('med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370), m. m.',)

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963 1

Nr 197

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september

1928 (nr 370), m. m.; given Stockholms slott den

18 oktober 1963.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats­ rådsprotokollet för denna dag, föreslå riksdagen att antaga härvid fogade förslag till 1) lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370); samt 2) förordning om ändring i taxeringsförordningen den 23 november 1956 (nr 623).

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås — på grundval av en av 1961 års fastighetstaxeringsutredning avgiven promemoria — vissa förenklingar i förfarandet vid allmän fastighetstaxering. I främsta rummet innebär dessa, att det nuvarande systemet med två nämnder i första instans på landet (beredningsnämnder och fastighetstaxeringsnämnder) ersättes med en ennämndsorganisation (fastighetstaxeringsnämnder) efter i huvudsak samma regler som för närvarande gäller för städerna. De nya bestämmelserna är avsedda att tillämpas första gången vid 1965 års allmänna fastighetstaxering. Taxeringsperiodens längd föreslås liksom hittills vara i princip fem år.

I propositionen har även upptagits viss av annan lagstiftning föranledd ändring i kommunalskattelagen (skattefrihet för utryckningsbidrag till värnpliktiga). 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 191

2 Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

Förslag till Lag

om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, att 10 § kommunalskattelagen den 28 september

1928 samt punkt 3 av anvisningarna till 8 §, punkt 5 av anvisningarna till 10 § och punkt 6 av anvisningarna till 32 § nämnda lag1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

för jordbruksfastighet: för jordbruksfastighet:

för annan fastighet: för annan fastighet: a) markvärde eller värdet av- a) markvärde eller värdet av marken med bortseende från därå marken, däri inbegripet värdet av befintliga träd och anläggningar; träd, trädgårdsanläggningar och dy­ likt; b) byggnadsvärde eller — b) byggnadsvärde eller — — -— (särskilt maskinvärde); samt ------- (särskilt maskinvärde). c) parkvärde eller det värde, (Se vidare anvisningarna) som fastigheten äger utöver mark­ värdet och byggnadsvärdet på grund av därå befintliga träd, trädgårds­ anläggningar och dylikt. (Se vidare anvisningarna)

Anvisningar

till 8 § 3. Understundom äro---------- bilda taxeringsenhet. Detta är----------- enhet (skogsblock). Därest vid---------------------------- särskild förmån. Vidare böra------------------- ---------- sig taxeras. Då kameral enhet eller genom laga Då kameral enhet eller genom laga förrättning uppkommen del av dy­ förrättning uppkommen del av dy­ lik enhet utgör del av taxeringsen­ lik enhet utgör del av taxeringsen­ het, kan ägare eller arrendator stund­ het, kan ägare eller arrendator stund­ om hava särskilt intresse att få of­ om hava särskilt intresse att få of­ ficiellt fastslaget, huru stort värde i ficiellt fastslaget, huru stort värde i taxeringshänseende tillkommer den taxeringshänseende tillkommer den kamerala enheten eller delen därav. kamerala enheten eller delen därav.

1 Senaste lydelse av 10 § se 1951: 438, av punkt 3 av anvisningarna till 8 § se 1953: 400, av punkt 5 av anvisningarna till 10 § se 1937: 518. och av punkt 6 av anvisningarna till 32 § sa 1962-

218 .

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963 3

I följd härav skall det, om ägaren I följd härav skall det, om ägaren eller arrendatorn sådant påfordrar, eller arrendatorn sådant påfordrar, angivas, huru stor del av taxerings­ angivas, huru stor del av taxerings­ värdet och de i 10 § omförmälda sär­ värdet och de i 10 § omförmälda sär­ skilda värden som kan anses belöpa skilda värden som kan anses belöpa på den kamerala enheten eller delen på den kamerala enheten eller delen av densamma. Därvid märkes, att, i av densamma. Därvid märkes, att, i samma mån som bebyggd jordbruks­ samma mån som bebyggd jordbruks­ fastighet är mera värd än obebyggd fastighet är mera värd än obebyggd sådan, ett större värde tillkommer sådan, ett större värde tillkommer den del av taxeringsenheten, å vil­ den del av taxeringsenheten, å vilken ken åbyggnaderna äro belägna. På- åbyggnaderna äro belägna. Påfordfordran, som nyss är nämnd, må det ran, som nyss är nämnd, må det år, år, varunder allmän fastighetstaxe­ varunder allmän fastighetstaxering ring äger rum, ske hos berednings- äger rum, ske hos fastighetstaxe­ eller fastighetstaxeringsnämnd samt ringsnämnd samt eljest hos taxe­ eljest hos taxeringsnämnd. ringsnämnd.

till 10 § 5. Vid uppskattning ------------------- — angivna förhållanden. Är å annan fastighet mark och Är å annan fastighet mark och byggnad i samme ägares hand, skall byggnad i samme ägares hand, skall byggnadsvärdet utföras med byggnadsvärdet utföras med det belopp, som utgör skillnaden det belopp, som utgör skillnaden mellan fastighetens allmänna salu­ mellan fastighetens allmänna salu­ värde i dess helhet och markvärdet värde i dess helhet och markvärdet. jämte eventuellt parkvärde. Enligt lagen —-------------------------- — såsom byggnad. Särskilt maskinvärde----------------- ----------- — särskilt maskinvärde. Vanligen skall-------------------------- -------särskilt maskinvärde. Parkvärde förekommer en­ dast undantagsvis. 1 allmänhet lärer å fastighet, som skall såsom annan fastighet taxeras, mera sällan före­ komma växande träd eller anlägg­ ning, som ej är att hänföra till bygg­ nad, av den betydenhet, att fastig­ hetens värde i allmänna marknaden därigenom i någon väsentligare grad påverkas. Men om å fastigheten fin­ nes trädbestånd eller till byggnad ej hänförlig anläggning, exempelvis en mera avsevärd trädgård eller park, och denna förmån kan anses i avse­ värd mån inverka på fastighetens allmänna saluvärde, bör värdet å så­ dan förmån särskilt redovisas såsom parkvärde.

4 Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

6. Värnpliktig för egen del till­ 6. Värnpliktig för egen del till­ kommande naturaförmåner och det kommande naturaförmåner och det under fredstjänstgöring utgående under fredstjänstgöring utgående penningsbidraget samt premie till penningbidraget samt utbildningsvärnpliktig för genomgången fort­ premie, tjänstgöringspremie och ut­ satt befälsutbildning eller för jäm­ ryckningsbidrag till värnpliktig sko­ likt 27 § 1 mom. C värnpliktslagen la icke upptagas såsom skatteplik­ fullgjord repetitions övning skola icke tig intäkt. Under fredstjänstgöring upptagas såsom skattepliktig intäkt. utgående flygtillägg och sjötjänstbi­ Under fredstjänstgöring utgående drag utgöra däremot skattepliktig flygtillägg och sjötjänstbidrag utgö­ intäkt. För tid då krigsavlönings­ ra däremot skattepliktig intäkt. För reglementet är tillämpligt skall för tid då krigsavlöningsreglementet är värnpliktig terminslön icke räknas tillämpligt skall för värnpliktig ter- till skattepliktig intäkt, dock att vid minslön icke räknas till skatteplik­ sjötjänstgöring eller tjänstgöring i tig intäkt, dock att vid sjötjänstgö­ sjöreserv skatteplikt föreligger för ring eller tjänstgöring i sjöreserv den del av terminslönen, som mot­ skatteplikt föreligger för den del svarar sjötjänstbidrag, i den mån av ter minslönen, som motsvarar sjö­ densamma överstiger terminslön för tjänstbidrag, i den mån densamma den värnpliktige enligt 6 § krigsav­ överstiger terminslön för den värn­ löningsreglementet. Månadslön skall pliktige enligt 6 § krigsavlönings­ utgöra skattepliktig intäkt. reglementet. Månadslön skall utgöra skattepliktig intäkt. För annan--------------------------------- -6 § krigsavlöningsreglementet. Den för------------------------------- deras bestridande. Familjebidrag, vilket--------------- -----------------i fråga. Vad ovan —-------------------------- - — med penningbidrag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1964 och skall, såvitt angår punkt

6 av anvisningarna till 32 § tillämpas första gången vid 1964 års taxering. Äldre bestämmelser i 10 §, punkt 3 av anvisningarna till 8 § och punkt 5 av anvisningarna till 10 § skola alltjämt tillämpas i fråga om särskild fas­ tighetstaxering år 1964.

Kungl. Maj:ts proposition nr 197 år 1963 5

Förslag till Förordning

om ändring i taxeringsförordningen den 23 november 1956 (nr 623)

Härigenom förordnas, att 131 § 1 mom., 133, 135, 137, 138 och 142 §§, 143 § 1 mom., 144 § 1 och 3 mom., 145—154, 158 och 159 §§, 160 § 1 mom., 166 § 1 mom., 172 § samt 173 § 1 och 3 mom. taxeringsförordningen den 23 november 1956 ävensom de närmast före 147, 158 och 172 §§ samma förordning intagna rubrikerna skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives. att 132 och 155—157 §§ samma förordning samt den närmast före 153 § förordningen intagna rubriken skola upphöra att gälla, samt att de i taxeringsförordningen, tredje avdelningen, intagna rubri­ kerna VII (163—169 §§) och VIII (170 och 171 §§) skola erhalla nummerbeteckningarna VI resp. VII.

1 m o in. För allmän fastighets­ 1 m o in. För allmän fastighets­ taxering skola i första instans finnas taxering skola i första instans finnas å landet: beredning s- fastighetstaxeringsnämnder, som uppgöra förslag nämnder. till taxering, och fastighet staxeringsnämnder, som be­ sluta om taxering, samt i städerna: fastighet staxeringsnämnder, som omedelbart verkställa taxering. Beredningsnämndernas och fas- Fastighetstaxeringsnämnds verk­ tighetstaxeringsnämndernas verk­ samhetsområde är fastighets­ samhetsområden äro berednings- taxeringsdistrikt. distrikt och fastighet staxeringsdistrikt. Beredningsdistrikt skall utgöras Fastighetstaxeringsdistrikt skall av kommun eller del av kommun. utgöras av kommun eller del av Fastighetstaxeringsdistrikt å landet kommun. När särskilda skäl äro skall göras så stort, som omständig­ därtill, må dock två eller flera kom­ heterna lämpligen medgiva, och om­ muner sammanföras till ett fastig­ fatta flera beredningsdistrikt. Ett hetstaxeringsdistrikt. beredningsdistrikt må ej uppdelas mellan olika fastighetstaxerings­ distrikt. Indelning i—----------------------------- före taxeringsåret.

6 Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

1 m o in. Fastighetstaxerings- 1 mom.1 Fastighetstaxeringsnämnd består av ordförande samt nämnd består av ordförande samt ytterligare å landet sex och i stad ytterligare fyra eller, i vissa nedan i fyra eller, i vissa nedan i denna pa­ denna paragraf angivna fall, sex le­ ragraf angivna fall, sex ledamöter. damöter, Ordföranden och------- i fastighetstaxeringsdistrilct. I övrigt inträda i nämnden: I övrigt inträda i nämnden: å landet: å landet: a) två av landstingskommunens a) en av landstingskommunens förvaltningsutskott valda ledamöter, förvaltningsutskott vald ledamot, b) vederbörande berednings- b) två av kommunalfullmäktige nämndsordförande, valda ledamöter; samt c) två av kommunalfullmäktige valda ledamöter, av vilka minst en skall vara ledamot i beredningsnamnd inom vederbörande kommun, och skola dessa ledamöter tjänst­ göra, de av landstingskommunens förvaltningsutskott valda i hela taxeringsdistriktet, beredningsnämndsordföranden då fråga är om taxering av fastighet inom hans beredningsdistrikt, samt de av kommunalfull­ mäktige valda, då fråga är om taxe­ ring av fastighet inom kommun för vilken de valts; samt i stad: i stad: tre, eller därest länsstyrelsen med tre av stadsfullmäktige valda leda­ hänsyn till fastighetstaxerings- möter. distriktets utsträckning eller andra Därest med hänsyn till fastighetsförhållanden så förordnat fem av taxeringsdistriktets utsträckning el­ stadsfullmäktige valda ledamöter. ler eljest så finnes påkallat, må läns­ styrelsen förordna, att på landet an­ talet av landstingskommuns förvalt­ ningsutskott och av kommunalfull­ mäktige valda ledamöter skall vara två respektive tre samt att i stad antalet av stadsfullmäktige valda le­ damöter skall vara fem. Består f as tighetstaxe ringsdistrikt av mer än en kommun, skall läns­ styrelsen bestämma hur många leda­ möter som skola väljas inom de oli­ ka kommunerna. Val av ledamöter i fastighetstaxe- Val av ledamöter i fastighetstaxeringsnämnd jämte suppleanter, en ringsnämnd jämte suppleanter, en

1 Den föreslagna lydelsen av 133 § 1 mom, ersätter även bestämmelserna i nuvarande 132 mom. tredje stycket.

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963 7

för varje ledamot, skall förrättas se­ för varje ledamot, skall förrättas se­ nast den 30 juni året näst före taxe­ nast den 30 juni året näst före taxe­ ringsåret. ringsåret. / samband med valet må av kommunalfullmäktige en av leda­ möterna utses att på kommunens be­ kostnad deltaga uti de i 1 44 § 1 mom. och 145 § omförmälda sammanträ­ dena. Om utgången------- — —------------ — de valda.

2 m o m. Besvär över val av leda­ 2 in o m.1 Besvär över val av leda­ möter i fastighetstaxeringsnämnd möter och suppleanter i fastighets­ må anföras i den ordning, som i 13? taxeringsnämnd må anföras hos § 2 mom. sägs. Vad i övrigt finnes länsstyrelsen inom tre veckor efter stadgat i samma moment skall hava valets förrättande; och skall i övrigt motsvarande tillämpning å här ifrå­ om vals överklagande i tillämpliga gavarande val. delar gälla vad i kommunallagen år stadgat angående besvär över beslut av kommunens fullmäktige. Finner länsstyrelsen efter besvär anledning förordna om nytt val på grund därav att vid valet icke i enlighet med vad därom är stadgat i 172 §,' jämförd med 13 § 1 mom., olika grupper av skattskyldiga blivit vederbörligen företrädda, har länsstyrelsen att meddela föreskrift, hur många leda­ möter för varje grupp som skola väl­ jas. överklagas det därefter företag­ na valet och befinnes detsamma icke böra fastställas, äger länsstyrelsen utse ledamöter i nämnden. Över länsstyrelsens beslut må kla­ gan icke föras.

135 §

1 mom. Länsstyrelsen förordnar senast den 30 april året näst före det år, då allmän fastighetstaxering äger rum, erforderligt antal perso­ ner inom länet, som genom sin verksamhet kunna antagas besitta sakkunskap i fråga om fastighets­ värdering, (fastighetstaxeringsombud) att inom områ­ den, som länsstyrelsen bestämmer, samordna arbetet i fastighetstaxe­ rings nämnderna. Fastighetstaxe-

1 Den föreslagna lydelsen av 133 § 2 inom. ersätter även bestämmelserna i nuvarande 132 § 2 inom.

8 hungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

ringsombuds verksamhetsområde

skall vara så stort, som omständig­

heterna lämpligen medgiva, och om­

fatta flera fastighetstaxeringsdi-

strikt. Ett fastighetstaxeringsdistrikt

må ej uppdelas mellan olika fastig-

hetstaxeringsombud. Fastighetstaxe-

ringsombud må icke vara ledamot

av fastighetstaxering snämnd i länet.

Det åligger fastighetstaxeringsom-

bud att

a) för överläggningar angående

den förestående allmänna fastighets­

taxeringen kalla till sammanträde

enligt lbö §,

b) genom deltagande i samman­

träden i fastighetstaxeringsnämn-

derna inom sitt verksamhetsområde

följa taxeringsarbetet, i erforderlig

utsträckning lämna råd för arbetets

bedrivande och även i övrigt verka

för en jämn och likformig taxe­

c) fortlöpande hålla taxeringsin-

tcndenten underrättad om arbetets

fortskridande.

I län,----------- vattenkraftteknisk 2 mom. I län, —------- vatten­ sakkunskap. kraftteknisk sakkunskap. Konsulenterna skola------- -— vid Konsulenterna skola------------- vid taxeringen. taxeringen. Konsulent äger, — — — i beslut. Konsulent äger,------------i beslut.

137 § Allmän fastighetsdeklaration skall Allmän fastighetsdeklaration skall avlämnas senast den 15 september avlämnas senast den 15 september året näst före det, då allmän fas-: året näst före det, då allmän fastig­ tighetstaxering skall äga rum, och hetstaxering skall äga rum, och in­ ingivas givas till vederbörande fastighets­ antingen direkt till vederbörande taxeringsnämnds ordförande eller beredningsnämnds ordförande å lan­ till länsstyrelsen eller till lokal skat­ det eller fastighetstaxeringsnämnds temyndighet eller landsfiskal i det ordförande i stad, län där taxeringen skall äga rum. eller till länsstyrelsen eller till lo­ kal skattemyndighet eller landsfiskal i det län där taxeringen skall äga rum. Har på---------------------------- därmed avlämnas.

138 § Har efter avlämnandet av allmän Har efter avlämnandet av allmän fastighetsdeklaration men före taxe- fastighetsdeklaration men före taxe-

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963 9

ringsårets ingång fastighet eller del ringsårets ingång fastighet eller del därav övergått till ny ägare eller där­ därav övergått till ny ägare eller med likställd innehavare, äro såväl därmed likställd innehavare, äro den förutvarande som den nye äga­ såväl den förutvarande som den nye ren eller innehavaren skyldiga att ägaren eller innehavaren skyldiga inom tio dagar därefter härom göra att inom tio dagar därefter härom anmälan till vederbörande bered- göra anmälan till vederbörande fas­ ningsnämnds ordförande å landet el­ tighet staxeringsnämnds ordförande ler fastighetstaxeringsnämnds ord­ eller till länsstyrelsen; och bör i fall, förande i stad eller till länsstyrelsen; då genom överlåtelse fastighet bli­ och bör i fall, då genom överlåtelse vit uppdelad, överlåtelsehandlingen i fastighet blivit uppdelad, överlåtelse­ huvudskrift eller bestyrkt avskrift handlingen i huvudskrift eller be­ företes. styrkt avskrift företes.

142 § Anmaning må utfärdas av fastig- Anmaning må utfärdas av fastig­ hetsprövningsnämnd, prövnings- het sprövningsnämnd, prövningsnämnd, taxeringsintendent, ordfö­ nämnd, taxeringsintendent, ordfö­ randen i beredningsnämnd eller fas- randen i fastighetstaxeringsnämnd tighetstaxeringsnämnd samt konsu­ samt konsulent för taxering av vatlent för taxering av vattenfallsfas- lenfallsfastighet, den sistnämnde tighet, den sistnämnde dock icke i dock icke i vad avser avgivande av vad avser avgivande av allmän fas- allmän fastighetsdeklaration. tighetsdeklaration. Vad i 34 § 4 mom. samt 52 § är Vad i 34 § 4 mom. samt 52 § är stadgat om anmaning skall i tillämp­ stadgat om anmaning skall i tillämp­ liga delar gälla jämväl beträffande liga delar gälla jämväl beträffande anmaning som här avses. Bestäm­ anmaning som här avses. Bestäm­ melserna i 53—55 §§ skola äga mot­ melserna i 53—55 §§ skola äga mot­ svarande tillämpning i fråga om svarande tillämpning i fråga om ord­ ordförande i beredningsnämnd och förande i fastighetstaxeringsnämnd fastighetstaxeringsnämnd samt be­ samt beträffande taxeringsintendent, träffande taxeringsintendent, fastig- fastighetsprövningsnämnd, prövhetsprövningsnämnd, prövnings- ningsnämnd och länsstyrelse. nämnd och länsstyrelse. 1

143 §

1 mom. Angående skyldighet 1 in o in. Angående skyldighet för dels statens skogsforskningsin- för dels skogshögskolan att före all­ stitut att före allmän fastighetstaxe­ män fastighetstaxering fastställa ring fastställa centrala skogstaxe- centrala skogstaxeringsanvisningar ringsanvisningar samt till länssty­ samt till länsstyrelserna avlämna relserna avlämna arealuppgifter arealuppgifter in. in. dels ock för in. in. dels ock för skogsstyrelsen skogsstyrelsen att före sådan taxe­ att före sådan taxering till länssty­ ring till länsstyrelserna lämna upp­ relserna lämna uppgifter rörande gifter rörande virkespriser in. in. virkespriser in. m. stadgas i skogs- stadgas i skogsvärderingsinstruktiovärderingsinstruktionen. nen. Det åligger —--------------------------- i skogsvärderingsinstruktionen.

10 Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

1 in o m. Senast den 20 augusti 1 m o in. Senast den 15 augusti året näst före det, då allmän fastig­ året näst före det, då allmän fastig­ hetstaxering skall äga rum, skola ef­ hetstaxering skall äga rum, skola ef­ ter kallelse av länsstyrelsen ordfö­ ter kallelse av länsstyrelsen ordfö­ randena i beredningsnämnderna och randena i fastighetstaxeringsnämn­ fastighetstaxeringsnämnderna å lä­ derna å länets landsbygd, de leda­ nets landsbygd ävensom de bered- möter i fastighetstaxeringsnämnd, ningsnämndsledamöter, som därtill som av kommunalfullmäktige därtill utsetts enligt 132 § 1 mom., samt utsetts enligt 133 § 1 mom. sista de fas tighet staxerings nämndsleda- stycket, de ledamöter i sådan nämnd, möter, vilka enligt 133 § 1 mom. ut­ som utsetts av landstingskommu­ setts av landstingskommunens för­ nens förvaltningsutskott, ävensom valtningsutskott, sammanträda inför fastighetstaxeringsombuden sam­ landskamreraren å en eller flera manträda inför landskamreraren å lämpliga orter för förberedande eu eller flera lämpliga orter för för­ överläggningar rörande tillämpning­ beredande överläggningar rörande en av de allmänna grunderna vid tillämpningen av de allmänna grun­ den förestående allmänna fastighets­ derna vid den förestående allmänna taxeringen; och äger länsstyrelsen fastighetstaxeringen; och äger läns­ till dessa sammanträden kalla jäm­ styrelsen till dessa sammanträden väl andra personer, vilka på grund kalla jämväl andra personer, vilka på av sin verksamhet eller eljest kunna grund av sin verksamhet eller eljest antagas äga sakkunskap rörande kunna antagas äga sakkunskap rö­ fastighetsvärdena inom länet eller rande fastighetsvärdena inom länet delar därav eller ock särskilt röran­ eller delar därav eller ock särskilt de värdering av skogsmark och skog. rörande värdering av skogsmark och skog. Vid sådant------ -------------- -------- därefter lämpas. För sådana------------------------------- - för taxeringen.

3 m o m. Landskamreraren har 3 m o in. Landskamreraren har att upprätta och senast den 25 att upprätta och senast den 20 augusti året näst före taxeringsåret augusti året näst före taxeringsåret till riksskattenämnden insända för­ till riksskattenämnden insända för­ slag till anvisningar för fastighets­ slag till anvisningar för fastighets­ taxeringen inom länet, däri inbegri­ taxeringen inom länet, däri inbegri­ pet lokala skogstaxeringsanvisning- pet lokala skogstaxeringsanvisning­ ar. Riksskattenämnden skall senast ar. Riksskattenämnden skall senast den 15 september året näst före taxe­ den 15 september året näst före taxe­ ringsåret till landskamreraren åter­ ringsåret till landskamreraren åter­ ställa förslaget jämte de erinringar ställa förslaget jämte de erinringar mot detsamma, som nämnden funnit mot detsamma, som nämnden funnit anledning framställa. Landskamre­ anledning framställa. Landskamre­ raren har att förelägga fastighets- raren har att förelägga fastighetsprövningsnämnden omförmälda för­ prövningsnämnden omförmälda för­ slag och erinringar. Fastighetspröv- slag och erinringar. Fastighetsprövningsnämnden skall på grundval av ningsnämnden skall på grundval av nämnda handlingar fastställa lokala nämnda handlingar fastställa loka­ skogstaxeringsanvisningar och övri­ la skogstaxeringsanvisningar och öv­ ga anvisningar till ledning för fas- riga anvisningar till ledning för fas-

Kungl. Maj. ts proposition nr 197 år 1965 11

tighetstaxeringen, vilka senast den tighetstaxeringen, vilka senast den

30 september året näst före taxe­ 30 september året näst före taxe­ ringsåret skola tillställas ordföran­ ringsåret skola tillställas ordföran­ dena i beredningsnämnderna och dena i fastighetstaxeringsnämnder­ fastighetstaxeringsnämnderna samt na och fastighetstaxering sombuden samtidigt översändas till riksskatte­ samt samtidigt översändas till riks­ nämnden. skattenämnden.

145 §l

Sedan de av fastighetsprövnings- Sedan de av fastighetsprövningsnämnden fastställda lokala skogs- nämnden fastställda lokala skogstaxeringsanvisningarna och övriga taxeringsanvisningarna och övriga anvisningar för fastighetstaxeringen anvisningar för fastighetstaxeringen kommit ordförandena i berednings­ kommit fastighets taxerings ombudet nämnderna och fastighetstaxerings­ och ordförandena i fastighetstaxe­ nämnderna tillhanda och innan be­ ringsnämnderna tillhanda och in­ redningsnämnderna börja det egent­ nan nämnderna börja det egentli­ liga arbetet, skall å landet ordfö­ ga arbetet skall fastighetstaxeringsranden i fastighetstaxeringsnämn- ombudet, efter samråd med taxeden, efter samråd med taxeringsin- ringsintendenten i länet angående tendenten i länet angående tid och tid och plats, sammankalla ordfö­ plats, sammankalla de av länssty­ randena och de av länsstyrelsen relsen och landstingskommunens och landstingskommunens förvalt­ förvaltningsutskott utsedda ledamö­ ningsutskott utsedda ledamöterna i terna i fastighetstaxeringsnämnden fastighetstaxeringsnämnderna inom ävensom samtliga ordförande i de sitt verksamhetsområde ävensom de till fastighetstaxeringsdistriktet hö­ ledamöter i dessa fastighetstaxeringsrande beredningsnämnderna till nämnder, som enligt 133 § 1 mom. överläggningar rörande det förestå­ sista stycket utsetts att deltaga i så­ ende taxeringsarbetet. Vid överlägg­ dant sammanträde, till överlägg­ ningarna bör uppmärksamhet ägnas ningar rörande det förestående taxe­ åt åtgärder för befordrande av lik­ ringsarbetet. Vid överläggningarna formig taxering inom fastighetstaxe- bör uppmärksamhet ägnas åt åt­ ringsdistriktets olika delar samt åt gärder för befordrande av likformig spörsmål, som kunna förväntas vål­ taxering samt åt spörsmål, som kun­ la beredningsnämnderna svårighe­ na förväntas vålla fastighetstaxe­ ter. ringsnämnderna svårigheter.

146 §

1 in o in. Sedan länsstyrelsen om­ 1 in o m. Sedan länsstyrelsen om­ besörjt, dels att de vid närmast före­ besörjt, dels att de vid närmast fö­ gående allmänna fastighetstaxering regående allmänna fastighetstaxe­ tillgängliga jordregisterutdragen bli­ ring tillgängliga jordregisterutdra­ vit fullständigade med de anteck­ gen blivit fullständigade med de an­ ningar, som efter utdragens upprät­ teckningar, som efter utdragens upp­ tande tillkommit i jordregistret, dels rättande tillkommit i jordregistret, atl utdrag verkställts av jordregist­ dels atl utdrag verkställts av jord­ ret i de delar, som upplagts under registret i de delar, som upplagts un-

1 Deti föreslagna lydelsen av 145 § ersälter även bestämmelserna i nuvarande 154 § 2 mom. första stycket och 155 § 2 inom.

12 Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

samma tidrymd, skall länsstyrelsen der samma tidrymd, skall länssty­ senast den 15 september året näst relsen senast den 15 september året före taxeringsåret till ordföranden i näst före taxeringsåret till ordföran­ vederbörande beredningsnämnd den i vederbörande fastighetstaxeöversända omförmälda utdrag även­ ringsnämnd översända omförmälda som de vid närmast föregående all­ utdrag ävensom de vid närmast före­ männa fastighetstaxering och däref­ gående allmänna fastighetstaxering ter avgivna, hos länsstyrelsen förva­ och därefter avgivna, hos länsstyrel­ rade fastighetsdeklarationer och sen förvarade fastighetsdeklåratioandra uppgifter rörande fastigheter ner och andra uppgifter rörande fas­ inom beredningsdistriktet. tigheter inom fastighetstaxeringsdistriktet.

1 den ordning, Kungl. Maj:t be­ 1 den ordning, Kungl. Maj:t be­ stämmer skall beredningsnämndens stämmer, skall fastighetstaxeringsordförande därjämte erhålla tillgång nämndens ordförande därjämte er­ till de vid närmast föregående all­ hålla tillgång till de vid närmast fö­ männa fastighetstaxering upprätta­ regående allmänna fastighetstaxe­ de fastighetslängderna, såvitt bered­ ring upprättade fastighetslängderna, ningsdistriktet angår. såvitt fastighetstaxeringsdistriktet angår.

2 m o in. Samtidigt med översän­ 2 mom. Länsstyrelsen skall se­ dande av de av fastighetsprövnings- nast den 30 september året näst före nämnden fastställda lokala skogs- taxeringsåret till ordföranden i taxering sanvisningarna och övriga vederbörande fastighetstaxeringsanvisningar för taxeringen på sätt i nämnd översända de i 139 § omför­

14i § 3 mom. sägs har länsstyrelsen mälda uppgifterna. att till ordföranden i den berednings­ nämnd å landet eller fastighetstaxeringsnämnd i stad, som i varje sär­ skilt fall vederbör, översända de i

139 § omförmälda uppgifterna.

IV. Om beredningsnämndernas TV. Om fastighetstaxeringsverksamhet nämndernas verksamhet

147 Beredningsnämndens ordförande Fastighetstaxeringsnämndens ordåligger huvudsakligen: förande åligger huvudsakligen: 1) att tillhandahålla — ----------------------- -—- i besvärsmål. Vid fullgörande-------—----------------------kan anvisas.

