrelsen i fråga örn beräkningen av inkomsterna av omsättnings- och utskänkningsskatten å vin för budgetåren 1945/46 och 1946/47 anfört följande:

»Nämnda medel äro i riksstaten för budgetåret 1945/46 upptagna med 15 miljoner kronor. Den behållna inkomsten av skattetiteln var under budgetåret 1944/45 23,20 miljoner kronor mot jämväl detta budgetår 15 miljoner kronor i riksstaten beräknade. Den ansenliga merinkomsten förklaras främst av att varutillgången blev betydligt större än vad vid tidpunkten för riksslatens fastställande kunde antagas.

Inleveransen av omsättnings- och utskänkningsskatt å vin under tiden juli —november 1945 har utgjort cirka 8,44 miljoner kronor. Med hänsyn tagen lill en väntad ökning i försäljningen av vin men ock till en beräknad relativt stark nedgång i inköpspriserna, torde omsättnings- och utskänkningsskatten å vin under återstoden av nu löpande budgetår kunna upptagas till 14,3 miljoner kronor. Den totala inleveransen av omsättnings- och utskänkningsskatt å vin under budgetåret 1945/46 skulle alltså komma att uppgå till avrundat 23 miljoner kronor

Då köpkraften hos konsumenterna visat sig lia en avgörande inverkan å storleken av vinförsäljningen och konjunkturutvecklingen under senare delen av år 1946 och förra delen av år 1947 ännu är oviss, låter sig inkomsten å denna skattetitel för nästa budgetår svårligen beräkna. Vid dylikt förhållande synes lämpligt, att för närvarande i avvaktan på senare översyn av beräkningarna omsättnings- och utskänkningsskatten å vin under budgetåret 1946/47 i riksstaten upptages med förslagsvis 20 miljoner kronor.»

Riksräkenskapsverket har i överensstämmelse härmed beräknat omsättningsskatten å vin för budgetåret 1945/46 till 23 miljoner kronor. För budgetåret 1946/47 har riksräkenskapsverket däremot ansett sig icke böra beräkna denna inkomsttitel till lägre belopp än 25 000 000 kronor.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1940/47. 69

Maltdrycksskatt.

Enligt beslut av 1939 års urtima riksdag har från och med den 1 januari 1940 den tidigare utgående maltskatten ersatts av en maltdrycksskatt. Maltdrycksbeskattningen hade tidigare formen av en råämnesskatt, vilken åvilade det viktigaste råämnet för maltdrycksberedning, maltet, under det att maltdrycksskatten är en skatt, som normeras efter den färdiga produkten och icke efter råvaran. Allt efter alkoholstyrkan och stamvörtstyrkan indelas maltdryckerna i tre klasser. Första klassen omfattar svagdricka och maltdricka, som ej innehåller mer än 1,8 viktprocent alkohol. Andra klassen omfattar sådana lill första klassen icke hänförliga maltdrycker, som ej innehålla mer än 3,2 viktprocent alkohol, och tredje klassen omfattar alkoholstarkare maltdrycker. Enligt förordning den 15 december 1939, nr 887, utgår maltdrycksskatten med 30 öre för liter för maltdrycker av andra klassen och med 54 öre för liter för maltdrycker av tredje klassen. Enligt övergångsbestämmelser skulle dock skatten för maltdrycker av andra klassen intill utgången av tillverkningsåret 1941/42 utgå med allenast 27 öre för liter för de första 6 500 hektoliterna av ett bryggeris årstillverkning och med 28,5 öre för nästa 6 500 hektoliter. Skatten för dessa kvantiteter skulle därefter för varje tillverkningsår höjas med 0,5 öre successivt upp till 30 öre för liter. Undantagna från maltdrycksskatt äro hemtillverkade maltdrycker samt maltdrycker av första klassen.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 15 november 1945 har kontrollstyrelsen i fråga örn beräkningen av inkomsten av maltdrycksskatten för budgetåren 1945/46 och 1946/47 anfört följande:

»I riksstaten för budgetåret 1944/45 beräknades inkomsten av maltdrycksskatten till 38 miljoner kronor men inflöt med 38,7 miljoner kronor. Jämväl för budgetåret 1945/46 är inkomsten å denna skattetitel upptagen med 38 miljoner kronor.

Konsumtionen av skattepliktiga maltdrycker har under senare tillverkningsår (1 oktober—30 september) uppgått till:

1938/39 ............ 172 milj. liter 1942/43 134 milj. liter

1939/40 ............ 154 » » 1943/44 128 » »

1940/41 ............ 128 » » 1944/45 137 » >

1941/42 ............ 123 > >

Fluktuationerna kvartalsvis i nämnda konsumtion, uttryckt i procent av siffrorna för motsvarande kvartal under tillverkningsåret 1938/39, belysas av följande sammanställning:

Efter en kraftig nedgång i maltdryckskonsumtionen under tillverkningsåren 1940/41 och 1941/42 inträdde en återhämtning under senare delen av

70 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1946/47.

sistnämnda år, vilken fortsatte till mitten av år 1943, då en förnyad nedgång i konsumtionen inträdde. Denna torde väsentligen kunna hänföras dels till den kvalitetsförsämring, som inträtt på grund av den av försörjningsläget betingade nedsättningen av inbryggningsstyrkan hos maltdrycker av andra klassen, dels ock lill de försvårade transportförhållandena. Under sommaren 1944 vidtogs emellertid viss höjning av inbryggningsstyrkan, varigenom kvaliteten förbättrades. Verkningarna av denna höjning avspeglas i en ganska markerad återhämtning av försäljningen, som under tillverkningsåret 1944/45 uppgått till 78,9 procent av försäljningen under tillverkningsåret 1938/39.

Det kan antagas, att maltdrycksförsäljningen under tillverkningsåret 1945/ 46 kommer att uppgå till minst 80 procent av försäljningen under tillverkningsåret 1938/39 eller till minst 137 miljoner liter. Med denna beräkningsgrund och med hänsyn tagen till den inkomstökning av omkring 0,3 miljon kronor, som automatiskt inträder genom skattedegressionens successiva avveckling, synes maltdrycksskatten för budgetåret 1945/46 böra angivas till i runt tal 40 miljoner kronor.

Vad beträffar inkomsten av maltdrycksskatten för budgetåret 1946/47, synes densamma, bland annat inför ovissheten örn huruvida läget beträffande livsmedelsförsörjningen kan komma att medgiva höjning av stamvörtstyrkan upp till normal gräns, böra upptagas till samma belopp, sorn ovan beräknats för innevarande budgetår, eller till 40 miljoner kronor.»

I efterföljande sammanställning har upptagits den månadsvis influtna uppbörden av maltdrycksskatt under såväl budgetåren 1939/40—1944/45 som under det nu löpande budgetårets sex första månader.

Maltdrycksskatt månadsvis.

Miljoner kronor.

Maltdrycksskatten, som under budgetåret 1944/45 inbragt 38,7 miljoner kronor, har för kalenderåret 1945 nått beloppet 40,8 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket beräknar för sin del avkastningen av maltdrycksskatten för budgetåret 1945/46 till 40 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket föreslår, att maltdrycksskatten i riksstaten för budgetåret 1946/47 upptages till 40 000 000 kronor.

Riksräkenskapsverkcts inkomstberäkning för budgetåret 1946/47. 71

Skatt å läskedrycker.

Skatten å läskedrycker, som införts genom beslut av 1939 års urtima riksdag, utgår jämlikt förordningen den 22 december 1939, nr 919, vilken trädde i kraft den 1 januari 1940. Skattesatsen utgjorde från början 10 öre för liter, dock lägst 50 kronor för månad av varje tillverkare. Genom förordning den 25 maj 1941, nr 253, har skatten höjts från 10 till 12 öre för liter.

Nettoinkomsten av skatten å läskedrycker har under nedannämnda budgetår uppgått till härefter angivna belopp:

Budgetår Milj kr. Budgetår Milj. kr.

1941/42 ..................... 7-39 1943/44 .................... 10'28

1942/43 ..................... 8-09 1944/45 .................... 12 67

I riksstaten för budgetåret 1945/46 har ifrågavarande skatt upptagits till 12 miljoner kronor.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 15 november 1945 har kontrollstyrelsen beräknat inkomsten av skatt å läskedrycker för ett vart av budgetåren 1945/46 och 1946/47 till 14 miljoner kronor samt anfört följande:

»I riksstaten för budgetåret 1944/45 har inkomsten av läskedrycksskatten upptagits med ett belopp av 10 miljoner kronor men har influtit med 12,7 miljoner kronor. För budgetåret 1945/46 är inkomsten å denna skattetitel i riksstaten upptagen med 12 miljoner kronor.

Under månaderna juli—oktober 1945 har skatten inbringat 6,2 miljoner kronor. Under samma tid föregående år inflöt skatten med 5,6 miljoner kronor. Med hänsyn till utvecklingen i fråga örn läskedryckskonsumtionen under den gångna delen av budgetåret kan skatteinkomsten jämväl under återstående delen av budgetåret beräknas inflyta med omkring 10 procent högre belopp än under motsvarande tid föregående budgetår, då skatteinkomsten uppgick till 7,1 miljoner kronor. På grund härav torde inkomsten av läskedrycksskatten under hela budgetåret 1945/46 kunna angivas till (6,2 + 7,8 =) 14 miljoner kronor.

Vad angår inkomsten av läskedrycksskatten under budgetåret 1946/47, synes densamma böra upptagas till samma belopp, som ovan beräknats för innevarande budgetår, eller till 14 miljoner kronor.»

Mot kontrollstyrelsens kalkyl har riksräkenskapsverket intet att erinra och beräknar alltså läskedrycksskatten för budgetåret 1946/47 till 14 000 000 kronor.

Statlig nöjesskatt.

Enligt förordningen den 14 juni 1940 (nr 478) örn nöjesskatt skall för nöjestillställning, lill vilken allmänheten har tillträde mot avgift, kommun, inom vars område tillställningen hålles, uttaga en särskild avgift, benämnd nöjesskatt, vilken fördelas mellan staten och kommunen. Det åligger därvid kommun ali till statsverket inleverera hälften av influten nöjesskatt. Nöjesskatten upptages i form av skatt på biljett och beräknas i förhållande till bruttopriset för varje biljett, inberäknat skatten, samt utgår enligt tre olika taxor med lägst 15 procent och högst 30 procent av biljettpriset eller del

72 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1946/47.

därav. Enligt förordning den 26 november 1943, nr 786, som trätt i kraft den 1 januari 1944, har förordnats örn uttagande i vissa fall av nöjesskatt å den s. k. restaurangdansen.

För budgetåren 1942/43, 1943/44 och 1944/45 har den statliga nöjesskatten inbragt respektive 15,95, 17,38 och 18,05 miljoner kronor. I riksstaten för innevarande budgetår är ifrågavarande skatt upptagen till 17 miljoner kronor.

Enligt från Överståthållarämbetet och länsstyrelserna inhämtade uppgifter beräknas inkomsten å titeln statlig nöjesskatt komma att uppgå till 17,30 miljoner kronor under budgetåret 1945/46 och till 16,81 miljoner kronor under budgetåret 1946/47.

Inkomsten av nöjesskatten, som för budgetåret 1944/45 uppgick till 18,05 miljoner kronor, har för de tolv månaderna november 1944—oktober 1945 stigit till 18,53 miljoner kronor. I proposition, nr 344, till innevarande års riksdag hava föreslagits nya bestämmelser om nöjesskatt att tillämpas från och med den 1 januari 1946. De föreslagna bestämmelserna -— vilka syfta till en större enhetlighet i nöjesskattens beräkning — hava enligt propositionen antagits komma att medföra en reducering av de statliga och kommunala nöjesskatteintäkterna med totalt 2 å 3 miljoner kronor om året.

Riksräkenskapsverket, som beräknar uppbörden av nöjesskatt för innevarande budgetår till 18 miljoner kronor, föreslår, att inkomsttiteln statlig nöjesskatt för budgetåret 1946/47 upptages till 17 000 000 kronor.

II. Uppbörd i statens verksamhet.

Beträffande samtliga de under rubriken »Uppbörd i statens verksamhet» upptagna inkomsttitlarna, utom vattendomstolsavgifter, har riksräkenskapsverket hos vederbörande myndigheter anhållit om uppgifter å de belopp, med vilka inkomsterna å titlarna i fråga kunde beräknas inflyta under vart och ett av budgetåren 1945/46 och 1946/47. Av de utav myndigheterna i anledning av denna anhållan lämnade uppgifterna har riksräkenskapsverket hämtat ledning vid sin beräkning av utfallet av de särskilda uppbördstitlarna under budgetåren 1945/46 och 1946/47. På detaljerna i denna beräkning torde riksräkenskapsverket här ej behöva ingå. Allenast beträffande följande inkomsttitlar har riksräkenskapsverket funnit anledning göra särskilda uttalanden.

Inkomster vid fångvården. 1 skrivelse till riksräkenskapsverket den 31 oktober 1945 har fångvårdsstyrelsen beräknat inkomsten å förevarande titel till 731 370 kronor för budgetåret 1945/46 och till 698 000 kronor för budgetåret 1946/47. Enligt vad riksräkenskapsverket under hand inhämtat kommer ikraftträdandet av strafflagberedningens förslag till lag om verkställighet av frihetsstraff (Kungl. Maj:ts proposition nr 342 till 1945 års riksdag) att avsevärt minska avkastningen från fångvårdsanstalternas verkstadsdrift under budgetåret 1946/47. Enligt nämnda förslag skall nämligen en viss omläggning äga rum från verkstadsdrift till den mindre lönsamma jordbruks-

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1946/47. 73

driften. Därtill kommer en beräknad avsevärd höjning av arbetspremierna. Den minskade inkomsten av verkstadsdriften beräknas ej kunna uppvägas av avkastningen från jordbruket. Härtill kommer en markerad tendens till nedgång i det totala fångantalet. Med hänsyn till det goda resultat verkstadsdriften visat under föregående budgetår, anser sig riksräkenskapsverket emellertid kunna beräkna inkomsterna vid fångvården för innevarande budgetår till 950 000 kronor.

För nästkommande budgetår har riksräkenskapsverket med hänsyn till vad nyss anförts förutsatt en betydande nedgång i verkstadsdriftens avkastning och beräknat inkomster vid fångvården till 800 000 kronor.

Inkomster vid statens skyddshem. 1 skrivelse till riksräkenskapsverket den 27 oktober 1945 har socialstyrelsen beräknat inkomster å förevarande titel till 460 000 kronor för budgetåret 1946/47 under förutsättning att icke efterskottsbetalning av elevavgifterna skulle införas på sätt som 1942 års skyddshemsutredning föreslagit.

Riksräkenskapsverket beräknar under samma förutsättning i likhet med socialstyrelsen dessa inkomster till 460 000 kronor för budgetåret 1946/47.

Inkomster vid statens sinnessjukhus. I en av medicinalstyrelsen med skrivelse till riksräkenskapsverket den 26 oktober 1945 överlämnad promemoria har den behållna uppbörden å förevarande titel för budgetåret 1946/47 beräknats till 17,05 miljoner kronor på sätt framgår av nedanstående samman-

ställning (kronor):

Patientavgifter................................................. 13 300 000

Bränsle, lyse och vatten m. m................................... 421 000

Tvätt och renhållning........................................... 120 000

Utspisning .................................................... 1 500 000

Linne, gång- och sängkläder..................................... 440 000

Underhållsbidrag från Danviks hospital........................... 14 000

Övriga uppbördsmedel.......................................... 640 000

Överskott av trädgårds- och jordbruksdriften............... 615 000

Summa 17 050 000.

Mot den sålunda framlagda beräkningen har riksräkenskapsverket i stort sett intet att erinra och beräknar sålunda inkomster vid statens sinnessjukhus för budgetåret 1946/47 med lämplig avrundning uppåt till 17 100 000 kronor.

Inkomster vid länsarkitektsorganisationen. Vid beräkning av inkomsterna under denna titel för budgetåret 1946/47 har riksräkenskapsverket icke ansett sig böra taga hänsyn till den stegring i inkomsttillflödet, som kunde uppkomma vid bifall till den av byggnadsstyrelsen vid äskande av anslag för budgetåret 1946/47 till länsarkitektsorganisationen gjorda framställningen om ökning av personalen vid länsarkiteklskontorcn. Riksräkenskapsverket har fördenskull beräknat inkomster vid länsarkitektsorganisationen för budgetåret 1946/47 till samma belopp, som av riksräkenskapsverket beräknats inflyta under innevarande budgetår, eller till 650 000 kronor.

74 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1946/47.

Inkomst av myntning och justering. Å denna inkomsttitel hava under budgetåren 1939/40—1944/45 influtit härefter angivna belopp:

Budgetår

1939/40

1940/41

1941/42

Milj. kr. . 9' 4 9 . 5*5 4 . 2-65

Budgetår

1942/43

1943/44

1944/45

Milj. kr , 10-12 7-32 9' 2 2

I riksstaten för budgetåret 1945/46 har inkomst av myntning och justering beräknats till 3 miljoner kronor.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 27 oktober 1945 har mynt- och justeringsverket anfört, att, enär efterfrågan på skiljemynt icke alls minskat i den utsträckning, verket förmodat, verket även för innevarande budgetår beräknar ett avsevärt netto på titeln inkomst av myntning och justering, 7—8 miljoner kronor. Vad angår budgetåret 1946/47 har verket ansett, att den beräknade inkomsten, jämförd med den för innevarande budgetår, måste avsevärt reduceras och icke uppskattas till mer än högst 5 miljoner kronor, då efterfrågan på skiljemynt torde komma att sjunka. När detta kommer att inträffa och vilken omfattning det minskade behovet kommer att hava, förklarar sig verket emellertid icke kunna förutse, då efterfrågan på skiljemynt är beroende av så många olika ekonomiska faktorer.

Riksräkenskapsverket finner sig kunna godtaga den av mynt- och justeringsverket gjorda uppskattningen av inkomsten av myntning och justering under budgetåret 1945/46. För budgetåret 1946/47 har ämbetsverket i anslutning till mynt- och justeringsverkets uppskattning ansett sig böra beräkna inkomst av myntning och justering till 5 000 000 kronor.

Bidrag till bank- och fondinspektionen. Å denna titel redovisas dels bankaktiebolagens bidrag till bankinspektionens verksamhet, dels fondkommissionärernas avgifter till fondinspektionens verksamhet, dels ock jordbrukskasserörelsens bidrag till jordbrukskassetillsynen genom bank- och fondinspektionen.

Bank- och fondinspektionen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 20 oktober 1945 beräknat inkomsterna å ifrågavarande inkomsttitel till sammanlagt 160 000 kronor, därav 85 000 kronor i bidrag till bankinspektionen, 15 000 kronor i bidrag till fondinspektionen och 60 000 kronor i bidrag till jordbrukskassetillsynen.

