En europeisk gemensam åtkomstpunkt för finansiell och hållbarhetsrelaterad information

Regeringens proposition 2025/26:124

En europeisk gemensam åtkomstpunkt för finansiell och hållbarhetsrelaterad information

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 5 februari 2026

Ulf Kristersson

Niklas Wykman

(Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen lämnas de lagförslag som krävs för att anpassa svensk rätt till det nya regelverket om en europeisk gemensam åtkomstpunkt som ger centraliserad tillgång till allmänt tillgänglig information som är relevant för finansiella tjänster, kapitalmarknader och hållbarhet (European Single Access Point, Esap). Det innebär i huvudsak att det ställs krav på företag att lämna information för att den ska tillgängliggöras i åtkomstpunkten.

Åtkomstpunkten ska inrättas genom en ny EU-förordning (Esapförordningen). Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) har ansvaret för inrättandet och driften av åtkomstpunkten, som ska vara i drift senast den 10 juli 2027. Åtkomstpunkten ska ge tillgång till information som företag och myndigheter enligt unionsrätten ska offentliggöra. Genom ett nytt EU-direktiv (omnibusdirektivet) och en ny EU-förordning (omnibusförordningen) kompletteras flera EU-rättsakter med bestämmelser om att information som ska offentliggöras enligt dessa rättsakter också ska göras tillgänglig i åtkomstpunkten.

Åtkomstpunkten ska även ge tillgång till information som företag önskar göra tillgänglig på frivillig basis.

Informationen i åtkomstpunkten ska tillgängliggöras i tre faser. Lagändringarna föreslås därför träda i kraft den 10 juli 2026, den 10 januari 2028 respektive den 10 januari 2030.

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag: 1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. 2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1991:980) om handel med finansiella instrument. 3. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i

årsredovisningslagen (1995:1554). 4. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer. 5. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(2004:46) om värdepappersfonder. 6. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(2004:46) om värdepappersfonder. 7. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(2004:297) om bank- och finansieringsrörelse. 8. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i aktiebolags-

lagen (2005:551). 9. lag om ändring i lagen (2006:451) om offentliga uppköpserbjudanden

på aktiemarknaden. 10.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat. 11.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(2007:528) om värdepappersmarknaden. 12.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i

försäkringsrörelselagen (2010:2043). 13.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder. 14.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappers-

bolag. 15.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(2015:812) om rapportering av betalningar till myndigheter. 16.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(2015:1016) om resolution. 17.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(2019:284) om röstningsrådgivare. 18.lag om ändring i lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag.

2 Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.

Härigenom föreskrivs att 10 h och 10 k §§ lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. ska ha följande lydelse.

10 h §

Principerna för aktieägarengagemang enligt 10 e §, den årliga

redogörelsen enligt 10 f § och uppgifter enligt 10 g § ska hållas

tillgängliga på pensionsstiftelsens webbplats. Om stiftelsen inte har en

egen webbplats får informationen hållas tillgänglig på en annan webbplats

redogörelsen på grund av att redogörelsen på grund av att

vissa av aktieägares rättigheter i vissa av aktieägares rättigheter i

börsnoterade företag, i lydelsen börsnoterade företag, i lydelsen

rådets direktiv (EU) 2017/828, i rådets direktiv (EU) 2023/2864, i

webbplatsen uppge var kapital- webbplatsen uppge var kapital-

förvaltaren har offentliggjort förvaltaren har offentliggjort

Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/2864 av den 13 december 2023 om

ändring av vissa direktiv vad gäller inrättandet av den europeiska gemensamma åtkomst-

punkten och denna åtkomstpunkts funktionssätt, i den ursprungliga lydelsen. 6 Senastelydelse 2020:394.

Finansinspektionen enligt tredje

stycket.

10 k §

Den information som avses i 10 i Den information som avses i 10 i och 10 j §§ ska hållas tillgänglig och 10 j §§ ska hållas tillgänglig utan kostnad på pensionsstiftelsens utan kostnad på pensionsstiftelsens webbplats. Om pensionsstiftelsen webbplats. Om pensionsstiftelsen inte har en egen webbplats får inte har en egen webbplats får informationen hållas tillgänglig på informationen hållas tillgänglig på en annan webbplats som enkelt kan en annan webbplats som enkelt kan nås. nås. Informationen ska även

lämnas till Finansinspektionen.

Informationen ska uppdateras varje år. Pensionsstiftelsen får dock avstå från att göra en uppdatering om det inte har skett någon väsentlig förändring.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om information som ska lämnas till Finansinspektionen enligt första

stycket.

Denna lag träder i kraft den 10 januari 2030.

3 Senaste lydelse 2019:285. 7

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 1 § lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 kap.

1 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1. villkor för sådana avtal som avses i 3 kap. 1 och 3 §§,

2. på vilket språk sådan information som avses i 4 kap. 1 § tredje stycket eller 20 § ska offentliggöras,

3. vilka upplysningar marknadsgarantersom inte är värdepappersinstitut och som har utnyttjat undantaget i 4 kap. 14 § första stycket ska lämna till Finansinspektionen,

4. vad som krävs för att undantag från sammanläggning av moder- och dotterföretags innehav ska få göras enligt 4 kap. 16 och 17 §§,

5. att sådana anmälningar som enligt 4 kap. 19 § ska göras till Finansinspektionen i stället ska göras till den börs som driver den reglerade marknad där aktierna är upptagna till handel och i vilken omfattning och på vilket sätt uppgifter om förvärv eller överlåtelse av egna aktier ska offentliggöras,

6. hur information ska offentlig- 6. hur information ska offentliggöras enligt 4 kap. 20 §, och göras enligt 4 kap. 20 §,

7. information som ska lämnas

till Finansinspektionen enligt

4 kap. 21 §, och

7. hur uppgiftsskyldigheten i 8. hur uppgiftsskyldigheten i 6 kap. 1 a § första stycket ska full- 6 kap. 1 a § första stycket ska fullgöras. göras.