148 §

1 m o in. Beredningsnämndens 1 in o in.1 2 Fastighetstaxeringssammanträden hållas å tid och plats, nämndens sammanträden hållas å

1 Den föreslagna lydelsen av 147 § ersätter även bestämmelserna i nuvarande 153 § första och tredje styckena.

2 Den föreslagna lydelsen av 148 § 1 mom. ersätter även bestämmelserna i nuvarande 153 § andra stycket, 154 § 1 mom. första och andra styckena samt 155 § första och andra styckena.

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963 13

som ordföranden bestämmer efter tid och plats, som ordföranden be­ samråd med ordföranden i fastig- stämmer. Det åligger honom att i hetstaxeringsnämnden. Möter för le­ god tid underrätta länsstyrelsen och damot hinder att tillstädeskomma, vederbörande fastighetstaxerings om­ skall han i sitt ställe kalla sin supp­ bud om utsatt tid och plats för leant och tillika härom underrätta sammanträde. Möter för ledamot ordföranden i beredningsnämnden. hinder att tillstädeskomma, skall han i sitt ställe kalla sin suppleant och tillika härom underrätta ordfö­ randen i nämnden. Vid sammanträde--------------------- - -------utsedda ledamöter.

2 m o in. Sammanträde med be- 2 m o in.1 Sammanträde med fasredningsnämnd skall hållas inom tighetstaxeringsnämnd skall hållas slutna dörrar. Ägare eller därmed inom slutna dörrar. Ägare eller där­ likställd innehavare av fastighet är med likställd innehavare av fastig­ dock berättigad att företräda inför het är dock berättigad att företräda beredningsnämnd för att meddela inför nämnden för att meddela upp­ upplysningar till ledning vid taxe­ lysningar till ledning vid taxering av ring av fastigheten. fastigheten.

3 in o m. Taxeringsintendenten i 3 in o in.2 Taxeringsintendenten i länet eller av honom beordrad tjäns­ länet eller av honom beordrad tjäns­ teman äger närvara vid samman­ teman äger närvara vid sammanträ­ träde med beredningsnämnd till full­ de med fastighetstaxeringsnämnd görande av vad honom åligger enligt till fullgörande av vad honom ålig­

172 §, jämförd med 59 §. ger enligt 172 §, jämförd med 59 §. Ordförande i fastighetstaxerings- Fastighetstaxeringsombud äger nämnd äger närvara vid sådant sam­ närvara vid sådant sammanträde och manträde och därunder deltaga i därunder deltaga i överläggningen överläggningen men ej i besluten. men ej i besluten.

149 § Vid beredningsnämndens första Vid fastighets taxerings nämndens sammanträde skall ordföranden, in­ första sammanträde skall ordföran­ nan taxeringsarbetet tager sin bör­ den, innan taxeringsarbetet tager sin jan, avgiva noggrann redogörelse ej början, avgiva noggrann redogörelse mindre rörande av fastighetspröv- ej mindre rörande av fastighetsprövningsnämnden fastställda enhetsvär­ ningsnämnden fastställda enhetsvär­ den och övriga värderingsgrunder, den och övriga värderingsgrunder, såvitt distriktet berör, än även rö­ såvitt distriktet berör, än även rö­ rande de köp av jordbruksfastighet rande de köp av jordbruksfastighet inom distriktet, som förekommit un­ inom distriktet, som förekommit un­ der tiden efter senaste allmänna fas­ der tiden efter senaste allmänna fas­ tighetstaxering, samt de slutsatser tighetstaxering, samt de slutsatser beträffande fastigheternas allmänna beträffande fastigheternas allmänna saluvärde i orten, som enligt ordfö­ saluvärde i orten, som enligt ord­ randens mening kunna dragas av de förandens mening kunna dragas av

1 Den föreslagna lydelsen av 148 § 2 mom. ersätter även bestämmelserna i nuvarande 154 § 1 mom. tredje och fjärde styckena samt 155 § 1 mom. tredje och fjärde styckena.

2 Den föreslagna lydelsen av 148 § 3 mom. ersätter även bestämmelser i nuvarande 154 § 1 inom. fjärde stycket och 155 § 1 mom. fjärde stycket.

14 Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

vid dessa köp tillämpade priser. Fin­ de vid dessa köp tillämpade priser. nas inom distriktet fastigheter med Finnas inom distriktet fastigheter skog, bör i redogörelsen tillika läm­ med skog, bör i redogörelsen tillika nas upplysning rörande det virkes- lämnas upplysning rörande det virförråd, som i medeltal per hektar kesförråd, som i medeltal per hektar finnes inom länet eller vederbörlig finnes inom länet eller vederbörlig del därav, och dess fördelning på del därav, och dess fördelning på trädslagsklasser och förrådsgrupper trädslagsklasser och förrådsgrupper samt, i förekommande fall, trädslag samt, i förekommande fall, trädslag ävensom rörande innehållet i övrigt ävensom rörande innehållet i övrigt av de lokala skogstaxeringsanvis- av de lokala skogstaxeringsanvisningarna. ningarna.

150

1 in o m. Beredningsnämnden har 1 mom. Fastighetstaxeringsatt föreslå värden för fastigheterna nämnden skall preliminärt åsätta i distriktet. fastigheterna i distriktet taxerings­ värden och, sedan ägare eller där­ med likställd innehavare av skatte­ pliktig fastighet beretts tillfälle in­ komma med erinringar, slutligt fast­ ställa taxeringsvärdena.

2 mom. Beredningsnämndens 2 mom. Fastighetstaxeringsförslag till taxering skola upptagas nämndens preliminära beslut till i taxeringslängd (fastighet s- taxering skola upptagas i taxerings­ längd). Närmare föreskrifter an­ längd (f a s t i g h e t s 1 än g d). När­ gående längdens förande meddelas mare föreskrifter angående längdens av Kungl. Maj :t. Fastighetslängden förande meddelas av Kungl. Maj :t. underskrives av beredningsnämn­ dens ordförande och de ledamöter, som utsetts att justera nämndens protokoll.

3 mom. De av beredningsnämn- 3 m o m. De av fastighetstaxeden följda grunderna för taxeringen, ringsnämnden följda grunderna för såvitt angår jordbruksfastighet, sko­ taxeringen, såvitt angår jordbruks­ la för varje fastighet upptagas i en fastighet, skola för varje fastighet särskild längd enligt fastställt for­ upptagas i en särskild längd enligt mulär. Denna längd skall med lämp­ fastställt formulär (kontroll­ liga mellanrum under berednings­ längd). Denna längd skall med arbetet framläggas för nämnden, lämpliga mellanrum under arbetet som i händelse av ojämnhet i taxe­ framläggas för nämnden, som i hän­ ringen har att verkställa erforderlig delse av ojämnhet i taxeringen har jämkning. Då nämndens förslag till att verkställa erforderlig jämkning. taxering föreligger färdigt, skall Längden skall i justerat skick fogas längden i justerat skick fogas vid vid protokollet. Senast den 5 feb­ protokollet. Senast den 20 december ruari under taxeringsåret skall ord­ skall ordföranden översända sam- 1 föranden översända sammandrag av

1 Den föreslagna lydelsen av 150 § ersätter även bestämmelserna i nuvarande 154 § 2 mom. andra stycket samt 155 § 3 mom. första och tre äje styckena.

Knngl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963 15

mandrag av längden till landskani- längden till landskamreraren i läreraren i länet. net. Det ankommer på denne att, efter därav tagen del, inom fem da­ gar till finansdepartementet insän­ da de inkomna sammandragen.

151 §x

Vad i 62 och 64 §§ är stadgat om Vad i 62 och 64 §§ är stadgat om jäv och omröstning i taxeringsnämnd jäv och omröstning i taxerings­ skall äga motsvarande tillämpning nämnd skall äga motsvarande tillbeträffande beredning snämnd. lämpning beträffande fastighetstaxcringsnämnd. Beslut må icke fattas av bered- Beslut må icke fattas av fastighetsningsnämnd, såvida icke ordföran­ taxeringsnämnd å landet, såvida icke den och minst två ledamöter äro till­ ordföranden samt en av landstings­ städes. Dock skall den omständig­ kommunens förvaltningsutskott vald heten, att ledamot av nämnden har och en kommunvald ledamot äro att avträda vid behandling av viss tillstädes, samt av fastighetstaxetaxering, icke utgöra hinder mot att ringsnämnd i stad, såvida icke ord­ beslut fattas rörande ifrågavarande föranden och minst två ledamöter taxering. äro tillstädes. Dock skall den om­ ständigheten, att ledamot av nämn­ den har att avträda vid behandling av viss taxering, icke utgöra hinder mot att beslut fattas rörande ifråga­ varande taxering. Ordföranden har att i fastighets- Ordföranden bär att i fastighetslängden angiva det värde, han ansett Iängden angiva det värde, han ansett böra föreslås, i de fall, då bered- böra föreslås, i de fall, då fastighetsningsnämndens beslut utfallit på an­ taxeringsnämndens beslut utfallit på nat sätt. annat sätt. Annan ledamot i berednings- Annan ledamot, som deltagit i nämnd, som deltagit i nämndens nämndens beslut, äger anföra reser­ beslut, äger anföra reservation mot vation mot beslutet. Reservation skall beslutet. Reservation skall anmälas anmälas innan sammanträdet avslu­ innan sammanträdet avslutas samt, tas samt, om den närmare utveck­ om den närmare utvecklas, avfattas las, avfattas skriftligen och avgivas skriftligen och avgivas sist vid juste­ sist vid justeringen av protokollet. ringen av protokollet. Av nämnden--------------------------- - till protokollet.

152 §2

Fastighet staxeringsnämndens ar­ bete bär taga sin början senast den

5 oktober året näst före taxerings­ året, dock att vad nu sagts icke här avseende å Stockholm. Arbetet skall

1 Den föreslagna lydelsen av 151 § ersätter även bestämmelserna i nuvarande 156 §. a Den föreslagna lydelsen i 152 § ersätter även bestämmelser i nuvarande 155 § 3 mom. första stycket och 157 § 1 mom.

16 Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

vara avslutat i länen senast den 25

mars och i Stockholm senast den 15

juni under taxeringsåret.

Beredningsnämndens förslag skall Fastighetstaxeringsnämndens pre­ föreligga färdigt senast den 10 de­ liminära beslut om taxeringsvärden cember året näst före taxeringsåret. skall föreligga färdigt senast den 25 Beredningsnämndens ordförande januari under taxeringsåret. skall senast den 15 i nämnda månad Fastighetstaxeringsnämndens ord­ med allmänna posten tillsända så­ förande skall senast den 31 sist­ dan ägare eller därmed likställd in­ nämnda månad med allmänna pos­ nehavare av skattepliktig fastighet, ten tillsända ägare eller därmed lik­ vilkens namn och postadress äro för ställd innehavare av skattepliktig ordföranden kända, underrättelse fastighet underrättelse om det för om det för fastigheten föreslagna fastigheten preliminärt upptagna taxeringsvärdet. Underrättelse som taxeringsvärdet. Underrättelsen nu sagts skall även innehålla upplys­ skall även innehålla upplysning, att ning, att ägaren eller innehavaren ägaren eller innehavaren av fastig­ av fastigheten äger senast den 5 på­ heten äger senast den 25 påföljande följande januari till berednings­ februari till fastighetstaxerings­ nämndens ordförande avgiva skrift­ nämndens ordförande avgiva skrift­ liga erinringar mot förslaget. liga erinringar mot förslaget även­ som att särskild underrättelse om det slutliga beslutet icke kommer att utsändas, därest erinringar icke av­ givas eller det preliminärt upptagna taxeringsvärdet oförändrat faststäl­ les. Därjämte skall underrättelsen in­ nehålla upplysning om vad som skall iakttagas vid anförande av besvär över fastighetstaxeringsnämndens Beredningsnämndens förslag skall beslut rörande taxeringen. under tio dagar viss angiven tid på Sedan fastighetstaxeringsnämndagen hållas tillgängligt inom kom­ den preliminärt åsatt fastigheterna munen hos beredningsnämndens i distriktet taxeringsvärden, skall ordförande eller någon dess ledamot, fastighetslängden under tio dagar med rätt för ägare eller därmed lik­ viss angiven tid på dagen hållas till­ ställd innehavare av fastighet inom gänglig inom kommunen å lämplig distriktet att på sätt och inom tid, kommunal expedition, med rätt för som i nästföregående stycke stad­ ägare eller därmed likställd inneha­ gas, avgiva erinringar mot förslaget, vare av fastighet inom distriktet att åliggande det ordföranden att sådant på sätt och inom tid, som i nästföre­ i vederbörlig ordning kungöra. gående stycke stadgas, avgiva erin­ ringar, åliggande det ordföranden att sådant i vederbörlig ordning kungöra. 153 Därest erinran mot förslaget av­ Sedan tiden för avgivande av er­ givits eller känt blivit, att beträffan- 1 inringar tilländagått, skall fastig-

1 Den föreslagna lydelsen av 153 § ersätter bestämmelser i nuvarande 150 § 2 mom., 152 § fjärde stycket, 154 § 3 mom. samt 155 § 3 mom. första och tredje styckena.

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963 17

de i fastighetslängden uppförd fas­ hetstaxeringsnämnden sammanträ­ tighet före årsskiftet inträffat sådan da för att slutligt besluta om taxe­ omständighet, som föranleder, att ringarna. Därest erinran avgivits el­ fastigheten skall uppdelas i flera ler känt blivit, att beträffande i fas­ taxeringsenheter, skall ordföranden tighetslängden uppförd fastighet in­ senast den 20 januari hålla samman­ träffat sådan omständighet, som bär träde med beredningsnämnden, som föranleda, att fastigheten skall upp­ har att yttra sig över inkommen er­ delas i flera taxeringsenheter eller inran samt i förekommande fall av­ eljest anledning förekommit att giva nytt förslag till taxering. Dylika åsätta annat taxeringsvärde än läng­ yttranden och förslag upptagas i pro­ den utvisar, skall ordföranden när­ tokollet. mare redogöra härför och nämnden Senast den 25 januari skall be- särskilt besluta härom. redningsnämndens ordförande till Nämndens beslut skola, där de ordföranden i fastighetstaxerings- skilja sig från de preliminära beslu­ nämnden överlämna de upprättade ten, antecknas i fastighetslängderna. fastighetslängderna, behörigen sum­ Fastighetslängden underskrives, merade, ävensom nämndens proto­ sedan taxeringarna slutligt fast­ koll, de deklarationer och andra ställts, av fastighetstaxering snämn­ skriftliga uppgifter och upplysning­ dens ordförande och de ledamöter, ar, som avlämnats till ledning vid som utsetts att justera nämndens taxeringen, samt de enligt 146 § be- protokoll. redningsnämndens ordförande tillhandakomna handlingarna.

V. Om fastighetstaxeringsnämndernas verksamhet

153 § 154 § Ordförande i fastighetstaxerings- 1 m o m.1 Har ägare eller där­ nämnd å landet skall huvudsakligen med likställd innehavare av fastig­ 1) för vinnande av jämnhet och het avgivit erinringar mot prelimi­ likformighet i taxeringen följa ar­ närt åsatt taxeringsvärde eller har betet i beredningsnämnderna inom fas tighets taxeringsnämnden, utan fastighetstaxeringsdistriktet samt i att erinringar avgivits, beslutat åsät­ erforderlig utsträckning lämna an­ ta fastighet annat taxeringsvärde än visningar för arbetets bedrivande, som preliminärt upptagits eller el­ 2) före fastighetstaxeringsnämn- jest frångått det preliminära beslu­ dcns sammanträde granska de från tet, skall fastighetstaxeringsnämnberedningsnämndernas ordförande dens ordförande tillsända ägaren el­ inkomna längderna och övriga hand­ ler innehavaren underrättelse om lingar och därvid särskilt undersöka, det taxeringsvärde, som av fastighuru beredningsnämnderna tilläm­ hetstaxeringsnämnden slutligt be­ pat de enhetsvärden och de värde- slutats. Underrättelsen skall inne­ ringsgrunder i övrigt, som av fas- hålla upplysning om vad som skall tighets prövnings nämnden fastställts, 1 2 iakttagas vid anförande av besvär

1 Den föreslagna lydelsen av 154 § 1 mom. ersätter bestämmelser i nuvarande 155 § 3 mom. andra stycket och 157 § 2 mom.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1063. 1 samt. Nr 107

18 Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

ävensom huru beredningsnämnder- över fastighetstaxeringsnämndens nas uppskattning av virkesförrådet beslut. och dess fördelning på trädslagsklas- 2 mom.1 Senast den 31 mars el­ ser och förrådsgrupper samt, i före­ ler vad angår Stockholm den 21 juni kommande fall, trädslag överens­ skall fastighetstaxeringsnämndens stämmer med uppgifterna härom i ordförande till länsstyrelsen insända de för taxeringen fastställda lokala fastighetsdeklarationerna och övri­ skogstaxeringsanvisningarna, ga handlingar ävensom fastighets­ 3) vidtaga åtgärder för införskaf­ taxeringsnämndens protokoll. Fasfande av de uppgifter och upplys­ tighetslängderna skola avlämnas å ningar, som ytterligare må finnas er­ den tid och i den ordning, Kungl. forderliga för taxeringen, Maj:t föreskriver. 4) kalla fastighetstaxering snämn­ 3 m o m.2 Fastighetslängderna dens ledamöter till sammanträden i huvudskrift eller bestyrkt avskrift, och om utsatt tid och ställe härför i skola vara att tillgå för landskamgod tid underrätta länsstyrelsen, reraren, taxering sintendent och fas- 5) leda nämndens arbete och vid tighetsprövningsnämnden samt i den sammanträdena föra ordet, ordning, Kungl. Maj:t föreskriver, 6) ombesörja förandet av nämn­ utom vad angår Stockholm, offent­ dens protokoll och längder samt ligen framläggas inom vederbörande övriga göromål av expeditionell art, kommun under minst 14 dagar före ävensom den 15 maj under taxeringsåret. 7) avgiva yttranden i besvärsmål. Ordförande i fastighetstaxeringsnämncl i stad har enahanda ålig­ ganden som i 147 § stadgas för ord­ förande i beredningsnämnd. Det åligger honom att i god tid under­ rätta länsstyrelsen om utsatt tid och plats för fastighetstaxeringsnämndens sammanträden. Vid fullgörande av honom ålig­ gande uppgifter må ordförande i fastighet staxering snämnd åtnjuta biträde av personal, som för sådant ändamål kan anvisas.

154 §

1 mom. Sammanträden med fastighetstaxeringsnämnd å landet hållas å tid och plats, som ordföran­ den bestämmer. Möter för ledamot hinder att tillstädeskomma, skall han i sitt ställe kalla för honom ut­ sedd suppleant och tillika härom underrätta ordföranden. Föredra­ gande i nämnden är vederbörande beredningsnämnds ordförande be-

1 Den föreslagna lydelsen av 154 § 2 mom. ersätter bestämmelserna i nuvarande 157 § 3 mom

2 Den föreslagna lydelsen av 154 § 3 mom. ersätter bestämmelserna i nuvarande 157 § 4 mom

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963 19

20 Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

Nämndens sålunda fattade beslut (Jfr föreslagen lydelse av 153 § skola, där de skilja sig från bered­ andra stycket) ningsnämndens förslag, antecknas i fastighetslängderna. Fastighetslängderna underskrivas (Jfr föreslagen lydelse av 153 § av nämndens ordförande och veder­ tredje stycket) börande beredningsnämndsordförande samt en av nämnden utsedd ledamot.

VI. Om fastighetsprövningsnämndernas V. Om fastighetsprövningsnämndernas verksamhet verksamhet

158 § Sedan fastighetslängderna med Sedan fastighetslängderna med tillhörande handlingar inkommit till tillhörande handlingar inkommit till länsstyrelsen, skola längderna även- länsstyrelsen, skola längderna även­ som de hos berednings- och fastig- som fastighetstaxeringsnämndernas hetstaxeringsnämnderna förda pro- protokoll granskas, varvid taxetokollen granskas, varvid taxerings- ringsintendent har att hos fastig-

Kungl. Maj:ts proposition nr 197 år 1963 21

intendent har att hos fastighetspröv- hetsprövningsnämnden göra fram­ ningsnämnden göra framställning­ ställningar om de åtgärder, som er­ ar om de åtgärder, som erfordras för fordras för åstadkommande av en åstadkommande av en med skatte- med skatteförfattningarna överens­ författningarna överensstämmande, stämmande, jämn och likformig fas­ jämn och likformig fastighetstaxe- tighetstaxering. ring. Länsstyrelsen äger, ------- -— upplysningars meddelande.

159 § Kungl. Maj :t äger förordna, att Kungl. Maj :t äger förordna, att med ledning av de i 154 § 2 mom. med ledning av de i 150 § 3 mom. andra stycket omförmälda handling­ omförmälda sammandragen under­ arna undersökning skall verkställas sökning skall verkställas till utrö­ till utrönande, huruvida vid taxe­ nande, huruvida vid taxeringen av ringen av jordbruksfastigheter å jordbruksfastigheter å landsbygden landsbygden jämnhet och likformig­ jämnhet och likformighet de olika het de olika länen emellan blivit länen emellan blivit uppnådd. Verk­ uppnådd. Verkställes sådan under­ ställes sådan undersökning, skall re­ sökning, skall resultatet därav med­ sultatet därav meddelas landskam­ delas landskamrerarna och taxe- rerarna och taxeringsintendenterna ringsintendenterna senast den 30 senast den 30 april under taxerings­ april under taxeringsåret. året. Ovannämnda handlingar —--------- under taxeringsåret.

160

1 mom. Fastighetsprövnings- 1 in o in. Fastighetsprövningsnämnds arbete skall vara avslutat nämnds arbete skall vara avslutat senast den 30 september under taxe­ senast den 31 oktober under taxe­ ringsåret, i Stockholm den 31 okto­ ringsåret, i Stockholm den 30 no­ ber. vember.

166 §

1 in o m. Besvär över------- — taxerad, samt 4) om underrättelse, som avses i 4) om underrättelse, som avses i

152 § andra stycket, 155 § 3 mom. 152 § tredje stycket eller 154 § 1 första och andra styckena eller 157 § mom., haft felaktigt innehåll.

2 mom., haft felaktigt innehåll. Har taxeringen —------- hos kammarrätten. Kammarrätten må,----------- avsedd prövningsnämnd.

IX. Gemensamma bestämmelser VIII. Gemensamma bestämmelser

172 § Utöver vad----------- allmän fastighetstaxering: 1) 13—15 §§, 16 § 1 mom. 4) samt 1) 13—15 §§, 16 § 1 inom. 4) samt

2 — 4 mom. ävensom 17—19 §§ med 2 och 3 inom. ävensom 17—19 §§ för taxeringsnämnder och prov- med för taxeringsnämnder och prov-

22 Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

ningsnämnder gemensamma bestäm- ningsnämnder gemensamma bestäm­ melser samt med föreskrifter om melser samt med föreskrifter om riksskattenämnden m. m., riksskattenämnden m. in., 2) 46 § angående — — — särskilda föreskrifter.

173 §

1 mom. Bestämmelserna i — — skall iakttagas.

1) Vad i 129 § 1 mom. vid 1 ) 1) Vad i 129 § 1 mom. vid 1) stad­

stadgas skall hava avseende å er­ gas skall hava avseende å ersättning sättning till ordförandena i bered­ till ordförandena i fastighetstaxening snämnder na och fastighetstaxe- ringsnämnderna och de av länssty­ ringsnämnderna samt de av länssty­ relsen förordnade ledamöterna i relsen förordnade ledamöterna i fas- dessa nämnder ävensom fastighetstighetstaxeringsnämnderna och kon­ taxeringsombuden och konsulenter­ sulenterna för taxering av vatten- na för taxering av vattenfallsfastigfallsfastighet. liet. 2) Vad i 129 § 5 mom. stadgas 2) Vad i 129 § 5 mom. stadgas skall hava avseende å skall hava avseende å de personer, som jämlikt 143 § 2 de personer, som jämlikt 143 § 2 mom. inkallats av länsstyrelsen för mom. inkallats av länsstyrelsen för meddelande av upplysningar, meddelande av upplysningar, de personer, som till sammanträ­ de personer, som till sammanträ­ de enligt 144 § 1 eller 2 mom. sär­ de enligt 144 § 1 eller 2 mom. sär­ skilt inkallats av länsstyrelsen eller skilt inkallats av länsstyrelsen eller till sammanträde enligt 155 § 2 till sammanträde enligt 145 § inkal­ mom. inkallats efter länsstyrelsens lats efter länsstyrelsens medgivan­ medgivande, de, de ordförande i beredningsnämnd de ordförande i fastighetstaxe­ och i fastighetstaxeringsnämnd, som ringsnämnd, som på vederbörlig på vederbörlig kallelse inställt sig kallelse inställt sig till sådant sam­ till sådant sammanträde, varom för- manträde, varom förmäles i 144 § 1 mäles i 144 § 1 inom., eller 2 mom. eller 145 §, samt de ordförande och ledamöter i fastighetstaxeringsnämnd i stad, som på vederbörlig kallelse instädlt sig till sådant sammanträde, varom förmäles i 144 § 2 mom., samt de personer, som inställt sig på de personer, som inställt sig på vederbörlig kallelse enligt 158 § and­ vederbörlig kallelse enligt 158 § and­ ra stycket. ra stycket. 3) Vad i------- — i fastighetsprövningsnämnd.

3 mom. Vad i 130 § första styc 3 mom. Vad i 130 § första styc­ ket stadgas skall äga motsvarande ket stadgas skall äga motsvarande tillämpning å kommunvald ledamot tillämpning å kommunvald ledamot i beredningsnämnd och fastighets­ i fastighetstaxeringsnämnd. taxeringsnämnd. För inställelse vid fastighetstaxe- För inställelse vid fastighetstaxeringsnämnds sammanträden även­ ringsnämnds sammanträden även­ som för inställelse vid sammanträ­ som för inställelse vid sammanträ­ den, som omförmälas i 144 § 1 mom., den, som omförmälas i 144 § 1 mom.

Kungl. Maj:ts proposition nr 197 år 1963 23

145 § och 154 § 2 mom., äger av och 145 §, äger av landstingskom­ landstingskommunens förvaltnings­ munens förvaltningsutskott utsedd utskott utsedd ledamot av sådan ledamot av sådan nämnd åtnjuta nämnd åtnjuta dagtraktamente och dagtraktamente och resekostnadser­ resekostnadsersättning av lands­ sättning av landstingskommunens tingskommunens medel efter de för medel efter de för landstingsmän landstingsmän stadgade grunder. stadgade grunder.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1964.

24 Kungl. Maj:ts proposition nr 197 år 1963

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i stats­ rådet å Stockholms slott den 18 oktober 1963.

Närvarande:

Statsministern E rlander , ministern för utrikes ärendena N ilsson , statsråden

S träng , A ndersson , L indström , L ange , K ling , S koglund , E denman , J ohansson , af G eijerstam , H ermansson , H olmqvist , A spling .

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemen­ sam beredning med chefen för inrikesdepartementet fråga om ändrade be­ stämmelser rörande förfarandet vid allmän fastighetstaxering, m. m. samt anför därvid följande.

I. Inledning

Allmän fastighetstaxering sker nästa gång är 1965 och därefter i princip vart femte år. Därvid åsättes samtliga fastigheter taxeringsvärden, som är avsedda att gälla intill nästa allmänna fastighetstaxering. I vissa fall kan dock omtaxering eller nytaxering av fastighet ske mellan två allmänna fas­ tighetstaxeringar (särskild fastighetstaxering). Medan särskild fastighets­ taxering verkställes i omedelbar anslutning till den årliga taxeringen av inkomst och förmögenhet, kräver den allmänna fastighetstaxeringen eu sär­ skild taxeringsorganisation. Den handhas sålunda av särskilt utsedda nämn­ der. På landet uppgöres förslag till taxering av beredningsnämnder, medan fastighetstaxeringsnämnder beslutar taxeringarna. I städerna förekommer icke beredningsnämnder, utan taxeringen verkställes omedelbart av fastighetstaxeringsnämnd. Som besvärsinstans fungerar fastighetsprövningsnämnderna, en för varje län. Det egentliga arbetet med fastighetstaxeringen pågår på landet i beredningsnämnderna mellan den 15 september och den 10 december året före taxeringsåret och i fastighetstaxeringsnämnderna under taxeringsåret fram till den 25 mars. I stad pågår fastighetstaxeringsnämndernas arbete från oktober månad före taxeringsåret till den 25 mars (i Stockholm den 15 juni) under taxeringsåret. I skilda sammanhang har framhållits att det nuvarande förfaringssättet vid allmän fastighetstaxering är onödigt betungande och kostsamt. Angelä­ genheten av en förenkling i olika avseenden har understrukits av bl. a. riks­

Kungl. Maj:is proposition nr 197 år 1963 25

dagens revisorer i deras berättelse till 1958 års riksdag. Statsutskottet utta­ lade i anledning härav (SU 1958: B 34 s. 50) att utskottet bibragts den upp­ fattningen att behov av en översyn i förenklingssyfte föreligger. Även 1957 års fastighetsskattesakkunniga har uttalat sig i den riktningen. Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 mars 1961 tillkallade jag landskamreraren S. V. Svensson, numera chefen för inrikesdepartementets landsstatsavdelning N. T. Nyqvist samt häradsskrivaren A. S. Andersson såsom sakkunniga för att verkställa översyn av bestämmelserna om förfa­ randet vid allmän fastighetstaxering. Sedan Nyqvist — på därom gjord an­ sökan -— den 10 november 1961 entledigats från sitt uppdrag, uppdrogs samma dag åt taxeringsintendenten R. T. Broström att vara ledamot i ut­ redningen. De sakkunniga, som antagit benämningen 1961 års fastighetstaxering sut­ redning, har med skrivelse den 12 mars 1963 överlämnat promemoria med förslag till ändringar av bestämmelserna om förfarandet vid allmän fastig­ hetstaxering m. m. (stencilerad). Det vid promemorian fogade författningsförslaget torde få fogas vid statsrådsprotokollet för detta ärende såsom Bihang A. Över promemorian har efter remiss yttranden avgivits av kammarrätten, riksskattenämnden, lantbruksstyrelsen, domänstyrelsen, skogsstyrelsen, sty­ relsen för skogshögskolan, överståthållarämbetet, länsstyrelserna i Stock­ holms, Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Kalmar, Gotlands, Ble­ kinge, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Skaraborgs, Örebro, Västmanlands, Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands och Västerbottens län, stiftsnämnderna i Uppsala, Lund, Göteborg, Skara och Luleå, statistiska centralbyrån, bankinspektionen, försäkringsinspektionen, Föreningen Sveri­ ges kronokamrerare, Hushållningssällskapens förbund, Landsorganisationen i Sverige (LO), Riksförbundet Landsbygdens folk (RLF), Statstjänstemännens riksförbund, Svensk industriförening, Svenska arbetsgivareföreningen, Svenska bankföreningen, Svenska försäkringsbolags riksförbund, Svenska landskommunernas förbund, Svenska landstingsförbundet, Svenska spar­ banksföreningen, Svenska stadsförbundet, Sveriges akademikers centralor­ ganisation (SACO), Sveriges häradsskrivareförening, Sveriges industriför­ bund, Sveriges jordbrukskasseförbund, Sveriges jordägareförbund, Sveriges lantbruksförbund, Sveriges skogsägareförbund, Sveriges skogsägareför­ eningars riksförbund, Taxeringsnämndsordförandenas riksförbund och Tjänstemännens centralorganisation (TCO). Härvid har Sveriges industri­ förbund, Svenska försäkringsbolags riksförbund och Svenska arbetsgivare­ föreningen åberopat ett av näringslivets skattedelegation upprättat yttrande, medan Sveriges lantbruksförbund och Riksförbundet Landsbygdens folk hänfört sig till ett av lantbrukets skattedelegation avgivet utlåtande. Yttran­ de över promemorian har jämväl inkommit från Sveriges villaägareförbund.