Beträffande bidraget till jordbrukskassetillsynen må framhållas, att jordbrukskasserörelsen för innevarande budgetår bidrager med allenast 50 000 kronor av tillsynskostnaden, medan återstoden, beräknad till 10 000 kronor, gäldas från särskilt anslag under sjunde huvudtiteln. För nästa budgetår förutsätter riksräkenskapsverket, att jordbrukskasserörelsens bidrag, vilket avses skola successivt växa, bestämmes till 55 000 kronor. Med iakttagande av denna ändring i bank- och fondinspektionens förslag beräknar riksräkenskapsverket bidrag till bank- och fondinspektionen för budgetåret 1946/47 till 155 000 kronor.

Kiksräkenskapsvcrkets inkomstberäkning för budgetåret 1946/47. 75

Inkomster vid karolinska sjukhuset och inkomster vid serafimerlasarettet. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 23 oktober 1945 har direktionen för karolinska sjukhuset meddelat, alt inkomsterna vid karolinska sjukhuset och vid serafimerlasarettet för hudgetåret 1946/47 preliminärt beräknats till respektive 5 060 000 och 2 482 000 kronor. Den närmare beräkningen av inkomsterna framgår av följande, med ledning av under hand inhämtade upp-

gifter gjorda sammanställning (kronor):

Karolinska Serafimer-

sjukhuset lasarettet

Vårdavgifter för intagna patienter................... 3 660 000 1 970 000

Vårdavgifter för polikliniskt behandlade patienter..... 709 000 315 000

Av befattningshavare erlagd gottgörelse för vissa naturaförmåner samt andra ersättningsmedel............. 563 000 145 150

Bidrags- och räntemedel........................... — 50 850

Avgifter för kontroll av radiologiskt arbete .......... 127 000 —

Övriga inkomster (försålt köksavfall, lump, skrot m. m.) 1 000 1 000

Summa 5 060 000 2 482 000.

Med lämplig avrundning beräknar riksräkenskapsverket inkomsterna vid karolinska sjukhuset och inkomsterna vid serafimerlasarettet för budgetåret 1946/47 till respektive 5 100 000 och 2 500 000 kronor.

Fyr- och båkmedel. Generalltullstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 15 november 1945 angående beräkningen av fyr- och båkmedel inledningsvis meddelat, att den debiterade uppbörden av sådana medel för de senaste sex budgetåren belöpt sig till respektive 3,9, 2,4, 2,0, 1,9, 1,3 och 0,7 miljoner kronor. Tillika har styrelsen upplyst, att under de fyra första månaderna av budgetåren 1944/45 och 1945/46 de debiterade fyr- och båkmedlen uppgått till 0,3 respektive 0,8 miljon kronor. I anslutning till dessa uppgifter har generaltullstyrelsen anfört följande:

»Efter första krisåret, då uppbörden utgjorde nära 4 miljoner kronor, hava intäkterna av fyr- och båkmedel sålunda varit i ständig nedgång. Först med innevarande budgetår har en vändning inträtt, i det att upphördssiffran för enbart de fyra gångna månaderna av budgetåret uppgått till ett belopp, som med 100 000 kronor överstiger upphördssiffran för hela sistförflutna budgetåret. Den häremot svarande tillväxten i utrikessjöfarten har under de senaste månaderna varit påfallande stor. Hittills synes sjöfarten hava nått en omfattning, motsvarande omkring en tredjedel av storleken under tidigare normala år. Flera omständigheter göra sannolikt, att sjöfarten skall under de kommande månaderna av innevarande budgetår alltjämt stiga och bringa fyr- och båkmedelsuppbörden i ett i förhållande till uppbörden under budgetåren närmast före kristiden mycket förbättrat läge. Uteslutet är ej, att den sålunda ökade uppbörden kan komma att för budgetåret 1945/46 visa ett belopp, som utgör åtminstone hälften av bruttouppbörden för budgetåret 1938/39, och i så fall uppgå till minst 2 miljoner kronor.

Vad beträffar fyr- och båkmedelsuppbörden under nästkommande budgetår torde kunna räknas med att densamma till följd av ökad tillgång på tonnage i utrikes fart och vidgad utrikeshandel skall uppnå ett belopp, föga understigande uppbörden för budgetåret 1938/39. Med denna utgångspunkt synes bruttouppbörden av fyr- och båkmedel under budgetåret 1946/47 kunna uppskattas till 3,5 miljoner kronor.

76 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1946/47.

Restitutionerna av fyr- och båkmedel hava uppgått till jämförelsevis obetydliga belopp. Angiven bruttouppbörd gäller därför även såsom beräknad nettouppbörd.»

I efterföljande sammanställning har upptagits den månadsvis debiterade uppbörden av fyr- och båkmedel under såväl budgetåren 1938/39—1944/45 som det nu löpande budgetårets fem första månader.

Månad 1938/39 1939/40 1940/41 1941/42 1942/43 1943/44 1944/45 1945/46

Den debiterade uppbörden av fyr- och båkmedel, som under budgetåret 1944/45 utgjorde 0,69 miljon kronor, har för de tolv månaderna december 1944—november 1945 uppgått lill 1,34 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har funnit sig kunna godtaga generaltullstyrelsens beräkningar för såväl innevarande som nästkommande budgetår och har i enlighet härmed för budgetåret 1946/47 upptagit inkomsten av fyr- och båkmedel till 3 500 000 kronor.

Lotspenningar. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 7 november 1945 har lotsstyrelsen lämnat nedanstående sammanställning över den månadsvis redovisade inkomsten av lotspenningar under budgetåren 1938/39—1944/45 samt de fem första månaderna av budgetåret 1945/46.

Vid bedömande av dessa siffror bör beaktas, att den för en var månad redovisade inkomsten hänför sig om ej uteslutande så dock i alldeles övervägande grad till lotsningar under närmast föregående månad.

ISiksiäkcnskapsveikets inkomstberäkning för budgetåret 1946/47. 77

1 anslutning till sammanställningens uppgifter har lotsstyrelsen angående beräkningen av inkomsten av lotspenningar i skrivelsen anfört bland annat följande:

»Såsom de lämnade siffrorna utvisa har inkomsten av lotspenningar undergått betydande växlingar under de år, som uppgifterna avse. Variationerna i inkomsten bero givetvis på skiftningarna i sjöfartens omfattning och de omläggningar av sjötrafiken, som krigsförhållandena föranlett.

Vad beträffar innevarande budgetår, för vilket år inkomsttiteln i riksstaten upptagits till 3 000 000 kronor, har lotsningen under den förflutna delen av hudgetåret varit av större omfattning än under normala förhållanden. Denna stegring av lotsningsfrekvensen synes dock till väsentlig del grunda sig på ett förhållande av mera temporär natur, nämligen den omständigheten, att sjöfarten i avbidan på slutförandet av minsvepningarna och minskning av minrisken alltjämt måst gå fram inomskärs. Den under budgetårets fyra

första månader redovisade inkomsten har---utgjort 1 781 000 kronor.

Detta belopp överstiger med 319 000 kronor inkomsten under motsvarande tid år 1944. Med hänsyn till det i olika hänseenden ovissa läge, vilket såsom följd av världskriget ännu är rådande på sjöfartens område, måste självfallet en uppskattning av loispenninginkomsten för återstoden av innevarande budgetår bliva ganska osäker. Därest inkomsten under denna tid skulle bliva av samina storlek som under motsvarande tid budgetåret 1944/45 eller alltså omkring 1 130 000 kronor, skulle erhållas en total loispenninginkomst av i runt tal 2 910 000 kronor för hela budgetåret. Lotspenninginkomsten under de sista åtta månaderna av budgetåret 1944/45 var emellertid exceptionellt låg, beroende främst på det under denna tid rådande, numera upphävda förbudet för utländska fartyg att befara vissa delar av svenskt territorialvatten och den allmänna stagnation, som präglade sjöfarten under krigets slutskede. Med hänsyn härtill och med beaktande av den tendens till stegring av lotsningsfrekvensen i förhållande till budgetåret 1944/45, som gjort sig gällande under den förflutna delen av löpande budgetår, anser sig styrelsen böra utgå från att lotspenninginkomsten under den tid, som återstår av detta budgetår, kommer alt icke obetydligt överstiga inkomsten under motsvarande tid nästföregående budgetar. För egen del vill styrelsen

beräkna inkomsten av lotspenningar under månaderna november 1945_

juni 1946 till omkring 2 200 000 kronor och i enlighet härmed lotspenninginkomsten för hela budgetåret till 4 000 000 kronor, vilken summa med 1 000 000 kronor överstiger det belopp, varmed inkomsttiteln upptagits i riksstaten.

\ ad angar budgetåret 1946/47 får lotsstyrelsen meddela, alt styrelsen i sin skrivelse den 31 augusti 1945 angående anslag till lotsverket för sagda budgetår bland annat anförde, att enligt styrelsens uppfattning beräkningen av medelsbehovet för ifrågavarande budgetår borde grundas på samma antagande i fråga örn lotsningens omfattning, som tjänat till ledning för anslagsberäkningen för löpande budgetår, nämligen all lotsningen skulle erhålla en omfattning, ungelärligen motsvarande lotsningsfrekvensen under åren närmast löre krigsutbrottet. 1 anslutning härtill förordade styrelsen i sagda skrivelse, att såsom utgångspunkt för beräkningen av anslag, stående i mer direkt relation till lotspenninginkomsten, skulle tågås ett belopp av 3 000 000 kronor. Styrelsen fann sig sålunda böra utgå från att den stegring av lotsningsfrekvensen, som medfört, att lotspenninginkomsten under de första månaderna av nu innevarande budgetår kommit att överstiga den normala, icke vore av så permanent beskaffenhet, alt den kunde antagas bestå under budgetåret 1946/

78 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1946/47.

47. Lotsstyrelsen anser sig — i anslutning till vad styrelsen sålunda anfört och föreslagit — böra förorda, att lotspenninginkomsten för budgetåret 1946/47 uppskattas till 3 000 000 kronor.»

Såsom framgår av den förut intagna sammanställningen över den månadsvis redovisade inkomsten av lotspenningar, uppgick denna inkomst för budgetåret 1944/45 till 2,59 miljoner kronor samt för de tolv månaderna december 1944—november 1945 till 3,34 miljoner kronor.

För nästkommande budgetår anser riksräkenskapsverket, under hänvisning till vad lotsstyrelsen anfört, att uppbörden av lotspenningar bör beräknas till 3 000 000 kronor.

Vissa licensavgifter m. m. För nästkommande budgetår torde inkomsterna under denna titel komma att inskränka sig till vissa av statens bränslekommission redovisade licensavgifter, vilka uppskattats till 175 000 kronor.

Riksräkenskapsverket har för budgetåret 1946/47 upptagit inkomsterna å titeln »Vissa licensavgifter m. m.» till ett avrundat belopp av 200 000 kronor.

Inkomsterna under »Uppbörd i statens verksamhet» hava för budgetåret 1946/47 upptagits på sätt framgår av tabellbilagan (bilaga D) till sammanlagt 58 126 000 kronor.

III. Folkpensionsavgifter.

Under denna titel har för innevarande budgetår beräknats ett belopp av 65 miljoner kronor.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 20 november 1945 har pensionsstyrelsen funnit inkomsterna under förevaiande titel kunna beräknas till 65 miljoner kronor för eif vart av budgetåren 1945/46 och 1946/47. I en nied skrivelsen överlämnad promemoria upplyses i fråga om beräkningarna av inkomsterna å titeln till en början, att summan av påförda pensionsavgifter utgjort år 1944 66,7 miljoner kronor och år 1945 — enligt en av statistiska centralbyrån lämnad preliminär uppgift — cirka 68,4 miljoner kronor. Summan av de pensionsavgifter, som komme att påföras år 1946, uppskattades med ledning härav förslagsvis till 70,0 miljoner kronor.

På grundval av uppgifter i en vid pensionsstyrelsens promemoria fogad tabell över påförda och influtna folkpensionsavgifter hava upprättats efterföljande tvenne sammanställningar. I den första sammanställningen sättes det under visst budgetår inflytande avgiftsbeloppet i relation till det påförda avgiftsbeloppet för det kalenderår, som slutar under respektive budgetår; det i denna tabell angivna influtna beloppet omfattar givetvis även restantier från tidigare debiteringar. Den andra sammanställningen avser att visa, hur uppbörden av de ett visst kalenderår påförda folkpensionsavgifterna fördelar sig på skilda budgetår.

Riksräkenskapsverkcts inkomstberäkning för budgetåret 1946/47. 79

Debiterade och influtna folkpensionsavgifter åren 1938—1946 respektive budgetåren

1938/39—1946/47.

Relativ fördelning på budgetåren 1938/39—1946/47 av influtna folkpensionsavgifter

påförda åren 1938—1946.

Mot den av pensionsstyrelsen framlagda beräkningen av avkastningen av folkpensionsavgifterna för budgetåret 1945/46, 65 miljoner kronor, Ilar riksräkenskapsverket ingen erinran. För budgetåret 1946/47 beräknar riksräkenskapsverket folkpensionsavgifterna till 66 000 000 kronor.

IV. Diverse inkomster.

Bötesmedel. Under budgetåret 1944/45 utgjorde uppbörden å denna titel 4,82 miljoner kronor. Enligt av riksräkenskapsverket från Överståthållarämbetet och länsstyrelserna infordrade uppgifter beräknas inkomsterna av bötesmedel för budgetåren 1945/46 och 1946/47 till respektive 4,35 och 4,36 miljoner kronor. För de tolv månaderna november 1944—oktober 1945 belöpte sig emellertid uppbörden till 4,87 miljoner kronor, och för de fyra första månaderna av innevarande budgetår är uppbörden å titeln 3 procent större än för motsvarande tid under föregående budgetår. Bötesmedlen hava ökat starkt under de senare åren. Denna ökning torde emellertid äga visst 1 Beräknad siffra.

80 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1946/47.

samband med de speciella förhållandena under kriget. Med utgångspunkt härifrån beräknar riksräkenskapsverket bötesmedlen för budgetåret 1945/46 till 5 miljoner kronor och för budgetåret 1946/47 till 4 000 000 kronor.

Totalisatormeclel Inkomsten av totalisatormedel uppgick under budgetåret 1943/44 till 3,46 miljoner kronor och under budgetåret 1944/45 till 4,55 miljoner kronor.

Enligt vad som framgår av en av lantbruksstyrelsen med skrivelse till riksräkenskapsverket den 22 oktober 1945 överlämnad promemoria har styrelsen i sin underdåniga skrivelse den 31 augusti 1945 angående anslag för budgetåret 1945/46 till stuteriväsendet beräknat statens inkomst av totalisatormedel under budgetåret 1946/47 till 4 000 000 kronor.

Under de tolv månaderna november 1944—oktober 1945 har under förestående litel influtit ett belopp av 5,23 miljoner kronor. Med hänsyn härtill och då uppbörden under de fyra första månaderna av innevarande budgetår visar en högst betydande ökning i jämförelse med uppbörden under motsvarande tid av föregående budgetår, synes ett belopp av i runt tal 5 miljoner kronor kunna beräknas såsom uppbörd å titeln under budgetåret 1945/46. I anslutning härtill beräknar riksräkenskapsverket inkomsterna av totalisatormedel jämväl för budgetåret 1946/47 till 5 000 000 kronor.

Tipsmedel. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 19 oktober 1945 har Aktiebolaget Tipstjänst meddelat, att bolagets nettoinkomst under dess räkenskapsår 1 juli 1945—30 juni 1946 — för inleverans till statsverket under budgetåret 1946/47 — approximativt syntes kunna beräknas till 11 000 000 kronor.

Denna beräkning har riksräkenskapsverket funnit vara väl försiktig. Riksräkenskapsverket beräknar för sin del uppbörden å inkomsttiteln tipsmedel för budgetåret 1946/47 till 12 000 000 kronor.

Lotterimedel. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 6 november 1945 har Svenska penninglotteriet aktiebolag meddelat, att bolaget — under antagande att lottförsäljningen må kunna under hela budgetåret 1945/46 fortgå i ungefär samma omfattnig som efter den 1 juli i år — beräknar kunna under budgetåret 1945/46 inleverera ett belopp av i runt tal 37,5 miljoner kronor att tillgodoföras inkomsttiteln lotterimedel. Vad beträffar budgetåret 1946/47 anför bolaget, att inkomsttiteln då skulle tillföras enahanda belopp, under förutsättning att ett oförändrat antal lotter kunde säljas. Då man emellertid hade anledning räkna med att en så hög avsättningssiffra icke kunde hållas annat än under sådana speciella förhållanden som nu rådde, syntes försiktigheten bjuda, att man räknade med ett något mindre lottantal. Förslagsvis har bolaget beräknat kunna under budgetåret 1946/47 inleverera omkring 35 miljoner kronor att tillgodoföras inkomstiteln lotterimedel.

Riksräkenskapsverket finner sig kunna godtaga den av bolaget verkställda beräkningen av inkomsten av lotterimedel för innevarande budgetår. För nästa budgetår anser ämbetsverket, att inkomsttiteln bör i riksstaten upptagas till 39 000 000 kronor.

Riksräkenskapsvcrkcts inkomstberäkning för budgetåret 194(5/47. 81

Övriga diverse inkomster. För budgetåret 1944/45 redovisades å denna titel 12,06 miljoner kronor, av vilket belopp emellertid 2,90 miljoner kronor hänförde sig till behållning å försvarets fabriksverks pensionsfond och 1,27 miljoner kronor till vinstmedel för budgetåret 1943/44 från försvarets fabriksverk samt 1,00 miljon kronor till i anspråk tagen behållning från stuteriväsendets fond. För innevarande budgetår är titeln upptagen i riksstaten med 6,00 miljoner kronor; uppbörden å titeln beräknas av riksräkenskapsverket till 6 miljoner kronor, av vilket belopp 1 miljon kronor hänför sig till i anspråk tagen behållning å stuteriväsendets fond.

I efterföljande sammanställning hava upptagits vissa större, regelbundet inflytande uppbördsmedel under förevarande inkomsttitel med angivande av dels uppbörden under budgetåren 1943/44 och 1944/45 och dels de belopp som riksräkenskapsverket beräknar kunna motses för budgetåret 1945/46

Det torde böra nämnas, att inkomsterna av indragna sportler av Överståthållarämbetet och länsstyrelserna för innevarande och nästkommande budgetår beräknats till respektive 1,89 och 1,78 miljoner kronor.

Övriga under förevarande inkomsttitel redovisade inkomster anser sig riksräkenskapsverket kunna för budgetåret 1946/47 uppskatta till i runt tal 1 miljon kronor.

Huruvida något belopp av stuteriväsendets fond kan disponeras under budgetåret 1946/47 undandrager sig riksräkenskapsverkets bedömande. Upplysningsvis vill riksräkenskapsverket meddela, att behållningen å stuteriväsendets fond vid utgången av budgetåret 1944/45 utgjorde 7 miljoner kronor samt att denna behållning kan förväntas ökad lill omkring 12 miljoner kronor intill utgången av budgetåret 1946/47, under förutsättning att utgifterna för stuteriväsendet erhålla ungefär samma storlek som under det sistförflutna budgetåret samt att fonden under budgetåret 1946/47 icke lill någon del (ages i anspråk för allmänna budgetändamål.