Denna lag träder i kraft den 10 juli 2026.

1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/2864 av den 13 december 2023 om ändring av vissa direktiv vad gäller inrättandet av den europeiska gemensamma åtkomstpunkten och denna åtkomstpunkts funktionssätt, i den ursprungliga lydelsen. 2 Lagen omtryckt 1992:558. 3 8 Senastelydelse 2016:1308.

2.3 Förslag till lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554)

Härigenom föreskrivs att 8 kap. 15 c § årsredovisningslagen (1995:1554) ska ha följande lydelse.

8 kap.

15 c §

Ett dotterföretag som avses i 7 kap. 31 f § ska offentliggöra hållbarhetsrapporten och den granskningsberättelse som har lämnats av någon som i Sverige eller tredjelandet är behörig att lämna en sådan. Offentliggörandet ska ske i enlighet med 3 §.

En filial som avses i 6 kap. 16 § eller 7 kap. 31 g § ska offentliggöra hållbarhetsrapporten och granskningsberättelsen. Offentliggörandet ska ske i enlighet med 13 § lagen (1992:160) om utländska filialer m.m.

tillhandahållit gransknings- tillhandahållit granskningsberättelsen eller den information berättelsen eller den information

Denna lag träder i kraft den 10 januari 2028.

Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/2864 av den 13 december 2023 om ändring av vissa direktiv vad gäller inrättandet av den europeiska gemensamma åtkomstpunkten och dennaåtkomstpunkts funktionssätt, i den ursprungliga lydelsen. Senaste lydelse 2024:347. 9

2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 16 § och 6 kap. 3 § lagen (2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer ska ha följande lydelse.

3 kap.

Ett emittentinstitut ska lämna sådana uppgifter om en säkerställd

obligation som behövs för att en köpare ska kunna bedöma obligationen

och den risk som är förenad med att investera i den.

Om den säkerställda obligationen innehåller avtalsvillkor som avses i

15 § andra stycket 2, ska informationen särskilt innehålla uppgifter om

1. vilka omständigheter som kan utlösa en förlängning,

2. huruvida en förlängning påverkas av att emittentinstitutet försätts i

3. kravet på Finansinspektionens godkännande.

6 kap.

3 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

1. innehållet i de planer som krävs enligt 2 kap. 1 § första stycket 3

2. fast egendom, tomträtt och bostadsrätt som avses i 3 kap. 1 § tredje

3. hur värdering av säkerheterna enligt 3 kap. 5 § ska utföras,

4. hur kontrollen av marknadsvärdet enligt 3 kap. 7 § ska utföras,

5. hur schablonbeloppet för kostnader för förvaltning och avveckling av

säkerställda obligationer enligt 3 kap. 8 § andra stycket ska bestämmas,

6. villkor för derivatavtal samt beräkning av och villkor för risk-

exponering och räntebetalningar enligt 3 kap. 9 §,

7. hur registret ska föras enligt 3 kap. 10 §,

8. den oberoende granskarens kompetens, uppgifter och rapporterings-

skyldighet enligt 3 kap. 12 och 13 §§,

Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/2864 av den 13 december 2023 om

ändring av vissa direktiv vad gäller inrättandet av den europeiska gemensamma åtkomst-

punkten och denna åtkomstpunkts funktionssätt, i den ursprungliga lydelsen.

Senastelydelse 2022:803. 10 Senastelydelse 2022:803.

Finansinspektionen enligt 3 kap.

16 § tredje stycket, och 10. sådana avgifter som avses i 5 kap. 7 §.

Denna lag träder i kraft den 10 januari 2030.

2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (2004:46) om värdepappersfonder

1

Härigenom föreskrivs att 12 kap. 1 a och 10 §§ och 13 kap. 1 § lagen

2

(2004:46) om värdepappersfonder ska ha följande lydelse.

12 kap.

Finansinspektionen ska ingripa mot någon som ingår i ett fondbolags

styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av

1. har fått tillstånd att driva fondverksamhet genom att lämna falska

uppgifter eller på annat otillbörligt sätt,

2. tillhandahåller diskretionär portföljförvaltning i strid med 1 kap. 4 §,

3. påbörjar marknadsföring av en av bolaget förvaltad värdepappersfond

i ett annat land inom EES innan en underrättelse om detta gjorts hos

Finansinspektionen i enlighet med 2 kap. 15 c §,

4. inte uppfyller grundläggande krav på organisation och drift av

verksamheten enligt 2 kap. 17 § första stycket 1 eller 2 eller tredje stycket

eller 17 f § eller föreskrifter som har meddelats med stöd av 13 kap. 1 § 11

5. åsidosätter sina skyldigheter eller på annat sätt överträder det som

6. påbörjar förvaltning och marknadsföring av en värdepappersfond

utan att fondbestämmelserna godkänts enligt 4 kap. 9 §,

7. vid upprepade tillfällen låter bli att upprätta eller tillhandahålla

informationsbroschyr, faktablad, årsberättelse och halvårsberättelse i

rar medel i en värdepappersfond i rar medel i en värdepappersfond i

5 kap. 1, 3–22, 24 eller 25 §§ eller i 5 kap. 1, 3–22, 24 eller 25 §§ eller i

stöd av 13 kap. 1 § 21, 22, 24 och stöd av 13 kap. 1 § 22, 23, 25 och

hantering av risker i 5 kap. 2 § hantering av risker i 5 kap. 2 §

första eller andra stycket eller i första eller andra stycket eller i

10. i strid med 11 kap. 5 § första stycket låter bli att till Finans-

inspektionen anmäla sådana förvärv och avyttringar som avses där,

Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/2864 av den 13 december 2023 om