26 Kungl. Maj.ts proposition nr 197 dr 1963

De sakkunnigas förslag innefattar ändringar av gällande förfarande av­ seende i huvudsak fyra punkter, nämligen a) organisationen av fastighetstaxeringen på landsbygden b) taxeringsperiodens längd c) metodiken vid taxering av jordbruksfastighet d) utformningen av fastighetslängden. Vissa av utredningens förslag har vunnit anslutning av flertalet remiss­ instanser medan andra, särskilt förslaget om en förlängning av taxeringsperioden, blivit föremål för åtskillig kritik. Jag avser nu att till närmare be­ handling upptaga de olika frågorna och följer därvid den ordning, i vilken de redovisats i promemorian. Avslutningsvis kommer jag att behandla en av annan lagstiftning för­ anledd fråga om ändring i kommunalskattelagen (skattefrihet för utryck­ ningsbidrag till värnpliktiga).

II. Taxeringsorganisationen

1. Gällande bestämmelser

Beskattningsnämndernas organisation m. m.

Den allmänna fastighetstaxeringen handhas i första och andra instans av beredningsnämnder, fastighetstaxeringsnämnder och fastighetsprövningsnämnder. Förfarandet är olika på landet och i städerna. På landet upprättar beredningsnämnderna förslag till taxering. Beredningsnämndernas verksamhetsområden, beredningsdistrikt, utgöres av kom­ mun eller del av kommun. Förslagen genomgås av en för flera berednings­ distrikt gemensam fastighetstaxeringsnämnd, som beslutar om taxeringen. I städerna finns endast fastighetstaxeringsnämnder, som omedelbart beslu­ tar om taxeringen [131 § taxeringsförordningen (TF)]. Antalet ledamöter i beredningsnämnd bestämmes av länsstyrelsen i sam­ band med indelningen i beredningsdistrikt och skall utöver ordföranden ut­ göra minst fyra. Ordföranden förordnas av länsstyrelsen, övriga ledamöter jämte suppleanter, en för varje ledamot, väljes av kommunalfullmäktige senast den 30 juni året näst före taxeringsåret (132 § 1 mom. TF). För beslutförhet i beredningsnämnd erfordras, såvitt inte annat föranledes av bestämmelserna om jäv, att ordföranden och minst två ledamöter är närvarande. Beträffande jäv och omröstning inom nämnden gäller samma bestämmelser som ifråga om taxeringsnämnd (151 § TF). Fastighetstaxeringsnämnd består av ordförande samt ytterligare å landet sex och i stad fyra eller, därest länsstyrelsen med hänsyn till fastighetstaxeringsdistriktets utsträckning eller andra förhållanden så förordnat, sex le­ damöter. Ordföranden och ytterligare en ledamot förordnas av länsstyrelsen

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963 27

i samband med indelningen i fastighetstaxeringsdistrikt. I övrigt inträder i fastighetstaxeringsnämnd på landet dels två av landstingskommunens för­ valtningsutskott valda ledamöter, dels vederbörande beredningsnämndsordförande och dels två av kommunalfullmäktige valda ledamöter, av vilka minst en skall vara ledamot i beredningsnämnd inom vederbörande kom­ mun. Dessa ledamöter skall tjänstgöra, de av förvaltningsutskottet valda i hela taxeringsdistriktet, beredningsnämndsordföranden då fråga är om taxe­ ring av fastighet inom hans beredningsdistrikt, samt de av kommunalfull­ mäktige valda vid taxering av fastighet inom kommun, för vilken de valts. I stad består fastighetstaxeringsnämnden — utöver ordföranden och den av länsstyrelsen förordnade ledamoten — av ytterligare tre eller i vissa fall fem av stadsfullmäktige valda ledamöter. Val av ledamöter i fastighetstaxeringsnämnd jämte suppleanter, en för varje ledamot, skall förrättas senast den 30 juni året näst före taxeringsåret (133 § 1 mom. TF). För beslutförhet i fastighetstaxeringsnämnd erfordras, såvida inte annat föranledes av bestämmelserna om jäv, att följande personer är närvarande, nämligen på landet ordföranden, vederbörande beredningsnämndsordförande samt en landstingsvald och en kommunvald ledamot samt i stad ordfö­ randen och två ledamöter. Beträffande jäv och omröstning inom nämnden gäller samma bestämmelser som ifråga om taxeringsnämnd (156 § TF). Varje län utgör ett fastighetsprövningsdistrikt med en fastighetsprövningsnämnd. Stockholms stad utgör ett särskilt prövningsdistrikt, där prövningsnämnden tillika är fastighetsprövningsnämnd (131 § 2 mom. och

134 § TF). Fastighetsprövningsnämnd i län består av prövningsnämnden i länet, för­ stärkt med nio ledamöter, vilka utses av länsstyrelsen senast den 15 augusti året näst före taxeringsåret. Av sistnämnda ledamöter skall tre utses bland dem, som efter förordnande av länsstyrelsen eller val av förvaltningsutskot­ tet är ledamöter i fastighetstaxeringsnämnd, tre bland dem, som efter val av kommun är ledamöter i sådan nämnd, samt tre bland personer inom lä­ net, som inte är ledamöter i fastighetstaxeringsnämnd men genom sin verk­ samhet kan antas besitta sakkunskap ifråga om fastighetsvärdering. Enligt samma grunder utser länsstyrelsen sex suppleanter (134 § TF). Efter framställning av länsstyrelsen må Kungl. Maj :t medgiva, att fastig­ hetsprövningsnämnd sammanträder å två avdelningar (134 § och 11 § 1 mom. TF). För att fastighetsprövningsnämnd skall vara beslutför erfordras, att ord­ föranden och tre andra ledamöter eller suppleanter är närvarande. Beträf­ fande jäv och omröstning inom nämnden gäller samma bestämmelser som ifråga om prövningsnämnd (162 § samt 85 och 87 §§ TF). För alt biträda vid taxeringen av vattcnfallsfastigheter förordnar länssty­ relsen, om så finnes erforderligt, två konsulenter. Av dessa skall den ene

28 Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

företräda taxeringsteknisk och den andre vattenkraftteknisk sakkunskap. Konsulent äger närvara vid nämnds sammanträde med rätt att deltaga i överläggning men ej i beslut (135 § TF).

Förberedande åtgärder

Under året näst före det år, då allmän fastighetstaxering skall äga rum, kallar riksskattenämnden landskamrerarna och taxeringsintendenterna i lä­ nen samt, i den mån så finnes erforderligt, andra i fastighetsvärdering kun­ niga och erfarna personer till möte före utgången av maj månad för över­ läggningar rörande denna taxering, det s. k. Stockholmsmötet (65 § TK). På detta möte diskuteras bl. a. de uppgifter om virkespriser m. m., som det enligt skogsvärderingsinstruktionen (SFS 1951:440) åligger skogssty­ relsen att, efter samråd med domänstyrelsen och statens skogsforskningsinstitut1, lämna till varje länsstyrelse senast den 1 maj året näst före taxe­ ringsåret. Enligt nyssnämnda instruktion skall vidare statens skogsforskningsinstitut före allmän fastighetstaxering fastställa centrala skogstaxeringsanvisningar samt, på grundval av riksskogstaxeringarna, senast den 1 augusti året näst före taxeringsåret till varje länsstyrelse lämna uppgifter för länet eller i skogligt avseende likartade delar av länet om den ungefärliga arealen skogsmark och övrig mark, skogsmarkens genomsnittliga godhetsgrad samt virkesförrådets genomsnittliga storlek m. m. På grundval av nämnda anvisningar och uppgifter upprättar landskamreraren med biträde av skogssakkunnig förslag till lokala skogstaxeringsanvisningar. Landskamreraren verkställer vidare med ledning av bl. a. lagfartsförteckningar och uppgifter från hypoteksinrättningarna om belåningsvärden un­ dersökning rörande fastigheternas allmänna saluvärde å länets landsbygd. Därvid äger länsstyrelsen kalla lämpligt antal personer med ingående känne­ dom om fastighetsvärden att tillhandagå landskamreraren med upplysningar (143 § TF). Senast den 20 augusti året näst före det, då allmän fastighetstaxering äger rum, skall efter kallelse av länsstyrelsen ordförandena i beredningsnämnderna och fastighetstaxeringsnämnderna å länets landsbygd ävensom de beredningsnämndsledamöter, som därtill utsetts av kommunerna, samt de landstingsvalda ledamöterna i fastighetstaxeringsnämnderna sammanträda inför landskamreraren å en eller flera lämpliga orter för förberedande över­ läggningar rörande tillämpningen av de allmänna grunderna vid den före­ stående allmänna fastighetstaxeringen. Till sammanträdet äger länsstyrel­ sen kalla jämväl andra personer, som kan antas besitta sakkunskap rörande fastighetsvärdering.

1 Skogsforskningsinstitutets arbetsuppgifter har numera övertagits av skogshögskolan.

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963 29

Vid sådant sammanträde redogör landskamreraren för priserna vid för­ säljning av fastigheter inom länet under tiden efter senaste allmänna fas­ tighetstaxering och för de slutsatser beträffande fastigheternas allmänna saluvärden, som enligt hans mening kan dras av dessa priser, ävensom för övriga av honom kända förhållanden av beskaffenhet att inverka på nämnda värden. Landskamreraren framlägger nyss nämnda förslag till lokala skogstaxeringsanvisningar och, i den mån så finnes erforderligt, förslag till sär­ skilda anvisningar jämväl i andra hänseenden, såsom angående redovis­ ningen av olika ägoslag, värdesättning av övrig mark m. m. På grundval av landskamrerarens redogörelse bör de vid sammanträdet närvarande föreslå enhetsvärden för taxering av jordbruksfastighet. Jäm­ väl ifråga om annan fastighet samt beträffande värdesättning av skogsmark och växande skog skall övervägas enhetliga grunder för taxeringen. Liknande sammanträde kan före taxeringsarbetets början hållas även med ordförande och ledamöter av fastighetstaxeringsnämnderna i stad, därest länsstyrelsen skulle finna detta lämpligt för åstadkommande av en jämn och likformig taxering där (144 § 1 och 2 mom. TF). Det åligger landskamreraren att upprätta och senast den 25 augusti året näst före taxeringsåret till riksskattenämnden insända förslag till anvis­ ningar för fastighetstaxeringen inom länet, däri inbegripet lokala skogstaxeringsanvisningar. Riksskattenämnden skall senast den 15 påföljande sep­ tember till landskamreraren återställa förslaget jämte eventuella erinring­ ar. Förslaget och erinringarna skall föreläggas fastighetsprövningsnämnden, som på grundval av dessa handlingar fastställer lokala skogstaxeringsanvisningar och övriga anvisningar till ledning för fastighetstaxeringen. Anvisningarna skall senast den 30 september tillställas ordförandena i be­ rednings- och fastighetstaxeringsnämnderna och samtidigt översändas till riksskattenämnden (144 § 3 mom. TF). Innan beredningsnämnderna börjar det egentliga arbetet, skall å landet ordföranden i fastighetstaxeringsnämnden, efter samråd med landskamre­ raren angående tid och plats, sammankalla de av länsstyrelsen och lands­ tinget utsedda ledamöterna i fastighetstaxeringsnämnden och beredningsnämndsordförandena i fastighetstaxeringsdistriktet till överläggningar rö­ rande det förestående taxeringsarbetet. Därvid bör uppmärksamhet ägnas åt åtgärder för befordrande av likformig taxering inom fastighetstaxeringsdistriktets olika delar samt åt spörsmål, som kan förväntas vålla bered­ ningsnämnderna svårigheter (145 § TF).

Beredningsnämndernas verksamhet

Vid beredningsnämndens första sammanträde skall ordföranden redogöra för de av fastighetsprövningsnämnden för distriktet fastställda värderingsgrunderna ävensom för de köp av jordbruksfastighet inom distriktet, som förekommit sedan den senaste allmänna fastighetstaxeringen, samt de slut­ satser beträffande fastigheternas allmänna saluvärde i orten, som enligt

30 Kungl. Maj:ts proposition nr 197 år 1963

ordförandens mening kan dras av de vid dessa köp tillämpade priserna. Finnes inom distriktet fastigheter med skog, bör ordföranden jämväl redo­ göra för de lokala skogstaxeringsanvisningarna (149 § TF). Härefter har beredningsnämnden att föreslå värden för fastigheterna i distriktet. Nämndens förslag till taxering skall införas i taxeringslängd (fastighetslängd). De av beredningsnämnden följda grunderna vid taxering av jordbruksfastighet skall för varje fastighet upptas i en särskild längd enligt fastställt formulär (s. k. kontrollängd). Denna längd skall med lämp­ liga mellanrum under beredningsarbetet framläggas för nämnden, som i händelse av ojämnhet i taxeringen verkställer erforderlig jämkning. Senast den 20 december skall ordföranden översända sammandrag av längden till landskamreraren i länet (150 § TF). Har vid värdesättning ordförandens mening inte blivit följd, skall han i fastighetslängden ange det värde, han anser böra föreslås. Övriga ledamöter äger anföra reservation mot nämndens beslut. Reservation skall vara skrift­ lig och avgivas senast vid justeringen av protokollet. Av nämnden anlitad sakkunnig har samma reservationsrätt (151 § TF). Beredningsnämndens förslag skall föreligga färdigt senast den 10 de­ cember. Senast den 15 december skall beredningsnämndens ordförande tillsända ägare och likställd innehavare av skattepliktig fastighet underrättelse om det för fastigheten föreslagna taxeringsvärdet. Underrättelsen skall inne­ hålla upplysning om att skriftliga erinringar mot förslaget må göras hos beredningsnämndens ordförande senast den 5 påföljande januari. Enligt

72 § taxeringskungörelsen avfattas dessa underrättelser å särskilda blan­ ketter, vilka genom länsbyråns försorg medelst adresstryck försetts med fastighetsbeteckning samt ägarens eller innehavarens namn och adress. Vi­ dare skall taxeringslängden framläggas för granskning under tio dagar på lämplig plats inom kommunen hos ordföranden eller någon ledamot. I kun­ görelse skall anges hur erinringar må göras. Senast den 20 januari skall ordföranden hålla sammanträde med bered­ ningsnämnden. Nämnden yttrar sig över inkomna erinringar och avger eventuellt nytt förslag till taxering. Yttranden och förslag skall protokoll­ föras. Slutligen skall beredningsnämndens ordförande senast den 25 januari till fastighetstaxeringsnämndens ordförande överlämna fastighetslängderna, behörigen summerade, ävensom nämndens protokoll och övriga handlingar (152 § TF).

Fastighetstaxeringsnämndernas verksamhet

Innan fastighetstaxeringsnämnd å landet börjar det egentliga arbetet, vilket bör ske senast den 5 februari, skall ordföranden kalla de av länssty­ relsen och landstinget utsedda ledamöterna och beredningsnämndsordfö-

Kungl. Maj:ts proposition nr 197 år 1963 31

randena i fastighetstaxeringsdistriktet till ett förberedande sammanträde. Vid detta skall ordföranden med biträde av beredningsnämndernas ordfö­ rande redogöra för de värderingsgrunder, efter vilka beredningsnämnderna upprättat sina förslag. Han skall därvid ange, huruvida och i vad mån dessa värderingsgrunder kan anses överensstämma med av fastighetsprövningsnämnden fastställda enhetsvärden och anvisningar i övrigt eller el­ jest med de priser, som erhållits vid fastighetsförsäljningar i orten. På grundval härav skall de närvarande för anteckning till protokollet uttala sin mening, vilka allmänna jämkningar av beredningsnämndernas förslag, som erfordras för en jämn och likformig taxering i hela fastighetstaxerings­ distriktet. Avskrift av protokollet skall inom tio dagar efter sammanträdet insändas till landskamreraren (154 § 2 mom. TF). Härefter vidtager det egentliga taxeringsarbetet. Först skall fastigheterna i de kommuner taxeras, där beredningsnämndens förslag ansetts tillfreds­ ställande. Föredragande är vederbörande beredningsnämnds ordförande. Föredraganden har att i varje fall meddela såväl beredningsnämndens för­ slag som sin egen mening samt redogöra för inkomna erinringar och de ändringar, som beredningsnämnden funnit sig böra föreslå. Nämnden be­ slutar därefter med vilket belopp taxeringsvärde skall åsättas varje fastig­ het. Besluten skall, då de skiljer sig från beredningsnämndens förslag, an­ tecknas i fastighetslängderna (154 § 3 mom. TF). Har ägare eller därmed likställd innehavare av fastighet å landet avgivit erinringar mot beredningsnämndens förslag eller har fastighetstaxeringsnämnden, utan att erinringar avgivits, beslutat åsätta fastighet annat taxe­ ringsvärde än det föreslagna eller eljest beslutat frångå förslaget, skall fastighetstaxeringsnämndens ordförande underrätta ägaren eller innehava­ ren om det beslutade taxeringsvärdet. Underrättelsen skall innehålla besvärshänvisning (157 § 2 mom. TF).

Med hänsyn till att i stad inte finnes några beredningsnämnder försiggår fastighetstaxeringsnämndens verksamhet där på annat sätt än på landet. Innan fastighetstaxeringsnämnd z stad den 1 oktober börjar det egentliga arbetet, skall — om staden är indelad i två eller flera fastighetstaxeringsdistrikt och förberedande sammanträde inför landskamreraren inte hållits — länsstyrelsen uppdraga åt ordföranden i en av fastighetstaxeringsnämnderna att kalla övriga ordförande och ledamöter till sammanträde för för­ beredande överläggningar rörande de allmänna grunder, som bör tillämpas i stadens skilda delar. Till sammanträdet må efter länsstyrelsens medgivan­ de kallas jämväl andra personer, som kan antas besitta sakkunskap rörande fastighetsvärden inom staden (155 § 2 mom. TF). Fastighetstaxeringsnämnd i stad företar taxeringen i den ordning, som finnes bäst lämpad för att vinna en jämn och likformig taxering i stadens olika delar. Innan nämnden beslutar, med vilket belopp taxeringsvärde skall åsättas varje fastighet, hör — i lämplig omfattning — ägare eller in­ nehavare av fastighet beredas tillfälle att inom viss lid yttra sig över av

32 Kungl. Maj:ts proposition nr 197 år 1963

nämnden ifrågasatt värde å fastigheten. Därvid skall tillkännages att sär­ skild underrättelse inte kommer att utsändas, därest det ifrågasatta värdet av nämnden fastställes såsom taxeringsvärde. Har däremot det ifrågasatta värdet ändrats, skall — liksom i de fall då preliminär underrättelse inte ut­ sänts — ägaren eller innehavaren underrättas om nämndens slutliga beslut. Såväl de preliminära som de slutliga underrättelserna skall innehålla besvärshänvisning (155 § 3 mom. och 157 § 2 mom. TF). Underrättelserna om ifrågasatt taxeringsvärde enligt 155 § 3 mom. taxeringsförordningen tillhandahålles fastighetstaxeringsnämnden av länsbyrån för folkbokföring, vilken genom adresstryck försett härför avsedda blanketter med fastighets­ beteckning samt ägarens eller innehavarens namn och adress. Ordförande och föredragande i fastighetstaxeringsnämnd skall i hän­ delse av avvikande mening låta anteckna denna till protokollet. Ifråga om rätt för annan ledamot samt av nämnden anlitad sakkunnig att anföra re­ servation mot nämndens beslut gäller vad tidigare sagts beträffande leda­ mot och sakkunnig i beredningsnämnd (156 § TF). Arbetet i fastighetstaxeringsnämnd skall vara avslutat senast den 25 mars (i Stockholm senast den 15 juni) under taxeringsåret. Senast den 31 mars (i Stockholm senast den 21 juni) skall fastighetsdeklarationerna och övriga handlingar insändas till länsstyrelsen. Samtidigt skall fastighetslängderna överlämnas till den lokala skattemyndigheten. En avskrift av läng­ derna skall offentligen framläggas inom vederbörande kommun minst 14 dagar före den 15 maj. Huvudskriften skall av den lokala skattemyndighe­ ten insändas till länsstyrelsen senast den 25 april (157 § 1, 3 och 4 mom. TF samt 76 § TK).

Fastighetsprövningsnämndernas verksamhet

Som förut nämnts har fastighetsprövningsnämnden genom 1956 års taxeringsreform blivit enbart besvärsinstans. Den skall sålunda inte ta befatt­ ning med taxeringarna annat än efter initiativ av part. Klagorätt hos fastig­ hetsprövningsnämnden tillkommer ägare och därmed likställd innehavare av fastighet samt vederbörande kommun. Taxeringsintendenten är skyldig att granska taxeringarna och hos fastighetsprövningsnämnden göra fram­ ställningar om de åtgärder, som erfordras för åstadkommande av en jämn och likformig fastighetstaxering (163 och 158 §§ TF). Beträffande handläggningen av mål i fastighetsprövningsnämnden gäller i huvudsak samma bestämmelser som för prövningsnämnd. Fastighetsprövningsnämndens arbete skall vara avslutat senast den 30 september (i Stockholm senast den 31 oktober) under taxeringsåret (160 § 1 mom. TF). Ett av de sakkunniga upprättat mera överskådligt tidsschema för arbetet med allmän fastighetstaxering enligt gällande bestämmelser torde såsom Bihang B få fogas vid statsrådsprotokollet för detta ärende.

Kungl. Maj.ts proposition nr 1i97 år 1963 33

Riksdagens revisorer

Som tidigare nämnts har bl. a. riksdagens revisorer i sill berättelse till

1958 års riksdag — efter att ha redovisat resultatet av en rundfråga i äm­ net hos länsstyrelserna — framhållit att frågan om en förenkling i olika hänseenden av förfarandet vid allmän fastighetstaxering borde ägnas upp­ märksamhet. Revisorerna anförde bl. a.

Vad först angår själva organisationen av taxeringsarbetet må erinras, att för landsbygdens vidkommande finnas inrättade såväl beredningsnämnder som taxeringsnämnder, medan hithörande uppgifter i städerna ankomma uteslutande på taxeringsnämnder. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår ha flera förslag till ändringar härutinnan framförts. Sålunda ha vissa länsstyrelser ansett den för landsbygden föreskrivna organisationen med såväl beredningsnämnder som taxeringsnämnder alltför omständlig och ifrågasatt, huruvida icke det för städerna tillämpade systemet vore att föredraga. Därigenom skulle bl. a. vinnas den fördelen, att ytterligare tid kunde ställas till förfogande för bearbetning av deklarationsmaterialet och eventuell besiktning av fastigheterna. Såsom ytterligare skäl för denna ståndpunkt har länsstyrelsen i Västernorrlands län framhållit, att den strukturella skillnad mellan landsbygd och stad som syntes ha varit orsa­ ken till de skilda reglerna genom samhällsutvecklingen och ändrad kom­ munal indelning alltmer utjämnats. Andra länsstyrelser åter ha förmenat, att fördelar skulle följa med ett införande av beredningsnämnder även för städernas del. Goda skäl kunna onekligen åberopas för båda de här refere­ rade ståndpunkterna. Revisorerna äro för sin del icke beredda att på grund­ val av det föreliggande materialet taga bestämd ställning till vilken organi­ sationsform som är att föredraga utan förutsätta, att de förutnämnda sak­ kunniga komma att ägna särskild uppmärksamhet åt denna fråga. Helt all­ mänt må framhållas att riktpunkten vid utformningen av taxeringsförfarandet bör vara att åstadkomma eu organisation, som möjliggör en enkel men samtidigt effektiv och rättvisande taxering. Med nu behandlade spörsmål sammanhänga även de tidsgränser som äro bestämda i taxeringsförordningen och inom vilka bl. a. vissa åtgärder skola vara vidtagna. Enligt vad den verkställda utredningen ger vid handen, har det på vissa håll varit förenat med svårigheter att följa dessa bestämmel­ ser. Revisorerna ha för sin del särskilt kunnat iakttaga, att beredningsnämnds ordförande i vissa fall icke fullgjort skyldigheten att senast den

15 december tillställa fastighetsägare eller därmed jämställd person under­ rättelse om det för fastigheten föreslagna taxeringsvärdet. Erinras må att sådan underrättelse skall innehålla upplysning om att ägaren senast den

5 påföljande januari till beredningsnämndens ordförande äger avgiva skrift­ liga erinringar mot förslaget. Det är givetvis i och för sig av vikt atl fast­ ställda tidsfrister hållas. Därtill kommer att det ur rättssäkerhetssynpunkt måste anses särskilt betänkligt om, såsom i här angivna fall, risk föreligger för att den enskilde skall lida rättsförlust på grund av att eu föreskrift icke följes. Med hänsyn till vad revisorerna sålunda anfört och vad som eljest i detta sammanhang framhållits synes det vara av vikt, alt den i taxerings­ förordningen angivna tidsföljden för taxeringsförfarandet omprövas. Fastighetsägare på landet erhåller som nyss erinrats meddelande om det av vederbörande beredningsnämnd föreslagna taxeringsvärde!. Framför han icke erinringar mot detta och åsätter fastighetstaxeringsnämnden fastighe-

3 Ilihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 197

34 Kungl. Maj:ts proposition nr 197 år 1963

ten icke annat värde än det sålunda föreslagna, tillställes han icke något ytterligare meddelande om taxeringsvärdet, utan det av beredningsnämnden föreslagna blir gällande. Enligt revisorernas mening bör på den blankett som användes för beredningsnämndens meddelande uttryckligen anmär­ kas, att det av nämnden föreslagna värdet blir gällande, såvida icke erin­ ringar framföras mot eller taxeringsnämnd finner skäl ändra detsamma, ävensom att ytterligare meddelande härom icke är att förvänta. Det i år tillämpade förfarandet synes nämligen ha givit rum för tvekan om det taxe­ ringsvärde som blivit fastställt. Tilläggas må att motsvarande synpunkter göra sig gällande även i fråga om underrättelseförfarandet i stad. Vad sedan angår de grunder som tillämpats för fastigheternas värdering har bl. a. framhållits det inflytande som skogsmarksvärdet och skogsvärdet haft på det totala taxeringsvärdet för jordbruksfastigheter därigenom att medelvärdet på åkerjorden, som i sig innefattar även värdet på byggnader, i en del fall måst sänkas för undvikande av att taxeringsvärdet skulle kom­ ma att överstiga det allmänna saluvärdet. Det kan vidare nämnas, att inom ett norrlandslän vid årets taxering prövats ett system med skilda enhets­ värden för byggnader och för åkerjord; för ett län med små brukningsde­ lar har detta system ansetts vara att föredraga. Nu angivna förhållanden och vad som i detta sammanhang eljest framhållits från vissa av de hörda myndigheternas sida ge enligt revisorernas mening vid handen, att frågan om vilka värderingsgrunder som i fortsättningen böra tillämpas bör över­ vägas. Härmed sammanhänger även på sitt sätt frågan om en förenkling av längdföringen i olika avseenden. Bl. a. ha enligt revisorernas mening framförts välgrundade önskemål om förenkling av den s. k. kontrollängden samt om minskning av redovisningen av olika ägoslag.

2. Utredningens förslag

De sakkunniga konstaterar inledningsvis att fastighetstaxeringsorganisationen i första instans under 1800- och 1900-talen varit uppbyggd under vissa tider efter ennämndssystem (1842—1861; 1908—1921) och i övrigt efter ett system med två nämnder (1810—1841; 1862—1907; 1922— ). Av särskilt intresse i detta sammanhang, framhåller de sakkunniga, är an­ ledningarna till ändringen år 1907 och till återgången till det äldre systemet 1922. De sakkunniga anför härom följande. Det bör observeras att före 1908 gällde tvånämndssystemet både vid in­ komsttaxeringen och fastighetstaxeringen. Omorganisationen företogs för att påskynda "taxeringsarbetet och för att kunna införa en tidigare uppbörd. Den nya ordningen kom att bestå i fråga om inkomsttaxeringen men i fråga om fastighetstaxeringen skedde främst på grund av negativa erfarenheter vid 1908 års fastighetstaxering en återgång till det äldre systemet efter be­ slut av 1921 års riksdag. Anledningen var närmast den ojämnhet som upp­ kommit vid taxeringen av jordbruksfastigheter.

De sakkunniga anser emellertid att möjligheterna att genomföra en taxe­ ring av jordbruksfastigheter på ett tillfredsställande sätt numera är helt andra än de som förelåg 1908 och anför till stöd härför följande.

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963 35

Till att börja med må framhållas att genom 1921 års lagstiftning genom­ fördes flera reformer, som i och för sig måste verka för en jämnare taxe­ ring. Sålunda skildes fastighetstaxeringen från inkomsttaxeringen och lä­ des under särskilda nämnder med speciell sakkunskap. Fastighetsägarna ålades inkomma med uppgifter om fastigheterna och material till kontroll ställdes till nämndernas förfogande. Visst förberedelsearbete skulle ske. Sedermera infördes på förslag av 1923 års taxeringssakkunniga den s. k. kontrollängden. Efter detta har hela det förberedelsearbete, som numera föregår en allmän fastighetstaxering — såsom det s. k. Stockholmsmötet m. in. — tillkommit. Vidare har sedan 1928 funnits skogsvärderingsinstruktioner, på vilka länsanvisningar grundas. De förberedelser, som numera vidtages för en allmän fastighetstaxering, är således av en helt annan art och omfattning än 1908. En väsentlig skillnad mot förhållandena 1908 utgör därjämte det faktum att eu helt annan möjlighet att övervaka och fortlöpande kontrollera taxeringsarbetet numera föreligger, främst på grund av de förstärkningar av länsstyrelsernas personella resurser som företagits sedan 1944.