I anslutning till vad förut anförts har riksräkenskapsverket beräknat inkomsttiteln övriga diverse inkomster för budgetåret 1946/47 till avrundat 6 ()()() 000 kronor.

Bihang lill riksdagens protokoll WM>. 1 saini. Nr 1. Del 2. Bihang A.

82 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1946/47.

B. Inkomster av statens kapitalfonder.

I. Statens affärsverksfonder.

I sin den 6 december 1941 avgivna inkomstberäkning för budgetåret 1942/ 43 framhöll riksräkenskapsverket bland annat, att överskottet för statens järnvägar, som i riksstaten vore beräknat till 70 miljoner kronor, sannolikt skulle komma att för då löpande budgetår, 1941/42, uppgå till 120 miljoner kronor. Stegringen av statens järnvägars inkomster hade förorsakats, dels av ökade statliga transporter för militära och andra ändamål, dels ock av att järnvägarna såsom transportmedel måst anlitas i långt större utsträckning än tillförne på grund av såväl den genom bensinbristen minskade automobiltrafiken som ock den genom handelsavspärrningarna försvårade kustfarten. Med denna intensifiering av järnvägstrafiken följde, att järnvägsmaterielen bleve försliten i snabbare takt än normalt, samtidigt som vagnparken genom nyanskaffningar utökades utöver vad som svarade mot det normala trafikbehovet vid toppbelastning. Därigenom uppkom ett stort avskrivningsbehov. Vid sådant förhållande ifrågasatte riksräkenskapsverket, huruvida icke det extra ordinärt stora överskottet delvis borde användas till extra avsättning till statens järnvägars förnyelsefond samt nedsatte järnvägsstyrelsens överskottsberäknmg med 20 miljoner kronor. Under de därefter följande krigsåren ha regelbundet gjorts betydande extra avsättningar till värdeminskningskonto.

Sedan även telegrafverkets inkomster på grund av krigsförhållandena börjat utvisa stor ökning, hemställde telegrafstyrelsen örn extra avskrivning under budgetåret 1942/43 med 3 miljoner kronor. På förslag av riksräkenskapsverket höjdes denna extra avsättning till högre belopp än telegrafstyrelsen föreslagit och därefter hava för vart och ett av de följande krigsåren gjorts avsevärda extra avsättningar till telegrafverkets värdeminskningskonto. Överskottet av telegrafverkets fond, som örn dessa extra avsättningar icke blivit gjorda skulle ha stigit till över 70 miljoner kronor, har hållits vid en nivå av omkring 60 miljoner kronor örn året, motsvarande en avkastning av cirka 10 å 11 procent på det i medeltal disponerade statskapitalet.

Fran och med hösten 1943 hava även vid statens vattenfallsverk verkställts extra avsättningar till värdeminskningskonto.

För astadkommande av viss norm för beräkning och redovisning av de extra avsättningarna hava dessa hänförts till anläggningsvärdet å under kristiden tillkomna nya anläggningar, i den mån det översteg motsvarande värden vid 1939 års prisnivå med mer än 25 procent. Denna beräkningsgrund, som endast är preliminär, bör icke anses såsom någon för framtiden godtagbar norm för avskrivningspolitiken. Sedan nu de omständigheter som medfört de stora kristidsinkomsterna vid affärsverken bortfallit och sedan de faktorer som påverkat importprisema under krigsåren likaledes bortfallit, böra enligt riksräkenskapsverkets uppfattning extra avsättningar till värde-

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1946/47. 83

minskningskonto icke längre komma i fråga. Detta kan nödvändiggöra en omprövning av avskrivningspolitiken, som eventuellt kan leda till ökade ordinarie avskrivningar, särskilt till den del anläggningsvärdena påverkas av de under krigsåren exceptionellt höjda kostnaderna för vissa importvaror. Då riksräkenskapsverket i det följande beräknar överskottet för de affärsdrivande verken, har ämbetsverket därför icke ansett sig böra taga hänsyn till av dessa verk beräknade fortsatta extra avsättningar till värdeminskningskonto, men ämbetsverket har likväl ansett sig kunna räkna med, att de ordinarie avskrivningarna kunna bliva något högre än affärsverken beräknat. Riksräkenskapsverket förutsätter, att de affärsdrivande verkens avskrivningspolitik göres till föremål för ny översyn.

Postverket.

De till statsverket inlevererade samt i räkenskaperna och i rikshuvudboken redovisade överskotten för postverket för den senaste 10-årsperioden framgå av nedanstående uppställning (miljoner kronor):

Generalpoststyrelsen har i underdånig skrivelse den 13 november 1945 med förslag till beräkning av det inkomstöverskatt av postverkets rörelse, som bör upptagas i riksstalen för budgetåret 1946/47, anfört följande:

»Postverkets inkomstöverskott är i riksstaten för budgetåret 1945/46 upptaget till 42 miljoner kronor, däruli inberäknade vinstmedel från postsparbanken avseende år 1944 med ett belopp av 2 miljoner kronor.

Under den hittills gångna delen av innevarande år har poströrelsen, liksom under år 1944, visat ökning. Särskilt var stegringen stor under första kvartalet, då inkomsterna av lrankoteckensförsäljningen samt av avgifterna för frankostämpling, mass- och gruppkorsband ökade — efter reducering med vad höjningen av lokalportot från och med den 1 juli 1944 enligt verkställda beräkningar illbragd, cirka 0,8 miljon kronor per kvartal — med cirka 1,2 miljoner kronor eller 5 procent jämfört med uppbörden under motsvarande kvartal nästlidet år. Denna starka ökning stod sig emellertid ej under andra kvartalet. Örn frankoteckensuppbörden för detta kvartal reduceras med förenämnda belopp av 0,8 miljon kronor, visar uppbörden nämligen en ök-

84 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1946/47.

ning av endast 1,000 kronor. Att ökningen icke liley större, torde emellertid delvis vara föranledd av minskad korrespondens under konflikten inom verkstadsindustrien. Under tredje kvartalet inträdde nämligen ånyo en stegring, sorn emellertid stannade vid 0,0 miljon kronor, motsvarande en ökning av 2,7 procent jämfört med uppbörden under motsvarande kvartal förlidet år. Även under fjärde kvartalet torde man kunna räkna med viss ökning.

Såvitt nu kan bedömas, torde postverkets inkomster för år 1945, frånsett postsparbankens vinstmedel, komma att uppgå till cirka 185,3 miljoner kronor. Den stora ökningen av poströrelsen har emellertid även föranlett ökade kostnader, bl. a. för personal. Vidare lia bl. a. utgifterna för luftpostbefordringen avsevärt ökats, varjämte en extra avsättning till värdeminskningskontot av 0,65 miljon kronor företagits. Utgifterna kunna nu beräknas uppgå till omkring 145,0 miljoner kronor. Därest beräkningarna visa sig hållbara, skulle överskottet för år 1945 sålunda komma att uppgå till cirka 39,4 miljoner kronor.

Av sagda överskott lia 4,5 miljoner kronor inlevererats lill statskassan under budgetåret 1944/45. Återstoden, omkring 34,9 miljoner kronor, torde jämte 4,5 miljoner kronor av 1946 års överskott kunna tillföras statskassan under budgetåret 1945/46. Härtill komma 2 miljoner kronor av postsparbankens vinstmedel för år 1944. Hela det statskassan tillkommande beloppet för budgetåret 1945/46 skulle alltså nu kunna beräknas komma att uppgå till cirka 41,4 miljoner kronor.

Vid beräkningen av det inkomstöverskott av postverkets rörelse, sorn skulle kunna upptagas i riksstaten för budgetåret 1946/47, har styrelsen, i likhet med tidigare tillämpat förfaringssätt, grundat detsamma på postverkets driftresultat under kalenderåret 1946. På grund av rådande förhållanden är den beräkning, som nu verkställts, givetvis mycket osäker särskilt beträffande inkomsterna för befordran av tjänsteförsändelser från de statliga kristidsorganen och de kommunala kristidsnämnderna samt enskildas försändelser i ransoneringsärenden.

I efterföljande ta!>ell finnas upptagna de inkomstbelopp, som beräknats inflyta under år 1946. För jämförelse upptager tabellen jämväl inkomsterna för år 1944 oell de beräknade inkomsterna för innevarande år.

Beträffande beräkningen av inkomstposterna får styrelsen anföra följande.

Vid beräkning av frankoteckensuppbörden samt av inkomsterna för befordran av tjänsteförsändelser och enskildas försändelser i ransoneringsärenden har styrelsen förutsatt, att nu gällande från och med den 1 april 1942 och den 1 juli 1944 höjda riks- resp. lokalporton för brev skola tillämpas under hela år 1946.

Postverkets inkomster av frankoteckensuppbörden har under de senaste åren, även om man bortser från portohöjningarna, företett stark stegring. Sålunda ökade uppbörden, sedan uppbördssiffrorna reducerats med vad portohöjningarna kunna beräknats ha inbragt, under åren 1943 och 1944 med 6.5 respektive 3,7 procent samt under innevarande års tre första kvartal med 2,6 procent. Stegringen av uppbörden visar således en sjunkande tendens. Även örn hänsyn tages till att portoinkomsterna från försändelser till utlandet torde komma att ökas, anser styrelsen sig icke kunna för år 1946 räkna med så stor ökning sorn den för innevarande ar beräknade. Ökningen har därför upptagits till 1,5 miljoner kronor eller 1,4 procent.

I fråga örn ersättningen för befordran av tjänsteförsändelser har styrelsen räknat med, att den ersättning, som statskontoret jämlikt 2 § tjänstebrevsförordningen har att gälda för befordran av tjänsteförsändelser i allmänhet, jämväl under nästa år kommer att utgå med samma procent av frankoteckensuppbörden som under innevarande år, nämligen 14 procent mot före den

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1946/47. 85

1 januari 1944 8 procent. Beträffande ersättning för befordran av tjänsteförsändelser från de statliga kristidsorganen har styrelsen räknat med en minskning av cirka 40 procent.

På grund av alt ransoneringen av allt flera varuslag under innevarande och nästa år väntas komma att upphävas, har styrelsen ansett sig böra räkna med mindre inkomster för befordran av ransoneringsförsändelser än under innevarande år. Vid uppskattningen av denna inkomstpost ävensom av inkomsterna från kristidsorganens tjänstepost har beaktats, att ersättningen uppdebiteras i postverkets räkenskaper under kvartalet efter det, som ersättningen avser. Under år 1946 komma således att uppdebiteras belopp, som inflyta för under fjärde kvartalet 1945—tredje kvartalet 1946 befordrade försändelser.

I ersättning för befordran av militärbrev ha under innevarande år influtit cirka 2 725 000 kronor, varav emellertid för befordran under tredje kvartalet endast 13 000 kronor. För år 1946 har under denna inkomstpost upptagits ett belopp av 10 000 kronor.

Även postverkets inkomster i tidningsrörelsen ha under de senaste åren visat en avsevärd stegring. Kulmen synes emellertid nu vara nådd.

Av inkomsterna under titeln utgöres ungefär hälften av avgifter för utgivarkorsband och tidningsbilagor. Inkomsterna av dessa ökades under åren

1 Större delen av beloppet härrör från neltoinkomsl under driftkostnadstitcln transitcrsättning.

86 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1946/47.

1943 och 1944 med icke mindre än 10,8 respektive 13 procent. Under första och andra kvartalen innevarande år var ökningen endast 4,3 respektive 5 procent. Ökningen har nu efterträtts av en minskning, som under tredje kvartalet utgjorde 1,5 procent jämfört med inkomsterna under motsvarande kvartal nästlidet år. Minskningen torde huvudsakligen bero på att tidningarnas vikt nedgått under den senaste tiden. I anledning härav ha inkomsterna för utgivarkorsband och tidningsbilagor beräknats lägre för år 1946 än för år 1945. Då postavgiftema vid postabonnemang å tidning under näststundande år beräknas bl. a. på tidningens sammanlagda vikt under tiden den 1 oktober 1944—den 30 september 1945, torde man icke böra räkna med någon inkomstminskning beträffande de postabonnerade tidningarna. Med någon större ökning har emellertid ej räknats. Sammanlagt beräknas inkomsterna under titeln till 13 miljoner kronor eller 0,1 miijon kronor mindre än det för innevarande år beräknade beloppet.

Inkomsterna av utrikes rörelsen ha under de senaste åren till övervägande delen bestått av portoandelar för paket från Tyskland till Sverige. För år 1945 lia inkomsterna under titeln tidigare uppskattats till 0,1 miljon kronor. På grund av att tyska postförvaltningen icke likviderat sina skulder för portoandelar för tiden från och med fjärde kvartalet 1944, beräknas nu, att en nettoutgift av cirka 0,17 miljon kronor skall uppstå å titeln. För år 1946 räknas med en mindre inkomst härrörande för paketutväxling med andra länder än Tyskland.

För transitbefordran av brevpost äro utgifterna för svenska postverkets vidkommande i regel större än inkomsterna. På grund av att svenska postverket för närvarande ombesörjer och under den närmaste tiden torde komma att ombesörja luftpostbefordran av andra länders brevpost i förhållandevis stor utsträckning, väntas för år 1946 en nettoinkomst uppstå för svenska postverket.

Sammanlagt beräknas inkomsterna av utrikes rörelsen till 0,5 miljon kronor.

Under år 1946 torde till postverket komma att inlevereras ett belopp av 2 miljoner kronor, utgörande vinstmedel från postsparbanken under år 1945. Detta belopp bör alltså inräknas i postverkets överskott för budgetåret 1946/47.

Mot här ovan upptagna sammanlagda inkomstsumma av 185,5 miljoner kronor svara utgifter, vilka beräknats till 156 miljoner kronor. Inkomstöverskottet kan alltså beräknas till 29,5 miljoner kronor. Beräkningen av utgifterna har verkställts under antagande av att rörligt tillägg, dyrtidstillägg, kristillägg, provisoriskt lönetillägg och tillfälliga barnbidrag komma att under hela år 1946 utgå efter nu gällande grunder.

I anslutning till vad ovan anförts föreslår generalpoststyrelsen, att inkomstöverskottet av postverkets rörelse i riksstaten för budgetåret 1946/47 upptages med ett till 30 miljoner kronor avrundat belopp.»

Enligt postverkets räkenskaper för åren 1938, 1939 och 1944 och generalpoststyrelsens förestående beräkningar för åren 1945 och 1946 skulle postverkets bokförda respektive beräknade inkomster, utgifter och överskott för vart och ett av nämnda år kunna sammanföras sålunda (miljoner kronor):

Riksräkcnskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1946/47. 87

I förhållande till år 1939 utvisa de av generalpoststyrelsen för kalenderåret 1946 beräknade inkomsterna och utgifterna en ökning med 73,1 respektive 76,4 procent. Utgifterna skulle alltså stiga i snabbare tempo än inkomsterna, överskottet för den egentliga poströrelsen, som under år 1944 hade stigit till närmare 47 miljoner kronor, skulle i så fall sjunka till en nivå som ligger allenast 8 miljoner kronor över 1939 års överskott. I verkligheten torde detta innebära, att ökningen av överskottet sedan 1939 icke fullt motsvarar den inkomstökning, som poströrelsens ökade omfattning borde medföra.

Med hänsyn till vad nu anförts och under beaktande av att postverkets beräkningar synas vara väl försiktiga, finner riksräkenskapsverket en höjning av det av postverket för nästkommande budgetår beräknade överskottet med cirka 5 miljoner kronor vara motiverad. Mot postverkets beräkning av överskottet för nu löpande budgetår har riksräkenskapsverket icke funnit anledning till erinran.

I anslutning till vad sålunda anförts beräknar riksräkenskapsverket inkomsterna av postverket för budgetåret 1945/46 till 42 miljoner kronor och föreslår att postverkets överskott i riksstaten för budgetåret 1946/47 beräknas till 35 000 000 kronor.

T elegrafverket.

De till statsverket inlevererade samt i räkenskaperna och i rikshuvudboken redovisade överskotten för telegrafverket för den senaste 10-årsperioden framgå av efterföljande uppställning (miljoner kronor):

88 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1946/47.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 22 november 1945 har telegrafstyrelsen beräknat, att under budgetåret 1945/46 skulle komma att inlevereras ett överskott av telegrafverkets rörelse å 57 miljoner kronor.

Telegrafstyrelsen bar vidare i underdånig skrivelse den 22 november 1945 avgivit förslag i fråga örn beräkning av det inkomstöverskott av telegrafverkets rörelse, som bör upptagas i riksstaten för budgetåret 1946/47. Styrelsen har i skrivelsen anfört följande:

»Storleken av telegrafverkets inkomster och deras stegring under den senaste tioårsperioden framgår av efterföljande tablå:

Att inkomstökningen från år 1941 till år 1942 blev särskilt stor beror på de höjningar av inträdes- och periodavgifter, som företogos vid början av eller under det sistnämnda året.

För år 1945 beräknar telegrafstyrelsen---inkomsterna till omkring

259 250 000 kronor, innebärande en ökning från år 1944 med 14 725 000 kronor eller med 6,0 procent.

Vid beräkningen av inkomsterna för år 1946 har styrelsen utgått från förutsättningen, att någon väsentlig förändring icke under detta år kommer att inträda i vårt lands ekonomiska läge. Med hänsyn till den utveckling av inkomsterna, som ägt rum under år 1945, har styrelsen dock funnit sig böra räkna med något minskat ökningstempo under nästa år. Styrelsen har dessutom grundat sina beräkningar på nu gällande taxor. Till frågan örn eventuella ändringar härutinnan återkommer styrelsen emellertid i det följande.

Med dessa förutsättningar har telegrafstyrelsen beräknat inkomsterna för år 1946 till 271 200 000 kronor, motsvarande en ökning från innevarande år med 11 950 000 kronor eller med 4,6 procent.

Driftkostnaderna för år 1945 upptogos i den av Kungl. Majit fastställda driftkostnadsstaten till 183 885 000 kronor och beräknas nu av styrelsen till 186 930 000 kronor. Ökningen gentemot det förut beräknade beloppet härrör till större delen från de konsekvenser i fråga om lönesättningen för kollektivavtalsavlönad personal och kontraktsanställda växelstationsföreståndare, som följt med de för tjänstemännen av statsmakterna beslutade provisoriska löne- och barntilläggen.

Genom brev den 31 augusti 1945 medgav Kungl. Maj:t en extra avsättning till värdeminskningskontot för första halvåret 1945 av 4 300 000 kronor. I särskild skrivelse den 21 november 1945 har telegrafstyrelsen gjort framställning örn att den på andra halvåret 1945 belöpande delen av en i investeringsstaten för telegrafverket för budgetåret 1945/46 beräknad extra avsättning till värdeminskningskonto skall få göras med 8 000 000 kronor.