ändring av vissa direktiv vad gäller inrättandet av den europeiska gemensamma åtkomst-

punkten och denna åtkomstpunkts funktionssätt, i den ursprungliga lydelsen.

Senastelydelse av lagens rubrik 2013:563. 12 Senastelydelse 2024:1283.

11. i strid med 11 kap. 5 § tredje stycket låter bli att till Finans- Prop. 2025/26:124 inspektionen anmäla namnen på de ägare som har ett kvalificerat innehav av aktier i bolaget samt storleken på innehavet,

12. har befunnits ansvarigt för en allvarlig, upprepad eller systematisk överträdelse av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen, eller

13. har åsidosatt sina skyldigheter enligt någon av artiklarna 5–10, 11.1–11.10, 12–14, 16.1, 16.2, 17, 18.1, 18.2, 19.1, 19.3, 19.4, 23–25, 26.1–26.8, 27, 28.1–28.8, 29, 30.1–30.4, 31.12 eller 45 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2554.

Om en sådan person som anges i första stycket omfattas av tillståndseller underrättelseskyldighet enligt 11 kap. 1 eller 4 § för förvärv eller avyttring av aktier i bolaget, ska första stycket 10 och 11 inte gälla för den personen i fråga om dessa aktier.

Ett ingripande enligt första stycket får ske bara om bolagets överträdelse är allvarlig och den fysiska personen i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet har orsakat överträdelsen.

Ingripande får ske genom en eller båda av följande sanktioner:

1. beslut att personen i fråga under en viss tid, lägst tre och högst tio år, eller, för upprepade allvarliga överträdelser, permanent inte får vara styrelseledamot eller verkställande direktör i ett fondbolag, eller ersättare för någon av dem, eller

2. beslut om sanktionsavgift.

10 §

Om ett fondbolag inte i tid Om ett fondbolag inte i tid lämnar de upplysningar som det är lämnar de upplysningar som det är skyldigt att göra enligt föreskrifter skyldigt att göra enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av som har meddelats med stöd av 13 kap. 1 § 32, får Finans- 13 kap. 1 § 33, får Finansinspektionen besluta att bolaget ska inspektionen besluta att bolaget ska betala en förseningsavgift på högst betala en förseningsavgift på högst 100 000 kronor. 100 000 kronor.

Avgiften tillfaller staten.

13 kap.

1 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1. vilka åtgärder ett fondbolag ska vidta om det tar emot medel med redovisningsskyldighet enligt 1 kap. 4 § eller 7 kap. 1 §,

2. hur ett förvaltningsbolag eller fondföretag ska tillhandahålla information om de uppgifter som avses i 1 kap. 6 c § första stycket och 8 § första stycket,

3. på vilket språk ett förvaltningsbolag eller fondföretag ska tillhandahålla funktionerna i 1 kap. 6 c § första stycket och 8 § första stycket,

4 Senaste lydelse 2023:234. 5 Senaste lydelse 2025:175. 13

4. på vilket språk ett fondföretag ska tillhandahålla information enligt 1 kap. 9 § första stycket 1 och 2 och 9 a § första stycket,

5. hur ett fondföretag ska offentliggöra avsikten att upphöra med marknadsföringen av andelar i företaget enligt 1 kap. 9 § första stycket 2,

6. hur medel för distanskommunikation får användas när ett fondföretag som har upphört med marknadsföring i Sverige av andelar i företaget ska tillhandahålla kvarvarande andelsägare här i landet information enligt 1 kap. 9 a § första stycket,

7. vilka poster som får räknas in i startkapitalet enligt 2 kap. 4 §, 8. vilka poster som får räknas in i egna medel enligt 2 kap. 8–10 §§,

9. på vilket språk underrättelsen enligt 2 kap. 15 c § första stycket ska skrivas,

10. hur fondbolaget ska offentliggöra handlingarna enligt 2 kap. 15 c § fjärde stycket,

11. vad ett fondbolag ska iaktta för att uppfylla skyldigheterna i 2 kap. 17 § första stycket 1 och 2 och tredje stycket, 17 c och 17 f §§,

12. vilka åtgärder ett fondbolag ska vidta för att uppfylla de krav som följer av 2 kap. 17 g §,

13. hur uppgifter enligt 2 kap. 19 a § första stycket och 20 § första stycket ska lämnas,

14. vilken information som ska lämnas i underrättelsen till andelsägare enligt 4 kap. 9 a § och på vilket sätt underrättelsen ska lämnas,

15. villkor som en andelsklass får vara förenad med enligt 4 kap. 10 § andra stycket 2 och under vilka förutsättningar en andelsklass får vara förenad med ett visst villkor,