Den nuvarande organisationen på landsbygden med två nämnder i första instans, nämligen beredningsnämnden, som upprättar förslag till taxerings­ värden, och fastighetstaxeringsnämnden, som fastställer taxeringarna, med­ för enligt de sakkunniga ett visst dubbelarbete och drar betydande kost­ nader. De sakkunniga ifrågasätter om det resultat, som vinnes med den dubbla handläggningen på landsbygden, uppväger därav föranledda kost­ nader och arbete. Den begränsade tid, som står till fastighetstaxeringsnämndernas förfogande för genomgång av beredningsnämndernas förslag, med­ ger inte en individuell prövning av taxeringsvärdena för samtliga fastig­ heter. En sådan prövning torde i allmänhet ha förekommit endast ifråga om fastigheter, beträffande vilka erinringar mot beredningsnämndens för­ slag inkommit eller beträffande vilka skilda meningar angående värde­ ringen förelegat inom beredningsnämnden. Genomgången av taxeringsmaterialet i övrigt torde ha skett summariskt. De sakkunniga påpekar, att åtskilliga städer sedan gammalt innefattar stora områden av landsbygdskaraktär och att speciellt i samband med in­ delningen i storkommuner i början av 1950-talet stora landsbygdsområden införlivats med städer. I dessa städer har fastighetstaxeringarna försiggått enligt reglerna för städerna med endast en nämnd i första instans. Enligt vad de sakkunniga inhämtat har flertalet länsstyrelser inte ansett särskilda åtgärder påkallade för alt vid 1957 års allmänna fastighetstaxering åstad­ komma jämnhet vid taxeringen av jordbruksfastigheter i de stadsdistrikt, som innefattat sådana fastigheter i större antal. De sakkunniga har kommit till den slutsatsen att slopandet av beredningsnämnderna inte skulle innebära någon allvarlig risk för ett försämrat taxeringsresultat på landsbygden men däremot en betydande besparing och eu enhetlig organisation på landet och i stad. De föreslår därför, att på lan­ det införes elt ennämndssystem av den typ, som nu gäller för stad. Därvid

36 Kungl. Maj. ts proposition nr 197 år 1963

avses de nya fastighetstaxeringsnämndernas verksamhetsområden skola i huvudsak motsvara de nuvarande beredningsnämndernas, d. v. s. i allmän­ het omfatta endast en kommun.

Den vid 1957 års allmänna fastighetstaxering första gången tillämpade ordningen med skriftliga underrättelser om föreslaget taxeringsvärde, var­ igenom ökad möjlighet beretts de skattskyldiga att inkomma med erinring­ ar mot förslaget, har, framhåller de sakkunniga, uppenbarligen varit av stort värde. Härigenom har missuppfattningar och felbedömningar kunnat rättas till på ett tidigt stadium. Arbetet inom den fastighetstaxeringsnämnd, som skulle ersätta de nuva­ rande två nämnderna, bör därför enligt de sakkunniga försiggå så, att nämnden preliminärt beslutar om taxering av samtliga fastigheter, var­ efter beslutet delgives de skattskyldiga, som beredes tillfälle att inom viss tid inkomma med erinringar. Eftersom just arbetet inom beredningsnämnderna tidigare försiggått under svår tidsnöd och då den senare delen av arbetet inom den nya fastighetstaxeringsnämnden — i motsats till vad nu är fallet — inte kommer att omfatta andra fastigheter än sådana nämnden redan värderat, är det enligt de sakkunnigas mening möjligt att fastställa annan tidpunkt då det preliminära beslutet skall föreligga färdigt än den som nu gäller för upprättande av beredningsnämndens förslag, nämligen den 10 december. De sakkunniga föreslår, att tidpunkten för de preliminä­ ra besluten framflyttas till den 10 februari, att underrättelser om besluten tillställes de skattskyldiga senast den 15 samma månad (f. n. 15 december) och att tidpunkten, då erinringar mot besluten senast skall vara inkomna, bestämmes till den 5 mars (f. n. 5 januari). Härigenom, tillägger de sakkun­ niga, erhåller nämnden för det arbete, som tidigare utförts av beredningsnämnden, två månader längre tid. Genom att endast en nämnd handlägger taxeringarna kommer den spilltid, som förflutit mellan den tidpunkt, då ar­ betet i beredningsnämnden upphört och den, då arbetet i fastighetstaxe­ ringsnämnden kommit i gång, att försvinna.

En av huvuduppgifterna för den nuvarande fastighetstaxeringsnämnden har varit att verka för jämnhet och likformighet i taxeringarna av fram­ för allt jordbruksfastigheter mellan olika beredningsdistrikt. Även om de omfattande förberedelser, som numera föregår en allmän fastighetstaxe­ ring, utgör en viss garanti för jämnhet i taxeringarna, vill emellertid de sakkunniga inte bestrida, att slopandet av en övervakande nämnd i första instans kan medföra ökade risker för ojämnhet mellan olika distrikt. En viss kontroll och översyn av arbetet inom fastighetstaxeringsnämnderna på landet är därför enligt de sakkunnigas mening erforderlig. En tänkbar lös­ ning vore att förordna särskilda sakkunniga, vilka under taxeringsintendentens ledning utövade konsulterande och övervakande verksamhet inom vissa fastighetstaxeringsdistrikt. Med hänsyn till svårigheten att uppbringa

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963 37

tillräckligt antal i fastighetstaxering kunniga och för sådana uppdrag lämpliga personer förordar emellertid de sakkunniga, att de lokala skatte­ myndigheterna skall få uppgiften att var och en inom sitt fögderi svara för övervakningen av fastighetstaxeringsnämndernas arbete. Då dessa myndig­ heter i sin vanliga verksamhet ständigt sysslar med fastighetsförhållanden och i regel har mångårig erfarenhet av fastighetstaxering, är de enligt de sakkunnigas mening väl lämpade för denna uppgift. Som ytterligare skäl för de lokala skattemyndigheternas medverkan anför de sakkunniga, att de nu långt avancerade planerna rörande användning av datamaskiner för folk­ bokföring och uppbörd torde komma att från de lokala skattemyndigheter­ na avlasta en del arbete, som då lämpligen kan i viss mån ersättas av taxeringsarbete. Beträffande själva arbetet med övervakningen anför de sakkunniga föl­ jande. Arbetet med övervakningen bör bedrivas efter i stort sett samma princi­ per som nu gäller för fastighetstaxeringsnämnderna. Innan det egentliga arbetet påbörjas i de nya fastighetstaxeringsnämnderna bör sålunda den lokala skattemyndigheten kalla ordförandena i dessa nämnder inom fögderiet till överläggningar rörande det förestående taxeringsarbetet. I detta sammanträde bör jämväl deltaga en kommunvald ledamot från varje fastighetstaxeringsnämnd, som därtill särskilt utsetts. Den lokala skattemyndigheten bör vidare för vinnande av jämnhet och likformighet i taxeringen följa arbetet i fastighetstaxeringsnämnderna och i erforderlig utsträckning lämna anvisningar för arbetets bedrivande. För fullgörande av denna uppgift bör den lokala skattemyndigheten äga när­ vara vid sammanträde med fastighetstaxeringsnämnd och därunder deltaga i överläggningen men ej i besluten. Slutligen bör det åligga den lokala skattemyndigheten att i konstaterade fall av ojämnheter i taxeringarna eller av större avvikelser från de av fastighetsprövningsnämnden fastställda värderingsgrunderna underrätta taxeringsintcndenten härom så att denne på ett tidigt stadium kan ingripa i taxeringsarbetet för att åstadkomma en jämn och likformig taxering. Vad de sakkunniga anfört beträffande den lokala skattemyndighetens medverkan vid allmän fastighetstaxering anser de böra gälla inte blott på landet utan även i städer, där väsentlig del av fastighetsbeståndet utgöres av jordbruksfastigheter. Det kan vidare finnas anledning att även i andra städer övervakning av taxeringsarbetet sker på samma sätt. De sakkunniga föreslår därför, att det skall ankomma på länsstyrelsen att bestämma, i vilka städer den lokala skattemyndigheten skall övervaka fastighetslaxeringsnämndernas arbete.

I syfte att motverka de lokala intressena inom beredningsnämnderna har de nuvarande fastighetstaxeringsnämnderna på landet fått eu särskild sam­ mansättning. Sålunda skall i dessa nämnder ingå två av landstingets for­ val Iningsulskott valda ledamöter, som skall deltaga i taxeringen av samt­ liga fastigheter inom taxeringsdistriktet, vilket normalt omfattar flera kom­ muner. Valbar är endast den, som är mantalsskriven inom distriktet. Ef­

38 Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

tersom de nya fastighetstaxeringsnämnderna i allmänhet kommer att om­ fatta endast en kommun, torde, framhåller de sakkunniga, om syftet med den särskilda sammansättningen skall vinnas, få krävas att de landstingsvalda ledamöterna utses bland personer bosatta utom distriktet. Man torde emellertid, fortsätter de sakkunniga, kunna utgå från att de lokala intres­ sena genom samhällsutvecklingen och ändringar i den kommunala indel­ ningen alltmer förlorar i betydelse. Vidare framhålles att — om beredningsnämnderna slopas — antalet fastighetstaxeringsnämnder och därmed också antalet sådana ledamöter, som skall utses av landstinget, kommer att öka avsevärt. Det kan antas, tillägger de sakkunniga, att det för landstingen skulle erbjuda vissa svårigheter att uppbringa erforderligt antal för sådant uppdrag lämpliga personer. De sakkunniga har inte funnit tillräckliga skäl föreligga att bibehålla den nuvarande sammansättningen av fastighetstaxe­ ringsnämnderna på landet och föreslår i stället, att de två ledamöter, som enligt nuvarande bestämmelser skall utses av landstinget, ersättes av kommunvalda ledamöter.

3. Remissyttrandena

De sakkunnigas förslag om sammanslagning av berednings- och fastig­ hetstaxeringsnämnderna till en nämnd tillstyrkes i princip eller lämnas utan erinran av flertalet remissinstanser. Därvid förutsättes dock i en del yttranden, att nämnderna erhåller sådan sammansättning, att de lokala in­ tressena ej får ett avgörande inflytande på besluten. Sålunda anför t. ex. riksskattenämnden följande. Enligt riksskattenämndens mening kan det vara tveksamt, om systemet med enbart fastighetstaxeringsnämnder eller systemet med två skilda nämn­ der är att föredraga. Riksskattenämnden anser emellertid för sin del __ främst med hänsyn till möjligheten att effektivare utnyttja den tid som står till förfogande — att övervägande skäl tala för systemet med enbart fastighetstaxeringsnämnder. Då riksskattenämnden sålunda i princip för­ ordar uti edningens förslag sker detta dock endast under förutsättning att vad nämnden i det följande anför angående fastighetstaxeringsnämndernas sammansättning vinner beaktande. Det är för riksskattenämnden bekant, att man vid 1957 års allmänna fas­ tighetstaxering i vissa län gjorde den erfarenheten, att det inom sådana beredningsnämnder, som dominerades av fastighetsägare, visade sig myc­ ket svårt att säkra den objektivitet, som erfordrades för att inom dylika beredningsdistrikt uppnå en taxeringsnivå, som stod i skälig relation till nivån för länet och för landet i övrigt. Av den vid promemorian fogade bi­ lagan nr 2 framgår också, att i vissa län fastighetstaxeringsnämnderna på landet hade att besluta om ett påfallande stort antal ändringar av beredningsnämndernas förslag. Det framstår för riksskattenämnden som uppen­ bart, att det skulle möta mycket stora svårigheter att hinna genomföra mot­ svarande antal ändringar i fastighetsprövningsnämnderna. Med vad riksskattenämnden nu anfört vill nämnden starkt understryka, att endast om fastighetstaxeringsnämnderna erhålla sådan sammansättning, att garanti vinnes för i stort sett objektivt riktiga beslut, kan en tillfreds­

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963 39

ställande allmän fastighetstaxering genomföras utan beredningsnämnder. Riksskattenämnden får i detta sammanhang anföra, att enligt nämndens mening fog icke finnes för utredningens å sid 64 i promemorian gjoida uttalande, att det kan ifrågasättas om insatserna från de landstingsvalda ledamöterna varit av större betydelse för att motverka de lokala intressena. Fastmera fäster riksskattenämnden stor vikt vid att de snäva fastighets­ ägareintressena motvägas av ledamöter med en vidare syn på taxeringspioblemen. Utredningen föreslår att fastighetstaxeringsnämnd å landet skall bestå av ordförande och ytterligare sex ledamöter, varav länsstyrelsen skul­ le ha att utse ordförande och en ledamot samt fullmäktige i kommunen öv­ riga fem ledamöter. Det skulle följaktligen bliva en påtaglig dominans för de kommunvalda ledamöterna, vilket i vissa fall kan innebära detsamma som dominans för fastighetsägarnas intresse av låga taxeringsvärden. Riks­ skattenämnden bedömer det som en viktig förutsättning för genomförandet av allmän fastighetstaxering å landet, att de kommunvalda ledamöterna icke kunna dominera i fastighetstaxeringsnämnderna, och föreslår därför, att nämnderna givas exempelvis följande sammansättning: Ordförande och ytterligare en ledamot utses av länsstyrelsen, en ledamot utses av lands­ tinget och två ledamöter av kommunen. Intet hindrar att för att erfor­ derlig ortskännedom skall tillförsäkras nämnderna i stora kommuner — kommunen utser olika ledamöter för olika geografiskt bestämda delar av kommunen.

Liknande uttalanden göres av länsstyrelserna i Blekinge, Jämtlands, Vasternorrlands och Västerbottens län, försäkringsinspektionen, näringslivets skattedelegation och Tjänstemännens centralorganisation. Flertalet av des­ sa remissinstanser förordar dock ett bibehållande av den nuvarande sam­ mansättningen av fastighetstaxeringsnämnderna. Länsstyrelsen i Vasternorrlands län anser att åtminstone en ledamot i varje nämnd bör utses av landstinget i stället för av kommunen och att såsom särskild kvalifikation för den landstingsvalde ledamoten borde gälla, att vederbörande ägde god kännedom om fastigheter och deras värdering. Därest så befunnes lämp­ ligt kunde sådan ledamot utses att vara ledamot i fler än en nämnd inom angränsande områden. Länsstyrelsen i Västerbottens län förordar att de kommunvalda ledamöterna i nämnden endast till visst antal får utgöras av personer som äger fastighet inom distriktet. Länsstyrelsen i Malmöhus län utgår från att systemet med endast en nämnd är att förorda men vill ej förringa betydelsen av den kontroll och den likformighet som sker vid den allmänna fastighetstaxei ingen för lands­ bygdens del tack vare fastighetstaxeringsnämndernas verksamhet. Såsom utredningen påpekat kan dock kontroll och likformighet åstadkommas även med användande av andra metoder än anlitande av hade beredningsnämn­ der och fastighetstaxeringsnämnder. Länsstyrelsen anser att det varit önsk­ värt om utredningen i första hand hade angripit problemet genom att inför­ skaffa material från arbetet hos fastighetstaxeringsnämnderna i stad och närmare analyserat detta material. Om så hade skett, skulle till underlag för remissmyndigheternas bedömande ha funnits utredning om de svårighetei som mött städernas fastighetstaxeringsnämnder i dessas arbete ävensom

40 Knngl. Maj:ts proposition nr 197 år 1963

förslag till lösande av uppkomna problem. Därest man slutligt stannar in­ för ett ennämndssystem jämväl på landsbygden, bör enligt länsstyrelsens mening en fortsatt utredning komma till stånd på denna punkt, eventuellt genom riksskattenämndens försorg eller genom tillkallande av en särskild expertgrupp. Sveriges skogsägareförbund vill inte direkt motsätta sig utredningens för­ slag om slopande av beredningsnämnderna men finner det angeläget att ett beslut i frågan föregås av en närmare beräkning av de kostnader, som det nuvarande och det föreslagna systemet medför. Förslaget om beredningsnämndernas slopande avstyrkes däremot av kammarrätten, domänstyrelsen, länsstyrelserna i Stockholms , Östergötlands, Jönköpings, Kalmar, Gotlands, Göteborgs och Bohus samt Skaraborgs län ävensom Sveriges härads skrivar eförening. Därvid göres i huvudsak följande invändningar mot förslaget. Till att börja med anses den ändrade organisa­ tionen inte medföra någon kostnadsbesparing. Vidare befaras att de lokala intressena kommer att utöva ett alltför stort inflytande på besluten främst beroende på att den lokala skattemyndigheten endast kan lämna råd och anvisningar och inte har befogenhet att besluta om frångående av de preli­ minära besluten. Härigenom, framhålles det, föreligger risk för att även relativt välgrundade erinringar blir obeaktade. Möjligheterna att få nämn­ derna att vid behov ompröva själva taxeringsnivån bedömes såsom små. Vi­ dare påpekas att de lokala skattemyndigheternas redan nu stora arbetsbör­ da inte medger någon effektiv insats från deras sida i arbetet med över­ vakningen. Eventuella lättnader i arbetsbördan genom ADB-systemets in­ förande kommer att göra sig gällande först efter det 1965 års fastighetstaxe­ ring är slutförd. Slutligen framhålles att beredningsnämndernas avskaffan­ de kan väntas medföra ett ökat antal besvär till fastighetsprövningsnämnderna. Kammarrätten anför sålunda bl. a. följande. De sakkunniga har framhållit att ett slopande av beredningsnämnderna skulle medföra inbesparing av betydande kostnader och undvikande av visst dubbelarbete. Mot dessa fördelar måste emellertid vägas risken för ojämn­ het och olikformighet i taxeringarna mellan de olika taxeringsdistrikten bland annat på grund av att de lokala intressena får ett alltför'stort infly­ tande på taxeringarna. Enligt de sakkunnigas uppfattning är — om beredningsnämnderna skulle avskaffas — en övervakning av de lokala nämnderna erforderlig för åstad­ kommande av en likformig taxering. Kammarrätten vill emellertid ifråga­ sätta om en sådan övervakning lämpligen kan anordnas på sätt de sakkun­ niga föreslagit, genom de lokala skattemyndigheterna d. v. s. häradsskrivarna. Även om häradsskrivarna i regel har mångårig erfarenhet av fastighets­ taxering är det svårt att förstå hur de inom sina fögderier, vilka icke sällan omfattar ett tiotal kommuner eller mera, skall kunna genom närvaro vid sammanträden eller på annat sätt utöva en fortlöpande kontroll och över­ vakning över ett stort antal fastighetstaxeringsnämnders arbete, särskilt som denna kontroll och övervakning skall vara så ingående att häradsskri­ varna har möjlighet att konstatera förekommande fall av ojämnheter i taxe­

Kungl. Maj. ts proposition nr 197 år 1963 41

ringarna eller större avvikelse från de av fastighetsprövningsnämnderna fastställda värderingsgrunderna. En följd av de sakkunnigas förslag synes därjämte bli att taxeringsorganisationen i ett läge där svår brist på lämp­ liga nämndordförande föreligger, går miste om häradsskrivarnas medverkan i det praktiska nämndarbetet såsom taxeringsnämndsordförande. Såvitt kammarrätten kan finna innebär de sakkunnigas förslag i denna del att häradsskrivarna ställs inför en uppgift som är hart när omöjlig att fullgöra på ett sätt som medför betryggande garantier för en likformig och rättvis taxering. Det torde även vara uppenbart att den lokala skattemyndigheten genom sin övervakning och tillsyn av den pågående fastighetstaxeringen icke kom­ mer att helt fylla samma funktion som de nuvarande fastighetstaxeringsnämnderna. Dessa nämnder har befogenhet att besluta om ändring av en taxering. De kan således vid konstaterande av ojämnhet eller annan brist i taxeringen vidtaga erforderlig rättelse. Den lokala skattemyndigheten kom­ mer — i likhet med taxeringsintendenten — icke att få någon sådan befo­ genhet. Vad de sakkunniga anfört därom att det i visst fall inte torde er­ bjuda alltför stora svårigheter att få rättelse till stånd genom ingripande av den lokala skattemyndigheten eller taxeringsintendenten är icke över­ tygande. Dessa tjänstemän kan endast lämna råd och anvisningar till fastighetstaxeringsnämnds ledning. De kan icke och får icke diktera nämn­ dens beslut. Den mot den nuvarande anordningen med två nämnder i första instans, beredningsnämnd och fastighetstaxeringsnämnd, framförda anmärkningen att den drar betydande kostnader, kan vara befogad. Den andra huvudin­ vändningen att visst dubbelarbete förekommer torde förtjäna att skärskå­ das närmare. De sakkunniga har framhållit, att den begränsade tid, som står till fastighetstaxeringsnämndens förfogande inte medger en individuell prövning av taxeringsvärdena för samtliga fastigheter. En sådan prövning torde i allmänhet ha förekommit endast i fråga om fastigheter beträffande vilka erinringar mot beredningsnämndens förslag inkommit eller beträf­ fande vilka skilda meningar förelegat inom beredningsnämnden, medan ge­ nomgången av taxeringsmaterialet i övrigt skett summariskt. Såvitt kam­ marrätten kan finna har den nuvarande fastighetstaxeringsnämnden enligt denna beskrivning i stort sett fyllt just den övervakningsfunktion som de sakkunniga velat ålägga lokala skattemyndigheten. Mot den omfattning i vilken fastighetstaxeringsnämnderna hittills tagit befattning med taxeringsmaterialet torde alltså svårligen någon anmärkning kunna riktas och onö­ digt dubbelarbete kan icke rimligen anses hava förekommit i annan mening än att det måhända skulle kunna synas onödigt att två nämnder, bered­ ningsnämnd och fastighetstaxeringsnämnd, behandlar samma taxeringsmaterial. Det bör emellertid framhållas att de nuvarande fastighetstaxeringsnämndernas uppgift är, icke att övervaka beredningsnämndernas arbete utan att överpröva de resultat till vilka dessa senare nämnder kommit och rätta till förekommande fel och ojämnheter i taxeringen. Med hänsyn till vad ovan anförts rörande häradsskrivarnas begränsade möjligheter ail leda och övervaka de föreslagna fastighetstaxeringsnämnderna torde dessa nämn­ ders möjligheter att genom omprövning av tidigare utsända taxeringsförslag fylla de hittillsvarande fastighetstaxeringsnämndernas funktioner vara mycket begränsade. De sakkunnigas förslag torde icke kunna undgå alt medföra eu ytterligare belastning av de redan med arbete hårt pressade taxeringsavdelningarna å länsstyrelserna samt av fastighetsprövningsnämn­ derna.

42 Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

De sakkunniga har kommit till den slutsatsen att slopandet av beredningsnämnderna inte skulle innebära någon allvarlig risk för ett försämrat taxeringsresultat på landsbygden. Kammarrätten kan icke instämma i detta omdöme och vill för sin del framhålla, att någon som helst risk för ett för­ sämrat taxeringsresultat icke bör godtagas i nuvarande läge. Om det av de sakkunniga i en annan del av promemorian framlagda förslaget om för­ längning av perioderna mellan de allmänna fastighetstaxeringarna godtages, synes snarare krav kunna uppställas på en förbättring av taxeringsresultaten med hänsyn till att vid de allmänna fastighetstaxeringarna förelupna fel och ojämnheter, vilka icke kan rättas under löpande taxeringsperiod, kom­ mer att bli bestående under längre tid och få större betydelse än hittills. Kammarrätten kan under åberopande av det ovan anförda icke biträda de sakkunnigas förslag till ändrad taxeringsorganisation. Vissa av de avstyrkande remissinstanserna inte blott avråder ett avskaf­ fande av beredningsnämnderna utan ifrågasätter jämväl, om inte sådana nämnder bör införas även i städerna. Sålunda anför t. ex. länsstyrelsen i Skaraborgs län bl. a. följande. Många städer är nu ofta så stora att där erfordras flera fastighetstaxeringsdistrikt. Erfarenheter från tidigare fastighetstaxeringar torde visa att det ofta är svårt att i dessa städer åstadkomma den erforderliga likformig­ heten och jämnheten i taxeringen mellan både distrikten inom staden och angränsande landsbygdsdistrikt. Dessa svårigheter får antas komma att öka om i samband med en framtida ny kommunindelning betydande lands­ bygdsområden komma att sammanslås med städer. Om beredningsnämnder infördes i städerna skulle dessa svårigheter i hög grad kunna undvikas. Uttalanden i samma riktning göres av bl. a. länsstyrelserna i Jönköpings samt Göteborgs och Bohus län. Sistnämnda länsstyrelse, som ifråga om de särskilda fastighetstaxeringarna funnit det praktiskt att i vissa delar av länet inrätta lokala taxeringsnämnder, vilka enbart sysslar med dessa taxeringsfrågor, anser att man för framtiden bör utbygga detta system. Härige­ nom skulle säkras en viss kontinuitet år från år och ledamöterna i dessa lokala nämnder skulle med fördel kunna utnyttjas såsom ledamöter i be­ redningsnämnder och fastighetstaxeringsnämnder vid allmän fastighets­ taxering. Om emellertid ett ennämndssystem skulle anses böra genomföras jämväl på landsbygden, bör, påpekar länsstyrelsen i Jönköpings län, nämndens sammansättning ändras. Man kan därvid tänka sig att vid fastställande av definitiv taxering nämnden förstärkes med ytterligare ledamöter, utsedda en av länsstyrelsen och två av landstinget, att tjänstgöra i lämpliga grup­ per av taxeringsnämnder, ungefärligen omfattande nuvarande fastighetstaxeringsdistrikt å landet jämte angränsande stadsdistrikt. Av länsstyrelsen sålunda utsedd ytterligare ledamot bör under den förra delen av taxeringsperioden utöva en rådgivande och samordnande funktion liknande den som utföres av nuvarande fastighetstaxeringsnämndsordförande å landet. Länsstyrelsen i Kalmar län framhåller att — om beredningsnämnderna slopas — det är betydelsefullt, att fastighetstaxeringsnämndernas samman­

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963 43

sättning utformas på sådant sätt, att representanter för olika yrkesgrup­ per kommer att tillföras varje nämnd, att större befogenheter än vad ut­ redningen föreslagit tillerkännes de kontrollerande organen och icke obliga­ toriskt överföres på de lokala skattemyndigheterna samt att tidpunkterna för de preliminära besluten, för delgivning av dessa och för ingivande av erinringar tidigarelägges, så att fastighetstaxeringsnämnderna beredes er­ forderligt rådrum för ett ställningstagande till inkomna erinringar. Länsstyrelsen i Skaraborgs län anser att såsom ett bestämt villkor för genomförandet av de sakkunnigas förslag måste krävas dels att fastighetstaxeringsnämnden får en annan sammansättning än den föreslagna och så att renodlade fastighetsägarintressen inte tillåts få ett dominerande infly­ tande i nämnderna och dels att tiden för fastighetsprövningsnämndens ar­ bete avsevärt förlänges. Sveriges häradsskrivareförening anför bl. a., att föreningen liksom utred­ ningen anser att den lokala skattemyndighetens medverkan vid fastighets­ taxering bör utökas. Sådan medverkan kan visserligen enligt föreningens mening inte ersätta beredningsnämnderna men väl bidra till att ge ökad stadga åt taxeringsorganisationen. En tänkbar form vore att det åt kronokamrerare och häradsskrivare, var och en inom sitt verksamhetsområde, uppdrages att såsom tjänsteåliggande fungera som ordförande i fastighetstaxeringsnämnden vid den allmänna fastighetstaxeringen och i särskild nämnd för fastighetstaxering vid den årliga taxeringen. Föreningen förut­ sätter att denna fråga överväges i samband med övergång till ADB-system.

Beträffande övervakningen av fastighetstaxeringsnämndernas arbete an­ ses denna av flera remissinstanser inte generellt böra läggas på de lokala skattemyndigheterna. Sålunda framhåller riksskattenämnden att, ehuru åtskilliga av de lokala skattemyndigheterna kan antas vara lämpade för uppgiften, det dock måste beaktas, dels att vissa av dessa i stort sett torde sakna praktisk erfarenhet av fastighetstaxering, dels att deras normala arbetsuppgifter ofta icke torde medgiva någon större arbetsinsats för att kontrollera den allmänna fastighetstaxeringen. Enligt riksskattenämndens mening bör det stå länsstyrelserna fritt att i varje särskilt fall förordna den person, som anses lämpligast, och nämner som exempel på de yrkesgrup­ per, inom vilka lämpliga medhjälpare kan finnas, häradsskrivare (aktiva eller pensionerade), lantmätare och lantbruksingenjörer. — Liknande syn­ punkter anföres av bl. a. länsstyrelserna i Malmöhus, Örebro, Kopparbergs och Västernorrlands län samt Taxeringsnämnd sordförandenas riksförbund. Vissa remissinstanser anser att de lokala skattemyndigheterna ej alls bör engageras i den övervakande verksamheten. Sålunda finner t. ex. läns­ styrelsen i Blekinge län det direkt olämpligt att för dylikt uppdrag förordna lokal skattemyndighet, enär dessa befattningshavare i regel måste lagas i anspråk såsom ordförande i taxeringsnämnd och för den skull måste anses förhindrade alt uppträda såsom övervakare av taxeringsarbetet i andra

44 Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

taxeringsnämnder. Länsstyrelsen anser att övervakningen bör anförtros åt andra personer, som är väl förtrogna med värdering av fastigheter och med respektive läns speciella förhållanden, såsom lantmätare, jägmästare, lantbruksingenjörer m. fl. — Även länsstyrelsen i Västerbottens län samt lantbrukets skattedelegation förordar ett sådant system. Svenska stadsförbundet ifrågasätter, huruvida icke övervakningen i stäl­ let borde anförtros länsstyrelserna med hänsyn till att deras taxeringssektioner fullt utbyggda kommer att förfoga över taxeringskunnig personal i helt annan omfattning än de lokala skattemyndigheterna. Oavsett huru frågan om övervakningen av fastighetstaxeringsnämndernas arbete slutligen löses anser länsstyrelsen i Kopparbergs län att rappor­ ter i någon form över beslutade taxeringar bör lämnas av fastighctstaxeringsnämnderna till de personer, som har att kontrollera nämndernas ar­ bete, förslagsvis var tionde dag.