De sammanlagda driftkostnaderna komma med sistnämnda bägge belopp att uppgå till 199 230 000 kronor.

För år 1946 har telegrafstyrelsen, under antagande att nu utgående pro-

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1946/47. 89

visoriska lönetillägg skola bli bestående under hela året, beräknat driftkostnaderna till 206 370 000 kronor.

I samband med den av 1944 års riksdag beslutade omläggningen av kapitalbudgeten och den i samband därmed stående förvandlingen av de affärsdrivande verkens förnyelsefonder till värdeminskningskonton förutsattes (se 1944 års statsverksproposition, kapitalbudgeten, s. 3), att de olika verkens tillgångar skulle höjas till sådana belopp, att bokföringen utvisade det tillgångsvärde, varå avskrivning rätteligen skulle ske, varvid värdeminskningskontot skulle ökas med samma belopp. Den omräkning av det bokförda värdet av telegrafverkets anläggningar, som i anledning härav igångsattes, visade sig bli betydligt mera tidskrävande än från början hade förutsetts. Arbetet härmed har emellertid nu fortskridit så långt, att förslag i ämnet torde kunna framläggas inom den närmaste tiden. Såvitt nu kan bedömas kommer den företagna omräkningen att ge till resultat, att det bokförda värdet av telefon- och telegrafanläggningarna rätteligen skall höjas med cirka 190 000 000 kronor. Enär avsättningen till värdeminskningskonto sker med 4 procent och någon förändring av detta procenttal icke kan anses vara försvarlig, kommer följaktligen den ordinarie avsättningen till värdeminskningskonto att ökas med omkring 7 600 000 kronor, vilket belopp blivit medräknat i den ovan angivna slutsumman för 1946 års driftkostnader.

I det för driftkostnaderna under år 1946 beräknade beloppet ingår däremot icke någon extra avsättning till värdeminskningskonto för nämnda år utan har förutsatts, att frågan härom i likhet med vad som skett under de senare åren sedermera skall göras till föremål för särskilda framställningar till Kungl. Maj:t. Enligt de principer, som finnas redovisade i Kungl. Maj:ts proposition nr 276 till 1944 års riksdag (s. 17), skall den extra avsättningen såvitt möjligt avvägas så, att man nedskriver anskaffningskostnaderna för under året utförda nya anläggningar till den del dessa kostnader med mera än 25 procent överstiga 1939 års prisnivå. Eftersom kostnadsstegringen för telegrafverkets arbeten under de senare åren varit minst 50 procent, har den extra avsättningen beräknats till 7c av anläggningskostnaderna. Den prissänkning å vissa för telegrafverkets arbeten behövliga metaller, som hittills inträtt, torde mer än uppvägas av inträdd ökning av arbetarlönerna. Örn hittills gällande regel för beräkning av den extra avsättningens storlek skall bibehållas skulle, med hänsyn tagen till den beräknade omfattningen av telegrafverkets anläggningsarbeten under år 1946, erfordras en extra avsättning med i runt tal 17 000 000 kronor. På grund av den ökade omfattningen av telegrafverkets anläggningsarbeten innebär detta en ökning med 4 700 000 kronor från år 1945.

Räknar man med det förenämnda beloppet för den extra avsättningen till värdeminskningskonto, kommer det Uttala beloppet av driftkostnader för år

till 223 370 000 kronor.

av telegrafverkets rörelse har under de senaste tio åren

Kronor

Procent av i medeltal disponerat kapital

194(5 att uppgå Överskottet utgjort:

År

1935 .....

1936 .....

1937 .....

1938 .....

1939 .....

1910.....

1941 _____

1942 .....

1943 _____

1944 .....

90 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1946/47.

Den starka ökningen av överskottet från år 1941 till år 1942 berodde främst på de tidigare omnämnda höjningarna av inträdes- och periodavgifter.

Enligt ovan gjorda beräkningar över inkomster och driftkostnader samt förhandsberäkningar rörande den sannolika storleken av det i medeltal disponerade kapitalet skulle överskotten för åren 1945 och 1946 bliva:

År

1946 Kronor

60 020 000 47 830 000

Procent av i medeltal disponerat kapital

ll-io

8-47

Vid beräkningen av överskottet för år 1946 har telegrafstyrelsen enligt vad förut nämnts preliminärt utgått från förutsättningen att nu gällande taxor skola förbli oförändrade, överskottet såväl för nämnda år som för budgetåret 1946/47 kommer emellertid att påverkas av en eventuell nedsättning av de under krigstiden höjda inträdesavgifterna liksom även — i den mån de komma att genomföras — av de förslag till förbättring av landsbygdens telefonförhållanden. som inom den närmaste tiden komma att framläggas av de med Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 oktober 1944 tillkallade sakkunniga. Styrelsen får i anledning härav nu anföra följande.

På grund av rådande brist på materiel och arbetskraft höjdes inträdesavgifterna för telefonabonnemang i två repriser under år 1942 i syfte att begränsa den stora abonnentökningen. Inträdesavgiften för ett huvudabonnemang. som tidigare under en lång följd av år utgått med 20 kronor, höjdes sålunda till 100 kronor, och motsvarande höjningar vidtogos även av inträdesavgifterna för anknutna apparater och förhyrda ledningar.

Frågan örn inträdesavgifternas storlek togs vid 1945 års riksdag upp avstatsutskottet, som i sitt utlåtande nr 9 (punkt 30) i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om anslag å kapitalbudgeten för budgetåret 1945/46 i avseende å bland annat telegrafverket gjorde följande av riksdagen godkända uttalande:

'För de ekonomiskt mera ogynnsam t ställda befolkningslagren måste en inträdesavgift av 100 kronor uppenbarligen verka rätt betungande. Det är självfallet önskvärt att inträdesavgiften, i den mån krigstidens anläggningssvårigheter lätta, kan återföras till en mera normal storleksordning.’

I anledning av en vid samma riksdag väckt motion nr 355 i andra kammaren, angående nedbringande av avgiften för nyinstallation av telefonapparater till 20 kronor framhöll telegrafstyrelsen i sitt över motionen avgivna yttrande, att styrelsen vore väl medveten örn att det funnes ett latent telefonbehov i landet och att det fördenskull vore synnerligen önskvärt med en nedsättning av inträdesavgifterna för telefonabonnemang. Det vore därför också styrelsens avsikt att föreslå nedsättning av dessa avgifter, när läget i fråga örn tillgång på materiel och arbetskraft lättade. Styrelsen förklarade sig därför också så snart förhållandena det medgåve ha för avsikt att föreslå åtgärder i syfte att nedbringa ifrågavarande avgifter.

Såsom telegrafstyrelsen framhöll i sin skrivelse den 29 september 1945 med framställning om anvisande av investeringsanslag för budgetåret 1946/47 till telefon-, telegraf- och radioanläggningar lia telegrafverkets anläggningsarbeten på grund av bristen på materiel och arbetskraft under krigsåren icke kunnat hålla jämna steg med den kraftiga utvecklingen av verkets rörelse. De vid krigsutbrottet befintliga reserverna i kabelnät och på stationerna lia därför i mycket stor utsträckning blivit tagna i anspråk. Arbetena på återställande av tillräckliga reserver för att möjliggöra mottagandet av en större abonnentökning än den, som trots de höjda inträdesavgifterna förekommit under krigsåren, måste med nödvändighet taga ganska lång tid. Arbetena lia för övrigt i hög grad försenats genom årets långvariga verkstadskonflikt och

Riksräkenskapsverkcts inkomstberäkning för budgetåret 194G/47. 91

kunna omöjligen överallt medhinnas redan under år 1946. Med hänsyn emellertid såväl till det av riksdagen uttalade önskemålet som till att allmänheten sannolikt kommer att finna det vara svårförståeligt, att inträdesavgifterna skola behöva bibehållas vid nuvarande höjd en längre tid trots det att kriget upphört, hör enligt telegrafstyrelsens mening likväl en nedsättning av inträdesavgifterna företagas så snart det är möjligt och helst redan någon gång under budgetåret 1946/47. Sannolikt måste man för att utjämna tillströmningen av nya abonnenter därvid tänka sig en nedsättning i etapper. Definitivt förslag i ämnet kommer sedermera att ingivas av telegrafstyrelsen. Samtidigt härmed har styrelsen även för avsikt att föreslå de mindre jämkningar i de före kriget utgående inträdesavgifterna, som kunna anses påkallade med hänsyn till den förändrade prisnivån. Upplysningsvis vill styrelsen emellertid nämna, att de företagna höjningarna av inträdesavgifterna för huvud- och anknytningsabonnemang samt för förhyrda ledningar beräknas under år 1945 ha medfört en merinkomst för telegrafverket av omkring 9 000 000 kronor.

I skrivelse till Kungl. Majit den 3 oktober 1944 hemställde telegrafstyrelsen örn bemyndigande att med anlitande av särskilt utsedda personer inom telegrafverket verkställa utredning i fråga örn åtgärder för förbättring av landsbygdens telefonförhållanden. Till denna framställning lämnade Kungl. Majit sitt bifall den 13 oktober 1944, varefter telegrafstyrelsen den 7 november samma år uppdrog den ifrågavarande utredningen åt en kommitté, benämnd 1944 års telefonkommitté. Enligt vad styrelsen inhämtat har det av kommittén bedrivna arbetet nu hunnit så långt, att förslag i ämnet torde komma att föreligga vid närmaste årsskifte.

De åtgärder, som komma att föreslås av telefonkommittén, avse i huvudsak en utvidgning av förmånen av fria ledningar till landsbygden i dess helhet, en utsträckning av rätten lill avgiftsfria samtal samt ändrade anställnings- och ersättningsförhållanden för kontraktsanställda föreståndare för växelstationer med under 35 abonnenter. Telegrafstyrelsen hoppas att det skall bli möjligt att under våren 1946 inkomma till Kungl. Majit med särskild framställning rörande de åtgärder, som höra vidtagas i anledning av kommitténs förslag. Enligt från kommittén inhämtad uppgift komma förslagen, förutom ökat behov av investeringsanslag, även att medföra minskade inkomster respektive ökade driftkostnader för telegrafverket, belöpande sig till sammanlagt cirka 6 500 000 kronor. Eftersom vissa av de utav kommittén föreslagna åtgärderna förutsätta anläggningsarbeten, kunna desamma dock endast genomföras successivt, medan exempelvis förslaget i fråga om föreståndarna för mindre växelstationer, vilket förslag beräknas medföra en kostnadsökning av 1 600 000 kronor per år, av kommittén föreslås bliva genomfört redan mot slutet av år 1946.

Till ovan berörda taxesänkningar respektive ökade förmåner för landshygdsahonnenterna lii. m. komma de ökningar av avsättningen till värdeminskningskonto, som i det föregående blivit omtalade.

Örn det av statsfinansiella skäl skulle visa sig vara nödvändigt att överskottet på telegrafverkets rörelse icke reduceras i så stor utsträckning, som skulle bli elt resultat av de ovan angivna åtgärderna, och örn överskottsminskningen alltså hör på något sätt kompenseras, erbjuda sig enligt telegrafstyrelsens uppfattning två möjligheter. Den ena är en höjning av abonnemangsavgifterna, vilka icke undergått någon förändring sedan tiden före kriget och vilka i förhållande till nuvarande pris- och lönenivå framstå såsom mycket låga. Den andra är en minskning eller eventuellt ett upphörande av de förut omnämnda extra avsättningarna lill värdeminskningskonto.

En höjning av abonnemangsavgifterna är icke i och för sig tilltalande men skulle kombineras med nedsättningen av inträdesavgifterna och den utjäm-

92 Kiksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1946/47.

ning av telefonkostnaderna mellan stad och landsbygd, vartill telefonkommitténs förslag syftar. Frågan om en minskning eller ett slopande av de extra avsättningarna till värdeminskningskonto sammanhänger med den sannolika framtida prisutvecklingen och måste följaktligen bli beroende på statsmakternas allmänna pris- och lönepolitik.

Skulle en höjning av abonnemangsavgifterna anses nödvändig är telegrafstyrelsen givetvis beredd att inkomma med förslag i ämnet.

Med hänsyn till vad sålunda anförts anser sig telegrafstyrelsen i dagens läge böra inskränka sig till att föreslå, att telegrafverket i riksstaten för budgetåret 1946/47 upptages med ett preliminärt belopp av förslagsvis 38 000 000 kronor.»

I den uti skrivelsen åberopade bilagan har telegrafstyrelsen angivit telegrafverkets inkomster för åren 1944—1946. I följande sammanställning återfinnas dessa uppgifter jämförda med motsvarande inkomster för åren 1938 och 1939 ävensom för samma år redovisade respektive beräknade utgifter och överskott (miljoner kronor):

Enligt telegrafstyrelsens beräkning skulle inkomsterna för kalenderåret 1946, bortsett från de förändringar som kunna bliva en följd av ändringarna i taxesättningen, kunna beräknas till cirka 271 miljoner kronor, vilket belopp överstiger inkomstnivån under år 1939 med 77 procent. Utgifterna under år 1946 skulle enligt samma beräkning stiga till i runt tal 223 miljoner kronor, vilket belopp överstiger utgiftsnivån under år 1939 med 93 procent. I sistnämnda belopp ingår emellertid extra avsättning till värdeminskningskonto med 17 miljoner kronor. Därest den extra avsättningen nu skulle upphöra, minkas utgiftssumman för år 1946 till cirka 206 miljoner kronor, vilken siffra överstiger 1939 års utgiftsnivå med 78 procent. Sedan 1939 skulle alltså utgifter och inkomster hava stegrats i ungefär samma tempo, överskottet skulle då bliva 65 miljoner kronor.

Av skäl för vilka riksräkenskapsverket i det föregående redogjort anser ämbetsverket, att de extra avsättningarna till värdeminskningskonto nu böra upphöra. I så fall uppkommer emellertid frågan örn de ordinarie avskrivningarna böra höjas. Under erinran att redan den i telegrafstyrelsens skri-

Riksriikenskaps verkets inkomstberäkning för budgetåret 1946/47. 93

velse omnämnda justeringen av tillgångsvärdena medför en icke obetydlig och enligt riksräkenskapsverkets uppfattning motiverad höjning av de ordinarie avskrivningarna samt alt möjligen ytterligare någon höjning å dessa avskrivningar kan befinnas befogad, beräknar liksräkenskapsverket, med godtagande av telegrafstyrelsens beräkningar i övrigt och under förutsättning att några förändringar i taxepolitiken icke sker, överskottet av telegrafverket för kalenderåret 194(1 till 60 miljoner kronor.

Telegrafstyrelsen har emellertid funnit, att hänsyn bör tagas till de ändringar i taxesättningen som kunna Idiva erforderliga, främst en eventuell nedsättning av inträdesavgifterna, och i enlighet därmed reducerat det av styrelsen för kalenderåret 1946 beräknade överskottet å i runt tal 48 miljoner kronor med 10 miljoner kronor till 38 miljoner kronor. I överensstämmelse härmed har telegrafstyrelsen beräknat inkomstöverskottet för budgetåret 1946/47 till 38 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket kan för sin del finna en viss justering motiverad. A andra sidan torde det icke vara osannolikt att, såsom telegrafstyrelsen också antytt, nedsättning av vissa taxor kan nödvändiggöra en omprövning av taxesättningen i övrigt, så att genomsnittsinkomsterna kunna hållas vid en nivå som svarar mot den under krigsåren inträffade bestående prisstegringen. Vid sådant förhållande kan det synas tveksamt, om man bör räkna med en mera betydande inkomstminskning. Med hänsyn till de olika faktorer för vilka här ovan redogjorts har riksräkenskapsverket likväl ansett sig kunna sänka det av ämbetsverket ovan till 60 miljoner kronor beräknade överskottet till ett belopp av cirka 55 miljoner kronor.

I anslutning till vad sålunda anförts beräknar riksräkenskapsverket överskottet av telegrafverket för budgetåret 1945/46 i enlighet med telegrafstyrelsens beräkningar till 57 miljoner kronor samt förordar att överskottet av telegrafverket i riksstaten för budgetåret 1946/47 upptages till 55 000 000 kronor.

Statens järnvägar.

De till statsverket inlevererade samt i räkenskaperna och i rikshuvudboken redovisade överskotten för statens järnvägar för den senaste 10-årsperioden framgå av nedanstående uppställning (miljoner kronor):

94 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1946/47.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 3 december 1945 har järnvägsstyrelsen anfört, att, såvitt nu kunde bedömas, den behållna inkomsten av statens järnvägar för innevarande budgetår syntes kunna beräknas till 90 miljoner kronor.

Järnvägsstyrelsen har vidare i underdånig skrivelse den 1 december 1945 med förslag till beräkning av den behållna inkomsten av statens järnvägar för budgetåret 1946/47 anfört följande:

»Till en början torde härvid få lämnas en sammanställning rörande dels bokförda inkomster, utgifter och överskott under åren 1938—1944, dels beräkningsbara inkomster, utgifter och överskott under innevarande kalenderår, för vilket månadsresultaten hittills äro kända till och med oktober.

I förestående utgiftsbelopp ingå följande avsättningar till förnyelsefonden (värdeminskningskontot) nämligen

År

Hela Härav extra

avsättningen avsättning

Miljoner kronor

1938 ....................... 27-8 3-9

1939 ....................... 29 o 3-8

1940 ....................... 37-5 10-o

1941 ....................... 47-r 16-8

1942 ....................... 56-4 24-0

1943 ....................... 64-7 30-2

1944 ....................... 76-9 36-5

1945 ....................... 56-9 8-8

Såsom framgår av anförda uppgifter ha trafikinkomstema sedan krigsutbrottet undergått en kraftig stegring. Vad angår denna torde i detta sammanhang endast behöva erinras örn att statens järnvägar genom den av världskriget föranledda handelsavspärrningen erhållit betydande transporter av olika ersättningsvaror, att även den svenska upprustningen och försvarsberedskapen medfört ökad trafik, samt att läget på transportmarknaden ytterligare förskjutits till statens järnvägars förmån genom de successivt skärpta inskränkningarna i biltrafiken. Till en ökning i trafikinkomsterna har vidare bidragit den fr. o. m. 1 juli 1940 genomförda taxehöjningen liksom även den ökade omfattning, som statens järnvägar erhållit under de senaste åren. Sålunda införlivades med statens järnvägar fr. o. m. den 1 juli 1940 enskilda järnvägar med en sammanlagd längd av 1 486 km samt den 1 juli 1941, den 1 juli 1942, den 1 juli 1943, den 1 juli 1944 och den 1 juli 1945 ytterligare dylika järnvägar örn tillsammans respektive 605 km, 205 km, 420

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1946/47. 95

km, 336 km och 879 km. Härigenom har under tidsperioden 1940—1945 banlängden ökat nied nära 40 procent.