16. utformningen och tillämpningen av metoder för justerat fondandelsvärde enligt 4 kap. 10 b § och vilka krav som ska uppfyllas när ett justerat fondandelsvärde beräknas och används,

17. tillhandahållande av informationsbroschyr och faktablad enligt 4 kap. 20 §,

18. på vilket språk informationen enligt 4 kap. 20 § ska tillhandahållas,

19. information som ska lämnas

till Finansinspektionen enligt

4 kap. 21 §,

19. hur volatiliteten i skillnaden 20. hur volatiliteten i skillnaden mellan fondens avkastning och mellan fondens avkastning och jämförelseindexets avkastning jämförelseindexets avkastning enligt 4 kap. 26 § ska beräknas, enligt 4 kap. 26 § ska beräknas,

20. hur informationen enligt 21. hur informationen enligt 4 kap. 28 § ska presenteras, 4 kap. 28 § ska presenteras,

21. kriterier för de finansiella 22. kriterier för de finansiella tillgångar som medel i en värde- tillgångar som medel i en värdepappersfond får placeras i enligt pappersfond får placeras i enligt 5 kap. 1 § andra stycket första 5 kap. 1 § andra stycket första meningen, meningen,

22. vilka tekniker och instrument 23. vilka tekniker och instrument ett fondbolag får använda enligt ett fondbolag får använda enligt 5 kap. 1 § tredje stycket samt 5 kap. 1 § tredje stycket samt villkor och gränser för sådan villkor och gränser för sådan användning, användning,

23. det system för riskhantering 24. det system för riskhantering ett fondbolag ska ha enligt 5 kap. ett fondbolag ska ha enligt 5 kap. 2 § första och andra styckena, 2 § första och andra styckena,

24. kriterier för indexfonder 25. kriterier för indexfonder enligt 5 kap. 7 §, enligt 5 kap. 7 §,

25. beräkning av exponeringar 26. beräkning av exponeringar enligt 5 kap. 13 och 14 §§, enligt 5 kap. 13 och 14 §§,

26. på vilket sätt underrättelsen 27. på vilket sätt underrättelsen till andelsägarna enligt 5 a kap. 7 § till andelsägarna enligt 5 a kap. 7 § ska lämnas, ska lämnas,

27. vilka fel och försummelser 28. vilka fel och försummelser som ska rapporteras enligt 5 a kap. som ska rapporteras enligt 5 a kap. 18 §, 18 §,

28. förutsättningar för överföring 29. förutsättningar för överföring av finansiella instrument och av finansiella instrument och förvaltning enligt 5 a kap. 37 och förvaltning enligt 5 a kap. 37 och 46 §§, 46 §§,

29. vilka åtgärder ett fondbolag 30. vilka åtgärder ett fondbolag ska vidta för att uppfylla de krav ska vidta för att uppfylla de krav som följer av bestämmelserna i som följer av bestämmelserna i 7 kap. 3 §, 7 kap. 3 §,

30. vad informationen enligt 31. vad informationen enligt 8 kap. 8 § ska innehålla, hur den 8 kap. 8 § ska innehålla, hur den ska utformas, på vilket sätt den ska ska utformas, på vilket sätt den ska tillhandahållas och vad som ska tillhandahållas och vad som ska bifogas informationen, bifogas informationen,

31. på vilket språk de handlingar 32. på vilket språk de handlingar som ska lämnas tillsammans med som ska lämnas tillsammans med ansökan enligt 8 kap. 19 § ska ansökan enligt 8 kap. 19 § ska upprättas, upprättas,

32. vilka upplysningar fond- 33. vilka upplysningar fondbolag, förvaltningsbolag, fond- bolag, förvaltningsbolag, fondföretag samt förvaringsinstitut ska företag samt förvaringsinstitut ska lämna till Finansinspektionen lämna till Finansinspektionen enligt 10 kap. 2 § första stycket och enligt 10 kap. 2 § första stycket och när upplysningarna ska lämnas, och när upplysningarna ska lämnas, och

33. sådana avgifter som avses i 34. sådana avgifter som avses i 10 kap. 11 §. 10 kap. 11 §.

Denna lag träder i kraft den 10 januari 2028.

2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (2004:46) om värdepappersfonder

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 17 k §, 4 kap. 10 §, 12 kap. 1 a och 10 §§ och 13 kap. 1 § lagen (2004:46) om värdepappersfonder ska ha följande lydelse.

2 kap.

17 k §

årliga redogörelsen enligt 17 i § årliga redogörelsen enligt 17 i §

4 kap.

Andelarna i en värdepappersfond ska vara lika stora och medföra lika

rätt till den egendom som ingår i fonden, om inte annat följer av andra

I en värdepappersfond får det finnas andelar av olika slag (andels-

klasser). Andelarna i en andelsklass ska vara lika stora och medföra lika

rätt till den egendom som ingår i fonden. Andelsklasser i en och samma

f) i vilken valuta andelarna tecknas och inlöses, och

Om det finns andelsklasser ska värdet av en fondandel dock bestämmas

med beaktande av de villkor som är förenade med andelsklassen. Om

Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/2864 av den 13 december 2023 om ändring av vissa direktiv vad gäller inrättandet av den europeiska gemensamma åtkomstpunkten och denna åtkomstpunkts funktionssätt, i den ursprungliga lydelsen. Senastelydelse av lagens rubrik 2013:563. Senastelydelse 2019:287. 16 Senastelydelse 2023:234.