Det av de sakkunniga föreslagna tidsschemat för arbetet med allmän fas­ tighetstaxering har utsatts för kritik av flera remissinstanser. Särskilt framhålles att de tider, som enligt förslaget står till buds för riksskattenämnden att granska landskamrerarnas förslag till anvisningar och för de skatt­ skyldiga att avge erinringar mot fastighetstaxeringsnämndernas prelimi­ nära beslut, är för knappt tillmätta. Riksskattenämnden anför sålunda. Beträffande det av utredningen föreslagna tidsschemat för allmän fastig­ hetstaxering bör enligt riksskattenämndens mening följande ändringar göras. Statens skogsforskningsinstitut torde senast den 31 mars kunna fast­ ställa de centrala skogstaxeringsanvisningarna och senast vid samma tid­ punkt bör skogsstyrelsen lämna länsstyrelserna uppgifter om virkespriser m. m. Härigenom skulle vinnas att det av riksskattenämnden anordnade sammanträdet jämlikt 65 § taxeringskungörelsen kunde hållas senast den

15 maj, vilket i sin tur skulle giva länsstyrelserna ökad tid för utarbetande av förslag till anvisningar för fastighetstaxeringen. Den tidpunkt, då riksskattenämnden skall återställa landskamrerarnas förslag till anvisningar, bör förskjutas till senast den 20 september. Härige­ nom skulle vinnas en enligt riksskattenämndens erfarenheter från förbe­ redelserna för 1957 års allmänna fastighetstaxering välbehövlig ökning av den tid, som står riksskattenämnden till buds för granskning av förslagen. Senast den 10 oktober bör fastighetsprövningsnämnderna fastställa an­ visningarna och senast nämnda dag böra dessa översändas till fastighetstaxeringsnämnderna och riksskattenämnden. Härigenom skulle vinnas nå­ got ökad tid för fastighetsprövningsnämnderna att bearbeta förslagen med hänsyn till riksskattenämndens av granskningarna av förslagen föranledda påpekanden. Gentemot de i 152 § taxeringsförordningen av utredningen föreslagna tidsfristerna vill riksskattenämnden invända, att längre tid bör beredas fastighetstaxeringsnämnderna för ställningstagande till inkomna erinring­ ar mot de preliminärt angivna taxeringsvärdena. De preliminära besluten

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963 45

böra sålunda föreligga senast den 20 januari och utsändas till fastighets­ ägarna senast den 25 januari. Erinringar böra därefter vara inkomna se­ nast den 15 februari. Det i 150 § 3 mom. taxeringsförordningen angivna sammandraget av kontrollängden skulle enligt förslaget senast den 20 februari tillställas landskamreraren i länet. Enligt riksskattenämndens mening bör tidpunkten för­ skjutas till senast den 30 januari, varigenom ökad tid vinnes för att ingripa mot eventuell tendens till oriktig taxeringsnivå.----------- Såsom senaste dag för avslutande av fastighetsprövningsnämndens ar­ bete torde böra fastställas, icke den 30 september utan den 15 oktober.

Lantbrukets skattedelegation framhåller, att delegationen vid genom­ gång av tidsschemat konstaterat, att det borde vara möjligt att verkställa vissa ytterligare förskjutningar både ifråga om förberedande åtgärder och ifråga om taxeringsarbetet i första och andra instans samt fortsätter. Enligt den nuvarande ordningen skall landskamrerarna senast den 25 augusti året före taxeringsåret till riksskattenämnden insända förslag till anvisningar däri inbegripet lokala skogstaxeringsanvisningar för skogstaxeringen inom länet. Riksskattenämnden skall senast den 15 september återställa sålunda ingivna förslag jämte eventuella erinringar. Den tid som riksskattenämnden har till sitt förfogande för granskning av anvisning­ arna är enligt delegationens uppfattning alltför kort och torde i vissa fall innebära att riksskattenämndens erinringar icke blir beaktade i länsanvisningarna. För att vinna ytterligare tid för riksskattenämndens granskningsarbete torde vissa förskjutningar i tidsschemat vara nödvändiga. De­ legationen anser sålunda att riksskattenämndens sammanträde med lands­ kamrerarna och taxeringsintendenterna i länet in. fl. personer bör avhål­ las före den 15 maj och att länsstyrelsens sammanträden med ordförandena i de nya fastighetstaxeringsnämnderna bör hållas senast den 1 augusti. Härigenom skulle vinnas att riksskattenämnden skulle kunna få landskamrerarnas förslag till anvisningarna senast den 5 augusti och alt riksskatte­ nämnden därefter skulle kunna återställa förslagen jämte erinringar senast den 5 september. Utredningen föreslår beträffande de nya fastighetstaxeringsnämndernas arbete att nämnderna skall ha sina preliminära förslag till taxeringsvärden klara den 10 februari och att de skattskyldiga skall in­ komma med sina erinringar senast den 5 mars. Arbetet i fastighetstaxeringsnämnden skall sedan enligt förslaget vara avslutat den 25 mars. Detta innebär att fastighetstaxeringsnämnden knappast får tillräcklig tid att be­ akta de av de skattskyldiga avgivna erinringarna och att verkställa den översyn av de föreslagna taxeringsvärdena, som kan bli en följd härav. Delegationen föreslår därför, att fastighetstaxeringsnämndernas prelimi­ nära beslut om taxeringsvärden skall föreligga färdigt senast den 20 janu­ ari och att de skattskyldiga skall ingiva sina erinringar senast den 25 feb­ ruari. Sistnämnda tidpunkt har valts så all erinringarna över fastighets­ taxeringen icke skall ansluta till tiden för ingivandet av allmän självdekla­ ration. Arbetet i fastighetstaxeringsnämnd skall sedan avslutas senast den

1 april. För närvarande skall ägare eller innehavare av fastighet tillställas underrättelse om fastighetstaxcringsnämnds beslut, i de fall nämnden från­ gått sitt preliminära beslut, före den 15 maj. Avskrift av längderna skall också offentligen framläggas under minst 14 dagar före den 15 maj. Senast

46 Kungl. Maj. ts proposition nr 197 år 1963

den 15 maj skall besvär över fastighetstaxeringsnämnds beslut vara in­ komna till prövningsnämnds kansli. Det är ur de skattskyldigas synpunkt icke tillfredsställande alt utsändandet av underrättelse om fastighetstaxe­ ringsnämnds beslut och framläggandet av längderna praktiskt taget helt ansluter till den tidpunkt, inom vilken besvär skall anföras över fastighets­ taxeringsnämnds beslut. Med hänsyn härtill anser delegationen att besvär över fastighetstaxeringsnämnds beslut skall ingivas till prövningsnämnds kansli senast den 30 juni. Det torde dessutom i praktiken förhålla sig så att taxeringsavdelningarnas personal under tiden från den 15 maj till den

30 juni redan är så ansträngda av det ordinarie prövningsnämndsarbetets avslutande att den icke har möjlighet att under nämnda tid nedlägga något nämnvärt arbete på inkomna besvär till fastighetsprövningsnämnd. Även detta talar för en förskjutning av besvärstiden till den 30 juni. Emellertid torde då också en förskjutning av fastighetsprövningsnämndsarbetets av­ slutande vara nödvändig. Delegationen föreslår därför att arbetet i fastig­ hetsprövningsnämnd skall vara avslutat senast den 30 november.

Delegationen konstaterar slutligen, att det för fastighetstaxeringsarbetet i Stockholm enligt nuvarande bestämmelser gäller andra tidsgränser än för landet i övrigt. Delegationen kan emellertid inte finna, att det råder så speciella förhållanden i Stockholm, att särskilda tidsgränser skulle vara nödvändiga för denna stad. Länsstyrelsen i Blekinge län påpekar, att handläggandet av inkomna erinringar vid ändring av organisationen i enlighet med utredningens för­ slag måste tillmätas långt större betydelse än tidigare, varför nämnden bör erhålla erforderlig tid för detta tidskrävande arbete. Länsstyrelsen anser därför, att tidpunkten för fastställandet av förslag till taxeringsvärden inte bör framflyttas längre än till den 15 januari. Länsstyrelsen i Västmanlands län ifrågasätter, om inte länsstyrelserna bör få någon förlängning av tiden för sina förberedande åtgärder. Tiden mellan det s. k. Stockholmsmötet i slutet av maj och sammanträdet jämlikt

144 § 1 mom. taxeringsförordningen, som skall hållas senast den 20 au­ gusti, är synnerligen påfrestande för landskamreraren och hans medarbe­ tare. Det årliga prövningsnämndsarbetet skall avslutas och personalen har behov av sommarsemester. Tillgången på kvalificerad och användbar per­ sonal är vid små och medelstora länsstyrelser i regel mer eller mindre knapp och denna otillräcklighet gör sig särskilt märkbar i samband med en allmän fastighetstaxering. Länsstyrelsen anser det därför önskvärt, om tiden för länsstyrelsernas förberedelser kunde förlängas med förslagsvis femton dagar eller alltså till den 5 september. Den nya fastighetstaxeringsnämnden skulle ändock få 45 dagar längre tid för sitt arbete än som står till de nuvarande beredningsnämndernas förfogande, därest nämndens arbete tager sin början senast den 15 oktober. Om dessa länsstyrelsens förslag godtages, bör även de tidsgränser, som angives i 144 § 3 mom. och 146 § 1 mom. taxeringsförordningen, förskjutas med 15 dagar. Länsstyrelserna i Östergötlands och Örebro län föreslår att den tidpunkt,

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963 47

då fastighetsprövningsnämndens arbete skall vara avslutat, framflyttas till den 31 oktober. Näringslivets skattedelegation framhåller, att fastighetstaxeringsnäinnderna från början bör upprätthålla god kontakt med de skattskyldiga och på så tidigt stadium som möjligt utsända underrättelser om ifrågasatta taxeringsvärden. Det är därför önskvärt att fastighetstaxeringsnämndernas preliminära beslut fattas så tidigt som möjligt. Den tidpunkt, före vilken preliminära beslut skall ha fattats, torde utan olägenhet kunna sättas något tidigare än vad utredningen förordat eller den 31 januari. Underrättelser till fastighetsägarna bör kunna utsändas senast den 5 februari. Härigenom skulle fastighetsägarna få större möjligheter att göra jämförelser mellan föreslagna taxeringsvärden å olika fastigheter och få bättre tid för ytterli­ gare utredningar. Tjänstemännens centralorganisation anser att den tidsperiod fram till och med den 5 mars, under vilken ägare eller innehavare av fastighet kan av­ giva skriftliga erinringar, är väl kort och förordar, att denna tidsperiod förlänges åtminstone med en vecka.

III. Taxeringsperioden

1. Gällande bestämmelser

Allmän fastighetstaxering skall enligt 12 § 1 mom. kommunalskattelagen ske vart femte år. Jämlikt kungörelsen den 14 december 1962 (nr 656) skall nästa allmänna fastighetstaxering, som ursprungligen skolat verkställas år 1962, i stället äga rum år 1965. Sådan taxering skall därefter äga rum vart femte år. De värden, som fastställts vid allmän fastighetstaxering, får under löpan­ de femårsperiod ändras endast i särskilda fall, som närmare anges i 12 §

2 mom. kommunalskattelagen. Enligt detta lagrum skall nya taxerings­ värden åsättas, därest under löpande taxeringsperiod a) sådant förhållande inträffat, att taxeringsenhet bör uppdelas i flera taxeringsenheter eller flera taxeringsenheter bör sammanslås till en, b) ändring i fastighets beskattningsnatur inträtt, c) fastighet, som förut varit undantagen från skatteplikt, blivit skatte­ pliktig, d) fastighets värde genom eldsvåda, vattenflöde eller annan dylik anled­ ning eller genom nedrivning av byggnad eller skogsavverkning så minskats, att förändringen föranleder en minskning av taxeringsvärdet med minst en femtedel, e) fortsatt bebyggelse skett å fastighet, som vid den tidpunkt, näst före­ gående taxering avsett, ej varit färdigbyggd,

48 Kungl. Maj:ts proposition nr 197 år 1963

f) fastighets värde eljest genom ny-, till- eller ombyggnad så förhöjts, att därav föranledes en ökning av taxeringsvärdet med minst en femtedel. Värde skall i de angivna fallen åsättas efter det allmänna prisläge och de uppskattningsgrunder i övrigt, som tillämpades vid den senaste allmänna fastighetstaxeringen. Formellt sker emellertid taxering av samtliga fastigheter varje år. Den särskilda fastighetstaxering, som äger rum under år, då allmän fastighets­ taxering inte företas, verkställes av de ordinarie taxeringsnämnderna. Där­ vid skall, om inte i 12 § 2 mom. kommunalskattelagen angivna förutsätt­ ningar föreligger, fastigheterna oförändrade upptas till nästföregående års taxeringsvärden. Huvuddelen av de vid en allmän fastighetstaxering åsatta värdena blir därför oförändrade under den period, som ligger mellan två allmänna fastighetstaxeringar.

2. Utredningens förslag

De sakkunniga konstaterar till en början att en allmän fastighetstaxering innebär ett kostsamt och omfattande arbete, som allvarligt inkräktar på inkomsttaxeringen därigenom att den i stor utsträckning tar i anspråk ar­ betskraft, som sysslar med sistnämnda taxering. Känt är också, fortsätter de sakkunniga, att man på åtskilliga länsstyrelser hyser allvarliga farhågor för att den ökade arbetsbelastning, som en allmän fastighetstaxering inne­ bär, inte skall kunna bemästras förrän den pågående uppbyggnaden av taxeringsorganisationen blivit avslutad. Med hänsyn härtill ävensom till den om­ ständigheten att fastighetstaxeringen kan väntas alltmer förlora i betydelse vid en successiv avveckling av fastighetsskatten anser de sakkunniga en för­ längning av taxeringsperioden böra övervägas. Självfallet, framhåller de sakkunniga, skulle en sådan reform medföra vissa olägenheter, dels ur beskattningssynpunkt och dels ur belåningssynpunkt. I tider med fallande penningvärde kommer eftersläpningen av taxe­ ringsvärdena att medföra att garantibeloppen för fastighet och värdeminskningsavdragen för byggnad ävensom inkomsten av en- och tvåfamilj sfastig­ heter blir för lågt beräknade. Denna olägenhet kan dock enligt de sakkun­ niga inte antas ha alltför stor betydelse. Kvar står då den allmänna olägen­ het, som uppkommer därigenom att kreditinstituten vid belåning av fastig­ heter inte har tillräckligt stöd av taxeringsvärdena. Särskilda åtgärder måste då vidtas för att förhindra att klyftan mellan fastigheternas taxeringsvärden och deras allmänna saluvärden blir alltför stor. Möjligheter bör sålunda fin­ nas att under löpande taxeringsperiod genom ett relativt enkelt förfarande åvägabringa en anpassning av taxeringsvärdena till dagsvärdena. Detta bör enligt de sakkunniga lämpligen ske i form av en procentuell omräkning av

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963 49

taxeringsvärdena på grundval av gjorda undersökningar angående prisut­ vecklingen på fastighetsmarknaden efter senaste allmänna fastighetstaxe­ ring. Under angivna förutsättningar anser de sakkunniga sig höra förorda en förlängning av taxeringsperioden till tio år. Omräkning av taxeringsvärdena föreslås skola ske sedan fem år förflutit av löpande taxeringsperiod. En föreskrift angående omräkning anses emel­ lertid inte böra göras ovillkorlig. Om prisnivån på fastighetsmarknaden un­ der den första hälften av tioårsperioden endast undergått smärre föränd­ ringar, kan enligt de sakkunniga en omräkning av taxeringsvärdena inte an­ ses erforderlig. De föreslår därför att såsom villkor för att omräkning skall ske föreskrives att ändring av taxeringsvärdena kan påräknas med minst tio procent. Prisutvecklingen på fastighetsmarknaden kan uppvisa betydande variatio­ ner inom olika delar av landet. Intet hindrar, menar de sakkunniga, att om­ räkning av taxeringsvärdena företas endast inom de delar av landet, där så kan anses påkallat med hänsyn till prisutvecklingen. De sakkunniga före­ slår därför att en förberedande undersökning om prisutvecklingen verkstäl­ les genom riksskattenämndens försorg. Finner riksskattenämnden att om­ räkning kan komma ifråga, skall det slutliga avgörandet, huruvida omräk­ ning verkligen skall ske, tillkomma prövningsnämnderna. Riksskattenämn­ den skall sålunda enligt förslaget endast besluta, om och i vilka län utred­ ning skall ske för utrönande av huruvida förutsättningar för omräkning av taxeringsvärdena föreligger. Beslutet bör, framhåller de sakkunniga, i prin­ cip föregås av samma förberedelser som vid allmän fastighetstaxering äger rum före det s. 1c. Stockholmsmötet. Förslag till procenttal för omräkningen skall upprättas av landskamreraren och insändas till riksskattenämnden. Sedan förslaget återställts med eventuella erinringar, ankommer det på prövningsnämnden att fatta slutlig ståndpunkt i omräkningsfrågan. Prisutvecklingen kan, framhåller de sakkunniga, variera för olika slag av fastigheter. I riksskattenämndens beslut bör därför anges, huruvida utred­ ningen skall avse jordbruksfastighet eller annan fastighet eller bådadera. En ytterligare uppdelning av fastigheterna kan bli nödvändig. Betydande skill­ nader i prisutvecklingen förekommer nämligen även inom ett och samma slag av fastigheter. De sakkunniga föreslår därför att ifråga om jordbruks­ fastigheter omräkningen skall kunna avse enbart värdet å skogsmark och växande skog eller enbart taxeringsvärdet i övrigt eller bådadera. Ifråga om övriga fastigheter föreslås en uppdelning i en- och tvåfamilj sfastigheter, hy­ resfastigheter och industrifastigheter. För att underlätta identifieringen av fastigheterna vid omräkningen föreslår de sakkunniga, att beträffande and­ ra fastigheter än jordbruksfastigheter i fastighctslängden utmärkes, till vil­ ken av de angivna grupperna fastigheten är att hänföra. Därvid kan, tilläg-

4 Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 197

50 Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

ger de sakkunniga, förslagsvis bokstaven V användas för en- och tvåfamilj sfastigheter, bokstaven H för hyresfastigheter och bokstaven I för industri­ fastigheter. Själva omräkningen av taxeringsvärdena skall enligt förslaget verkställas av den lokala skattemyndigheten. Då avsikten med det schablonmässiga omräkningsförfarandet är att åvägabringa en ungefärlig anpassning av taxe­ ringsvärdena till den rådande prisnivån får det, framhåller de sakkunniga, anses ligga i sakens natur att omräkning, som i det enskilda fallet medför endast obetydlig ändring av taxeringsvärdet, inte bör utföras. De sakkunni­ ga föreslår därför, att omräkning ej skall företas, om ändringen inte uppgår till 1 000 kr. Underrättelser om de omräknade taxeringsvärdena skall enligt förslaget utsändas av taxeringsnämnden å för ändamålet fastställda blanketter. Be­ svär skall inte få anföras över prövningsnämndens beslut ifråga om de pro­ centtal, som skall tillämpas vid omräkningen, utan endast över taxerings­ nämndens beslut för att få rättat rena felräkningar. Avslutningsvis framhåller de sakkunniga, att de är medvetna om att vissa anmärkningar kan komma att riktas mot förslaget angående omräkning av taxeringsvärdena. Det kan sålunda med visst fog göras gällande, att fel som begåtts vid en allmän fastighetstaxering kan komma att förstoras genom en procentuell omräkning, att förhållanden, som inträffat under den lö­ pande perioden — även om de är av väsentlig betydelse för en fastighets värde — inte kan beaktas vid omräkningen samt att uppdelningen i olika grupper av annan fastighet kan vålla vissa svårigheter i praktiken. De sak­ kunniga har emellertid ansett dessa olägenheter väl uppvägas av den arbetsoch kostnadsbesparing, som ett omräkningsförfarande i enlighet med för­ slaget skulle innebära. Om förslaget angående omräkning av taxeringsvärdena likväl inte skulle anses kunna läggas till grund för lagstiftning, föreslår de sakkunniga såsom ett alternativ att taxeringsperioden förlänges till åtta år. 3

3. Remissyttrandena

De sakkunnigas förslag om en förlängning av taxeringsperioden till tio år med möjlighet till en procentuell omräkning av taxeringsvärdena sedan fem år av perioden förflutit avstyrkes av det övervägande antalet remiss­ instanser. Framför allt det föreslagna omräkningsförfarandet har blivit fö­ remål för stark kritik. Sålunda anför t. ex. lantbrukets skattedelegation härom bl. a. följande. Gentemot det framlagda förslaget om omräkning efter fem år kan många invändningar göras. Förslaget förutsätter att prisutvecklingen på fastighets­ beståndet eller på vissa grupper av fastighetsbeståndet skulle vara i stort sett enhetlig inom ett län. I verkligheten ser prisutvecklingen emellertid ofta

Kungl. Maj:ts proposition nr 197 år 1963 51

icke ut på det sättet. Vissa delar av ett län kan uppvisa en avsevärd pris­ stegring under det att andra delar av länet på motsvarande fastighetsbestånd visar ringa stegring eller nedgång. Det torde heller icke vara ovanligt att i en tätort prisutvecklingen för annan fastighet blir nedåtgående på grund av att en industri lagts ned eller flyttats, under det att prisutvecklingen visar motsatt tendens på en annan ort på grund av tillkomsten av en ny industri. Även prisutvecklingen på jordbruksfastigheter kan ställa sig väsentligt olika inom ett och samma län. Eftersom omräkningsförfarandet —- såvitt det icke skall innebära en praktiskt taget ny fastighetstaxering — måste vara scha­ blonmässigt med tillämpning av enhetliga procenttal på varje grupp av fas­ tigheter inom ett och samma län, kommer detsamma att medföra att taxe­ ringsvärdena i vissa delar av ett län kan bli helt missvisande. Felaktigheter begångna vid sista allmänna fastighetstaxeringen kommer också att försto­ ras, eftersom systemet icke förutsätter någon som helst individuell prövning eller rättelse av begångna felaktigheter. Man kan också tänka sig att en avse­ värd prisstegring sker i vissa län under de första fem åren av taxeringsperioden, varvid omräkning genomförs det femte året, under det att en pris­ förändring av motsvarande storlek i andra län framträder först på sjätte el­ ler sjunde året. I sistnämnda fall skulle taxeringsvärdena enligt förslaget bli oförändrade under hela perioden. Redan de nu framförda invändningar­ na är av sådan art att metoden med schablonmässigt omräkningsförfarande icke kan förordas. Den statistik, varpå ett sådant omräkningsförfarande skall grundas, torde heller icke vara så representativ för olika områden att det är möjligt eller lämpligt att med stöd härav verkställa en differentiering mellan olika län på sätt utredningen föreslagit. Det torde snarare förhålla sig så att de genomsnittliga värdena för de olika länen visar tämligen likar­ tade tendenser under det att variationen inom enskilda län kan vara stor. Å andra sidan är en annan områdesindelning knappast tänkbar.

Liknande synpunkter anföres av bl. a. riksskattenämnden och flertalet länsstyrelser. Statistiska centralbyrån framhåller, att förslaget förutsätter en utbygg­ nad av fastighetsprisstatistiken, enär denna för närvarande ej omfattar in­ dustrifastigheter och obebyggda områden, vilka enligt förslaget bör vara medtagna i den redovisning, som skall utgöra underlag för den centrala bedömningen av frågan, huruvida en omräkning av taxeringsvärden hör äga rum eller icke. Skogsstyrelsen och styrelsen för skogshögskolan påpekar, att metoden vid skogstaxering är så konstruerad, att vid en procentuell omräkning av taxeringsvärdena procenttalet måste differentieras för olika omkostnadsklasser, vilket ytterligare komplicerar omräkningen. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, som avstyrker förslaget, anser emellertid att det kan vara av intresse att ett generellt omräkningsförfaran­ de enligt den idé, som de sakkunniga framlagt, skall kunna genomföras i modifierad form vid en framtida tidpunkt och tillstyrker därför all eu gruppindelning av annan fastighet i enlighet med det framlagda förslaget åstadkommes redan nu. Att en sådan indelning sker kan vara praktiskt även ur andra synpunkter.

52 Kungl. Maj:is proposition nr 197 år 1963

Länsstyrelsen i Västernorrlands län framhåller, att, ehuru länsstyrelsen avstyrkt det föreslagna omräkningsförfarandet, länsstyrelsen finner sakliga skäl tala för att vid kommande allmänna fastighetstaxering i längden mar­ keras, om fastighet är att anse såsom en- eller tvåfamilj svilla, på vilken vid inkomsttaxeringen bestämmelserna i 24 § 2 mom. kommunalskattelagen är tillämpliga. En kontroll av detta förhållande bör nämligen ske i samband med allmän fastighetstaxering, då taxeringsnämnderna vid den årliga taxe­ ringen ej sällan saknar erforderligt underlag för denna bedömning.

Som tidigare nämnts har de sakkunniga såsom ett alternativ framlagt förslag om en förlängning av taxeringsperioden till åtta år utan något omräkningsförfarande. Beträffande lämpligheten av en sådan förlängning är meningarna delade. Vissa remissinstanser tillstyrker förslaget, medan andra anser att taxeringsperioden även i fortsättningen normalt bör omfatta fem år. Mot en förlängning av taxeringsperioden anses bl. a. tala svårigheten att, särskilt vid taxering av fastigheter uppförda i slutet av perioden, strikt iaktta den prisnivå, som legat till grund för senaste allmänna fastighets­ taxering. Kammarrätten vill, för det fall hittills gällande bestämmelser om allmän fastighetstaxering vart femte år finnes av statsfinansiella och arbetstekniska skäl icke kunna bibehållas, förorda en förlängning av perioden mellan de allmänna fastighetstaxeringarna till sju år. Länsstyrelsen i Södermanlands län anser sex år vara den längsta period, som bör ifrågakomma för att ett taxeringsvärde alltjämt skall kunna tiller­ kännas vitsord exempelvis vid belåning. Länsstyrelsen i Kalmar län delar utredningens uppfattning att en taxeringsperiod på fem år med hänsyn till kostnaderna och den erforderliga arbetsinsatsen för en allmän fastighetstaxering kan vara väl kort. Länssty­ relsen anser emellertid en fixering av taxeringsperiodens längd till visst an­ tal år vara mindre lämplig. Ej heller synes det länsstyrelsen önskvärt att — såsom skett under de senaste decennierna — en till fem år bestämd taxeringsperiod gång på gång frångås. På grund härav vill länsstyrelsen före­ slå, att taxeringsperiodens längd antingen icke fixeras på annat sätt än att bestämmelse utfärdas om att allmän fastighetstaxering skall äga rum under år som Kungl. Maj :t beslutar eller att periodens längd bestämmes till minst fem år och högst tio år och att beslut om allmän fastighetstaxering skall fattas senast viss tidpunkt innan denna skall äga rum. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anser att frågan om förlängning av taxeringsperioden lämpligen bör prövas först när 1970 års allmänna fas­ tighetstaxering förestår. Om vid denna tidpunkt sådana förändringar i pris­ nivån inträffat, att en förlängning av taxeringsperioden utöver föreskrivna fem år då bedömes såsom icke tillrådlig, torde frågan om förlängning få falla.

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963 53

Ej heller näringslivets skattedelegation finner det erforderligt att redan nu ta definitiv ställning till frågan om taxeringsperiodens längd, enär vid en eventuell avveckling av fastighetsbeskattningen såväl frågan om förfa­ randet vid allmän fastighetstaxering som frågan om taxeringsperiodens längd kommer i ett väsentligt ändrat läge och förnyade överväganden då bör äga rum.

IV. Metodiken vid taxering av jordbruksfastighet

1. Gällande bestämmelser

Enligt 9 § kommunalskattelagen skall taxeringsvärde, utom vad avser skogsmark och växande skog, åsättas till det belopp, som prövas utgöra fas­ tighetens värde efter ortens pris, d. v. s. fastighetens allmänna saluvärde. Vad som menas med allmänt saluvärde framgår av anvisningarna till nämn­ da lagrum. Vid taxering av jordbruksfastigheter användes såsom hjälpmedel de en­ hetsvärden, som föreslagits i den ordning 144 § 1 mom. TF anger. Dessa en­ hetsvärden skall beträffande fastigheter i skilda storleksgrupper innefatta värden för ytenhet mark av olika ägoslag, godhetsklasser och brukningsförhållanden under förutsättning av normalt byggnadsbestånd. Det enhetsvärde, som antagits för en viss storleksgrupp, bör i det enskilda fallet jämkas uppåt eller nedåt, om särskilda förhållanden det påkallar. I punkt 2 av an­ visningarna till 9 § kommunalskattelagen anges ett flertal exempel på såda­ na förhållanden, som bör beaktas vid värdesättningen. Enhetsvärdena innefattar således värdet av såväl den öppna jorden som byggnaderna å fastigheten. Eftersom man vid enhetsvärdenas bestämmande utgår från ett normalt byggnadsbestånd, kommer värdena att variera i hu­ vudsak efter åkerarealens storlek. För fastigheter, där värdet av byggna­ derna jämfört med värdet å marken är högt, blir givetvis enhetsvärdena höga men lägre ju större åkerareal fastigheten har. 2

2. Utredningens förslag

De sakkunniga framhåller, att värderingen av de minsta jordbruksfastig­ heterna ofta är komplicerad. Dessa fastigheter har sitt huvudsakliga värde såsom bostad för ägaren. Här är det inte så mycket de rena jordbrukssynpunkterna, såsom driftbyggnadernas och jordens beskaffenhet, brukningslörhållanden och avsättningsmöjligheter m. m., som är bestämmande för marknadsvärdet utan fastmer bostadshusets standard och fastighetens läge. De synpunkter, som i främsta rummet måste beaktas, är sålunda i stort sett desamma som vid värderingen av annan fastighet.