Den under de senare åren inträdda utgiftsstegringen är i huvudsak beroende på den då och alltjämt rådande stora trafikomfattningen, bannätets till följd av förstatligandet av enskilda järnvägar successivt ökade omfattning samt den särskilt efter krigsutbrottet märkbara och fram till prisstoppet i slutet av år 1942 fortgående stegringen av löner och materialpriser. Till utgiftsstegringen har vidare bidragit den anbefallda, successivt ökade användningen av ved och torv till lokbränsle samt ökade pensionskostnader och förbättrade löner till vissa personalgrupper.

Tack vare den stegrade trafiken och inkomstgivningen lia statens järnvägar trots de starkt ökade driftutgifterna under ovan angivna år kunnat redovisa mycket tillfredsställande ekonomiska resultat. Dessa ha för åren fram t. o. m. 1943 successivt förbättrats. Under de två senaste åren Ilar inkomststegringen däremot icke varit tillräcklig för att kompensera den fortsatta utgiftsökningen, och överskottet sjönk därför från cirka 132 miljoner kronor år 1943 till 103 miljoner kronor år 1944 och beräknas under innevarande år komma att ytterligare nedgå till 86 miljoner kronor.

Vad angår de totala inkomsterna under år 1945 torde man kunna räkna med någon, örn ock obetydlig ökning i jämförelse med fjolårets resultat. Detta innebär emellertid med hänsyn till bannätets ökning en relativt sett försämrad inkomstgivning. För persontrafikens vidkommande torde dock vara att påräkna cirka 10 miljoner kronor högre inkomst än i fjol, detta trots att inkomsterna av militärresor till följd av försvarsberedskapens upphörande successivt minskat — under de senaste månaderna med 2—3 miljoner kronor per månad i jämförelse med fjolåret. Ökningen är sålunda att tillskriva nytillkomna banor samt en fortsatt ökning av den civila persontrafiken.

För godstrafikens vidkommande har man däremot, oaktat bannätets ökning, att räkna med en något lägre inkomst än under fjolåret bland annat på grund av malmtrafikens avsevärda nedgång. Under årets första hälft påverkades trafiken dessutom ogynnsamt av den då pågående verkstadskonflikten.

Det ekonomiska läget hade under de närmast föregående åren karaktären av en någorlunda stabiliserad högkonjunktur. Denna berodde framförallt därpå alt den industriella aktiviteten trots knapphet på råvaror för vissa industrigrenar hållits uppe på en hög nivå genom statliga beställningar för försvarets räkning, stödåtgärder åt byggnadsverksamheten m. m. Sedan den förstärkta försvårsheredskapen nu upphört och den beslutade upprustningen i huvudsak slutförts, lia de statliga beställningarna för försvarets räkning starkt reducerats. I stället lia emellertid efter krigshandlingarnas upphörande handelsförbindelserna västerut kunnat återupptagas, varigenom knappheten på vissa av importen beroende råvaror kunnat hävas och en betydande export särskilt av skogsindustriprodukter kommit till stånd. Härigenom ha betingelser skapats för en alltjämt rådande högkonjunktur, vilken bland annat återspeglas i en llojd produktionsindex.

Emellertid föreligga vissa risker flir all det alltjämt rådande gynnsamma konjunkturläget kan komma att försämras på grund av att handelsutbytet med främmande hinder för närvarande är mycket ensidigt med en betydande export ulan en däremot .svarande import. Till följd härav råder alltjämt brist på vissa råvaror, exempelvis fossilt bränsle.

Med hänsyn lill den lahilitet. som salunda kännetecknar del rådande konjunkturläget och ovissheten örn den framtida konjunkturutvecklingen nödgas styrelsen liksom i föregående liknande beräkningar utgå från vissa antaganden, nämligen alt del nuvarande konjunkturläget icke kommer ali un-

96 Kiksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1946/47.

dergå någon större förändring, att vid en eventuell nedgång i den industriella produktionen den därvid friställda arbetskraften beredes sysselsättning genom igångsättande av planerade arbeten för motverkande av arbetslöshet, att gällande pris- och lönestoppsbestämmelser i huvudsak komma att bestå, och att till följd härav någon ytterligare, mera väsentlig stegring i driftkostnadsnivån icke inträffar, samt att någon annan ändring än den fr. o. m. den 1 januari 1946 ikraftträdande nya godstaxan icke inträder i nu gällande taxeförhållanden.

Under ovan angivna förutsättningar synes även i fortsättningen vara att påräkna en relativt tillfredsställande järnvägskonjunktur. Denna torde emellertid i varje fall komma att påverkas av ett i viss mån ändrat läge på transportmarknaden. Motorfordonstrafiken hämmas visserligen fortfarande av brist på gummiringar, men i den mån även dylika bli tillgängliga torde vara att förutse, att vissa transporter, som under krisåren på grund av restriktionerna för biltrafiken tillförts järnvägarna, bortfalla.

Tack vare bannätets ökning genom den 1 juli 1945 och den 1 januari 1946 förstatligade enskilda järnvägar torde under dessa förhållanden för nästa kalenderår kunna föi‘utses ungefär samma inkomster av person- och godstrafik som under innevarande år.

Vad angår utgifterna är, trots att gällande löne- och prisstoppsbestämmelser antagas komma att i huvudsak äga fortbestånd, en viss ytterligare stegring att motse beroende bland annat på beviljade löneförbättringar för vissa befattningshavare, ökade pensionskostnader samt ökade kostnader till följd av att statens järnvägar i än större utsträckning än tidigare nödgats övergå till vedeldning. Med beaktande av dessa förhållanden samt statsbanenätets ökade omslutning genom övertagna enskilda järnvägar — kostnadsökningen är till huvudsaklig del att tillskriva sistnämnda omständighet — har nu upprättats sedvanligt förslag till kostnadsstat för nästa ar, vilket slutar pa ett belopp av i runt tal 518 miljoner kronor. 1 detta belopp ingår avsättning till värdeminskningskontot (avskrivning) med 50 miljoner kronor.

Med ledning vad inkomsterna angår av ovan angivna uppgifter och överväganden samt för utgifternas del av nyssnämnda kostnadsstatsförslag har för nästkommande kalenderår ansetts kunna räknas med följande inkomster, utgifter och överskott.

Inkomster

Persontrafik...............

Posttrafik................

Godstrafik inkl. lapplandsmalm Övriga inkomster..........

Utgifter

Överskott

Miljoner kronor

...... 228

...... 13

....... 322

...... 5

Summa 568

....... 518

....... 50

Vad angår budgetåret 1946/47 har man sannolikt att räkna nied en successivt ökad konkurrens från den motoriserade landsvägstrafiken och till följd härav med ökad avledning av trafik från järnvägarna. Å andra sidan torde kunna räknas med vissa förbättringar i driftkostnadsläget i samma män som en förbättrad tillgång på fossilt bränsle möjliggör ökad användning av kol i stället för ved och torv som lokbränsle. Med hänsyn tagen till dessa förhållanden torde i varje fall på detta stadium för sistnämnda tidsperiod böra räknas med ett ännu något lägre överskott än det som framgått av förestående sammanställning, förslagsvis med 45 miljoner kronor.

Riksriikcnskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1946/47. 97

Under hänvisning till vad sålunda anförts får järnvägsstyrelsen föreslå, att i 1946 års statsverksproposition som inkomst av statens järnvägar för nästkommande budgetår upptages ett belopp av 45 miljoner kronor.»

För kalenderåret 1946 skulle enligt järnvägsstyrelsens beräkning inkomsterna sjunka. Å andra sidan skulle erhållas ett inkomsttillskott från med statsbanenätet införlivade enskilda järnvägar. Den totala inkomstsumman beräknas därför till samma belopp som för år 1945. Trots att extra avsättningar till värdeminskningskonto ej medräknats, beräknas utgifterna stiga i huvudsak med kostnaderna för införlivade järnvägar. Överskottet skulle i så fall sjunka till 50 miljoner kronor. Efter ytterligare någon inkomstförsämring skulle överskottet för budgetåret 1946/47 enligt järnvägsstyrelsens beräkning inte kunna beräknas högre än till 45 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket, som delar järnvägsstyrelsens uppfattning att man bör räkna med sakta vikande järnvägskonjunktur, anser dock att järnvägsstyrelsens beräkningar i vad avser nästkommande budgetår äro alltför pessimistiska. Ämbetsverket finner därför för sin del skäligt att för budgetåret 1946/47 räkna med cirka 10 miljoner kronor högre inkomst.

Med stöd av vad sålunda anförts beräknar riksräkenskapsverket inkomsten av statens järnvägar för innevarande budgetår till 90 miljoner kronor och förordar att denna inkomsttitel i riksstaten för budgetåret 1946/47 uppföres med 55 000 000 kronor.

Statens vattenfallsverk.

De till statsverket inlevererade samt i räkenskaperna och i i-ikshuvudboken redovisade överskotten för statens vattenfallsverk för den senaste 10årsperioden framgå av efterföljande uppställning (miljoner kronor):

Beträffande statsverkets inkomster av statens vattenfallsverk under budgetåret 1945/46 har vattenfallsstyrelsen i skrivelse till riksräkenskapsverket den 15 november 1945 meddelat, att styrelsen ämnar göra underdånig framställning örn medgivande att verkställa extra avsättning till värdeminskningskonto med ett belopp av 8 miljoner kronor och tillika anfört, att örn denna Billan!) till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nrl. I)cl 2. Bihang A. 7

98 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1946/47.

framställning beviljades, driftöverskottet för innevarande budgetår syntes kunna beräknas till ungefär 38 miljoner kronor.

I underdånig skrivelse den 15 november 1945 angående beräkning av det inkomstöverskott å statens vattenfallsverks rörelse, som bör upptagas i riksstaten för budgetåret 1946/47, har vattenfallsstyrelsen anfört följande:

»Hittills ha vattenfallsstyrelsens för statsverkspropositionen avsedda uppgifter om inkomstöverskottet under kommande budgetår kunnat anslutas till Beräkning av det redovisade driftöverskottet för nästa kalenderår, och som underlag för sistnämnda har förelegat ett samtidigt uppgjort förslag till driftkostnadsstat för ifrågavarande kalenderår. Den omläggning av räkenskapsåret för de affärsdrivande verken, som enligt underhandsbesked skall föreskrivas, kommer emellertid att medföra, att förslagen till driftkostnadsstat uppgöras under april och maj månader och avse det därpå följande budgetåret. Då det icke kan förutsättas, att jämväl detaljerade förutberäkningar rörande driftkostnaderna per kalenderår skola genomföras, få i fortsättningen höstens överskottsuppgifter baseras på mera allmänna uppskattningar rörande inkomsternas och driftkostnadernas utveckling. Först vid den kontroll, som brukar begäras på våren någon tid före budgetens fastställande, kan anknytning erhållas till samtidigt föreliggande förslag till driftkostnadsstat.

Då emellertid under innevarande höst driftkostnadsstat skall fastställas för övergångsperioden, det vill säga första halvåret 1946, och i samband därmed hela året 1946 behandlats, har det nu aktuella överskottsbeloppet i stort sett kunnat framräknas på samma sätt som tidigare. Sålunda har statens vattenfallsverks driftöverskott för kalenderåret 1946 vid oförändrad redovisningsordning beräknats på följande sätt:

I kraftverkens driftkostnader ingår därvid sådan extra avsättning till värdeminskningskonto -— denna gång upptagen till 8 000 000 kronor — som gjorts de senare åren men icke brukat fastställas i samband med driftkostnadsstaten utan behandlats särskilt mot slutet av det berörda redovisningsåret.

Beräkningarna äro i övrigt baserade på antagandet, att nuvarande pris- och löneläge består. Även konjunkturförhållandena ha förutsatts oförändrade med beaktande av de förskjutningar, som övergång till fredsförliållanden kunna medföra. Vad särskilt kraftverksrörelsen beträffar, har kraftavsättningens utveckling antagits fortgå utan störningar, och det har räknats med sådan normal vattentillgång, att större kvantiteter bränslealstrad tillskotts-

Riksräkenskaps verkets inkomstberäkning för budgetåret 1946/47. 99

kraft icke bliva erforderliga. I den mån de angivna förutsättningarna visa sig icke stämma med verkligheten, kunna inkomster och driftkostnader och därmed även överskottet utfalla annorlunda.

Inkomsterna.

För kraftverken ha kraftinkomsterna för år 1946 beräknats till 101 000 000 kronor, det vill säga 6 000 000 kronor mera än vad som förutsatts för innevarande år. Tilläggsavgifterna på grund av högt levnadskostnadsindex och högt kolpris lia liksom föregående år i anslutning till styrelsens utfästelse till statens priskontrollnämnd baserats på indexvärdet 239 och kolpriset 51 kronor per ton. Ökningen 375 000 kronor av kraftverkens övriga inkomster heror på justeringar med hänsyn till efterhand inträffade förändringar, vilka delvis äro betingade av rörelsens ökade omfattning.

För kanalverken har på grund av stormaktskrigets avslutande förutsatts en ökning av trafiken i sådan utsträckning, att varken överskott eller underskott uppstår. Kanalverksrörelsen omfattar numera endast Trollhätte kanalverk, sedan Södertälje kanalverk den 1 juli innevarande år överflyttats till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Fastighetsförvaltningens inkomster beräknas gentemot innevarande år nedgå med 30 000 kronor på grund av minskning i hyresinkomsterna.

Driftkostnaderna.

Bortsett från den extra avsättningen till värdeminskningskonto beräknas kraftverkens driftkostnader öka med 3 715 000 kronor relativt statvärdena för år 1945. Däri ingå för drift och underhåll av särskilda förvaltningsobjekt 2 130 000 kronor. Bränslekostnaden för Västerås ångkraftslalion har ökats med 1 000 000 kronor i anslutning till vad som nu kan förutses i fråga om sannolikt erforderlig tillskottskraft. Återstående ökning, 1 130 000 kronor, beror dels på att nya kraftstations- och distributionsanläggningar tagits eller komma att tagas i drift, dels på en ökning av underhålls- och moderniseringsarbetena i äldre anläggningar, till stor del innebärande en återhämtning av sådant, som måst eftersättas under kriget på grund av materialbrist med mera.

Kostnader för från främmande kraftverk inköpt kraft beräknas öka med 450 000 kronor på grund av samma skäl, som föranlett ökningen av bränslekostnaden vid Västerås ångkraftstation.

Kraftverkens allmänna omkostnader lia ökats med 260 000 kronor. Under det att administrationskostnader och utskylder beräknas stiga med 640 000 respektive 370 000 kronor på grund av rörelsens ökade omfattning lii. m., väntas kostnaderna för försvarsberedskap nedgå med cirka 750 000 kronor.

Kraftverkens avsättning till värdeminskningskonto har bortsett från extra avsättning beräknats öka med 875 000 kronor, betingade dels av tillkommande procentuell avsättning för nya, under år 1945 driftfärdiga anläggningar, dels av normal ökning av den ränteformiga avsättningen.

Driftkostnaderna för Trollhätte kanal verk beräknas minska med 190 000 kronor, huvudsakligen på grund av en justering av den förra året förutsatta fördelningsgrunden för pensionskostnaderna.

Fastighetsförvaltningens driftkostnader beräknas minska med 30 000 kronor.

överskottet för budgetåret 1946/47.

Liksom tidigare kan inkomstöverskottet under budgetåret 1946/47 beräknas överensstämma med driftöverskottet för kalenderåret 1946.

100 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1946/47.

I enlighet med vad sålunda anförts får vattenfallsstyrelsen i underdånighet föreslå, att det inkomstöverskott å statens vattenfallsverks rörelse, som upptages i riksstaten för budgetåret 1946/47, beräknas på följande sätt:

Kraftverk........................... Kronor 39 600 000

Kanalvtrk........................... » —

Fastighetsförvaltning.................. » 400 000

Summa kronor 40 000 000.»

Statens vattenfallsverks inkomster och utgifter för kalenderåren 1938, 1939 och 1944 jämförda med de för kalenderåren 1945 och 1946 beräknade inkomsterna och utgifterna framgå av följande sammanställning (miljoner kronor):

Vattenfallsstyrelsens beräkningar hava under de senare åren regelbundet varit mycket försiktiga. Även de höjningar av dessa beräkningar som riksräkenskapsverket vidtagit vid utarbetandet av sina inkomstberäkningar hava visat sig vara låga. Den fortgående elektrifieringen har medfört en ständig ökning av statens vattenfallsverks inkomster. Under de senaste åren har stegringen varit så betydande, att avsevärda extra avsättningar till värdeminskningskonto kunnat genomföras samtidigt med att nettoöverskottet visat en starkt stigande tendens. Även vattenfallsstyrelsens nu gjorda beräkning synes vara alltför försiktig. Att vattenfallsstyrelsen under budgetåret 1945/46 skulle komma att inleverera ett lägre överskott än det som inlevererats under budgetåret 1944/45 anser riksräkenskapsverket icke sannolikt. Vid beräkning av överskottet för budgetåret 1946/47 bör hänsyn även tagas till vad riksräkenskapsverket ovan anfört i fråga örn extra avsättningar till värdeminskningskonto.

Med beaktande av vad nu anförts har riksräkenskapsverket beräknat inkomsten av statens vattenfallsverk för innevarande budgetår till 40 miljoner kronor och för budgetåret 1946/47 till 45 000 000 kronor.

Domänverket.

De bokförda inkomsterna och utgifterna för domänverket samt överskotten för de senaste tio kalenderåren jämte de i rikshuvudboken redovisade och de till statsverket inlevererade överskotten för motsvarande budgetår framgå av nedanstående uppställning (miljoner kronor):

Itiksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 194(5/47. 101

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 13 november 1945 har domänstyrelsen rörande beräkningen av ifrågavarande titel för budgetåren 1945/46 och 1946/47 yttrat följande:

»Domänverkets inkomster utgöras i huvudsak av inkomster från statsskogarna samt arrendemedel. Under det att de senare äro jämförelsevis konstanta år från år, kunna däremot de förra växla betydligt allt efter utvecklingen av läget på marknaden för skogsindustriens produkter.

Domänverkets skogsindustriella rörelse har från och med 1942 överförts till Aktiebolaget Statens skogsindustrier. Domänverkets inkomster från bolaget utgöras — förutom av inkomster av till bolaget försålt rundvirke — av den utdelning, som bolagets aktier kunna komma att ge.

Inkomsterna å riksstatstiteln 'Domänverket’ komma därför att omfatta dels domänverkets egen rörelse, dels ock inkomsterna av domänstyrelsens aktier i nämnda bolag.

Överskottet från domänverket för 1944 utgjorde i runt tal 26 051 000 kronor. Däri ingick icke utdelning å aktiekapitalet, 22 000 000 kronor, i Aktiebolaget Statens skogsindustrier enär sådan icke förekom för år 1943. örn utdelning hade förekommit skulle denna inbetalats under 1944.

Beträffande överskottet av domänverkets rörelse för 1945 må framhållas att detta överskott i riksstaten för budgetåret 1945/46 upptagits till 24 miljoner kronor.