Fondens värde beräknas enligt de grunder som anges i fondbestämmel- Prop. 2025/26:124 serna. Den egendom som ingår i fonden ska värderas med ledning av gällande marknadsvärde.

Fondbolaget ska fortlöpande och minst en gång varje vecka beräkna och på lämpligt sätt offentliggöra fondandelsvärdet.

Lydelseenligt förslaget i avsnitt 2.5 Föreslagen lydelse

12 kap.

1 a §

Finansinspektionen ska ingripa mot någon som ingår i ett fondbolags styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, om fondbolaget

1. har fått tillstånd att driva fondverksamhet genom att lämna falska uppgifter eller på annat otillbörligt sätt,

2. tillhandahåller diskretionär portföljförvaltning i strid med 1 kap. 4 §,

3. påbörjar marknadsföring av en av bolaget förvaltad värdepappersfond i ett annat land inom EES innan en underrättelse om detta gjorts hos Finansinspektionen i enlighet med 2 kap. 15 c §,

4. inte uppfyller grundläggande krav på organisation och drift av verksamheten enligt 2 kap. 17 § första stycket 1 eller 2 eller tredje stycket eller17 f § eller föreskrifter som har meddelats med stöd av 13 kap. 1 § 11 avseende dessa bestämmelser,

5. åsidosätter sina skyldigheter eller på annat sätt överträder det som anges om uppdragsavtal i någon av 4 kap. 4–6 §§ eller 7 § första stycket,

6. påbörjar förvaltning och marknadsföring av en värdepappersfond utan att fondbestämmelserna godkänts enligt 4 kap. 9 §,

7. vid upprepade tillfällen låter bli att upprätta eller tillhandahålla informationsbroschyr, faktablad, årsberättelse och halvårsberättelse i enlighet med 4 kap. 15–21 §§,

8. vid upprepade tillfällen place- 8. vid upprepade tillfällen placerar medel i en värdepappersfond i rar medel i en värdepappersfond i strid med det som anges i någon av strid med det som anges i någon av 5 kap. 1, 3–22, 24 eller 25 §§ eller i 5 kap. 1, 3–22, 24 eller 25 §§ eller i föreskrifter som har meddelats med föreskrifter som har meddelats med stöd av 13 kap. 1 § 22, 23, 25 och stöd av 13 kap. 1 § 23, 24, 26 och 26 avseende dessa bestämmelser, 27 avseende dessa bestämmelser,

9. inte uppfyller kraven på 9. inte uppfyller kraven på hantering av risker i 5 kap. 2 § hantering av risker i 5 kap. 2 § första eller andra stycket eller i första eller andra stycket eller i föreskrifter som har meddelats med föreskrifter som har meddelats med stöd av 13 kap. 1 § 24 avseende stöd av 13 kap. 1 § 25 avseende dessa bestämmelser, dessa bestämmelser,

10. i strid med 11 kap. 5 § första stycket låter bli att till Finansinspektionen anmäla sådana förvärv och avyttringar som avses där,

11. i strid med 11 kap. 5 § tredje stycket låter bli att till Finansinspektionen anmäla namnen på de ägare som har ett kvalificerat innehav av aktier i bolaget samt storleken på innehavet,

5 Senaste lydelse 2026:000. 17

12. har befunnits ansvarigt för en allvarlig, upprepad eller systematisk överträdelse av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen, eller

13. har åsidosatt sina skyldigheter enligt någon av artiklarna 5–10, 11.1–11.10, 12–14, 16.1, 16.2, 17, 18.1, 18.2, 19.1, 19.3, 19.4, 23–25, 26.1–26.8, 27, 28.1–28.8, 29, 30.1–30.4, 31.12 eller 45 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2554.

Om en sådan person som anges i första stycket omfattas av tillståndseller underrättelseskyldighet enligt 11 kap. 1 eller 4 § för förvärv eller avyttring av aktier i bolaget, ska första stycket 10 och 11 inte gälla för den personen i fråga om dessa aktier.

Ett ingripande enligt första stycket får ske bara om bolagets överträdelse är allvarlig och den fysiska personen i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet har orsakat överträdelsen.

Ingripande får ske genom en eller båda av följande sanktioner:

1. beslut att personen i fråga under en viss tid, lägst tre och högst tio år, eller, för upprepade allvarliga överträdelser, permanent inte får vara styrelseledamot eller verkställande direktör i ett fondbolag, eller ersättare för någon av dem, eller

2. beslut om sanktionsavgift.

10 §

Om ett fondbolag inte i tid Om ett fondbolag inte i tid lämnar de upplysningar som det är lämnar de upplysningar som det är skyldigt att göra enligt föreskrifter skyldigt att göra enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av som har meddelats med stöd av 13 kap. 1 § 33, får Finans- 13 kap. 1 § 34, får Finansinspektionen besluta att bolaget ska inspektionen besluta att bolaget ska betala en förseningsavgift på högst betala en förseningsavgift på högst 100 000 kronor. 100 000 kronor.

Avgiften tillfaller staten.

13 kap.