4-f Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 197

54 Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

På grund av angivna förhållanden har, fortsätter de sakkunniga, enhetsvärdena visat sig vara till ingen eller ringa nytta vid taxeringen av mindre jordbruksfastigheter. Man har därför ifråga om dessa fastigheter nödgats använda en annan metod, enligt vilken värden åsatts särskilt för jorden och särskilt för byggnaderna. I vissa norrlandslän, där jordbruken till övervä­ gande del utgöres av små brukningsenheter, har man vid de senaste all­ männa fastighetstaxeringarna tillämpat denna metod beträffande samtliga jordbruksfastigheter. Så har även skett i Västmanlands län, trots att detta län uppvisar det procentuellt största antalet medelstora brukningsenheter. Vid de centrala överläggningarna inför 1957 års allmänna fastighetstaxe­ ring rekommenderades den nu angivna metoden vid taxering av jordbruks­ fastigheter med ringa åkerareal. Enligt vad de sakkunniga inhämtat har re­ kommendationen följts i flertalet län och erfarenheterna av metoden att uppskatta jorden för sig och byggnaderna för sig har genomgående varit go­ da. Bl. a. har framhållits att man genom användandet av denna metod bättre kunnat beakta de för varje fastighet rådande särskilda förhållandena, vil­ ket medfört en större differentiering av taxeringsvärdena och en närmare anknytning till värdena å annan fastighet. De sakkunniga har därför funnit skäl undersöka, om det finns förutsätt­ ningar för en allmän övergång till den nu angivna värderingsmetoden. Av svaren på en rundfråga i ämnet från de sakkunniga till samtliga länsstyrel­ ser framgår, att flertalet länsstyrelser ansåg metoden lämplig vid taxering av mindre jordbruksfastigheter men var mera tveksamma när det gällde de medelstora och större brukningsenheterna. De sakkunniga har därför övervägt att framlägga förslag om tillämpning av metoden vid taxering av jordbruksfastigheter med en åkerareal understigande tio hektar. I allmän­ het anses nämligen numera, framhåller de sakkunniga, att en jordbruksfas­ tighet med mindre åkerareal än tio hektar i regel inte kan ge full försörjning åt en familj enbart genom jordbruket. Dessa fastigheter har sålunda ifråga om öppen jord och byggnader sitt huvudsakliga värde såsom bostad för ägaren och bör i följd härav till denna del värderas efter i princip samma grunder, som tillämpas vid taxering av annan fastighet. De sakkunniga konstaterar att antalet jordbruksfastigheter med en åker­ areal understigande tio hektar utgör inemot två tredjedelar av det totala antalet jordbruksfastigheter i landet och anför vidare.

En begränsning av metodens användning till jordbruksfastigheter med en mindre åkerareal än tio hektar har knappast någon betydelse för norrlandslänen, då jordbruken där till övervägande del består av små brukningsen­ heter. I södra och mellersta Sverige, där antalet jordbruksfastigheter med en åkerareal överstigande tio hektar är relativt stort, skulle däremot en så­ dan begränsning medföra bestämda olägenheter. Man skulle där nödgas använda två olika värderingsmetoder jämsides, vilket knappast kan främja en likformig taxering. Vidare kommer redovisningen av enhetsvärdena i kontrollängden att kompliceras. Enligt vad som för närvarande gäller (144 §

Kungl. Mnj:ts proposition nr 197 år 1963 55

1 mom. tredje stycket TF) skall i enhetsvärdena för olika ägoslag inräknas värdet av byggnaderna å fastigheten. Detta gäller således inte bara åkern utan även övriga ägoslag, såsom tomt och trädgård, kultiverad betesmark m. in. Med bibehållande av denna ordning kan man sålunda i princip inte — såsom i fråga om de mindre jordbruksfastigheterna rekommenderades vid Stockholmsmötet 1956 — låta byggnadsvärdet ingå enbart i enhetsvär­ det för åkerjorden. Även om man godtar ett sådant redovisningssätt, blir dock en jämförelse fastigheterna emellan genom enhetsvärdena utan större värde, eftersom byggnadsvärdet måste slå igenom olika starkt vid olika arealstorlekar. Så t. ex. medför ett byggnadsbestånd värt 20 000 kr. på en fastighet om 2 hektar åker ett hektarvärde av 10 000 kr. — i detta samman­ hang bortser vi från värdet å själva jorden — medan samma byggnadsbe­ stånd på en fastighet om 10 hektar åker föranleder ett hektarvärde av 2 000 kr. Det säger sig självt att en jämförelse mellan två sådana hektarvärden är utan mening. En annan olägenhet är att man vid förandet av kontrollängden med hänsyn till de stora variationerna ifråga om byggnadsbeståndet måste använda sig av ett stort antal kolumner för olika enhetsvärden. Exempel fin­ nes på att man varit nödsakad att genom delning av kolumnerna öka anta­ let kolumner till tjugo eller ännu flera. Någon förbättring skulle kunna vin­ nas genom att man i fråga om de mindre jordbruksfastigheterna redovisade åkerjorden som obebyggd. Möjlighet till jämförelse av hektarvärden för dessa fastigheter skulle föreligga och antalet erforderliga kolumner skulle väsentligt minska. Man skulle emellertid då — åtminstone i södra och mel­ lersta Sverige — nödgas arbeta med två slags enhetsvärden, det ena avseen­ de enbart värdet av åkerjorden och det andra innefattande värdet av såväl åkerjord som byggnader. Detta måste självfallet försvåra en jämförelse av taxeringsutfallet.

En tillämpning av skilda värderingsmetoder för å ena sidan jordbruks­ fastigheter med en åkerareal understigande tio hektar och å andra sidan övriga jordbruksfastigheter skulle således enligt de sakkunnigas uppfatt­ ning medföra väsentliga nackdelar. De har därför efter hand inriktat sig på att undersöka möjligheterna av en total övergång till metoden att värdera jorden för sig och byggnaderna för sig. Då skulle, anför de sakkunniga, de av dem påtalade svårigheterna vid förandet av kontrollängden bortfalla. Om värdet av byggnaderna redovisades särskilt, skulle man erhålla enhetliga enhetsvärden avseende enbart åkerjorden utan byggnader. Härigenom skulle en jämförelse av såväl de enskilda taxeringarna som taxeringsutfallet i stort väsentligt underlättas. Redovisas i kontrollängden också byggnadsvär­ det särskilt kan under taxeringsarbetets gång direkt jämförelse av bygg­ nadsvärden ske. Bortsett från fördelarna vid förandet av kontrollängden skulle, framhåller de sakkunniga, en total övergång till den nya metoden medföra att värde­ ringen av samtliga jordbruksfastigheter kunde ske efter eu och samma me­ tod, vilket enligt de sakkunnigas mening måste innebära en betydande lätt­ nad för nämnderna. Att en fullt tillfredsställande lösning av åkerjordens värdesättning vid taxering av jordbruksfastigheter av olika storlek inte kan ernås med mind­

56 Kungl. Maj. ts proposition nr 197 år 1963

re värdet av jord och byggnader på något sätt renodlas ävensom att meto­ den med särvärdering av jord och byggnader medger en större differentie­ ring av taxeringsvärdena framgår, menar de sakkunniga, av de uttalanden som gjorts i samband med undersökningarna om taxeringsutfallet beträf­ fande 1952 och 1957 års allmänna fastighetstaxeringar (SOU 1956: 57 och 1963:14). Vidare har, framhåller de sakkunniga, vid samråd med den särskilda sek­ tion inom skattelagssakkunniga, som har till uppdrag att utreda vissa spörsmål rörande inkomstberäkningen i förvärvskällan jordbruksfastighet framkommit, att den nu tillämpade schablonmässiga avskrivningen å drifts­ byggnaderna med en procent av det taxerade jordbruksvärdet inte kan för­ väntas ge ett tillräckligt avdrag vid konstant penningvärde samt att kommu­ nalskattelagens förutsättning att anskaffningsvärdet för byggnaderna en­ dast uppgår till två tredjedelar av jordbruksvärdet synbarligen inte är håll­ bar. Man kan sålunda konstatera, anför de sakkunniga, att en redovisning av byggnadsvärdet är den enda tillfredsställande utgångspunkten för ett värdeminskningsavdrag å byggnaderna. De sakkunniga har sålunda funnit övervägande skäl tala för en total över­ gång till metoden att värdera jorden för sig och byggnaderna för sig och föreslår, att byggnadsvärdet i kontrollängd och fastighetslängd redovisas i särskild kolumn såsom ett i jordbruksvärdet ingående delvärde. Avslutningsvis berör de sakkunniga de följder, som ett genomförande av förslaget skulle få ifråga om beräkningen av boställsräntan enligt klockarboställslagen (SFS 1938: 732) och tillämpningsföreskrifterna till denna (SFS 1939: 173). De sakkunniga antyder olika sätt att lösa problemet men förklarar, att de inte ansett det ingå i deras uppdrag att framlägga förslag till författningsändringar ifråga om nämnda lag och föreskrifter. 3

3. Remissyttrandena

Förslaget att vid taxering av jordbruksfastighet övergå till värdering av jord och byggnader var för sig tillstyrkes av bl. a. riksskattenämnden samt länsstyrelserna i Stockholms, Blekinge och Västernorrlands län. Sistnämn­ da länsstyrelse anför följande. Länsstyrelsen har haft goda erfarenheter av den vid 1957 års allmänna fastighetstaxering tillämpade metoden att värdera byggnaderna för sig och jorden för sig. Visserligen rekommenderades metoden allenast för fastig­ heter med en åkerareal, understigande 20 hektar. I praktiken synes emel­ lertid metoden, om än icke de rekommenderade normalvärdena, ha begag­ nats även vid taxering av större fastigheter. Såsom anvisningarna utforma­ des i detta län bidrog metoden i hög grad till att den eftersträvade taxeringsnivån för jordbruksfastigheter nåddes. För en bedömning av metodens användbarhet i de stora jordbruksdistrik­ ten i södra och mellersta Sverige är det av väsentlig betydelse, hur reglerna

Kungl. Maj.ts proposition nr 7.97 år 1963 57

åtminstone i stora drag utformas. Utredningen har icke ens antytt hur den tänkt sig, att värderingen skall tillgå. I detta län utarbetades vid 1957 års allmänna fastighetstaxering riktvärden med utgångspunkt från ett tänkt enhetsvärde på »medelfastigheten». Hektarpriset för obebyggd åkerjord be­ stämdes med ledning av kända priser, varefter det åstundade värdet å me­ delfastighetens byggnadsbestånd erhölls. Länsstyrelsen föreställer sig, att detta tillvägagångssätt är mindre väl lämpat vid värdesättningen av bygg­ nader på stora jordbruksenheter. Emellertid finnes anledning antaga, att anvisandet av skilda värden å byggnader och åkerjord skall kunna ske med åtminstone samma sakliga underlag som tidigare anvisade enhetsvärden för åkerjord med byggnader. Länsstyrelsen tillstyrker därför utredningens för­ slag i denna del.

Flertalet remissinstanser uttalar dock stor tveksamhet ifråga om den fö­ reslagna värderingsmetodens lämplighet vid taxering av medelstora och större jordbruksfastigheter. Då man i allmänhet saknar erfarenhet av me­ toden, åtminstone när det gäller de större jordbruken, och då i förslaget inte angivits de grunder, efter vilka byggnadsvärdet skall bestämmas, anses det inte möjligt att nu bedöma hur metoden skulle utfalla i praktiken. Där­ jämte befaras att värderingsförfarandet blir mera komplicerat. Sålunda an­ för t. ex. länsstyrelsen i Östergötlands län följande. Metoden att vid taxering av jordbruksfastighet taxera jord och byggnader var för sig har icke tillämpats i detta län, varför länsstyrelsen saknar när­ mare erfarenhet av detta värderingsförfarande. Länsstyrelsen finner emel­ lertid detta system kunna vara tillämpligt då det gäller mindre brukningsenheter, där bostadshuset är den dominerande byggnaden och det ur värderingssynpunkt kan anses angeläget att närmare anknyta till värdena för an­ nan fastighet. Då det gäller jordbruksfastigheter med betydande areal åker­ mark, vilka finnas särskilt å slättbygderna här i länet, är länsstyrelsen dock tveksam huruvida nu ifrågavarande metod kan vara den lämpliga. För dessa fastigheter ha byggnaderna med bortseende från sådana för bostadsändamål ett helt annat samband med jorden och jordbruksdriften än då det gäller mindre brukningsenheter. Det torde även enligt länsstyrelsens mening kun­ na befaras att den av utredningen förordade metoden skulle innebära en icke oväsentlig utökning av taxeringsarbetet och göra detta mera komplice­ rat, särskilt då det gäller större gårdar med betydande och i många fall högst varierande byggnadsbestånd. Då utredningen icke närmare gått in på eller lämnat förslag till huru värderingen av byggnaderna skulle äga rum, kan länsstyrelsen icke närmare uttala sig om huru det av utredningen före­ slagna systemet skulle komma att utfalla i praktiken. Enligt länsstyrelsens mening är det uppenbart att en allmän övergång till sagda system icke bör ske utan att eu utredning verkställes, som närmare belyser verkningarna av detsamma, då det gäller taxering av de större jordbruksfastigheterna. Provtaxering eller ytterligare utredning för utrönande av den föreslagna värderingsmetodens för- och nackdelar förordas jämväl av bl. a. länsstyrel­ serna i Södermanlands, Jönköpings, Gotlands, Göteborgs och Bohus samt Jämtlands lön. Kammarrätten finner sig på anförda skäl — i vart fall icke utan alt genom

58 Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

provtaxeringar eller på annat sätt erforderligt material erhållits för bedöm­ ningen — icke kunna tillstyrka de sakkunnigas förslag att vid taxering av större jordbruksfastigheter tillämpa metoden att särskilt för sig uppskatta värdet av byggnader och jord. Kammarrätten anför vidare.

Vad beträffar mindre jordbruksfastigheter synes enighet råda om att me­ toden att särskilt värdera byggnaderna slagit väl ut vid den senaste allmän­ na fastighetstaxeringen, varför anledning torde saknas att beträffande dessa fastigheter frångå metoden. Några olägenheter av att, då ett värde å byggna­ der ändå beräknas, införa detta värde i kontrollängder och taxeringslängder torde icke föreligga. En annan fråga är, om det sålunda redovisade värdet å byggnader lämpligen bör läggas till grund vid beräkning av värdeminskningsavdrag för byggnader. I denna fråga finner sig kammarrätten — med hänsyn till att kammarrätten har att inom en snar framtid avgiva yttrande rörande skattelagssakkunnigas betänkande med förslag till ändrade bestäm­ melser om avdrag för värdeminskning å jordbrukets driftbyggnader — icke nu böra taga definitiv ståndpunkt. Av vad ovan anförts framgår, att kammarrätten finner hinder icke möta att tillämpa olika värderingsprinciper för mindre och för större jordbruks­ fastigheter. Den främsta olägenheten härmed torde vara svårigheten att draga en gräns mellan dessa båda kategorier. Allmänt har använts metoden att göra en sådan gränsdragning efter fastigheternas areal. Förhållandena i olika delar av landet torde emellertid vara så varierande att det torde vara svårt att centralt bestämma begreppet »ringa åkerareal». Denna bestämning torde såsom hittills få överlåtas åt prövningsnämnderna i länen.

Länsstyrelsen i Malmöhus län säger sig visserligen vara väl medveten om vissa av de av de sakkunniga angivna fördelarna med en total övergång till särvärdering av jord och byggnader å jordbruksfastighet men understryker att även mycket starka skäl kan anföras mot ett sådant system, främst be­ träffande byggnadsvärdenas funktion såsom avskrivningsunderlag. Länssty­ relsen hänvisar till vad som härutinnan anförts i en av särskild sektion inom skattelagssakkunniga den It mars 1963 avgiven promemoria med för­ slag till ändrade bestämmelser om avdrag för värdeminskning å jordbrukets driftsbyggnader. Även om en allmän övergång till åsättande av särskilda byggnadsvärden å jordbruksfastighet i samband med fastighetstaxering för att tjäna som underlag vid inkomsttaxeringen inte kan anses vara en fram­ komlig väg för att lösa frågan om ett mera rättvisande avskrivningsunderlag för byggnader å jordbruksfastighet, anser länsstyrelsen det vara möjligt att i mera begränsad omfattning särskilja ett individualiserat byggnadsavskrivningsunderlag vid fastighetstaxeringen. I den mån metoden med särskilt byggnadsvärde kommer till användning för mindre jordbruksfastigheter, vil­ kas värde huvudsakligen ligger i byggnader och å vilka ägarens bostadsfas­ tighet utgör det dominerande ekonomiska värdet, föreligger enligt länssty­ relsens mening skäl att låta detta värde utgöra schablonmässigt avskriv­ ningsunderlag. Länsstyrelsen i Skaraborgs län avstyrker utredningens förslag beträffan-

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963 59

de metoden för värdering av jordbruksfastighet. Länsstyrelsen framhåller bl. a. att, om skattelagssakkunnigas förslag till ändrade bestämmelser om avdrag för värdeminskning å jordbrukets driftsbyggnader vinner gehör, sär­ skilda byggnadsvärden vid fastighetstaxeringen torde sakna större betydel­ se. Ett tungt vägande argument för metoden att uppskatta jorden för sig och byggnaderna för sig skulle då helt bortfalla. Stiftsnämnderna i Lund och Göteborg konstaterar att, därest utredning­ ens förslag om att enhetsvärdena skall avse jorden i obebyggt skick genom­ föres, boställsräntorna kommer att minska i storlek. Av de alternativ till lös­ ning av detta speciella problem, som antytts av de sakkunniga, finner nämn­ derna det mest ändamålsenliga vara att fastställa nytt boställskapital pa grundval av de nya enhetsvärdena.

V. Utformningen av fastighetslängden m. m.

1 . Utredningens förslag

I syfte bl. a. att förenkla längdföringen vid allmän fastighetstaxering fö­ reslår de sakkunniga vissa ändringar ifråga om redovisningen i fastighets­ längden av antalet ägoslag m. m.

I den fastighetslängd, som f. n. användes vid allmän fastighetstaxering, skall ifråga om jordbruksfastighet anges, huru arealen fördelar sig på föl­ jande ägoslag, nämligen åker, tomt och trädgård, kultiverad betesmark, na­ turlig äng, skogsmark och övrig mark. De sakkunniga framhåller att tomt och trädgård, å ena sidan, och åker, å den andra, enligt vad som framgår av utredningarna om taxeringsutfallet från tidigare fastighetstaxeringar åsatts praktiskt taget samma värde per hektar. Dessa ägoslag synes därför utan olägenhet kunna bli föremål för ge­ mensam värdering och de sakkunniga föreslår med åberopande härav, att ägoslagen i fastighetslängden sammanföres i en kolumn. Vidare föreslår de sakkunniga, att — enär den något oklara gränsdrag­ ningen mellan kultiverad betesmark och naturlig äng torde ha lett till en viss godtycklighet vid bedömandet av vad som skall hänföras till det ena eller det andra ägoslaget — de båda ägoslagen sammanföres i en kolumn under beteckningen ängsmark.

Vid taxering av annan fastighet skall jämlikt 10 § kommunalskattelagen, i den mån förhållandena därtill föranleder, redovisas särskilt parkvärde. Med parkvärde förstås enligt sagda lagrum det värde, som fastigheten äger utöver markvärdet och byggnadsvärdet på grund av därå befintliga träd,

60 Kungl. Maj:ts proposition nr 197 år 1963

trädgårdsanläggningar och dylikt. Enligt anvisningarna till 10 § förekom­ mer parkvärde endast undantagsvis. I allmänhet, påpekas det, lärer å fastig­ het, som skall taxeras såsom annan fastighet, mera sällan förekomma väx­ ande träd eller anläggning, som ej är att hänföra till byggnad, av den bety­ denhet, att fastighetens värde i allmänna marknaden därigenom i någon vä­ sentligare grad påverkas. Vid 1957 års allmänna fastighetstaxering åsattes särskilda parkvärden endast i c:a 700 fall sammanlagt för hela landet. De sakkunniga ifrågasät­ ter dessutom, om inte parkvärde felaktigt åsatts i många av dessa fall. Med hänsyn till det ringa antalet åsatta parkvärden ävensom till de sannolikt många felbedömningarna föreslår de sakkunniga, att begreppet parkvärde utmönstras och att värdet å ifrågavarande förmån i stället inräknas i mark­ värdet.

De nuvarande fastighetslängderna upptager på varje rad kolumner för så­ väl jordbruksfastighet som annan fastighet. Härigenom blir kolumnerna i genomsnitt endast utnyttjade till femtio procent. De sakkunniga har över­ vägt, huruvida inte jordbruksfastighet och annan fastighet borde redovisas i skilda längder. Genom att kolumnerna då kunde till fullo utnyttjas skulle betydande besparingar av papper och framför allt arkivutrymmen vinnas. De sakkunniga har emellertid inte ansett sig böra framlägga något förslag härutinnan, då längderna kan väntas bli helt omarbetade i samband med att datamaskiner börjar användas för folkbokföring och uppbörd. I ett hänseende anser emellertid de sakkunniga en viss förenkling kunna ske utan större svårighet. Med hänsyn till den inbesparing av utrymmena i fastighetslängden, som skulle vinnas genom den föreslagna utmönstringen av begreppet parkvärde, borde det vara möjligt att med någon jämkning av bredden på övriga kolumner trycka särskilda längder för annan fastighet, varvid redovisningen inte skulle behöva ske över ett helt uppslag utan en­ bart över en sida. Detta skulle, påpekar de sakkunniga, utan vidare kunna genomföras, om fastigheterna såsom vid 1957 års allmänna fastighetstaxe­ ring redovisas i längder med tvärformat. De sakkunniga ifrågasätter därför, om inte redan vid den förestående allmänna fastighetstaxeringen borde till­ handahållas blanketter upptagande enbart annan fastighet och avsedda att användas i sådana distrikt, där endast dylika fastigheter förekommer, d. v. s. främst i de centrala delarna av städerna. 2

2. Remissyttrandena

De föreslagna ändringarna ifråga om redovisningen i fastighetslängden av ägoslag m. m. har av flertalet remissinstanser lämnats utan erinran. På några punkter har dock gjorts vissa invändningar. Sålunda anför länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län i anledning av för-

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963 61

slaget om sammanförande av åker med tomt och trädgård, att gårdstomten icke sällan består av berg eller liknande ofruktbar mark och att därför i ko­ lumnen för åker redovisad areal framdeles icke kommer att utvisa uteslu­ tande odlingsbar mark. Då denna arealredovisning torde åberopas i statis­ tiska sammanhang, framkommer alltså arealmässigt en felkälla genom att tomt och trädgård sammanslås med åker. Lantbruksstyrelsen avstyrker förslaget om sammanförandet av åker med tomt och trädgård. Styrelsen framhåller, att en gemensam redovisning av de båda ägoslagen skulle ge en missvisande bild av åkerarealens storlek, vilket kunde få en viss betydelse i olika sammanhang, t. ex. vid prövningen av huruvida och till vilka belopp arealtillägg skall utgå enligt kungörelsen den 28 maj 1959 (nr 256) om arealtillägg m. m. Riksskattenämnden och några länsstyrelser förordar, att begreppet »ängs­ mark» utbytes mot termen »kultiverad betesmark och naturlig äng». Nämn­ den föreslår vidare, att uttrycklig föreskrift införes, att arealen ej skall redovisas i mindre enheter än hela eller halva hektar. Slutligen anser nämn­ den, att förslaget om särskilda längdformulär upptagande enbart annan fastighet inte bör genomföras i avbidan på införandet av ADB-maskiner för längdföring. Denna uppfattning kommer också till uttryck i yttrandet från länsstyrelsen i Örebro län.

VI. Departementschefen

b rågan om en förenkling av formerna för den fastighetsvärdering, som för närvarande sker vid de allmänna fastighetstaxeringarna, har varit ak­ tuell i olika sammanhang. Såsom av den föregående redogörelsen framgår kräver dessa fastighetstaxeringar en omfattande organisation. Denna in­ kräktar i personalhänseende på arbetet med de årliga taxeringarna för in­ komst och förmögenhet. Även kostnadssynpunkten bör beaktas i detta sammanhang. Å andra sidan tår betydelsen av en genom det allmännas försorg genom­ förd fastighetsvärdering icke underskattas. Bortsett från garantibeskatt­ ningen av fastighet har fastigheternas taxeringsvärden betydelse i olika hän­ seenden. Vid inkomstbeskattningen ligger dessa värden t. ex. till grund för beräkning av inkomsten av en- och tvåfamilj sfastigheter samt för avdrag för värdeminskning av byggnader och skog. Vidare må nämnas skogsvårdsavgiften, förmögenhets-, arvs- och gåvobeskattningen samt faslighetskreditgivningen som områden, där man är beroende av den värdering som får sitt uttryck i taxeringsvärdena. En noggrant utförd fastighetsvärdering synes därför ofrånkomlig. Det är emellertid angeläget att alla möjligheter till förenklingar och besparingar iakttas, utan att intresset av en riktig fastighetsvärdering eftersättes. Det förslag till ändringar av bestämmelserna om förfarandet vid allmän

62 Kungl. Maj:ts proposition nr 197 år 1963

fastighetstaxering m. m., som framlagts av 1961 års fastighetstaxeringsutredning, innebär ifråga om taxeringsorganisationen, att en särskild or­ ganisation för allmän fastighetstaxering skall bibehållas men att de dubbla nämnderna i första instans på landsbygden (beredningsnämnd och fastighetstaxeringsnämnd) ersättes av en enda nämnd, på sätt redan gäller för städer. Taxeringsperioden, som enligt nuvarande bestämmelser normalt om­ fattar fem år, föreslås bliva förlängd till tio år med möjlighet till procentuell omräkning av taxeringsvärdena sedan fem år av perioden förtlutit. Alter­ nativt föreslås att taxeringsperioden skall förlängas till åtta år. Vidare fö­ reslås en ändrad metodik vid taxering av jordbruksfastighet, innebärande att byggnaderna skall uppskattas för sig och åsättas särskilda värden samt att de enhetsvärden, som utnyttjas vid taxeringen och som hittills inne­ fattat värdet av såväl byggnader som jord, skall avse enbart värdet av jor­ den. Slutligen föreslår de sakkunniga vissa mindre ändringar ifråga om re­ dovisningen av olika ägoslag i fastighetslängden.

Vad först beträffar taxeringsorganisationen har flertalet re­ missinstanser i princip förordat de sakkunnigas förslag om införandet av ett ennämndssystem i första instans jämväl på landet, d. v. s. en sammanslag­ ning av de nuvarande berednings- och fastighetstaxeringsnämnderna till en nämnd. Dock har i en del yttranden förutsatts att de nya nämnderna där­ vid erhåller annan sammansättning än den, som föreslagits av de sakkun­ niga. De remissinstanser, som avstyrkt förslaget om slopande av beredningsnämnderna, hyser genomgående den uppfattningen, att det töreslagna ennämndssystemet innebär risker för ett försämrat taxeringsresultat. Den kontroll och översyn av fastighetstaxeringsnämndernas arbete, som enligt förslaget skall åvila de lokala skattemyndigheterna, anses inte utgöra till­ räcklig garanti för en jämn och likformig taxering. Frän länsstyrelsehåll vitsordas allmänt att de i fastiglietstaxeringsarbetet engagerade beskattningsnämnderna arbetar under pressande tidsnöd. Den individuella prövning av beredningsnämndernas förslag till taxeringsvär­ den, som det enligt nuvarande bestämmelser åligger fastighetstaxerings­ nämnderna att företa, har uppenbarligen kunnat medhinnas endast i be­ gränsad utsträckning. Några länsstyrelser uppger, att fastighetstaxerings­ nämndernas arbete ej sällan inskränkt sig till behandling av inkomna erinringar mot beredningsnämndernas förslag. Om så mera allmänt är fal­ let, kan det ifrågasättas om ett system med två nämnder har någon upp­ gift att fylla. Den huvudsakliga invändning, som under remissbehandlingen riktats mot den föreslagna taxeringsorganisationen på landsbygden, är att den skulle äventyra jämnheten och likformigheten i taxeringarna. Inte minst den av de sakkunniga föreslagna sammansättningen av de nya nämnderna

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963 63

anses innebära risker för dominerande fastighetsägareinflytande. Kritiken får i denna del anses ha visst fog. De sakkunniga föreslår nämligen att de två av landstingets förvaltningsut­ skott valda ledamöter, som ingår i de nuvarande fastighetstaxeringsnämnderna på landet, i de nya nämnderna skall ersättas med kommunvalda le­ damöter. Enligt förslaget skall sålunda fastighetstaxeringsnämnd på lan­ det bestå av ordförande och ytterligare sex ledamöter, varav länsstyrelsen skall ha att utse ordförande och en ledamot samt fullmäktige i kommunen övriga fem ledamöter. Såsom bl. a. riksskattenämnden påpekat skulle detta innebära påtaglig dominans för de kommunvalda ledamöterna och därmed i många fall även för fastighetsägarnas intresse av låga taxeringsvärden. Riksskattenämnden föreslår därför, att nämnderna sammansätts av ordfö­ rande och ytterligare fyra ledamöter och att ordföranden och en ledamot ut­ ses av länsstyrelsen, en ledamot av landstinget och två ledamöter av kom­ munen. Det är självfallet av största vikt för ernående av riktiga taxeringsvärden att arbetet i första instans får bedrivas utan tidsnöd. Det torde emellertid inte vara möjligt att inom ramen för det nuvarande systemet med två nämnder vinna ytterligare lid, i varje fall inte i sådan utsträckning, att nämnderna därigenom skulle erhålla någon nämnvärd lättnad. Det faller sig då naturligt att undersöka möjligheterna att för landsbygdens del över­ gå till samma system som i städerna, d. v. s. att anförtro fastighetstaxeringsarbetet i första instans åt en enda nämnd. En sådan reform skulle otvi­ velaktigt möjliggöra ett mera effektivt utnyttjande av den tid, som nu står berednings- och fastighetstaxeringsnämnderna till buds. Bättre betingelser skulle skapas för mera noggrann genomgång av taxeringsmaterialet och ökade möjligheter skulle finnas att besiktiga fastigheterna, allt till from­ ma för en riktig avvägning av taxeringsvärdena. Det nuvarande tvånämndssystemet på landsbygden infördes år 1921 för att motverka konstaterad ojämnhet vid taxering av jordbruksfastighet. Erfarenheterna från taxeringarna före år 1922 kan emellertid knappast längre åberopas till stöd för tvånämndssystemets bibehållande. Helt andra möjligheter föreligger nu att taxera jordbruksfastigheter på ett tillfredsstäl­ lande sätt. I motsats till vad som gällde före år 1922 sker fastighetstaxe­ ringen numera av särskilda nämnder, som uteslutande sysslar med detta arbete. Långt utförligare uppgifter om fastigheterna föreligger nu genom tastighetsdeklarationer och kontrollmaterial. Förberedelserna till fastig­ hetstaxeringarna är betydligt omsorgsfullare än tidigare, då motsvarighet till det s. k. Stockholmsmötet, skogsvärderingsinstruktionen och riksskatte­ nämndens samordnande verksamhet inte fanns. Genom den »kontrollängd» som förs över taxeringarna kan slutligen taxeringsarbetet numera fortlöpan­ de följas och övervakas. Härtill kommer, att den nuvarande skiljaktigheten i nämndorganisatio­

64 Kangl. Maj. ts proposition nr 197 år 1963

nen mellan stad och land knappast i dag framstår som rationell. Genom inkorporeringar omfattar städer numera otta även stora områden av ren landsbygdskaraktär. I dessa områden tillämpas det för städerna gällande ennämndssystemet utan att några påtagliga olägenheter kunnat förmärkas. Som en följd av pågående och väntade kommunsammanslagningar kommer ytterligare högst betydande landsbygdsområden att införlivas med städer. De ändrade förhållandena talar enligt min mening för en i princip enhet­ lig organisation i första instans för fastighetstaxering i stad och i lands­ kommuner. Att införa tvånämndssystem i städerna synes mig icke böra ifrågakomma. En sådan ändring skulle strida mot strävandena att för­ enkla och förbilliga taxeringsarbetet. Jag vill i stället törorda, att på sätt utredningen föreslagit beredningsnämnderna på landet slopas och att fastighetstaxeringsnämnderna även i landskommunerna utför hela taxerings­ arbetet i första instans. Givetvis leder detta till att fastighetstaxeringsdistrikten omformas efter de utvidgade arbetsuppgifter dessa nämnder får. För att säkra jämnhet och objektivitet i taxeringsarbetet synes man kunna lita till dels ändring av nämndernas sammansättning och dels särskilda befattningshavare med uppgift att följa taxeringsarbetet. Ifråga om sammansättningen av fastighetstaxeringsnämnd på landet kan jag i princip ansluta mig till riksskattenämndens förslag, som innebär att ordförande och en ledamot utses av länsstyrelsen, en ledamot av lands­ tinget och två ledamöter av kommunen. Emellertid kan det, särskilt i stora kommuner eller i kommuner med speciella fastighetsförhållanden, finnas behov av ett större antal ledamöter för att tillförsäkra nämnderna erfor­ derlig ortskännedom. Enligt min mening bör det därför finnas möjligheter för länsstyrelsen att, därest med hänsyn till fastighetstaxeringsdistriktets utsträckning eller eljest så finnes påkallat förordna, att antalet landstingsvalda och kommunvalda ledamöter i stället skall vara två respektive tre. För beslutförhet hos fastighetstaxeringsnämnd på landet bör krävas att förutom ordföranden en landstingsvald och en kommunvald ledamot är till­ städes. Emot utredningens förslag att ålägga de lokala skattemyndigheterna att verka för samordning av arbetet med fastighetstaxeringen kan vägande skäl anföras. Visserligen kan dessa myndigheter i och för sig i allmänhet anta­ gas vara lämpliga för uppgiften, men speciella skäl för annat personval kan dock föreligga. Vissa häradsskrivare kan således med tanke på sina ordina­ rie arbetsuppgifter vilja undandra sig den ytterligare arbetsbelastning ett sådant uppdrag innebär. Andra åter kan böra i första hand ifrågakomma som ordförande i fastighetstaxeringsnämnd. Det synes därför i stället få ankomma på länsstyrelsen att i varje särskilt fall förordna den person, som anses lämpligast. Denne samordnare, som lämpligen kan benämnas fastighetstaxeringsombud, bör genom deltagande i sammanträden i fastighetstaxeringsnämnderna inom sitt verksamhetsområde, vilket bör omfatta flera

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963 65

fastighetstaxeringsdistrikt, följa taxeringsarbetet och i erforderlig utsträck­ ning lämna anvisningar för arbetets bedrivande ävensom i övrigt verka för en jämn och likformig taxering. Vidare bör han fortlöpande hålla taxeringsintendenten underrättad om arbetets fortskridande. I detta sammanhang vill jag även understryka betydelsen av att tillbörlig uppmärksamhet ägnas åt taxeringen av annan fastighet. Till denna grupp av fastigheter är nämligen värdemässigt den helt övervägande delen av lan­ dets fastighetsbestånd att hänföra. Det torde därför finnas anledning att, bortsett från det förut nämnda förhållandet att stora landsbygdsområden ingår i vissa städer, en övervakning och samordning av fastighetstaxeringsarbetet kommer till stånd i stad. Systemet med fastighetstaxeringsombud synes därför böra omfatta även städerna.