Svårigheter föreligga att förutsäga, hur det slutliga resultatet blir av skogsbruket och skogsindustrierna under 1945. Med hänsyn till de för året föreliggande omständigheterna med avseende på bland annat virkesförsäljningar har styrelsen kommit till det antagandet, att överskottet av domänverkets egen rörelse för 1945 bör kunna komma att uppgå till 23 miljoner kronor, vilket belopp beräknas komma att inlevereras till statsverket under budgetåret 1945/46.

Beträffande resultatet av domänverkets rörelse under 1946 får styrelsen framhålla, alt ovissheten örn den framtida utvecklingen på bland annat trävarumarknaden medför, att de beräkningar, som kunna göras, måste anses vara mycket osäkra. Vidare bör beaktas alt de nya bestämmelserna örn kronotorp (svensk författningssamling 532/1943) väntas komma att jämväl från och med år 1946 medföra högst betydande kostnader för kronotorpen, avseende i första hand byggnadernas iståndsättande. Styrelsen uppskattar utfallet av rörelsen för 1946 till 20 miljoner kronor, däri inberäknat utdelning å aktierna i Aktiebolaget Statens skogsindustrier. Berörda belopp, 20 miljoner kronor, torde alltså kunna antagas komma att inlevereras till statsverket under budgetåret 1946/47.»

102 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1946/47.

Vad beträffar utdelningen å aktierna i Aktiebolaget Statens skogsindustrier har domänstyrelsen hänvisat till en skrivelse från bolaget den 5 november 1945 av följande innehåll:

»Till svar — — — meddelas, att vi beräkna, att bolaget för år 1945 kommer att utdela 3 procent å aktiekapitalet, d. v. s. 660 000 kronor.

Härvid har hänsyn tagits till att 1945 års rörelse kommer att belastas med den extra exportskatten för trävaror (s. k. prisutjämningsavgift) till ett belopp av omkring 2 250 000 kronor.

För år 1946 är det givetvis svårt att nu göra något bindande uttalande angående utdelning. För den händelse några oförutsedda omständigheter icke inträffa såsom ytterligare tyngande exportavgifter eller dylikt, torde emellertid utdelningen för år 1946 kunna beräknas bliva densamma som här ovan angivits för år 1945.»

Enligt en inom domänstyrelsen upprättad tablå kompletterad med motsvarande för tidigare år lämnade uppgifter hava domänverkets bokförda respektive beräknade inkomster, utgifter och överskott för vart och ett av åren 1938, 1939 och 1944—1946 sammanställts sålunda (miljoner kronor):

Domänstyrelsens nu gjorda beräkning synes vara försiktig. Riksräkenskapsverket förutsätter, att efterfrågan på skogsprodukter för den närmaste tiden icke kommer att minska. Riksräkenskapsverket vill även ifrågasätta, huruvida icke Aktiebolaget Statens skogsindustrier lämnar en för nuvarande förhållanden alltför låg utdelning. Vid sådant förhållande har riksräkenskapsverket, trots den ovisshet som råder beträffande utvecklingen av domänverkets utgifter, ansett sig kunna beräkna inkomsterna av domänverket för

Riksräkcnskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1946/47. 103

nästkommande budgetår till 24 miljoner kronor, vartill kommer utdelning från Aktiebolaget Statens skogsindustrier. Riksräkenskapsverket föreslår, att inkomsterna av domänverket i riksstaten för budgetåret 1946/47 uppföras med i runt tal 25 000 000 kronor.

II. Riksbanksfonden.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 30 november 1945 hava fullmäktige i riksbanken beräknat bankens nettovinst för år 1945 till cirka 6,3 miljoner kronor och för år 1946 till omkring 4 miljoner kronor.

Med hänsyn till svårigheten att i nuvarande läge med större säkerhet göra en beräkning av inkomsterna av riksbanksfonden förordar riksräkenskapsverket, att dessa inkomster för budgetåret 1946/47 upptagas till samma belopp som i riksstaten för innevarande budgetår eller 10 000 000 kronor.

III. Statens allmänna fastighetsfond.

Statens allmänna fastighetsfond omfattar tio delfonder, nämligen slottsbyggnadernas, fångvårdsstyrelsens, utrikesdepartementets, medicinalstyrelsens, byggnadsstyrelsens, generaltullstyrelsens, Uppsala universitets, Lunds universitets, karolinska sjukhusets och lotsstyrelsens delfonder. Allmänna fastighetsfonden tillkommande ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler skall i vad avser byggnadsstyrelsens delfond fastställas med ledning av de kalkylerade hyresvärdena för olika fastigheter, varefter överskottet beräknas såsom skillnaden mellan de å delfondens stat upptagna inkomsterna och utgifterna för delfonden. Beträffande övriga delfonder utom slottsbyggnadernas delfond gäller däremot, att ifrågavarande ersättning skall bestämmas så, att ett överskott erhålles motsvarande full förräntning av det å respektive delfonder disponerade statskapitalet. I olikhet mot övriga delfonder under fastighetsfonden avses slottsbyggnadernas delfond icke skola redovisa något överskott.

I skrivelse den 30 november 1945 har riksräkenskapsverket avgivit utlåtande över de av de särskilda förvaltningsmyndigheterna avgivna förslagen till stater för de olika delfonderna av allmänna fastighetsfonden samt därvid framlagt förslag till stat för fonden för budgetåret 1946/47. I enlighet med detta förslag skulle överskotten å de särskilda delfonderna upptagas till de i efterföljande sammanställning angivna beloppen (kronor):

Slottsbyggnadernas delfond......................... 1 000

Fångvårdsstyrelsens delfond......................... 350 000

Utrikesdepartementets delfond...................... 245 000

Medicinalstyrelsens delfond.......................... 1 765 000

Byggnadsstyrelsens delfond......................... 8 736 000

Generaltullstyrelsens delfond........................ 35 000

Uppsala universitets delfond........................ 165 000

Lunds universitets delfond......................... 160 000

Karolinska sjukhusets delfond ...................... 320 000

Lotsstyrelsens delfond.............................. 40 000

Summa 11 817 000

104 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1946/47.

För byggnadsstyrelsens delfond beräknas en minskning av överskottet i förhållande till budgetåret 1945/46 beroende på stigande reparations- och underhållskostnader.

Riksräkenskapsverket föreslår sålunda, att överskottet å statens allmänna fastighetsfond i riksstaten för budgetåret 1946/47 upptages till 11 817 000 kronor med den fördelning på del fonder, som angives i bilaga D.

IV. Försvarets fonder.

Försvarets fastighetsfond. I en den 28 januari 1944 dagtecknad proposition, nr 76, har med hänsyn till att under nuvarande förhållanden medelsanvisningar i fastighetsfonden ske i snabbare takt än som motsvarar den verkliga medelsåtgången, den hittills använda beräkningsschablonen frångåtts. Enligt denna schablon beräknades överskottet till 4 procent å den kapitalbehållning vid ifrågavarande budgetårs ingång, som skulle föreligga, därest samtliga vid det föregående budgetårets ingång för investering disponibla medel hade förbrukats före förstnämnda tidpunkt. Den ändrade beräkningsmetoden innebar, att överskotten skulle reduceras till belopp, som kunde förutses komma att närmare motsvara det som i verkligheten skulle uppkomma. I överensstämmelse härmed hava förvaltningsmyndigheterna beräknat överskotten till 4 procent å delfondernas beräknade kapitalbehållningar den 1 juli 1945 med härefter angivna belopp, nämligen (kronor):

Arméns delfond .................................. 8 100 000

Marinens delfond.................................. 3 543 500

Flygvapnets delfond................................ 4 000 000

Summa 15 643 500

Riksräkenskapsverket beräknar med hänsynstagande till den ökning av delfondernas kapitalbehållningar, som ägt rum under budgetåret 1944/45, överskottet å försvarets fastighetsfond för budgetåret 1946/47 till 17 325 000 med den fördelning på delfonder, som angives i bilaga D.

Försvarets b ostadsanskaff Hingst ond. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 24 oktober 1945 har försvarets bostadsanskaffningsnämnd beräknat inkomsterna å riksstatstiteln till 390 000 kronor för budgetåret 1945/46 och till 410 000 kronor för hudgetåret 1946/47. Med lämplig avrundning beräknar riksräkenskapsverket i enlighet med bostadsanskaffningsnämnden inkomsterna för försvarets bostadsanskaffningsfond till 400 000 kronor för budgetåret 1946/47.

Försvarets fabriksfond. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 30 oktober 1945 har fabriksstyreisen beräknat inkomsterna för fonden till 1,10 miljoner kronor för budgetåret 1945/46 och till 1,15 miljoner kronor för budgetåret 1946/47. Riksräkenskapsverket beräknar i enlighet med fabriksstyrelsen inkomsterna för försvarets fabriksfond för budgetåret 1946/47 till 1 150 000 kronor.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1946/47. 105

V. Statens utiåningsfonder.

I särskilda skrivelser till riksräkenskapsverket hava statskontoret, egnahemsstyrelsen, riksbanken och riksgäldskontoret uppskattat inkomsterna från de av dem förvaltade hithörande fonderna för budgetåret 1946/47 till respektive 9 191 400 kronor, 9 892 700 kronor, 1 555 100 kronor och 742 000 kronor. Från generaltullstyrelsen och lotsstyrelsen har inhämtats, att avkastningen från av dem förvaltade båtlånefonder för samma budgetår uppskattats till 9 000 kronor respektive 50 000 kronor. Hithörande inkomster hava sålunda av vederbörande fondförvaltande myndigheter uppskattats till sammanlagt 21 440 200 kronor.

Mot de sålunda framlagda beräkningarna har riksräkenskapsverket ej funnit anledning till erinran. Riksräkenskapsverket uppskattar sålunda med tillägg av visst formellt belopp överskotten från statens utiåningsfonder för budgetåret 1946/47 till sammanlagt 21 440 300 kronor. Beträffande överskottens fördelning å de olika fonderna hänvisar riksräkenskapsverket till tabellbilagan (bilaga D).

VI. Fonden för låneunderstöd.

Enligt inhämtade upplysningar hava statskontoret, egnahemsstyrelsen, riksbanken och riksgäldskontoret uppskattat avkastningen av respektive delfonder för budgetåret 1946/47 till härefter angivna belopp, nämligen (kronor):

Statskontorets deltond............................................ 8 700 000

Egnahemsstyrelsens delfond....................................... 640 000

Riksbankens delfond............................................. 25 000

Riksgäldskontorets delfond........................................ 2 160 000.

Mot förestående beräkningar har riksräkenskapsverket intet att erinra. Riksräkenskapsverket beräknar alltså inkomsterna under fonden för låneunderstöd för budgetåret 1946/47 till 11 525 000 kronor med den fördelning på delfonder, som angives i tabellbilagan (bilaga D).

VII. Fonden för statens aktier.

Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag. Under budgetåren 1942/43, 1943/44 och 1944/45 har bruttoinkomsten å denna inkomsttitel utgjort respektive 15,05 20,03 och 5,54 miljoner kronor. Titeln har emellertid belastats med statsverket påförda kommunalutskvlder för statens tillkommande royalty, så att nettointäkten från bolaget utgjort respektive 13,66 19,16 och 4,49 miljoner kronor.

För innevarande budgetår beräknar riksräkenskapsverket inkomsterna å denna titel till 1,4 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket föreslår, att inkomsttiteln i riksstaten för budgetåret 1946/47 uppföres med ett formellt belopp av 5 000 000 kronor.

106 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1946/47.

Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 4 december 1945 har Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet beräknat den staten under budgetåret 1946/47 tillkommande utdelningen å stamaktiekapitalet till 1 595 000 kronor.

Riksräkenskapsverket beräknar i enlighet härmed för budgetåret 1946/47 förevarande inkomsttitel till 1 595 000 kronor.

Aktiebolaget Jordbrukarbanken. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 26 oktober 1945 har Aktiebolaget Jordbrukarbanken meddelat, att överskottet av dess rörelse för år 1945, såvitt nu kan bedömas, beräknas kunna medgiva en utdelning till aktieägarna av 4 procent å aktiekapitalet, 25 000 000 kronor. Då 1946 års bolagsstämma kommer att avgöra, om och i vad mån utdelning skall utgå till aktieägarna, och då förslag från styrelsens sida till dylik utdelning icke kan framkomma förrän efter bokslutet, har banken för närvarande icke kunnat uttala sig örn utdelningens storlek. Beträffande överskottet av 1946 års rörelse anser sig banken på nuvarande stadium icke kunna göra något uttalande.

Riksräkenskapsverket har för sin del beräknat inkomsten av Jordbrukarbanken för nästkommande budgetår till 1 000 000 kronor.

Övriga aktiebolag. Å fonden för statens aktier voro vid utgången av budgetåret 1944/45 bokförda -—- förutom statens aktieinnehav i här förut nämnda bolag — jämväl av staten ägda aktier i följande aktiebolag, nämligen: Nya svenska stenkolsaktiebolaget Spetsbergen, Aktiebolaget Industrikredit, Svenska spannmålsaktiebolaget, Svenska penninglotteriet aktiebolag, Aktiebolaget Svensk torvförädling, Svenska gengasaktiebolaget, Norrbottens järnverk aktiebolag, Svenska skifferoljeaktiebolaget, Aktiebolaget Transitotrafik, Aktiebolaget Tipstjänst, Ruotivare gruvaktiebolag, Aktiebolaget Ceaverken och Sveriges centrala restaurangaktiebolag.

Av dessa å fonden för statens aktier bokförda aktieinnehav torde avkastning kunna emotses endast från Svenska penninglotteriet aktiebolag, Aktiebolaget Tipstjänst samt Sveriges centrala restaurangaktiebolag med, enligt inhämtade uppgifter, respektive 3 980 kronor, 2 230 kronor och 247 500 kronor. För redovisning av dessa inkomster torde under titeln övriga aktiebolag böra för budgetåret 1946/47 beräknas ett belopp av i avjämnat tal 250 000 kronor.

VIII. Statens pensionsfonder.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 20 november 1945 har pensionsstyrelsen beräknat inkomsten av folkpensioneringsfonden för vart och ett av budgetåren 1945/46 och 1946/47 till 29,0 miljoner kronor.

I särskilda skrivelser till riksräkenskapsverket den 9 november 1945 hava statskontoret och riksgäldskontoret beräknat inkomsterna av övriga statens pensionsfonder för budgetåret 1946/47 till respektive 4 790 000 kronor och 21 000 kronor.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1946/47. 107

I anslutning till ovanstående beräkningar uppskattar riksräkenskapsverket inkomsterna från statens pensionsfonder under budgetåret 1946/47 till följande belopp, nämligen från folkpensioneringsfonden 29 000 000 kronor, från civila tjänstepensionsfonden 1 170 000 kronor, från militära tjänstepensionsfonden 145 000 kronor, från allmänna familjepensionsfonden 3 475 000 kronor samt från pensionsfonden för vissa riksdagens verk 21 000 kronor.

IX. Diverse kapitalfonder.

Beträffande avkastningen av de under denna rubrik redovisade kapitalfonderna får riksräkenskapsverket framhålla följande.

Statens reproduktionsanstalt har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 9 november 1945 beräknat inkomsten av fonden för statens reproduktionsanstalt för budgetåret 1946/47 till 80 000 kronor.

Egnahemsstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 9 november 1945 beräknat inkomsten av arrendeegnahemsfonden för budgetåret 1946/47 till 250 000 kronor. För den av styrelsen likaledes förvaltade jordfonden skall någon inkomst å riksstatens inkomstsida icke beräknas. Resultatet av denna fonds verksamhet regleras över anslag å nionde huvudtiteln.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förrådsfond, vilken hittills redovisats under fonden för förlag till statsverket, avses från och med budgetåret 1946/47 skola redovisas som särskild kapitalfond. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 8 november 1945 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknat överskottet å denna fond under nästa budgetår till 2 950 000 kronor.

Å fonden för Södertälje kanalverk torde enligt från vägoch vattenbyggnadsstyrelsen inhämtad uppgift för nästkommande budgetår komma att redovisas ett underskott å i runt tal 60 000 kronor.

överskottet å den av riksgäldskontoret förvaltade fonden för förlag till statsverket har av riksgäldskontoret i skrivelse till riksräkenskapsverket den 9 november 1945 för budgetåret 1946/47 beräknats till 105 000 kronor. I samma skrivelse angives, att fonden för anordnande av spann målslagerhus och kylhus beräknas lämna ett överskott för nämnda budgetår av 30 000 kronor. Fonden för kreditgivning till utlandet, vilken likaledes förvaltas av riksgäldskontoret, beräknas lämna en avkastning av 25 000 000 kronor.

Riksräkenskapsverket förutsätter, att överskotten av postsparbanksfonden och postgirofonden fortfarande skola regleras över postverkets fond.

Med stöd av förestående uppgifter har riksräkenskapsverket funnit sig böra beräkna inkomsttiteln diverse kapitalfonder för budgetåret 1946/47 till ett avrundat belopp av 28 000 000 kronor.

108 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1946/47.

I anslutning till vad sålunda anförts får riksräkenskapsverket föreslå, att driftbudgetens inkomster i förslaget till riksstat för budgetåret 1946/47 upptagas på sätt framgår av den härvid såsom bilaga D fogade specifikationen.

Slutresultatet av riksräkenskapsverkets beräkningar rörande driftbudgetens inkomster för budgetåret 1946/47 har i efterföljande tablå sammanställts med de redovisade inkomsterna för budgetåret 1944/45 och de av ämbetsverket nu uppskattade inkomstbeloppen för budgetåret 1945/46.

Nettoökning Nettoökning

Inkomster av statens kapitalfonder:

Statens affärsverksfon-

Av denna sammanställning framgår till en början, att inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret 1945/46 enligt den beräkning av utfallet, som riksräkenskapsverket utfört, uppgå till 3 443 miljoner kronor och sålunda utvisa en ökning i förhållande till utfallet för budgetåret 1944/45, 3 250 miljoner kronor, örn 193 miljoner kronor eller 5,9 procent. Egentliga statsin-

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1946/47. 109

komster beräknas öka med 198 miljoner kronor, medan inkomster av statens kapitalfonder väntas minska med 5 miljoner kronor. Den ogynnsamma utvecklingen av inkomsterna av statens kapitalfonder är helt att återföra på den minskade avkastningen av statens affärsverksfonder.