1 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1. vilka åtgärder ett fondbolag ska vidta om det tar emot medel med redovisningsskyldighet enligt 1 kap. 4 § eller 7 kap. 1 §,

2. hur ett förvaltningsbolag eller fondföretag ska tillhandahålla information om de uppgifter som avses i 1 kap. 6 c § första stycket och 8 § första stycket,

3. på vilket språk ett förvaltningsbolag eller fondföretag ska tillhandahålla funktionerna i 1 kap. 6 c § första stycket och 8 § första stycket,

4. på vilket språk ett fondföretag ska tillhandahålla information enligt 1 kap. 9 § första stycket 1 och 2 och 9 a § första stycket,

6 Senastelydelse 2026:000. 7 18 Senastelydelse 2026:000.

5. hur ett fondföretag ska offentliggöra avsikten att upphöra med Prop. 2025/26:124 marknadsföringen av andelar i företaget enligt 1 kap. 9 § första stycket 2,

6. hur medel för distanskommunikation får användas när ett fondföretag som har upphört med marknadsföring i Sverige av andelar i företaget ska tillhandahålla kvarvarande andelsägare här i landet information enligt 1 kap. 9 a § första stycket,

7. vilka poster som får räknas in i startkapitalet enligt 2 kap. 4 §, 8. vilka poster som får räknas in i egna medel enligt 2 kap. 8–10 §§, 9. på vilket språk underrättelsen enligt 2 kap. 15 c § första stycket ska

skrivas,

10. hur fondbolaget ska offentliggöra handlingarna enligt 2 kap. 15 c § fjärde stycket,

11. vad ett fondbolag ska iaktta för att uppfylla skyldigheterna i 2 kap. 17 § första stycket 1 och 2 och tredje stycket, 17 c och 17 f §§,

12. vilka åtgärder ett fondbolag ska vidta för att uppfylla de krav som följer av 2 kap. 17 g §,

13. information som ska lämnas

till Finansinspektionen enligt

2 kap. 17 k §,

13. hur uppgifter enligt 2 kap. 14. hur uppgifter enligt 2 kap. 19 a § första stycket och 20 § första 19 a § första stycket och 20 § första stycket ska lämnas, stycket ska lämnas,

14. vilken information som ska 15. vilken information som ska lämnas i underrättelsen till andels- lämnas i underrättelsen till andelsägare enligt 4 kap. 9 a § och på ägare enligt 4 kap. 9 a § och på vilket sätt underrättelsen ska vilket sätt underrättelsen ska lämnas, lämnas,

15. villkor som en andelsklassfår 16. villkor som en andelsklassfår vara förenad med enligt 4 kap. 10 § vara förenad med enligt 4 kap. 10 § andra stycket 2 och under vilka andra stycket 2 och under vilka förutsättningar en andelsklass får förutsättningar en andelsklass får vara förenad med ett visst villkor, vara förenad med ett visst villkor,

16. utformningen och tillämp- 17. utformningen och tillämpningen av metoder för justerat ningen av metoder för justerat fondandelsvärde enligt 4 kap. fondandelsvärde enligt 4 kap. 10 b § och vilka krav som ska upp- 10 b § och vilka krav som ska uppfyllas när ett justerat fondandels- fyllas när ett justerat fondandelsvärde beräknas och används, värde beräknas och används,

17. tillhandahållande av 18. tillhandahållande av informationsbroschyr och fakta- informationsbroschyr och faktablad enligt 4 kap. 20 §, blad enligt 4 kap. 20 §,

18. på vilket språk informationen 19. på vilket språk informationen enligt 4 kap. 20 § ska tillhanda- enligt 4 kap. 20 § ska tillhandahållas, hållas,

19. information som ska lämnas 20. information som ska lämnas till Finansinspektionen enligt till Finansinspektionen enligt 4 kap. 21 §, 4 kap. 21 §,

20. hur volatiliteten i skillnaden 21. hur volatiliteten i skillnaden mellan fondens avkastning och mellan fondens avkastning och jämförelseindexets avkastning jämförelseindexets avkastning enligt 4 kap. 26 § ska beräknas, enligt 4 kap. 26 § ska beräknas, 19

21. hur informationen enligt 22. hur informationen enligt 4 kap. 28 § ska presenteras, 4 kap. 28 § ska presenteras,

22. kriterier för de finansiella 23. kriterier för de finansiella tillgångar som medel i en värde- tillgångar som medel i en värdepappersfond får placeras i enligt pappersfond får placeras i enligt 5 kap. 1 § andra stycket första 5 kap. 1 § andra stycket första meningen, meningen,

23. vilka tekniker och instrument 24. vilka tekniker och instrument ett fondbolag får använda enligt ett fondbolag får använda enligt 5 kap. 1 § tredje stycket samt 5 kap. 1 § tredje stycket samt villkor och gränser för sådan villkor och gränser för sådan användning, användning,

24. det system för riskhantering 25. det system för riskhantering ett fondbolag ska ha enligt 5 kap. ett fondbolag ska ha enligt 5 kap. 2 § första och andra styckena, 2 § första och andra styckena,

25. kriterier för indexfonder 26. kriterier för indexfonder enligt 5 kap. 7 §, enligt 5 kap. 7 §,

26. beräkning av exponeringar 27. beräkning av exponeringar enligt 5 kap. 13 och 14 §§, enligt 5 kap. 13 och 14 §§,

27. på vilket sätt underrättelsen 28. på vilket sätt underrättelsen till andelsägarna enligt 5 a kap. 7 § till andelsägarna enligt 5 a kap. 7 § ska lämnas, ska lämnas,

28. vilka fel och försummelser 29. vilka fel och försummelser som ska rapporteras enligt 5 a kap. som ska rapporteras enligt 5 a kap. 18 §, 18 §,