En sammanslagning av berednings- och fastighetstaxeringsnämnderna på landet till en nämnd föranleder vissa justeringar av nu gällande tids­ schema för arbetet med allmän fastighetstaxering. I detta hänseende fö­ reslår de sakkunniga i huvudsak följande. Fastighetstaxeringsnämndens ar­ bete bör, utom vad avser Stockholm, taga sin början senast den 1 oktober året näst före taxeringsåret. De preliminära besluten skall föreligga färdiga senast den 10 februari under taxeringsåret och underrättelser om de preli­ minärt upptagna taxeringsvärdena tillsändas fastighetsägarna senast den 15 februari. Erinringar mot förslagen skall avgivas senast den 5 mars. Fastig­ hetstaxeringsnämndens arbete skall — liksom hittills — vara avslutat i lä­ nen senast den 25 mars och i Stockholm senast den 15 juni. — Ifråga om de förberedande åtgärderna ävensom beträffande fastighetsprövningsnämndens arbete föreslår de sakkunniga inte någon ändring i nu gällande tidsbestäm­ melser. Den tid, som står till länsstyrelsernas förfogande för utarbetande av för­ slag till anvisningar, nämligen mellan det s. k. Stockholmsmötet i slutet av maj och det förberedande sammanträde inför landskamreraren, som skall hållas senast den 20 augusti, anses av bl. a. länsstyrelsen i Västmanlands län vara otillräcklig. Länsstyrelsen finner det önskvärt att tiden förlänges med 15 dagar eller till den 5 september. Det skulle emellertid då bli nödvän­ digt alt göra eu motsvarande förskjutning av den tidpunkt, då arbetet i fastighetstaxeringsnämnden skall påbörjas, vilket jag inte anser tillrådligt. För att bereda riksskattenämnden ökad tid för granskning av förslagen till anvisningar torde i stället sammanträdet inför landskamreraren böra hållas senast den 15 augusti. Emellertid bör det vara möjligt alt ge länsstyrelser­ na ökad tid för utarbetande av förslag till anvisningar genom att flylta tid­ punkten för Stockholmsmötet till senast den 15 maj. Detta förutsätter alt skogshögskolan, som numera övertagit statens skogsforskningsinstituts ar­ betsuppgifter, fastställer de centrala skogstaxeringsanvisningarna senast den

15 april (f. n. 1 maj) och att skogsstyrelsen senast vid samma tidpunkt läm­ nar länsstyrelserna uppgifter om virkcspriser m. m.

66 Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

Under remissbehandlingen har vidare uttalats önskemål att längre tid beredes såväl fastighetsägarna för att avgiva erinringar mot de preliminära besluten som fastighetstaxeringsnämnderna för att taga ställning till in­ komna erinringar. För att tillgodose dessa önskemål förordar jag, att tid­ punkten, då de preliminära besluten senast skall föreligga färdiga, faststäl­ les till den 25 januari och att underrättelser om de preliminärt åsatta taxe­ ringsvärdena skall tillställas fastighetsägarna senast den 31 januari. Erin­ ringar mot de preliminära besluten bör då vara inkomna senast den 25 feb­ ruari, varefter fastighetstaxeringsnämnderna har en månad på sig att be­ handla dessa erinringar. Även om genomförandet av förut angivna åtgärder kan antas leda till ett mera effektivt utnyttjande av tiden för taxeringsarbetet i första instans, torde man inte kunna räkna med någon minskning av antalet besvär till fastighetsprövningsnämnderna. Då fastighetsprövningsnämnderna redan nu har vissa svårigheter att hinna med arbetet under den tid, som står dem till buds (i Stockholm till den 31 oktober och i länen till den 30 september), framhålles det från länsstyrelsehåll som önskvärt med förlängning av tiden. Jag anser mig kunna förorda, att fastighetsprövningsnämndens arbete skall vara avslutat senast den 31 oktober under taxeringsåret, i Stockholm senast den 30 november.

Ifråga om taxeringsperioden föreslår de sakkunniga i första hand förlängning av densamma till tio år med möjlighet till procentuell om­ räkning av taxeringsvärdena sedan fem år av perioden förflutit. Alternativt föreslås förlängning av perioden till åtta år. De sakkunnigas huvudalternativ avstyrkes av det helt övervägande an­ talet remissinstanser, framför allt med hänsyn till att den föreslagna scha­ blonmässiga omräkningen i de enskilda fallen skulle kunna leda till uppen­ bart felaktiga taxeringsvärden. Några remissinstanser anser emellertid en mindre förlängning av perioden önskvärd och möjlig att genomföra. Av vad som framkommit under remissbehandlingen får anses framgå att en omräkning av taxeringsvärdena i enlighet med de sakkunnigas förslag skulle vara förenad med så betydande olägenheter, att förslaget inte bör för­ anleda lagstiftning. Förlängning av taxeringsperioden till tio år utan omräkningsförfarande är å andra sidan inte att förorda, bl. a. med hänsyn till att klyftan mellan fastigheternas taxeringsvärden och deras verkliga värden i slutet av perioden då kan bli så väsentlig, att taxeringsvärdena inte längre skulle tjäna de ändamål, för vilka de är avsedda. Samma skäl synes kunna anföras mot varje generell förlängning av taxe­ ringsperioden. Det synes mig lämpligast att den nuvarande taxeringsperio­ den bibehålies som princip. Därest det skulle anses önskvärt att en fastig­ hetstaxering uppskjutes, torde denna fråga — liksom hittills — få prövas av riksdagen särskilt varje gång i belysning av prisutvecklingen på fastig-

Kungl. Maj:ts proposition nr 197 år 1963 67

hetsmarknaden och under beaktande av de för tillfället rådande förhållan­ dena. I anslutning till förslaget angående omräkning av taxeringsvärdena har de sakkunniga — för att underlätta identifieringen av fastigheterna vid om­ räkningen — föreslagit, att beträffande andra fastigheter än jordbruksfas­ tigheter i fastighetslängden genom bokstavsmarkering utmärkes, till vilken av följande grupper fastigheten är att hänföra, nämligen en- och tvåfamiljsfastigheter (V), hyresfastigheter (H) eller industrifastigheter (I). Marke­ ringen skulle därefter inpräglas på de plåtar på vilka fastigheterna upptas i länsstyrelsernas s. k. tryckande register. Några remissinstanser anser att, även om omräkningsförfarandet inte genomföres, den föreslagna gruppin­ delningen av annan fastighet likväl bör komma till stånd, då en sådan indel­ ning kan vara praktisk ur andra synpunkter. Med hänsyn till den planera­ de metoden för fastigheters registrering på databand i samband med den i våras beslutade övergången inom kort till automatisk databehandling vid taxering m. m. synes emellertid en inprägling av de ifrågasatta beteckning­ arna på nuvarande fastighetsplåtar meningslös. Redan av denna anledning bör den föreslagna gruppindelningen av annan fastighet inte genomföras nu.

Vad därefter angår metodiken för taxering av jord­ bruksfastighet föreslår de sakkunniga en allmän övergång till den beträffande mindre jordbruksfastigheter tillämpade och inom vissa län även eljest använda metoden att värdera jorden för sig och byggnaderna för sig. Den traditionella metoden för värderingen innebär att taxeringarna åsättes med ledning av enhetsvärden som innefattar värdet av såväl den öppna jor­ den som byggnaderna på fastigheten. Byggnadsvärdet föreslås skola i kontrollängd och fastighetslängd redovisas i särskild kolumn såsom ett i jord­ bruksvärdet ingående delvärde. Beträffande lämpligheten av en övergång till den nya metoden är me­ ningarna delade. En del remissinstanser anser övervägande skäl tala för ge­ nomförande av förslaget, ehuru de inte synes vara övertygade om att den fö­ reslagna värderingsmetoden innebär någon egentlig förenkling av taxeringsarbetet. Flertalet remissinstanser är emellertid tveksamma angående meto­ dens lämplighet vid taxering av medelstora och större jordbruksfastigheter. Då man saknar större erfarenhet av metodens tillämpning ifråga om såda­ na fastigheter, anses det önskvärt att dess för- och nackdelar blir belysta genom provtaxeringar, innan frågan om en allmän övergång slutligt avgöres. För egen del vill jag anföra följande. Enighet synes råda om att metoden med särvärdering av byggnader är alt föredra vid taxering av de minsta jordbruksfastigheterna. Då dessa fas­ tigheter har sitt huvudsakliga värde såsom bostad för ägaren, bör värdering­ en helt naturligt ske efter i stort sett samma principer som gäller för andra bostadsfastigheter. Annorlunda förhåller det sig emellertid när det gäller

68 Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

värderingen av de större jordbruksfastigheterna. Ifråga om dessa fastig­ heter är det i huvudsak de rena jordbrukssynpunkterna, såsom driftbygg­ nadernas och jordens beskaffenhet, brukningsförhållanden och avsättnings­ möjligheter m. in., som är bestämmande för fastighetens saluvärde. Jord och byggnader hör här så intimt samman, att det inte med bestämdhet kan avgöras, hur stor del av fastighetens totala värde, som belöper på det ena och på det andra. Såsom även påpekats under remissbehandlingen torde vid en separat värdering av byggnaderna på grundval av anskaffningskost­ naden och av jorden på grundval av avkastningsförmågan det sammanlagda värdet ofta komma att överstiga fastighetens verkliga värde. I detta sammanhang vill jag erinra om att skattelagssakkunniga den 11 mars 1963 avgivit promemoria med förslag till ändrade bestämmelser om avdrag för värdeminskning å jordbrukets driftsbyggnader. Promemorian är efter sedvanlig remissbehandling f. n. föremål för övervägande inom finans­ departementet, men proposition i ämnet kan inte föreläggas 1963 års riks­ dag. Med hänsyn till det inbördes sammanhang som finns mellan frågan om särskilt byggnadsvärde å jordbruksfastighet och underlaget för beräk­ ning av värdeminskning å dessa byggnader är jag inte nu beredd att ta defi­ nitiv ställning till förslaget om åsättande av särskilda byggnadsvärden vid taxering av jordbruksfastigheter. Ett uppskjutande av avgörandet i denna fråga innebär, att gällande praxis på området kvarstår oförändrad vid 1965 års allmänna fastighetstaxering. Möjlighet kommer alltså fortfarande finnas, att beträffande mindre jord­ bruksfastigheter tillämpa metoden med särvärdering av jord och byggnader. Även i övrigt torde länsstyrelserna ha viss frihet att bestämma vilken metod som med hänsyn till i länet rådande förhållanden ger det riktigaste taxeringsresultatet. Ett uppskov med definitivt beslut i frågan ger även möjlighet att i sam­ band med 1965 års fastighetstaxering låta företa provtaxeringar eller eljest ytterligare belysa konsekvenserna av den föreslagna metodens genomfö­ rande.

De sakkunniga har även föreslagit vissa ändringar ifråga om särvärde­ ring och särredovisning i fastighetslängden av vissa ägoslag. Beträf­ fande jordbruksfastighet uppdelas för närvarande marken i sex delar, näm­ ligen a) åker, b) tomt och trädgård, c) kultiverad betesmark, d) naturlig äng, e) skogsmark och f) övrig mark. De sakkunniga föreslår att åker samt tomt och trädgård sammanföres till en enhet och att kultiverad betesmark och naturlig äng slås samman under beteckningen »ängsmark». Ifråga om annan fastighet än jordbruksfastighet skall enligt gällande regler taxerings­ värdet fördelas på markvärde, byggnadsvärde och parkvärdc. Enligt betän­ kandet bör parkvärdet utmönstras som särskilt delvärde och, i förekomman­ de fall, inräknas i markvärdet. De föreslagna ändringarna tillstyrkes av det helt övervägande antalet

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963 69

remissinstanser. Betänkligheter har anförts blott av länsstyrelsen i Göte­ borgs och Bohus län samt av lantbruksstyrelsen. Länsstyrelsen har påpekat att en hopslagning av åkermarken med tomt och trädgård arealmässigt kommer att innebära en felkälla i statistiskt sammanhang. Lantbruksstyrelsen har framhållit att åkerarealens storlek påverkar prövningen av huru­ vida och med vilka belopp arealtillägg skall utgå. De sakkunnigas förslag syftar till en begränsning av det omfattande de­ taljarbetet vid fastighetstaxeringen. Invändningar ur taxeringssynpunkt torde icke behöva hysas mot en sådan rationalisering. Med hänsyn till de be­ tänkligheter som framförts av lantbruksstyrelsen anser jag mig dock icke kunna förorda en hopslagning av åker med tomt och trädgård. I övrigt sy­ nes de sakkunnigas förslag kunna genomföras. Såsom gemensam beteck­ ning på kultiverad betesmark och naturlig äng torde dock böra användas »ängs- och betesmark».

Slutligen har de sakkunniga, främst i syfte att spara arkivutrymmen, fö­ reslagit att särskilda blanketter till fastighetslängd tryckes upptagande enbart annan fastighet. Dessa blanketter skulle då användas i distrikt, där endast dylika fastigheter förekommer, d. v. s. främst i de cen­ trala delarna av städerna. De föreslagna längderna skulle på varje uppslag redovisa dubbelt så många fastigheter som de vanliga fastighetslängderna. Fastighetslängd av det föreslagna slaget användes redan nu i Stockholms stad. Frågan om användningen skall utsträckas även till andra städer är närmast något som det ankommer på riksskattenämnden att pröva. Det kan förutsättas att riksskattenämnden vid denna prövning beaktar även den av de sakkunniga framhållna synpunkten att fastighetslängderna ur arkiveringssynpunkt inte bör göras mera omfångsrika än absolut nödvändigt.

Vid remissbehandlingen av de sakkunnigas betänkande har framkommit förslag om ytterligare några detaljändringar ifråga om förfarandet vid allmän fastighetstaxering. Det har föreslagits att ordnandet och numreringen av avlämnade faslighetsdeklarationer liksom även längdföringen skall ankomma på den lokala skattemyndigheten i stället för på ordföranden i fastighetstaxeringsnämnden. Emot en sådan ordning kan emellertid vägande skäl anföras. Vid tid­ punkten för avlämnandet av deklarationerna är den lokala skattemyndig­ heten strängt sysselsatt med andra arbetsuppgifter, främst debitering på grundval av inkomst- och förmögenhetstaxeringen. Ej heller bör längd­ föringen ankomma på den lokala skattemyndigheten. Fastighetslängden synes nämligen böra vara tillgänglig hos fastighetstaxeringsnämnden under hela den tid taxeringsarbetet där pågår. På anförda skäl anser jag mig inle kunna biträda de nämnda ändringsförslagen. Vidare har frågan om avrundning av taxeringsvärdena aktualiserats. En­ ligt l I i; kommunalskattclagen skall taxeringsvärde utföras i fulla hundra­ tal kronor. Under framhållande av att, med de värden fastigheterna numera

70 Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

har, det vore en illusion att tro på möjligheten att avväga värdena rätt på hundratalet kronor när, har föreslagits att taxeringsvärde skall utföras i fullt tusental kronor. — Den framförda synpunkten kan naturligtvis icke frånkännas visst berättigande. Jag ställer mig dock tveksam till förslaget. Några egentliga förenklingar uppkommer nämligen icke genom avrundningarna. Många av de värden som ingår i taxeringsvärdet erhålles genom multiplikation av olika faktorer, exempelvis areal och å-pris. En så stor avrundning som till helt tusental kronor synes närmast skapa nya avvägningsproblem för nämnderna. Jag anser därför att nu gällande regler på området bör bibehållas.

Fråga om skattefrihet för utryckningsbidrag till värnpliktiga

Jag vill slutligen här upptaga fråga om jämkning av bestämmelserna i kommunalskattelagen i visst annat hänseende. Vårriksdagen i år tog ställ­ ning till förslag om förbättrade förmåner till värnpliktiga in. fl. (prop. 110, SU 114, Rskr 266). Därvid beslöts bl. a. höjning av de värnpliktigas penning­ bidrag och införande av ett särskilt utryckningsbidrag. Enligt uttrycklig bestämmelse (punkt 6 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen) föreligger skattefrihet — förutom för värnpliktigs na­ turaförmåner samt för det under fredstid utgående penningbidraget — för vissa premier till värnpliktig, nämligen premie för genomgången fortsatt befälsutbildning och premie för jämlikt 27 § 1 mom. C värnpliktslagen full­ gjord repetitionsövning. På grund av denna bestämmelse har skattefrihet ansetts föreligga för de utbildningspremier och tjänstgöringspremier som enligt värnpliktsavlöningskungörelsen under vissa villkor tillkommer värn­ pliktig. Den genom vårriksdagens beslut nytillkomna förmånen utryckningsbi­ drag torde formellt inte omfattas av de förmåner, som enligt nyss nämnda författningsbestämmelse är skattefria. Uppenbarligen var emellertid avsik­ ten att utryckningsbidraget, som närmast är att se som en del av penning­ bidraget, oavkortat skall komma den värnpliktige till del. Bidraget bör där­ för inte beskattas. För att säkerställa den avsedda skattefriheten för utryckningsbidrag tor­ de den nämnda anvisningspunkten böra förtydligas. Detta synes lämpligen kunna ske på så sätt att, med användande av den terminologi som brukas i värnpliktsavlöningskungörelsen, såsom skattefria förmåner direkt anges ut­ bildningspremier, tjänstgöringspremier och utryckningsbidrag. Jag föror­ dar en sådan författningsändring.

De av mig här förordade ändringsförslagen föranleder ändringar i kom­ munalskattelagen och taxeringsförordningen samt skogsvärderingsinstruk-

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963 71

tionen. I taxeringsförordningen regleras verksamheten i första instans ge­ nom särskilda avsnitt för beredningsnämnderna (147—152 §§) och för fastighetstaxeringsnämnderna (153—157 §§). Sistnämnda avsnitt omfattar — förutom allmänna bestämmelser —- särskilda regler för fastighetstaxeringsnämnd på landet och sådan nämnd i stad. Uppdelningen har varit erforder­ lig därför att fastighetstaxeringsnämnd på landet, vars verksamhet förbe­ retts av beredningsnämnden, delvis haft annan funktion än fastighetstaxe­ ringsnämnd i stad. Genom att en enhetlig nämndorganisation införes, torde i huvudsak lik­ artade regler kunna gälla på landet och i stad. För att sammansmälta reg­ lerna om å ena sidan beredningsnämndernas och fastighetstaxeringsnämndernas verksamhet och å andra sidan verksamheten på landet och i stad erfordras vissa ändringar i författningstextens disposition. Inom finansde­ partementet har med nämnda utgångspunkt förslag till nödvändiga författ­ ningsändringar i kommunalskattelagen och taxeringsförordningen upprät­ tats. Därvid har även en rent redaktionell ändring av 172 § taxeringsförord­ ningen vidtagits. Till de erforderliga ändringarna i skogsvärderingsinstruktionen återkommer jag i annat sammanhang. Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte i proposition föreslå riksdagen att antaga de inom finansdepartementet upp­ rättade förslagen till 1) lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370); och 2) förordning om ändring i taxeringsförordningen den 23 november 1956 (nr 623).

Med bifall till vad föredraganden sålunda med in­ stämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riks­ dagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Lars Hummerhielm

72 Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

Bihang A

Utredningens författningsförslag

Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den

28 september 1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, att 10 §, 12 § 1 mom. kommunalskattelagen den 28 september 1928 samt punkt 3 av anvisningarna till 8 §, punkt 4 av anvis­ ningarna till 9 § och punkterna 2 och 5 av anvisningarna till 10 § nämnda lag1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

10 §.

Vid taxering av fastighet skola, i den mån förhållandena därtill föranleda, följande särskilda värden, vilka tillsammans utgöra fastighetens taxerings­ värde, redovisas, nämligen: för jordbruksfastighet: a) jordbruksvärde, varmed förstås fastighetens värde, utom värdet av växande skog, under förutsättning att fastigheten användes för jordbruk med binäringar eller skogsbruk, skolande därvid särskilt angivas vad av jordbruksvärdet som belöper dels å byggnader å fastigheten (byggnadsvärde å jordbruk) dels å skogsmark (skogsmarksvärde); b) skogsvärde, varmed förstås värdet av växande skog; samt c) tomt- och industrivårde, varmed förstås värde, som fastigheten eller del därav äger utöver jordbruksvärdet och skogsvärdet på grund därav, att till fastigheten hörande mark kan tillgodogöras för annat ändamål än jord­ bruk med binäringar eller skogsbruk; för annan fastighet: a) markvärde eller värdet av marken, däri inbegripet värdet av träd, träd­ gårdsanläggningar och dylikt; b) byggnadsvärde eller värdet av byggnader å fastigheten, skolande särskilt angivas vad av byggnadsvärdet som belöper å maskiner och liknande tillgångar, vilka äro avsedda att huvudsakligen tjäna industri­ ellt eller därmed jämförligt ändamål (särskilt maskinvärde). (Se vidare anvisningarna.)

12 §.

1 mom. Allmän uppskattning av fastighets värde (allmän fastighetstaxe­ ring) skall ske vart tionde år. De vid sådan uppskattning fastställda värde­ na må ej ändras annat än genom tillämpning av stadgandena i 2 mom. eller genom omräkning, varom särskilt är stadgat.

1 Senaste lydelse av 10 § och punkt 4 av anvisningarna till 9 § se 1951: 438, av punkt 3 av anvisningarna till 8 § se 1953: 400, av punkt 2 av anvisningarna till 10 § se 1932: 291 och av punkt 5 av anvisningarna till 10 § se 1937: 518.

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963 73

Anvisningar

till 8 §. 3. Understundom är----------- bilda taxeringsenhet. Detta är----------- naturlig enhet (skogsblock). Därest vid ------- - — särskild förmån. Vidare bör-----------sig taxeras. Då kameral enhet eller genom laga förrättning uppkommen del av dylik enhet utgör del av taxeringsenhet, kan ägare eller arrendator stundom hava särskilt intresse att få officiellt fastslaget, huru stort värde i taxeringshänseende tillkommer den kamerala enheten eller delen därav. I följd härav skall det, om ägaren eller arrendatorn sådant påfordrar, angivas, huru stor del av taxeringsvärdet och de i 10 § omförmälda särskilda värden som kan anses belöpa på den kamerala enheten eller delen av densamma. Därvid märkes, att, i samma mån som bebyggd jordbruksfastighet är mera värd än obe­ byggd sådan, ett större värde tillkommer den del av taxeringsenheten, å vil­ ken åbyggnaderna äro belägna. Påfordran, som nyss är nämnd, må det år, varunder allmän fastighetstaxering äger rum, ske hos fastighetstaxeringsnämnd samt eljest hos taxeringsnämnd.

till 9 §. 4. För jordbruksfastighet ------ -— fastighet (skogsvärderingsinstruktion). Dylik fastighet — — — å skogsmarken. Såsom skogsmark ------------i övrigt. Särskild förmån å skogsmarken, såsom skogsbete, möjlighet till jakt, ser­ vitutsrätt eller dylikt, skall uppskattas för sig med särskilt belopp, och vär­ det av dylik förmån skall sålunda ej inräknas i det skogsmarksvärde, som enligt 10 § skall särskilt angivas. Vid dylik uppskattning skall alltid iakt­ tagas, att uppskattning sker till det värde förmånen har för den taxerings­ enhet, varom fråga är. Om rationellt skogsbruk bedrives å skogsmarken, må betesvärde åsättas endast såframt betet plägar utnyttjas. Därest å skogs­ mark, varå rationellt skogsbruk ej bedrives, bete ej plägar utnyttjas, torde detta i regel visa att betet för ifrågavarande fastighet har så obetydligt vär­ de, att anledning att särskilt uppskatta detsamma saknas. Har på-----------till 10 §.

till 10 §. 2. Vid angivande----------- jordbrukets binäringar. Om dylika-----------såsom jordbruksvärde. Vid jordbruksvärdes bestämmande skall ur totalvärdet urskiljas och sär­ skilt angivas dels fastighetens byggnadsvärde dels skogsmarkens avkastningsvärde för all i taxeringsenheten ingående dylik mark, beräknat enligt de i punkt 4 av anvisningarna till 9 § angivna grunder. I vederbörande taxeringslängd skall särskilt antecknas dels värde å bete på skogsmark, beräk­ nat enligt de i punkt 4 av anvisningarna till 9 § angivna grunder, dels värde å övriga i jordbruksvärde ingående särskilda förmåner eller naturtillgångar, vartill särskild hänsyn tagits vid taxeringen, in. in. 5. Vid uppskattning-------- -- angivna förhållanden. Är å annan fastighet mark och byggnad i samma ägares hand, skall bygg­ nadsvärdet utföras med det belopp, som utgör skillnaden mellan fastighe­ tens allmänna saluvärde i dess helhet och markvärdet.

5 Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 197

74 Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

Enligt lagen-----------såsom byggnad. Särskilt maskinvärde---------- särskilt maskinvärde. Vanligen skall-----------särskilt maskinvärde.

Förslag till förordning om ändring i taxeringsförordningen den 23 november 1956 (nr 623)

Härigenom förordnas, att 2 § 1 mom., 131 § 1 mom., 133, 134, 137, 138 och

142 §§, 144 § 1 och 3 mom., 145, 146, 147, 148, 149, 150, 151, 152, 153, 154,

158 och 159 §§, 166 § 1 mom. samt 173 § 1 och 3 mom. taxeringsförord­ ningen den 23 november 1956 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives, att i taxeringsförordningen skall införas en ny paragraf, benämnd

135 a § av nedan angiven lydelse samt att 132, 155, 156 och 157 §§ samma förordning skola upphöra att gälla.

2 §•

1 mom. I denna förordning förstås med inkomsttaxering: taxering till kommunal inkomstskatt och till statlig in­ komstskatt; förmögenhetstaxering: taxering till statlig förmögenhetsskatt; allmän fastighetstaxering: sådan taxering av fastighet, som enligt 12 §

1 mom. kommunalskattelagen skall verkställas vart tionde år; samt särskild fastighetstaxering: sådan taxering av fastighet, som skall verk­ ställas de år, då allmän fastighetstaxering icke äger rum. Inkomsttaxering och---------- - årlig taxering.