Sammanställningen utvisar vidare, att enligt riksräkenskapsverkets föreliggande inkomstberäkning för budgetåret 1946/47 skulle uppnås en total inkomstsumma för driftbudgeten av 3 289 miljoner kronor, vilket i förhållande till det av ämbetsverket beräknade utfallet av inkomstsidan för budgetåret 1945/46, 3 443 miljoner kronor, innebär en nettominskning av 154 miljoner kronor eller 4,5 procent. Egentliga statsinkomster beräknas minska med 142 miljoner kronor och inkomster av statens kapitalfonder med 12 miljoner kronor. Om beträffande den förra inkomstgruppen jämförelsen begränsas till inkomst- och förmögenhetsskatt, värnskatt och särskild skatt å förmögenhet samt den för nästa budgetår nytillkommande skattetiteln preliminär skatt å inkomst och förmögenhet m. m. framkommer en inkomstminskning av omkring 300 miljoner kronor. Denna inkomstminskning sammanhänger med den skatteförlust, som — huvudsakligen beroende på en förskjutning av skatteinbetalningarna — uppstår under budgetåret 1946/47 i samband med övergången till den föreslagna nya uppbördsordningen, vilken skatteförlust beräknats till omkring 350 miljoner kronor. Utvecklingen av inkomsterna av statens kapitalfonder bestämmes väsentligen av den fortsatta nedgången av affärsverksfondemas avkastning.

Därest föreliggande inkomstberäkning verkställts med utgångspunkt från oförändrad uppbördsordning under hela nästföljande budgetår, skulle för samma budgetår inkomst- och förmögenhetsskatt, värnskatt och särskild skatt å förmögenhet tillsammantagna hava utvisat en ökning med omkring 50 miljoner kronor. Driftbudgetens samtliga inkomsttitlar skulle i så fall hava utvisat en ökning med omkring 195 miljoner kronor eller praktiskt taget samma belopp som den nu beräknade ökningen från budgetåret 1944/ 45 till budgetåret 1945/46.

I handläggningen av detta ärende hava, förutom undertecknade, byråchefen Sjögren och utnämnde byråchefen Murray deltagit.

Stockholm den 8 december 1945.

Underdånigst P. S. RUNEMARK

Bertil Ehnbom

110 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1946/47,

Utfallet av driftbudgeten

Miljoner

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1946/47. lil

för budgetåret 1944/45.

kronor.

Bilaga A.

Bilaga B.

Inkomster å driftbudgeten budgetåren 1938/39—1944/45.

Tusental kronor.

1 För budgetåret 1938/39 hava inräknats mantalspenningar, Inkomst- och förmögenhetsskatt, extra inkomst- och förmögenhetsskatt särskild skatt å aktiebo inkomst samt u ämnin sskatt.

112 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1946/47.

Bihang till riksdagens protokoll 1946. I sami. Nr 1. Del 2. Bihang A.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1946/47. 113

1 Denna titel motsvaras i riksstaterna tor budgetåren 1941/42, 1942/43, 1943/44 och 1944/45 av titlarna Folkpensionsavgifter och Statens pensionsfonder: Folkpensioneringsfonden.

Jfr not 1.

114 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1946/47.

Riksräkcnskapsverkcts inkomstberäkning för budgetåret 1946/47. 115

116 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1946/47.

1 Jfr not 1 å sid. 114.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1946/47. 117

118 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1946/47,

Bilaga C.

Beräkning rörande utfallet av driftbudgetens inkomstsida för budgetåret 1945/46.

I{ik sniken skåps verkets inkomstberäkning för budgetåret 1946/47. 119

II. Uppbörd i statens verksamhet:

1. Vattendomstolsavgifter...........

2. Inkomster vid fångvården........)

3. Inkomster vid statens uppfostrings-

anstalt å Bona.................!

4. Inkomster vid sjökarteverket.....'

5. Inkomster vid garnisonssjukhuset J

6. Inkomster vid militärapoteket ....

7. Bidrag till riksförsäkringsanstalten

och försäkringsrådet............

8. Bidrag till pensionsstyrelsen......:

9. Inkomster vid statens tvångsarbets- I

och alkoholistanstalter..........:

10. Inkomster vid statens skyddshem.)

11. Inkomster vid statens bakteriolo-

giska laboratorium.............

12. Inkomster vid statens rättskemiska

laboratorium...................

13. Inkomster vid statens farmacev-

tiska laboratorium..............

14. Inkomster vid statens sinnessjukhus

15. Inkomster vid statens uppfostrings-

anstalter för sinnesslöa.........

16. Inkomster vid statens anstalt för

fallandesjuka...................

17. Inkomster vid statens institut för

folkhälsan.....................>

18. Inkomster vid statens geotekniska)

institut........................;

19. Avgifter för besiktning av motor-

fordon .........................;

20. Avgifter för registrering av motor-

fordon .........................

21. Inkomster vid Sveriges meteorolo-

giska och hydrologiska institut.

22. Bidrag till statens bränslekontrol-

lerande verksamhet.............

23. Inkomster vid länsarkitektsorgani-

sationen.......................

24. Avgifter för kontroll å handeln

med skattefri sprit m. m........

25. Inkomst av myntning och justering

26. Kontrollstämpelmedel............

27. Bidrag till bank- och fondinspek-

tionen .........................

28. Bidrag till sparbanksinspektionen . j

29. Bidrag för tillsyn över sparbankerna)

120 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1946/47,

30. Inkomster vid tandläkarinstitutet

31. Inkomster vid karolinska sjukhuset

32. Inkomster vid serafimerlasarettet

33. Avgifter vid läroverken m. m. ...

34. Avgifter för granskning av biograf-

bilder .........................

35. Inkomster vid lantbruksingenjörs-

organisationen .................

36. Inkomster vid statens veterinär-

medicinska anstalt.............

37. Inkomster vid statens centrala frö-

kontrollanstalt .................

38. Inkomster vid statens lantbruks-

kemiska kontrollanstalt.........

39. Inkomster vid rikets allmänna kart-

verk.........................

40. Avgifter för statskontroll å krigs-

materieltillverkningen ..........

41. Inkomster vid statens provnings-

anstalt........................

42. Inkomster vid flygtekniska försöks-

anstalten ......................

43. Fyr- och båkmedel..............

44. Lotspenningar...................

45. Inkomster vid statens skeppsprov-

ningsanstalt....................

46. Patent- och varumärkes- samt re-

gistreringsavgifter..............

47. Avgifter för registrering i förenings-

m. fl. register..................

48. Bidrag till försäkringsinspektio-

nen............................

49. Vissa licensavgifter m. m.........

Säger för uppbörd i statens verksamhet

III. Folkpensionsavgifter...................

IV. Diverse inkomster:

1. Bötesmedel......................

2. Totalisatormedel.................

3. Tipsmedel.......................

4. Lotterimedel.....................

5. övriga diverse inkomster.........

Säger för diverse inkomster Säger för egentliga statsinkomster

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1946/47. 121

Nettomerinkomst 198190 500

122 Riksräkenskapsverkcts inkomstberäkning för budgetåret 1946/47,

Bilaga D.

Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret 1946/47.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1946/47. 123

124 Riksräkcnskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1946/47,

Ribsräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1946/47. 125

126 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1946/47,

468851. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1946.

Konjunkturläget hösten 1945.

1lilläng B.

Konjunkturläget hösten 1945.

Rapport utarbetad inom konjunkturinstitutet.

I. De allmänna konjunkturutsikterna.

I stora delar av världen råder för närvarande ett sådant politiskt och ekonomiskt tillstånd, att man överhuvud taget icke kan tala örn konjunkturläge och konjunkturutsikter i sedvanlig mening. I många länder i Europa och Asien domineras de ekonomiska utsikterna helt av rådande oerhörda försörjningssvårigheter. Den ekonomiska verksamheten måste där främst inriktas på att rädda så många människor som möjligt från absolut nöd, köld och sjukdom. I andra länder, närmast de av tyskarna under kriget ockuperade länderna i Västeuropa, är den omedelbara och absoluta nöden i huvudsak avlägsnad och situationen på väg mot förbättring. Det är knappast heller i fråga örn dessa länder av större intresse att diskutera utvecklingen ur konjunktursynpunkt; det är i allmänhet fråga om en till stor del av staten dirigerad återhämtning från ett bottenläge vid slutet av kriget, som har mycket litet att göra med ett erfarenhetsmässigt konjunkturuppsving. Denna första återhämtning försiggår med mycket varierande hastighet i olika länder.

I Belgien och Norge synes den allmänna försörjningssituationen ha förbättrats relativt snabbt. Den svåra förödelsen av land och egendom har i Holland medfört stora svårigheter för återhämtningen, men den synes nu vara på väg. Ett relativt gynnsamt utgångsläge vad beträffar såväl produktionsapparatens tillstånd som rådande försörjningsläge har för Danmarks vidkommande icke medfört någon snabb återhämtning, eftersom betingelserna för import och export varit ogynnsamma. I fråga om Finland hindra framför allt de stora skadeståndsbetalningarna en snabb återhämtning i konsumtionen. I Frankrike har produktionsökningen varit påfallande långsam efter stabiliseringen; industriens produktionsvolym lär ännu icke ha nått mycket över halva förkrigsnivån. Brist på bränsle, låg transportkapacitet inom landet, förstörda hamnar och därtill alla möjliga andra »flaskhalsar» äro i vägen för en snabb produktionsökning. Situationen i Italien är ännu mer kritisk trots att landet haft längre tid av »fred» än något annat av här nämnda länder; råvaru-, bränsle- och livsmedelsbristen är mycket svår (hela Medelhavsbäckenet har träffats av svår missväxt) och transportapparaten fortfarande till stor del ur funktion.

Ett gemensamt drag för utvecklingen i dessa länder är ett oroligt läge på arbetsmarknaden. Knapphet särskilt på yrkesutbildad arbetskraft har inom

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 1. Del 2. Bihang B. 1

2 Konjunkturläget hösten 1945.

viktiga områden bromsat upp produktionen. Denna knapphet — som egentligen är ett förvånande fenomen, när det i första rummet är brist på råvaror, bränsle och transportkapacitet — synes vara betingad av en allmän arbetsolust efter den långvariga ockupationens påfrestningar och dessutom av en negativ inställning till produktivt arbete, som i någon mån kan vara en följd av den »sabotagemoral», som uppammats under ockupationen. Den knappa försörjningen med konsumtionsvaror synes dessutom överallt medföra en i och för sig naturlig tendens till minskad arbetsförmåga och arbetsvillighet. Ökad förtjänst genom ökad arbetsinsats ger under rådande akuta försörjningssvårigheter små möjligheter till ökad real behovstillfredsställelse; den nås på enklare och mer direkt väg i form av ökad fritid. Pris- och löneförhållandena ha dessutom i flera av dessa länder medfört en misstämning, som bidrar till oron på arbetsmarknaden; inflationstendenser och svart marknad höra till kännetecknen.

Diskussionen av efterkrigstidens konjunkturutsikter har framför allt gällt en tredje grupp länder, vars näringsliv karakteriseras av att produktionsapparaten varit, i hög grad omställd och utbyggd just för krigets direkta och indirekta behov. Hit höra i första hand Förenta staterna och England samt de brittiska imperieländerna. Den ekonomiska utvecklingen i dessa länder bestämmes under den närmaste tiden av omställningen från krigs- till fredsproduktion. Problemen i ifrågavarande länder äro till stor del likartade. Det gäller närmast hur snabbt och smärtfritt denna omställningsprocess äger rum. Friktioner innebärande såväl inflationstendenser som arbetslöshet och depressionstendenser befaras. Utvecklingen kontrolleras och dirigeras visserligen — ehuru i varierande utsträckning — av statliga myndigheter, men det är ändå i dessa länder i betydande grad fråga örn en fri ekonomisk utveckling, en anpassning av det enskilda näringslivet efter nya, av fredsförhållandena bestämda betingelser. Man kan därför i fråga om dessa länder — i varje fall i betydligt högre grad än i fråga om de föregående grupperna — tala örn konjunkturutveckling och konjunkturutsikter. Av intresse är därvid icke endast förloppet under själva övergångstiden, då omställningen äger rum, utan även utsikterna för liden därefter, då produktion och konsumtion i det väsentliga hunnit få normal, fredsbetonad inriktning. Såväl i England som i Förenta staterna gäller diskussionen örn konjunkturutsikterna i mycket hög grad just denna senare period. Problemet är härvid dels vilken standardförbättring, som kan väntas på längre sikt, dels i vilken mån risk föreligger för en efterkrigsdepression.

Den ekonomiska utvecklingen i de länder, som icke deltagit i kriget, kommer i hög grad att bestämmas av konjunkturerna i den tredje gruppens länder, framför allt England och Förenta staterna. Näringslivets omställning under kriget i länder som Sverige och Schweiz har givetvis icke varit på långt när lika omfattande som i de förut krigförande länderna. Den har ändock varit betydande, och anpassning till fredsförhållanden kommer även här ati ske med viss friktion. Förloppet av denna anpassningsprocess liksom givetvis också utvecklingsbetingelsema på något längre sikt komma att i hög

Konjunkturläget hösten 1945.

grad bestämmas av hur dessa länders utrikeshandel kommer att gestalta sig. Denna kommer i sin tur att i dominerande grad bestämmas av den ekonomiska utvecklingen i Förenta staterna och England och dem närstående länder. Det bör dock understrykas, att standardhöjningen på längre sikt blir starkt beroende av det ekonomiska tillfrisknandet av Europas övriga länder.

Följande allmänna översikt begränsas till en diskussion av de allmänna konjunkturutsikterna i Förenta staterna, England och Sverige. Motiveringen framgår delvis av vad som redan sagts. De närmaste årens utveckling i England och Förenta staterna kommer att vara bestämmande för världshandelns gestaltning under efterkrigstiden och därmed också för utrikeshandel och konjunkturer i såväl Sverige som andia länder. Det är vidare endast i dessa länder, som utvecklingsbetingelserna klarlagts så pass väl i tillgänglig statistik och genom publicerad litteratur, att någorlunda säkra utvecklingslinjer kunna uppdragas. Följande översiktliga diskussion av konjunkturutsikterna i Förenta staterna och England motiveras emellertid också av det enkla förhållandet, att de synpunkter, som därvid framkomma, även synas kunna belysa våra egna problem. Diskussionen örn de ekonomiska framtidsutsikterna i vårt land lånar i själva verket i betydande utsträckning synpunkter från såväl den engelska som framför allt den amerikanska konjunkturdiskussionen.

Det hör understrykas att den följande framställningen i huvudsak håller sig på det principiella planet. Den avser att ge en föreställning om konjunkturproblemets art i dessa tre länder — på kort sikt och på längre sikt -—■ och därvid anställa vissa jämförelser, som synas kunna belysa utvecklingsmöjligheterna i vårt land. När i det följande en kanske oproportionerligt stor del av utrymmet upptages av en diskussion av de amerikanska konjunkturutsikterna, beror detta icke endast på det kända förhållandet, att den konjunkturkänsliga amerikanska ekonomien hittills styrt »världskonjunkturen». Skälet är också, att den synpunktsrika och ytterst livliga amerikanska diskussionen av efterkrigstidens konjunkturutsikter ger den bästa utgångspunkten för att belysa även andra länders konjunklurproblem. Till arten äro dessa nämligen till stor del desamma.

De tre konjunkturfasernn efter kriget.

Diskussionen om efterkrigstidens konjunkturutsikter kom i själva verket i gång redan under de första krigsåren för att från hösten 1943 framför allt i Amerika utmynna i en allt bredare flod av böcker, artiklar och pamfletter. Man drog från början paralleller med utvecklingen efter förra krigets slut, och dem håller man nog i stort sett fast vid ännu. Liksom efter 1918 ansågs den ekonomiska utvecklingen komma att genomlöpa tre stadier: 1) en övergångstid, valunder den egentliga omställningen från krigs- till fredsproduktion äger rum, 2) en högkonjunkturperiod, då de under kriget ackumulerade konsumtions- och investeringsbehoven och uppsamlade likviditetsreserverna

4:

Konjunkturläget hösten 1945.

utgöra goda och tillräckliga betingelser för »full» sysselsättning av de produktiva resurserna och 3) en obestämd tredje fas, då de ackumulerade behoven i huvudsak avverkats, och en anpassning sker till normala efterfrågebetingelser. Med hänsyn till risken för att högkonjunkturperioden under denna tredje fas utmynnar i ett bakslag benämnde man denna period depressionsfasen.

I utvecklingen efter förra världskrigets slut kunde man i olika länder tydligt urskilja dessa tre perioder. Omställningsperioden, karakteriserad av sjunkande produktion, sysselsättning och priser, varade fram till våren 1919. Den följande högkonjunkturen, som åtföljdes av en inflationsartad prisstegring, bestod fram till sommaren eller hösten 1920. Anpassningsprocessen till normala fredsbetingelser skedde i form av en häftig depressions- och deflationsprocess till 1921 eller 1922. Denna sista period hade dock en ganska obestämd karaktär. Den efterföljande konjunkturuppgången kunde nämligen anses i stor utsträckning fortfarande »leva på» krigsårens ackumulerade behov (t. ex. i fråga örn bostäder), varför många ekonomer betrakta den stora depressionen 1930—33 som den verkliga efterkrigsdepressionen. Det är också en depression av den karaktären, som man på många håll särskilt i Förenta staterna befarar bli slutet av den tredje fasens anpassningsprocess.

Vid diskussionen av efterkrigstidens konjunkturutsikter finner man, såsom naturligt är, att de största likheterna i bedömningen för ifrågavarande länder gälla den första övergångstiden, omställningsperioden. Graden av omställning av produktionen är givetvis av en helt annan storleksordning i England och Förenta staterna, där krigsbehoven tagit närmare hälften av hela produktionsresultatet i anspråk, än i Sverige. Men i princip äro problemen likartade, och utvecklingstendenserna ha hittills varit ganska parallella. Knapphet på vissa och överflöd på andra områden av näringslivet uppstå samtidigt. Samtidiga prisstegrings- och prisfallstendenser bidraga till att förvirra situationen. På ett område dominerar dock knapphet och prisstegring, nämligen på arbetsmarknaden. Anpassning till normal produktion hämmas ganska genomgående av brist på arbetskraft, och en stark pressning uppåt av arbetslönerna är också ett gemensamt fenomen. Betingelserna för omställningsprocessen äro emellertid i grunden starkt skiljaktiga i de tre länderna och måste på något längre sikt göra sig alltmer gällande. I Förenta staterna försiggår omställningsprocessen i ett expansivt och starkt elastiskt system, där tillgängliga och snabbt framkommande tillgångar på råvaror och bränslen icke eller i hastigt minskande grad hämma produktionens anpassning till fredstidens efterfrågeförhållanden. I fråga örn England är avsaknaden eller den ringa graden av sådan elasticitet karakteristisk. Detta förklaras i sista hand av det besvärliga läget för Englands betalningsbalans, som tills vidare hindrar, att man i förlitande på en stark ökning av importen genomför en snabb omställning. Man finner också en påfallande olikhet i inställningen till omställningsproblemen. I Förenta staterna har krigsproduktionen skurits ned drastiskt omedelbart efter Japans kapitulation. Man har velat med en gång friställa produktionsresurserna för absorption i den civila produktionen

Konjunkturläget hösten 1945.

och därmed sökt undvika att i onödan binda produktionskapacitet och arbetskraft vid de krigsbetonade tillverkningarna. En följd av denna inställning är också att det stora flertalet kontroller över råvaror, tillverkning och arbetskraft slopats i snabb takt. I England har man icke ansett sig ha samma möjligheter att nu omedelbart avveckla krigshushållningen. Kontrollerna ha i England föga minskats sedan krigets slut; ransoneringarna ha t. o. m. skärpts på vissa punkter.