29. förutsättningar för överföring 30. förutsättningar för överföring av finansiella instrument och av finansiella instrument och förvaltning enligt 5 a kap. 37 och förvaltning enligt 5 a kap. 37 och 46 §§, 46 §§,

30. vilka åtgärder ett fondbolag 31. vilka åtgärder ett fondbolag ska vidta för att uppfylla de krav ska vidta för att uppfylla de krav som följer av bestämmelserna i som följer av bestämmelserna i 7 kap. 3 §, 7 kap. 3 §,

31. vad informationen enligt 32. vad informationen enligt 8 kap. 8 § ska innehålla, hur den 8 kap. 8 § ska innehålla, hur den ska utformas, på vilket sätt den ska ska utformas, på vilket sätt den ska tillhandahållas och vad som ska tillhandahållas och vad som ska bifogas informationen, bifogas informationen,

32. på vilket språk de handlingar 33. på vilket språk de handlingar som ska lämnas tillsammans med som ska lämnas tillsammans med ansökan enligt 8 kap. 19 § ska ansökan enligt 8 kap. 19 § ska upprättas, upprättas,

33. vilka upplysningar fond- 34. vilka upplysningar fondbolag, förvaltningsbolag, fond- bolag, förvaltningsbolag, fondföretag samt förvaringsinstitut ska företag samt förvaringsinstitut ska lämna till Finansinspektionen lämna till Finansinspektionen enligt 10 kap. 2 § första stycket och enligt 10 kap. 2 § första stycket och när upplysningarna ska lämnas, och när upplysningarna ska lämnas, och

34. sådana avgifter som avses i 35. sådana avgifter som avses i 10 kap. 11 §. 10 kap. 11 §.

Denna lag träder i kraft den 10 januari 2030.

2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse

Härigenom föreskrivs att 6 b kap. 16 § och 16 kap. 1 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse ska ha följande lydelse.

6 b kap.

ingått ett avtal om koncerninternt ingått ett avtal om koncerninternt

Styrelsen ska även offentliggöra en Styrelsen ska även offentliggöra en

översiktlig beskrivning av avtals- översiktlig beskrivning av avtals-

Styrelsen ska minst en gång om året uppdatera den information som

16 kap.

1 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

1. vilken information ett kreditinstitut ska lämna till sina kundereller till

dem som institutet erbjuder sina tjänster,

2. hur uppgifter enligt 1 kap. 10 b § första stycket och 11 § ska lämnas,

3. de krav som ska gälla för deltagande i ledningen av ett kreditinstitut

enligt 3 kap. 2 § första stycket 4 och 5 och 14 kap. 2 § andra stycket 1,

4. vilka poster som får räknas in i startkapitalet enligt 3 kap. 5–7 §§,

5. vilka åtgärder ett kreditinstitut ska vidta för att uppfylla de krav på

soliditet och likviditet, riskhantering, genomlysning, system för hantering

av uppgifter om insättare och deras insättningar, sundhet, att vid kredit-

givning till icke-finansiella företag inte bidra till finansiella obalanser på

kreditmarknaden samt riktlinjer och instruktioner som avses i 6 kap. 1, 2

6. innehållet i en återhämtningsplan enligt 6 a kap. 1 § och en koncern-

återhämtningsplan enligt 6 a kap. 2 §, när planerna ska upprättas och hur

Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/2864 av den 13 december 2023 om

ändring av vissa direktiv vad gäller inrättandet av den europeiska gemensamma åtkomst-

punkten och denna åtkomstpunkts funktionssätt, i den ursprungliga lydelsen.

Senastelydelse 2015:1029. 22 Senastelydelse 2026:000.

7. innehållet i en ansökan om godkännande av avtal gällande koncerninternt finansiellt stöd enligt 6 b kap. 3 § första stycket,

8. vad det beslut som styrelsen i det stödgivande företaget fattar enligt 6 b kap. 8 § ska innehålla,

9. innehållet i en anmälan om givande av koncerninternt finansiellt stöd enligt 6 b kap. 11 §,

10. offentliggörandet av informa- 10. offentliggörandet och tion enligt 6 b kap. 16 §, lämnandet av information enligt

6 b kap. 16 §,

11. vilka åtgärder ett kreditinstitut ska vidta för att uppfylla de krav på kreditprövning, dokumentation och beslutsunderlag som avses i 8 kap. 1–4 §§ i fråga om

– krediter till andra än konsumenter, och – sådana krediter till konsumenter som är bostadskrediter,

12. tillhandahållande av tjänster till en jävskrets som avses i 8 kap. 5 och 6 §§,

13. kreditinstituts mångfaldspolicy vid tillsättandet av styrelse samt resurser för introduktion och utbildning av styrelseledamöter,

14. vilka begränsningarsom gäller när ett bankaktiebolag eller ett kreditmarknadsbolag tar emot egnaaktier eller aktier i sitt moderbolag som pant enligt 10 kap. 12 §,

15. vilka upplysningar ett kreditinstitut och sådana utländska kreditinstitut som inrättat filial i Sverige ska lämna till Finansinspektionen för dess tillsynsverksamhet,

16. vilka kreditinstitut som ska upprätta register som avses i 13 kap. 8 a §, vad registren ska innehålla och inom vilken tid kreditinstitutet ska ge in registren för olika typer av avtal, och

17. sådana avgifter för tillsyn, ansökningar, anmälningar och underrättelser som avses i 13 kap. 16 §.

Denna lag träder i kraft den 10 januari 2030.