131 §.

1 mom. För allmän fastighetstaxering skola i första instans finnas fastighctstaxeringsnämnder. Fastighetstaxeringsnämnds verksamhetsområde är fastighctstaxeringsdistrikt. Fastighetstaxeringsdistrikt skall utgöras av kommun eller del av kom­ mun. När särskilda skäl därtill äro, må dock två eller flera kommuner sam­ manföras till ett fastighetstaxeringsdistrikt. Indelning i distrikt verkställes av länsstyrelsen senast den 30 april året näst före taxeringsåret.

133 §.

1 mom. Fastighetstaxeringsnämnd består av ordförande samt ytterligare å landet sex samt i stad fyra eller, i vissa nedan i denna paragraf angivna fall, sex ledamöter. Ordföranden och ytterligare en ledamot förordnas av länsstyrelsen i sam­ band med indelningen i fastighetstaxeringsdistrikt. Övriga ledamöter väljas av fullmäktige i vederbörande kommun. Består fastighetstaxeringsdistriktet av mer än en kommun, bestämmer länsstyrel­ sen hur många ledamöter som skall väljas från de olika kommunerna. I samband med valet må en av ledamöterna utses att på kommunens bekost­ nad deltaga uti de i 144 § 1 mom. och 145 § omförmälda sammanträden. Därest med hänsyn till utsträckningen av fastighetstaxeringsdistrikt eller eljest så finnes påkallat må länsstyrelsen förordna att i stad antalet kommunvalda ledamöter skall vara fem.

Kungl. Maj.ts proposition nr ti)7 år 1963 75

Val av ledamöter i fastighetstaxeringsnämnd jämte suppleanter, eu för varje ledamot, skall förrättas senast den 30 juni året näst före taxeringsåret. Om utgången av valet har den som därvid fört ordet att underrätta läns­ styrelsen, ordföranden i fastighetstaxeringsnämnden och de valda.

2 mom. Besvär över val av ledamöter och suppleanter i fastighetstaxe­ ringsnämnd må anföras hos länsstyrelsen inom tre veckor etter valets för­ rättande; och skall i övrigt om vals överklagande i tillämpliga delar gälla vad i kommunallagen är stadgat angående besvär över beslut av kommunens fullmäktige. Finner länsstyrelsen efter besvär anledning förordna om nytt val på grund därav att vid valet icke i enlighet med vad därom är stadgat i 172 §, jämförd med 13 § 1 mom., olika grupper av skattskyldiga blivit ve­ derbörligen företrädda, har länsstyrelsen att meddela föreskrift, hur många ledamöter för varje grupp som skola väljas. Överklagas det därefter företag­ na valet och befinnes detsamma icke böra fastställas, äger länsstyrelsen utse ledamöter i nämnden. över länsstyrelsens beslut må klagan icke föras.

134 §. Fastighetsprövningsnämnd i län skall utgöras av de personer, som äro ledamöter av prövningsnämnden i länet, samt ytterligare nio ledamöter, vilka utses av länsstyrelsen senast den 15 augusti året näst före taxerings­ året. Av sistnämnda ledamöter skola tre utses bland dem, som efter förord­ nande av länsstyrelsen äro ledamöter i fastighetstaxeringsnämnd, tre bland dem, som efter val av kommun äro ledamöter i sådan nämnd, samt tre bland personer inom länet, som icke äro ledamöter i fastighetstaxeringsnämnd men genom sin verksamhet kunna antagas besitta sakkunskap i fråga om fastighetsvärdering. Enligt samma----------- för dem. Prövningsnämnden i----------- i staden. Vad i----------- gälla fastighetsprövningsnämnd. Ordföranden i-----------fastighetsprövningsnämndens ordförande. Fastighetsprövningsnämnd biträdes----------- omförmälda kansliet.

135 a §. Det åligger lokal skattemyndighet att på landet och i städer, som länssty­ relsen bestämt, 1) för överläggningar angående den förestående allmänna fastighetstaxe­ ringen sammankalla ordförandena i fastighetstaxeringsnämnderna inom sitt tjänstgöringsområde, 2) genom deltagande i sammanträden i fastighetstaxeringsnämnderna inom sitt tjänstgöringsområde följa taxeringsarbetet, i erforderlig utsträck­ ning lämna anvisningar för arbetets bedrivande ävensom i övrigt verka för en jämn och likformig taxering, 3) fortlöpande hålla taxeringsintendenten i länet underrättad om arbetets fortskridande.

137 §. Allmän fastighetsdeklaration skall avlämnas senast den 15 september året näst före det, då allmän fastighetstaxering skall äga rum, och ingivas antingen direkt till vederbörande fastighetstaxeringsnämnds ordförande, eller till länsstyrelsen eller till lokal skattemyndighet eller landsfiskal i det län där taxeringen skall äga rum. Ilar på-----------därmed avlämnas.

76 Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

138 §. Har efter avlämnandet av allmän fastighetsdeklaration men före taxe­ ringsårets ingång fastighet eller del därav övergått till ny ägare eller därmed likställd innehavare, äro såväl den förutvarande som den nye ägaren eller innehavaren skyldiga att inom tio dagar därefter härom göra anmälan till vederbörande fastighetstaxeringsnämnds ordförande eller till länsstyrelsen; och bör i fall, då genom överlåtelse fastighet blivit uppdelad, överlåtelse­ handlingen i huvudskrift eller bestyrkt avskrift företes.

142 g. Anmaning må utfärdas av fastighetsprövningsnämnd, prövningsnämnd, taxeringsintendent, ordföranden i fastighetstaxeringsnämnd samt konsulent för taxering av vattenfallsfastighet, den sistnämnde dock icke i vad avser av­ givande av allmän fastighetsdeklaration. Vad i 34 § 4 mom. samt 52 § är stadgat om anmaning skall i tillämpliga delar gälla jämväl beträffande anmaning som här avses. Bestämmelserna i 53—55 §§ skola äga motsvarande tillämpning i fråga om ordförande i fas­ tighetstaxeringsnämnd samt beträffande taxeringsintendent, fastighetspröv­ ningsnämnd, prövningsnämnd och länsstyrelse.

144 §.

1 mom. Senast den 20 augusti året näst före det, då allmän fastighets­ taxering skall äga rum, skola efter kallelse av länsstyrelsen ordförandena i fastighetstaxeringsnämnderna å länets landsbygd ävensom de fastighetstaxeringsnämndsledamöter, som därtill utsetts enligt 133 § 1 inom., sammanträ­ da inför landskamreraren å en eller flera lämpliga orter för förberedande överläggningar rörande tillämpningen av de allmänna grunderna vid den förestående allmänna fastighetstaxeringen; och äger länsstyrelsen till dessa sammanträden kalla jämväl andra personer, vilka på grund av sin verksam­ het eller eljest kunna antagas äga sakkunskap rörande fastighetsvärdena inom länet eller delar därav eller ock särskilt rörande värdering av skogs­ mark och skog. Vid sådant sammanträde redogör landskamreraren för priserna vid för­ säljning av fastigheter inom länet under tiden efter senaste allmänna fastig­ hetstaxering och för de slutsatser beträffande fastigheternas allmänna salu­ värde, som enligt hans mening kunna dragas av dessa priser, så ock för övri­ ga av honom kända förhållanden av beskaffenhet att inverka på nämnda värde. Därjämte skall landskamreraren framlägga jämlikt 143 § 1 mom. andra stycket upprättat förslag till lokala skogstaxeringsanvisningar även­ som, i den mån så finnes erforderligt, förslag till särskilda anvisningar jäm­ väl i andra hänseenden, såsom angående redovisningen av olika ägoslag, värdesättning av övrig mark och bete å skogsmark samt enhetliga grunder för taxeringen av annan fastighet med mera. Avser sammanträdet överlägg­ ning angående taxering inom allenast viss del av länet, skola redogörelsen och förslagen därefter lämpas. För sådana trakter inom länet, där jordbruksfastigheterna kunna med av­ seende å ägoslag och jordens beskaffenhet anses vara väsentligen likartade, böra de vid dessa sammanträden närvarande på grundval av den redogörel­ se, landskamreraren enligt vad nyss är sagt har att avgiva, föreslå vissa värden för skilda storleksgrupper per ytenhet mark av olika ägoslag, god­ hetsklasser och brukningsförhållanden, vilka enhetsvärden må tjäna till led­

Kungl. Mnj.ts proposition nr l'J7 år 11)63 77

ning vid taxeringen av jordbruksfastigheter. Jämväl i fråga om byggnader å jordbruksfastighet och å annan fastighet samt beträffande värdesättning av skogsmark och växande skog skola övervägas enhetliga grunder för taxe­ ringen.

3 mom. Landskamreraren har att upprätta och senast den 25 augusti året näst före taxeringsåret till riksskattenämnden insända förslag till anvis­ ningar för fastighetstaxeringen inom länet, däri inbegripet lokala skogstaxeringsanvisningar. Riksskattenämnden skall senast den 15 september året näst före taxeringsåret till landskamreraren återställa förslaget jämte de erinringar mot detsamma, som nämnden funnit anledning framställa. Landskamreraren har att förelägga fastighetsprövningsnämnden omförmälda förslag och erinringar. Fastighetsprövningsnämnden skall på grundval av nämnda handlingar fastställa lokala skogstaxeringsanvisningar och övriga anvisningar till ledning för fastighetstaxeringen, vilka senast den 30 septem­ ber året näst före taxeringsåret skola tillställas ordförandena i fastighetstaxeringsnämnderna och samtidigt översändas till riksskattenämnden.

145 §. Sedan de av fastighetsprövningsnämnden fastställda anvisningarna kom­ mit ordförandena i fastighetstaxeringsnämnderna tillhanda och innan nämnderna börja det egentliga arbetet skall den lokala skattemyndigheten, efter samråd med taxeringsintendenten i länet angående tid och plats, sam­ mankalla ordförandena och de av länsstyrelsen utsedda ledamöterna i fastig­ hetstaxeringsnämnderna inom den lokala skattemyndighetens tjänstgöringsområde ävensom de ledamöter i fastighetstaxeringsnämnderna, som enligt

133 § 1 mom. utsetts att deltaga i sådant sammanträde, till överläggningar rörande det förestående taxeringsarbetet. Vid överläggningarna bör upp­ märksamhet ägnas åt åtgärder för befordrande av likformig taxering samt åt spörsmål, som kunna förväntas vålla fastighetstaxeringsnämnderna svå­ righeter.

146 §.

1 mom. Sedan länsstyrelsen ombesörjt, dels att de vid närmast föregående allmänna fastighetstaxering tillgängliga jordregisterutdragen blivit fullständigade med de anteckningar, som efter utdragens upprättande tillkommit i jordregistret, dels att utdrag verkställts av jordregistret i de delar, som upplagts under samma tidrymd, skall länsstyrelsen senast den 15 septem­ ber året näst före taxeringsåret till ordföranden i vederbörande fastighetstaxeringsnämnd översända omförmälda utdrag ävensom de vid närmast fö­ regående allmänna fastighetstaxering och därefter avgivna, hos länsstyrel­ sen förvarade fastighetsdeklarationer och andra uppgifter rörande fastig­ heter inom fastighetstaxeringsdistriktet.

1 den ordning, Kungl. Maj :t bestämmer, skall fastighetstaxeringsnämndens ordförande därjämte erhålla tillgång till de vid närmast föregående all­ männa fastighetstaxering upprättade fastighetslängderna, såvitt fastighets­ taxeringsdistriktet angår.

2 mom. Länsstyrelsen skall senast den 30 september året näst före taxe­ ringsåret till ordföranden i vederbörande fastighetstaxeringsnämnd över­ sända de i 139 § omförmälda uppgifterna.

78 Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1993

147 §. Fastighetstaxeringsnämndens ordförande åligger huvudsakligen: 1) att tillhandahålla — ------- fullgörande, 2) mottaga, ordna-----------andra handlingar, 3) vidtaga åtgärder-----------uppgifters införskaffande, 4) tillse att----------- i fastighetslängden, 5) kalla nämndens------ ■ — vara föredragande, 6) ombesörja förandet----------- art, samt 7) avgiva yttranden i besvärsmål. Vid fullgörande-----------kan anvisas.

148 §.

1 mom. Fastighetstaxeringsnämndens sammanträden hållas å tid och plats som ordföranden bestämmer. Det åligger honom att i god tid under­ rätta länsstyrelsen om utsatt tid och plats för sammanträde. Möter för leda­ mot hinder att tillstädeskomma skall han i sitt ställe kalla sin suppleant och tillika härom underrätta ordföranden i fastighetstaxeringsnämnden. Vid sammanträdena----------- utsedda ledamöter.

2 mom. Sammanträde med fastighetstaxeringsnämnd skall hållas inom slutna dörrar. Ägare eller därmed likställd innehavare av fastighet är dock berättigad att företräda inför nämnden för att meddela upplysningar till ledning vid taxering av fastigheten.

3 mom. Taxeringsintendenten i länet eller av honom beordrad tjänsteman äger närvara vid sammanträde med fastighetstaxeringsnämnd till fullgö­ rande av vad honom åligger enligt 172 §, jämförd med 59 §. Den lokala skattemyndigheten äger närvara vid sådant sammanträde och därunder deltaga i överläggningen men ej i besluten.

149 §. Vid fastighetstaxeringsnämndens första sammanträde skall ordföranden, innan taxeringsarbetet tager sin början, avgiva noggrann redogörelse ej mindre rörande av fastighetsprövningsnämnden fastställda enhetsvärden och övriga värderingsgrunder, såvitt distriktet berör, än även rörande de köp av jordbruksfastighet inom distriktet, som förekommit under tiden efter senaste allmänna fastighetstaxering, samt de slutsatser beträffande fastig­ heternas allmänna saluvärde i orten, som enligt ordförandens mening kun­ na dragas av de vid dessa köp tillämpade priser. Finnas inom distriktet fas­ tigheter med skog, bör i redogörelsen tillika lämnas upplysning rörande det virkesförråd, som i medeltal per hektar finnes inom länet eller vederbörlig del därav, och dess fördelning på trädslagsklasser och förrådsgrupper samt, i förekommande fall, trädslag ävensom rörande innehållet i övrigt av de lo­ kala skogstaxeringsan visningarna.

150 §.

1 mom. Fastighetstaxeringsnämnden skall preliminärt åsätta fastigheter­ na i distriktet taxeringsvärden och sedan ägare eller därmed likställd inne­ havare av skattepliktig fastighet beretts tillfälle inkomma med erinringar slutligt fastställa taxeringsvärdena.

2 mom. Fastighetstaxeringsnämndens preliminära beslut till taxering sko­ la upptagas i taxeringslängd (fastighetslängd). Närmare föreskrifter angå­ ende längdens förande meddelas av Kungl. Maj :t.

Kungl. M<ij:ts proposition nr 197 år 1963 79

3 mom. De av fastighetstaxeringsnämnden följda grunderna för taxering­ en, såvitt angår jordbruksfastighet, skola för varje fastighet upptagas i eu särskild längd enligt fastställt formulär (kontrollängd ).Denna langd skall med lämpliga mellanrum under arbetet framläggas för nämnden, som i hän­ delse av ojämnhet i taxeringen har att verkställa erforderlig jämkning. Längden skall i justerat skick fogas vid protokollet. Senast den 20 februari under taxeringsåret skall ordföranden översända sammandrag av längden till landskamreraren i länet.

löt §. Vad i 62 och 64 §§ är stadgat om jäv och omröstning i taxeringsnämnd skall äga motsvarande tillämpning beträffande fastighetstaxeringsnämnd. Beslut må icke fattas av fastighetstaxeringsnämnd, såvida icke ordföran­ den och minst två ledamöter äro tillstädes. Dock skall den omständigheten, att ledamot av nämnden har att avträda vid behandling av viss taxering, icke utgöra hinder mot att beslut fattas rörande ifrågavarande taxering. Ordföranden har att i fastighetslängden angiva det värde, han ansett bora föreslås, i de fall då fastighetstaxeringsnämndens beslut utfallit på annat sätt. . Annan ledamot, som deltagit i nämndens beslut, ager anföra reservation mot beslutet. Reservation skall anmälas innan sammanträdet avslutas samt, om den närmare utvecklas, avfattas skriftligen och avgivas sist vid juste­ ringen av protokollet. , Av nämnden anlitad sakkunnig äger beträffande taxering, vid vars hand­ läggning han biträtt, anteckna särskild mening till protokollet.

152 §. Fastighetstaxeringsnämndens arbete bör taga sin början senast den 1 ok­ tober året näst före taxeringsåret, dock att vad nu sagts icke har avseende å Stockholm. Arbetet skall vara avslutat i länen senast den 25 mars och i Stockholm senast den 15 juni under taxeringsåret. Fastighetstaxeringsnämndens preliminära beslut om taxeringsvärden skall föreligga färdigt senast den 10 februari under taxeringsåret. Fastighetstaxeringsnämndens ordförande skall senast den 15 sistnämnda månad med allmänna posten tillsända ägare eller därmed likställd inneha­ vare av skattepliktig fastighet underrättelse om det för fastigheten prelimi­ närt upptagna taxeringsvärdet. Underrättelsen skall även innehålla upplys­ ning, att ägaren eller innehavaren av fastigheten äger senast den 5 påföljan­ de mars till fastighetstaxeringsnämndens ordförande avgiva skriftliga er­ inringar mot förslaget ävensom att — därest det preliminärt beslutade taxe­ ringsvärdet oförändrat fastställes — särskild underrättelse om det slutliga beslutet icke kommer alt utsändas. Därjämte skall underrättelsen innehålla upplysning om vad som skall iakttagas vid anförande av besvär ö\er fastig­ hetstaxeringsnämndens beslut rörande taxeringen. Sedan fastighetstaxeringsnämnden preliminärt åsatl fastigheterna i di­ striktet taxeringsvärden skall fastighetslängden under tio dagar viss angiven tid på dagen hållas tillgänglig inom kommunen å kommunalkontoret eller annan lämplig kommunal expedition med rätt för ägare eller därmed lik­ ställd innehavare av fastighet inom distriktet att på sätt och inom tid som i näst föregående stycke stadgas, avgiva erinringar, åliggande det ordföran­ den att sådant i vederbörlig ordning kungöra.

80 Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

153 §. Sedan tiden för avgivande av erinringar tilländagått, skall fastighetstaxeringsnämnden sammanträda för att slutligt besluta om taxeringarna. Fastighetslängden skall därvid genomgås fastighet för fastighet. Därest erinran avgivits eller känt blivit att beträffande i fastighetslängden uppförd fastig­ het inträffat sådan omständighet, som bör föranleda, att fastigheten skall uppdelas i flera taxeringsenheter eller eljest anledning förekommit att åsätta annat taxeringsvärde än längden utvisar, skall ordföranden närmare re­ dogöra härför och nämnden särskilt besluta härom. Nämndens beslut skola, där de skilja sig från de preliminära besluten, an­ tecknas i fastighetslängderna. Fastighetslängden underskrives, sedan taxeringarna slutligt fastställts, av fastighetstaxeringsnämndens ordförande och de ledamöter, som utsetts att justera nämndens protokoll.

154 §.

1 inom. Har ägare eller därmed likställd innehavare av fastighet avgivit erinringar eller har fastighetstaxeringsnämnden, utan att erinringar avgi­ vits, beslutat åsätta fastighet annat taxeringsvärde än som preliminärt upp­ tagits eller eljest beslutat frångå det preliminära beslutet skall fastighets­ taxeringsnämndens ordförande tillsända ägaren eller innehavaren underrät­ telse om det taxeringsvärde, som av fastighetstaxeringsnämnden slutligt be­ slutats. Underrättelsen skall innehålla upplysning om vad som skall iaktta­ gas vid anförande av besvär över fastighetstaxeringsnämndens beslut.

2 mom. Senast den 31 mars eller vad angår Stockholm den 21 juni skall fastighetstaxeringsnämndens ordförande till länsstyrelsen insända fastighetsdeklarationerna och övriga handlingar ävensom fastighetstaxeringsnämndernas protokoll. Fastighetslängderna skola avlämnas å den tid och i den ordning, Kungl. Maj :t föreskriver.

3 mom. Fastighetslängderna, i huvudskrift eller bestyrkt avskrift, skola vara att tillgå för landskamreraren, taxeringsintendent "och fastighetsprövningsnämnden samt i den ordning, Kungl. Maj :t föreskriver, utom vad an­ går Stockholm, offentligen framläggas inom vederbörande kommun under minst 14 dagar före den 15 maj under taxeringsåret.

158 §. Sedan fastighetslängderna med tillhörande handlingar inkommit till läns­ styrelsen, skola längderna ävensom fastighetstaxeringsnämndernas proto­ koll granskas, varvid taxeringsintendent har att hos fastighetsprövningsnämnden göra framställningar om de åtgärder, som erfordras för åstadkom­ mande av en med skatteförfattningarna överensstämmande jämn och lik­ formig fastighetstaxering. Länsstyrelsen äger,----------- upplysningars meddelande.

159 §. Kungl. Maj .t äger förordna, att med ledning av de i 150 § 3 mom. omförmälda sammandragen undersökning skall verkställas till utrönande, huru­ vida vid taxeringen av jordbruksfastigheter jämnhet och likformighet de olika länen emellan blivit uppnådd. Verkställes sådan undersökning, skall resultatet därom meddelas Iandskamrerarna och taxeringsintendenterna se­ nast den 31 maj under taxeringsåret. Ovannämnda handlingar----------- under taxeringsåret.

Kungl. Maj:ts proposition nr 197 år 1963 81

166 §.

1 mom. Besvär över----------- taxerad, samt 4) om underrättelse, som avses i 152 § tredje stycket eller 154 § 1 mom. haft felaktigt innehåll. Har taxeringen----------- hos kammarrätten. Kammarrätten må,----------- avsedd prövningsnämnd.

173 §.

1 mom. Bestämmelserna i------------ skall iakttagas. 1) Vad i 129 § 1 mom. vid 1) stadgas skall hava avseende å ersättning till ordförandena i fastighetstaxeringsnämnderna samt de av länsstyrelsen för­ ordnade ledamöterna i dessa nämnder och konsulenterna för taxering av vattenfallsfastighet. 2) Vad i 129 § 5 mom. stadgas skall hava avseende å de personer, som jämlikt 143 § 2 mom. inkallats av länsstyrelsen för meddelande av upplysningar, de personer, som till sammanträde enligt 144 § 1 eller 2 mom. särskilt in­ kallats av länsstyrelsen eller till sammanträde enligt 145 § inkallats efter länsstyrelsens medgivande, de ordförande i fastighetstaxeringsnämnd, som på vederbörlig kallelse in­ ställt sig till sådant sammanträde, varom förmäles i 144 § 1 eller 2 mom. eller 145 §, de personer, som inställt sig på vederbörlig kallelse enligt 158 § andra stycket. 3) Vad i-----------i fastighetsprövningsnämnd.

3 mom. Vad i 130 § första stycket stadgas skall äga motsvarande tillämp­ ning å kommunvald ledamot i fastighetstaxeringsnämnd.

Rihang B

Tidsschema för arbetet med allmän fastighetstaxering enligt gällande bestämmelser

A. Förberedande åtgärder

Året före taxeringsåret fastställer Kungl. Maj :t tabeller an­ gående skogsvärde- och markvärde­ faktorer för den kommande allmän­ na fastighetstaxeringen (Skogsvärderingsinstruktionen 440/1951 avd. C). Senast den 1 maj fastställer statens skogsforskningsinstitut centrala skogstaxeringsanvisningar (Skvi 440/1951 avd. D punkt 1); lämnar skogsstyrelsen varje länssty­ relse uppgifter om virkespriser in. m. (Skvi 440/1951 avd. E).

82 Iiiingl. Maj:ts proposition nr 197 år 1963

Före utgången av maj kallar riksskattenämnden landskamrerarna och taxeringsintendenterna i länen in. fl. personer till möte för överläggningar rörande den förestå­ ende allmänna fastighetstaxeringen (65 § TK). Senast den 1 augusti lämnar statens skogsforskningsinstitut varje länsstyrelse uppgifter för länet eller i skogligt avseende likar­ tade delar av länet om den ungefär­ liga arealen skogsmark och övrig mark, skogsmarkens genomsnittliga godhetsgrad samt virkesförrådets ge­ nomsnittliga storlek m. m. (Skvi 440/1951 avd. D punkt 2). Senast den 20 augusti sammanträder efter kallelse av läns­ styrelsen ordförandena i beredningsnämnderna och fastighetstaxeringsnämnderna å länets landsbygd m. fl. personer inför landskamreraren för förberedande överläggningar röran­ de tillämpningen av de allmänna grunderna vid den förestående all­ männa fastighetstaxeringen (144 §

1 mom. TF). Senast den 25 augusti insänder landskamreraren till riks­ skattenämnden förslag till anvis­ ningar, däri inbegripet lokala skogstaxeringsanvisningar, för fastighets­ taxeringen inom länet (144 § 3 mom. TF). Senast den 1 september överlämnas vid länsstyrelsen tryckta stommar till fastighetslängd till lo­ kal skattemyndighet (68 § 1 mom. TK). Senast den 15 september återställer riksskattenämnden landskamrerarens förslag jämte eventu­ ella erinringar (144 § 3 mom. TF); överlämnas till beredningsnämndsordföranden respektive ordförande i fastighetstaxeringsnämnd i stad a) jordregisterutdrag, vid föregåen­ de allmänna fastighetstaxering och därefter avgivna fastighetsdeklarationer in. fl. uppgifter (146 § 1 mom. TF) b) avskrift av fastighetslängden från senaste allmänna fastighetstaxering­ en, blanketter till kontrollängd m. m.

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963 83

(67 § 1 mom. TK) c) ett kompletterat exemplar av stommen till fastighetslängd (68 § 2 mom. TK). Före den 30 september fastställer fastighetsprövningsnämnden anvisningar — däri inbegripet lokala skogstaxeringsanvisningar — till ledning för fastighetstaxeringen (144 § 3 mom. TF). Senast den 30 september översändes anvisningarna till ordfö­ randena i berednings- och fastighetstaxeringsnämnderna samt till riks­ skattenämnden (144 § 3 mom. TF); överlämnas lagfartsförteckningar och uppgifter om belåningsvärden från hypoteksföreningar (139 § TF,

67 § 1 mom. TK).

B. Berednlngsnämndernas verksamhet Året före taxeringsåret Innan beredningsnämnderna bör­ sammankallar ordföranden i fastigjar det egentliga arbetet hetstaxeringsnämnden ordförandena i de till fastighetstaxeringsdistriktet hörande beredningsnämnderna m. fl. personer till överläggningar rörande det förestående taxeringsarbetet (145 § TF). Senast den 10 december skall beredningsnämndens förslag föreligga färdigt (152 § första styc­ ket TF). Senast den 15 december skall beredningsnämndens ordföran­ de tillsända ägare och likställd inne­ havare av skattepliktig fastighet un­ derrättelse om det för fastigheten fö­ reslagna taxeringsvärdet (152 § and­ ra stycket TF). Senast den 20 december översänder ordföranden i beredningsnämnd sammandrag av den s. k. kontrollängden till landskamreraren i länet (150 § 3 mom. TF); hålles beredningsnämndens förslag tillgängligt under 10 dagar före den

5 januari taxeringsåret (152 § TF).

Taxeringsåret Senast den 20 januari hålles sammanträde med beredningsnämnden för att behandla inkomna erinringar (152 § fjärde stycket TF).

84 Kungl. Maj:ts proposition nr 197 år 1963

Senast den 25 januari överlämnar beredningsnämndens ordförande till ordföranden i fastighetstaxeringsnämnden fastighetslängder, protokoll, deklarationer och övriga handlingar (152 § femte styc­ ket TF).

C. Fastighetstaxeringsnämndernas verksamhet

Innan fastighetstaxeringsnämn- å landet kallar ordföranden de av derna börjar det egentliga arbetet länsstyrelsen och landstinget utsed­ da ledamöterna och beredningsnämndsordförandena i distriktet till ett förberedande sammanträde; av­ skrift av protokollet insändes till landskamreraren inom tio dagar; i stad kallar — om staden är indelad i två eller flera fastighetstaxeringsdistrikt och förberedande samman­ träde inför landskamreraren inte hållits — den ordförande, som av länsstyrelsen därtill utsetts, övriga ordförande och ledamöter till lik­ nande sammanträde (154 § 2 mom. och 155 § 2 mom. TF).

Året före taxeringsåret Senast den 1 oktober bör fastighetstaxeringsnämnd i stad (dock ej i Stockholm) börja det egentliga arbetet (157 § 1 mom. TF). Under taxeringsarbetet tillställes ägare av fastighet i stad preliminära underrättelser om nämndens beslut (155 § 3 mom. TF).

Taxeringsåret Senast den 5 februari bör fastighetstaxeringsnämnd å lan­ det börja det egentliga arbetet (157 §

1 mom. TF). Senast den 25 mars (i Stockholm skall arbetet vara avslutat (157 g 1 senast den 15 juni) inom. TF). Senast den 31 mars (i Stockholm skall fastighetsdeklarationerna och senast den 21 juni) övriga handlingar insändas till läns­ styrelsen samt fastighetslängderna överlämnas till den lokala skatte­ myndigheten (157 § 3 mom. TF och

76 § 1 mom. TK). Före den 15 maj tillställes ägare eller innehavare av fastighet underrättelse om fastig-

Kungl. Mnj:ts proposition nr 197 år 1963 85

hetstaxeringsnämndens beslut enligt

157 § 2 inom. TF; skall, utom vad angår Stockholm, eu avskrift av längderna under minst

14 dagar offentligen framläggas inom vederbörande kommun (157 §

4 mom. TF, 76 § 2 mom. TK).

D. Fastighetsprövningsnämndernas verksamhet

Taxeringsåret I mitten av februari översänder landskamreraren sam­ mandrag av kontrollängden m. fl. handlingar till finansdepartementet (154 § 2 mom. TF). Senast den 30 april tillställes landskamrerare och taxeringsintendenter — om Kungl. Maj :t förordnat om undersökning av taxeringsutfallet beträffande jordbruks­ fastigheter — resultatet därav (159 § TF). Senast den 15 maj (i Stockholm skall besvär över fastighetstaxeringssenast den 10 augusti) nämnds beslut vara inkomna till prövningsnämndens kansli (163 § TF). Senast den 30 september (i Stock­ skall fastighetsprövningsnämndens holm senast den 31 oktober) arbete vara avslutat (160 § 1 mom. TF).

Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 631137