Det är sannolikt att olikheterna mellan Englands och Förenta staternas konjunkturutveckling och även mellan dessa länders inställning till den ekonomiska politiken snarast komma att öka med tiden. Betingelserna för den ekonomiska utvecklingen på något längre sikt synas nämligen bli än mer skiljaktiga än de, som föreligga i omställningsperiodens första skede. Den löpande diskussionen av framtidsutsikterna är mycket belysande i detta hänseende. I Amerika talar man om en, efter en relativt kort omställningsperiod, följande högkonjunktur med en väsentligt höjd levnadsstandard. Det anses då föreligga risk för att den stora amerikanska produktionsförmågan inte kommer att utnyttjas helt, att konsumtions- och investeringsutgifterna bli för små i förhållande till produktionsmöjligheterna, att det kommer att sparas för mycket. Den nuvarande finansministern har talat om »the pleasant predicament of leaming to live on a 50 % higher scale». I England åter rör sig diskussionen om det rakt motsatta dilemmat. Man finner även på längre sikt svårigheter att inom den sannolika produktionsförmågans ram finna plats för behövliga investeringar, en allmänt som nödvändig betraktad ökning av de offentliga utgifterna för sociala ändamål och därtill en ökad konsumtion. Den engelske finansministern framhöll i sitt budgettal med all styrka vikten av ökat sparande som ett medel att minska de omedelbara svårigheterna vid produktionsresursernas fördelning och på längre sikt förbättra produktionsresultatet.

Konjunkturdiskussioncn i Förenta staterna.

Omställnings perioden.

Studerar man de senaste uppgifterna om produktionens, sysselsättningens och inkomstbetalningarnas utveckling i Förenta staterna, får man ett intryck av alt en häftig konjunkturförsämring ägt rum sedan början av år 1945. Den industriella produktionsvolymen har sedan maj 1945 sjunkit med omkring 25 %. På grund av minskad sysselsättning, bortfall av övertidsförtjänster, iivergång från industrier med högre till industrier med lägre genomsnittliga timlöner ha löpande totala inkomstutbetalningar till arbetare och tjänstemän undergått en betydande reduktion; man har för de senaste månaderna mycket ungefärligt kalkylerat fram ett inkomstbortfall av storleksordningen 20 miljarder dollars (räknat per år). Dessa utvecklingstendenser lia på en del håll gett anledning till farhågor för att den starkt konjunkturkänsliga amerikanska

6 Konjunkturläget hösten 1945.

ekonomien redan är på väg mot en depression. Orsaken skulle helt enkelt vara, att den drastiska nedskärningen av statens krigsutgifter medför ett omedelbart bortfall av inkomster och köpkraft, som inte hinner kompenseras av en återhämtning inom den civila produktionen, innan själva köpkraftsunderlaget för denna bortryckts.

Det bör observeras, att amerikanerna gått radikalt till väga vid nedskärningen av krdgsmaterielproduktionen. I augusti, omedelbart efter Japans kapitulation, uppsades krigsleveranskontrakt till ett värde av 23 miljarder dollars. Man beräknar, att krigsproduktionens värde räknat per år nedskurits från en nivå av 57 miljarder dollars under första kvartalet 1945 till 8 miljarder dollars vid slutet av året. Det är uppenbart, att en sådan plötslig oell drastisk minskning av den statliga efterfrågan även vid en nivå hos bruttonationalinkomsten på över 200 miljarder dollars, som nåddes 1944, måste medföra ett bakslag. Frågan är, örn den direkta minskningen i krigsmaterielproduktionen, som ju framför allt berör flygplansfabriker och skeppsvarv, verkligen kommer att via åtföljande inkomstminskningar få sekundära verkningar på annan produktion och sysselsättning och därmed leda till en depressionstendens. Det kan här inskjutas, att man på en del håll funnit motiv för de omfattande lönehöjningsaktioner, som för närvarande störa den amerikanska arbetsmarknaden, just i denna köpkraftsuppläggning av det amerikanska konjunkturproblemet.

Det föreligger emellertid andra indicier, som bestämt peka på att den amerikanska konjunkturkurvan icke är på väg mot någon depression i sedvanlig mening. Försäljningen inom detaljhandeln har hittills icke visat någon minskning; man får närmast intryck av stigande efterfrågan på konsumtionsvaror. En för konjunkturbedömningen så viktig serie som beviljade byggnadstillstånd visar en oavbruten stegring sedan 1944. Enligt en av Department of Commerce utförd enquéte hos 7 000 industri- och järnvägsföretag samt kraftverk föreligga investeringsplaner för året 1945—46, som, om dc realiserades, skulle bringa upp investeringsnivån 50 %> över 1941 års rekordnivå. På grund av brist på arbetskraft och viss materiel samt vissa organisatoriska svårigheter anses dock en sådan stegring icke kunna nås. Även inom den konjunkturkänsliga produktionen av varaktiga konsumtionsvaror (bilar, kylskåp, tvättmaskiner, radioapparater) föreligga planer på en mycket snabb ökning i produktionen. Den fortgående stegringen i aktiekurserna visar också hän på en optimistisk syn på konjunkturutvecklingen.

Starka skäl kunna i själva verket anföras för att det f. n. föreligger en kombination av mycket gynnsamma betingelser för goda konjunkturer i Förenta staterna under den allra närmaste tiden. Inkomstbortfallet till följd av nedskärningen i de statliga utgifterna motverkas vad beträffar verkningarna på den löpande efterfrågan på konsumtionsvaror effektivt dels av relativt rikliga understöd åt arbetslösa och krigsveteraner, dels av förefintliga stora reserver av likvida medel. Spar- och kassamedel (inkl. statspapper) utanför bankerna ha under krigsåren undergått en fantastisk ökning, till beloppet ungefär lika stor som hela den nuvarande nationalinkomsten. Det bör

Konjunkturläget hösten 1945.

dessutom ihågkommas, att under kriget en osedvanligt hög andel, 30 °/o mot normalt omkring 10 °/o av totalbeloppet av enskilda inkomsttagares behållna inkomster (exkl. skatter) sparats. Detta betyder, att även en mycket betydande inkomstreduktion i och för sig ingalunda behöver medföra minskade konsumtionsutgifter. Krigsårens övernormalt stora sparande kommer i första hand att falla bort. Några »monetära» hinder för en stabil eller snabbt stigande efterfrågan på konsumtionsvaror bör sålunda icke finnas. Alla tecken tyda också på att köpviljan är mycket stor. Stora konsumtionsreserver lia under kriget uppstått för en rad varaktiga konsumtionsvaror, för vilka produktionen legat nere eller varit nedskuren till ett minimum under fyra år. Detsamma gäller den privata investeringsverksamheten. Bostadsbyggandet har under senare år legat på ungefär 1js av förkrigsnivån, och en svår bostadsnöd har uppstått. Investeringsverksamheten i den ordinarie civila produktionen har under kriget varit nedskuren till i genomsnitt 1/i av förkrigsnivån. Stora investeringsbehov lia uppstått för underhåll och ersättande av förslitna eller överåriga maskiner, vartill komma nya investeringsbehov för modernisering och för utvidgning av produktionen.

Ovan nämnda uppgifter lia belyst förefintligheten av såväl stora investeringsbehov som stark investeringsvilja. Den enorma utbyggnaden av den industriella produktionskapaciteten för krigsmaterielproduktion, som bl. a. resulterat i en mängd stora statsägda fabriker, synes sålunda icke, såsom ibland befarats, komma att verka hämmande på investeringsverksamheten. En viktig konjunkturfaktor är vidare det stora investeringsbehovet i lager. Lagren hos detaljister, grossister och fabrikanter lia i fråga om civila varor dragits ned till en besvärande låg nivå. Det beräknas, att lagren av icke varaktiga konsumtionsvaror i samtliga led av produktion och handel, i genomsnitt endast motsvara en månads försäljning; en lagerinvestering på bortåt 4 miljarder dollars beräknas bli nödvändig endast inom dessa branscher. Det behöver till slut knappast tilläggas, att företagens resurser och likviditet på intet sätt utgöra hinder för en stark investeringsökning.

Det bör sålunda icke råda tvivel örn att förutsättningar i och för sig föreligga för en utpräglad högkonjunktur. Den minskning i produktion och sysselsättning, som ägt rum, får närmast betraktas som en rent fysisk process, som ett led i själva omställningen från krigs- till fredsproduktion. För att ge den normala, civila produktionen största möjliga chanser för en snabb expansion har man valt vägen att på en gång friställa de resurser, som bundits i krigsproduktionen, för att med minimum av friktion sedan låta dessa successivt absorberas i den normala produktionen, allteftersom denna kommer igång. Vi lia hittills egentligen endast sett ena ledet av denna omställningsprocess — produktionsminskningen.

I början av hösten såg man mycket optimistiskt på det enskilda näringslivets förmåga att absorbera de friställda produktionsresurserna, d. v. s. i första hand arbetskraften. Arbetslösheten blev mindre än man väntat. I stället blev knappheten särskilt på yrkeslärda arbetare besvärande på många områden. Hemvändande soldater och arbetströtta krigsindustriarbetare hade

8 Konjunkturläget hösten 1945.

uppenbarligen inte så bråttom med att söka arbete. Botten i den industriella produktionen ansågs redan vara passerad i sept./okt., sysselsättningen skulle därefter öka, men arbetslösheten dock fortsätta att växa fram till våren 1946 på grund av demobiliseringen. Man räknade med att tillverkningen av varaktiga konsumtionsvaror, där omställningen väntades vålla de svåraste problemen, redan vid slutet av året i genomsnitt skulle vara uppe i av förkrigsnivån, och att denna skulle i huvudsak passeras redan vid mitten av 1946. Mot slutet av år 1946 skulle omställningsperioden, den första fasen i efterkrigstidens konjunkturutveckling, vara överstånden.

De omfattande strejkrörelserna hota emellertid att vålla allvarligt avbräck i omställningsprocessens förlopp. De direkta orsakerna till dessa äro väl kända. Bortfall av övertids- och särskilda premieinkomster plus förkortad arbetstid medför för den enskilde arbetaren en betydande inkomstreduktion. I genomsnitt beräknas de normala lönesatserna inom industrien Ira höjts med 35—40 % över 1939 års nivå, men på grund av krigsförhållandena hade arbetarnas faktiska veckoförtjänster i medeltal ökats med 90—400 %>. I kompensation för detta inkomstbortfall begära arbetarna nu i många fall 30 % höjning av de normala lönesatserna. Konfliktsituationen tillspetsas av diametralt motsatta uppfattningar örn företagens vinstläge och vinstutsikter. Arbetarparten hänvisar till den kolossala vinststegringen för industriföretagen under kriget. Företagarsidan åberopar de speciella omständigheterna under kriget, som inte kunna väntas gälla i fortsättningen: det onormalt högt uppdrivna kapacitetsutnyttjandet, de långa serierna, bortfallet av kostnader vid försäljning till endast en kund, staten. Vid omställningen till normal produktion för den civila marknaden komma kostnaderna att stiga och vinstläget att försämras. Inom många branscher anser man sig inte kunna återupptaga tillverkningen vid gällande stoppriser. Man hänvisar till det förhållandet, att industriproduktpriserna i genomsnitt endast stigit med 25 °/o sedan tiden före kriget, medan lönerna ökat med 40 % och råmaterialprisema med i medeltal 60 °/o.

Pris- och löneläget bildar tydligen den labila punkten i den amerikanska konjunkturen. Den amerikanska priskontrollen går f. n. mycket bestämt in för att hålla prisnivån vid nuvarande läge. Enligt presidentens program få lönehöjningar som regel endast ske inom utrymmet för konstanta priser. Undantag kunna medges endast, när betydande löneolikheter skola utjämnas, i vilket fall frågan tages upp till central prövning. Den ekonomiska politiken står uppenbarligen i ett svårt dilemma. Omställningsprocessen kan komma att i hög grad fördröjas vid en fastlåsning av priserna, om, såsom synes vara fallet, företagare och löntagare icke kunna komma överens örn skäligt utrymme för lönehöjning. Å andra sidan skulle en väsentlig uppmjukning av priskontrollen eller än mer dess slopande medföra risker för en stark prisstegring. Kommer en mer allmän prisstegring i gång, underbyggd av successiva lönehöjningar, föreligger uppenbarligen risk för utvecklandet av en spekulativt inriktad lagerinvestering. Historien från inflationskonjunkturerna 1919—20 liksom 1936—37 kan åter komma att upp-

Konjunkturläget hösten 1945.

repas med det panikbetonade mångfaldigandet av order och upplagringen av varor i avvaktan på ytterligare prisstegring. Förutsättningar för en sådan utveckling finnas i den väldiga likviditeten, det låga lagerbeståndet av halvoch helfabrikat och knappheten på arbetskraft jämte andra »flaskhalsar», som på kort sikt hindra en snabb anpassning av produktionen.

Det bör å andra sidan framhållas, att vissa skäl tala för att riskerna för en direkt inflationsartad utveckling äro betydligt mindre än förra gången. Erfarenheterna från förra inflationskonjunkturens skenvinster och bakslag äro så pass färska, att såväl myndigheter som företagare kunna väntas vara försiktiga. Av stor betydelse är det förhållandet, att det är gott om de flesta råvaror i Förenta staterna. Någon prisuppdrivande spekulation kan knappast uppstå i fråga om de stora råvarorna, såsom spannmål, ull, bomull och nästan alla metaller. Det råder svår knapphet endast på ett fåtal varor såsom tenn och naturgummi. Efter förra kriget bidrog en enorm uppgång i sjöfrakterna i hög grad till inflationen. Nu äro frakterna för tanktonnage redan i fallande, och övriga frakter himna med möda hållas uppe i den nivå, som den internationella sjöfartspoolen fastlagt att gälla fram till mars 1946, då nu gällande bestämmelser utlöpa. De trånga sektionerna i den amerikanska ekonomien ligga inom själva förädlingsprocessen — och dessa beräknas såsom ovan framhållits kunna övervinnas relativt snabbt. Innan dess kan givetvis en inflationsartad prisrörelse hinna komma i gång inom begränsade områden -— men den kan knappast nå större utbredning, innan ett bakslag uppstår. Det är dock tydligt, att även en sådan begränsad prissvängning skulle verka störande på omställningsprocessen.

Högkonjunktur och depression.

Av vad som ovan anförts framgår, att mycket gynnsamma förutsättningar föreligga för goda konjunkturer efter det övergångstiden passerats. Huruvida dessa verkligen realiseras, beror givetvis också på hur själva omställningsperioden gestaltar sig. Ett bakslag efter en inflationskonjunktur skulle ge en dålig start för den andra fasen. En vid fast priskontroll beslående motsatsställning mellan företagare och arbetare kan vid sidan av en förlängd omställningsprocess tänkas medföra en ogynnsam vinstutveckling och ökat statligt ingripande i näringslivet och på arbetsmarknaden, varigenom den för goda konjunkturer nödvändiga optimistiska inställningen till framtiden eventuellt försvinner. Ilär angivna mer pessimistiska utvecklingslinjer äro möjliga alternativ. De synas dock knappast särskilt sannolika med hänsyn till den levande kraft en fredskonjunktur efter 30-talets depression och stagnation och 40-talets krigstillstånd bör kunna få.

Det återstår nu alt — under förutsättning att goda konjunkturer nåtts vid omställningsperiodens slut — i korthet diskutera möjligheterna för en under längre tid bestående högkonjunktur resp. risken flir att denna snart avbryts av en stor efterkrigsdepression. Det behöver väl här icke särskilt framhållas, att några klari markerade gränslinjer icke komma alt kunna dragas mellan dessa perioder.

10 Konjunkturläget hösten 1945.

En omfångsrik litteratur har vuxit upp omkring det stora problemet, hur Förenta staterna skall kunna utnyttja sina väldiga produktionsresurser. Det har uppstått en sorts gissningstävlan avseende det framtida totala produktionsresultatets storlek, och hur detta skall fördelas på olika användningsområden. Ett otal modeller för den sannolika utvecklingen under de närmaste åren ha gjorts upp, och de ha nästan alltid givit resultatet, att avsättning inte kan beredas för hela produktionsresultatet.

Under den första delen av högkonjunkturperioden föreligga de från krigsperioden härrörande väldiga konsumtions- och investeringsreserverna. Dessa ha givetvis inte kunnat avverkas under omställningsperioden; det är snarare sannolikt att de till en början ytterligare öka under den tiden. Man får efter omställningsperioden en vad amerikanarna kalla »catching-up period», då behoven av investering och varaktiga konsumtionsvaror äro onormalt stora. Under denna tid föreligger ingen egentlig risk för att den totala konsumtionen och investeringsverksamheten blir för liten eller sparandet för stort. Så småningom nås emellertid ett läge, när dessa reserver avverkats, och då löpande utbud av varor och tjänster skall motsvaras av ur löpande inkomster framkommande normal efterfrågan. Det är detta läge, som anses innehålla en för den amerikanska ekonomien karakteristisk instabilitet, och som de omtalade modellerna avse att belysa. Här skall utan närmare analys anges huvudorsakerna till uppkomsten av denna depressionsskapande instabilitet.

Krigstidens enorma produktionsstegring i Förenta staterna har öppnat ögonen för de stora, latenta produktionsreserver, som funnits men icke utnyttjats under 1930-talets stagnationstillstånd. Man kan dock lätt få en överdriven föreställning örn betydelsen av krigstidens produktionsökning inom industrien. Produktionsvolymen av industriella färdigprodukter anges lia undergått en ökning med icke mindre än 150 % mellan 1939 och 1944. Härvid är emellertid att märka dels att antalet inom industrien arbetade timmar ökats med nära 100 °/o mellan dessa år, dels att de väldiga omläggningarna inom industriproduktionen och mängden nya icke förut producerade varor göra varje volymberäkning ytterst osäker; i själva verket bygger ungefär halva viktsumman i produktionsindextalet på arbetade timmar med en antagen eller löst beräknad koefficient för den årliga produktivitetsökningen. Den ökning i produktionsvolymen per arbetstimme med 25 °/o, som angivna utveckling för produktionsvolym och arbetstid förutsätter, är dessutom i hög grad koncentrerad till produktionen av krigsförnödenheter. Produktiviteten inom de civila produktionsgrenarna synes icke ha stigit med i genomsnitt mer än 5 %>.

För att demonstrera problemets art väljes bland mängden kalkylaltemativ det som framlagts av National Plänning Association.1 Bruttonationalprodukten uppgick enligt föreliggande beräkningar till omkring 200 miljarder dollars år 1944. Räknar man nu med återgång till samma arbetstid per vecka som före kriget och i övrigt »normalt fullt» utnyttjande av arbetskraften (d. v. s.

1 National Budgets för Full Employment. (National Plänning Association Pamphlets Nos. 43-44.)