2.8 Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551)

Härigenom föreskrivs i fråga om aktiebolagslagen (2005:551)

dels att 7 kap. 61, 62 och 68 §§ och 16 a kap. 7 och 9 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas tre nya paragrafer, 7 kap. 62 a och 68 a §§ och 16 a kap. 10 §, och närmast före 7 kap. 62 a och 68 a §§ och 16 a kap. 10 § nya rubriker av följande lydelse.

7 kap.

I ett publikt aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad

marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska

samarbetsområdet, ska det vid årsstämman fattas beslut om riktlinjer för

ersättning till ledande befattningshavare, om det har lämnats ett förslag till

stämmoprotokollet utom röst- stämmoprotokollet utom röst-

I 8 kap. 51 och 52 §§ finns bestämmelser om styrelsens skyldighet att

upprätta förslag till riktlinjer, vad riktlinjerna ska innehålla och vad som

gäller om stämman inte godtar förslaget.

I ett publikt aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad

marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska

samarbetsområdet, ska den rapport om ersättningar som avses i 8 kap.

53 a § läggas fram på årsstämman för godkännande.

under tio år från årsstämman. Om under tio år från årsstämman. Om

längre tid än tio år, ska person- längre tid än tio år, ska person-

Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/2864 av den 13 december 2023 om

ändring av vissa direktiv vad gäller inrättandet av den europeiska gemensamma åtkomst-

punkten och denna åtkomstpunkts funktionssätt, i den ursprungliga lydelsen.

Senastelydelse 2019:288. 24 Senastelydelse 2019:288.

Bemyndigande

62 a § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om 1. riktlinjerna som ska lämnas till Finansinspektionen enligt 61 § andra stycket, och 2. rapporten om ersättningar som ska lämnas till Finansinspektionen enligt 62 § andra

stycket.

68 §

Utöver det som anges i 48 och 49 §§, gäller i fråga om ett publikt aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, följande.

Om en aktieägare begär det inför en omröstning, ska aktiebolaget i stämmoprotokollet eller i en bilaga till protokollet redovisa

1. antalet röster för och mot förslaget till beslut, 2. antalet röster som närvarande aktieägare har avstått från att avge,

3. det antal aktier för vilka röster 3. det antal aktier för vilka röster har avgetts och har avgetts, och

4. den andel av aktiekapitalet som dessa röster representerar.

Protokollet, utom röstlängden, Protokollet, utom röstlängden, ska hållas tillgängligt på bolagets ska hållas tillgängligt på bolagets webbplats senast två veckor efter webbplats senast två veckor efter bolagsstämman och under minst bolagsstämman och under minst tre år. tre år. Protokollet ska samtidigt

som det görs tillgängligt lämnas till

Finansinspektionen.

Bemyndigande

68 a § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om protokollet som ska lämnas till Finansinspektionen enligt 68 § tredje

stycket.

4 Senaste lydelse 2010:1516. 25

16 a kap.

7 §

Styrelsen ska underställa bolagsstämman en väsentlig transaktion med en närstående till bolaget för godkännande.

Till underlag för stämmans beslut ska styrelsen upprätta en redogörelse för transaktionen. Av redogörelsen ska villkoren för transaktionen framgå, i den utsträckning som krävs för att stämman ska kunna ta ställning till förslaget. Redogörelsen ska alltid innehålla information om

1. vilken relation bolaget har till den närstående, 2. namnet på den närstående, 3. datumet för transaktionen, och 4. det värde transaktionen avser.

Redogörelsen ska hållas Redogörelsen ska hållas tillgänglig på bolagets webbplats tillgänglig på bolagets webbplats under minst tre veckor fram till och under minst tre veckor fram till och med dagen för stämman. med dagen för stämman. Redogörelsen ska vidare läggas Redogörelsen ska även lämnas till fram på stämman. Finansinspektionen. Redogörelsen

ska vidare läggas fram på stämman.

9 §

När ett helägt svenskt dotterbolag till ett aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet ska besluta om en väsentlig transaktion med en närstående till moderbolaget ska styrelsen underställa bolagsstämman transaktionen för godkännande. Bestämmelserna i 7 och 8 §§ gäller inte. Transaktionen anses vara väsentlig om den ensam, eller sammantagen med andra transaktioner som dotterbolaget och moderbolaget har genomfört med samma närstående under det senaste året, avser ett värde som är minst en miljon kronor och motsvarar minst en procent av koncernens värde.

En väsentlig transaktion enligt första stycket ska även underställas bolagsstämman i moderbolaget för godkännande. Vid prövningen i moderbolaget ska beslutsordningen i 7 och 8 §§ gälla.

Information om en godkänd väsentlig transaktion ska lämnas

till Finansinspektionen.

Bemyndigande

10 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om 1. redogörelsen som ska lämnas till Finansinspektionen enligt 7 § tredje stycket, och

5 Senastelydelse 2019:288. 6 26 Senastelydelse 2019:288.

2. information om en godkänd väsentlig transaktion som ska lämnas till Finansinspektionen

enligt 9 § tredje stycket.

Denna lag träder i kraft den 10 januari 2030.

2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (2006:451) om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 2 och 3 §§, 4 kap. 2 § och 7 kap. 12 § lagen (2006:451) om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden ska ha följande lydelse.

2 kap.

2 §

erbjudandet och åtagandet gent- erbjudandet och åtagandet gent-

erbjudande, skall den informa- erbjudande, ska den informationen

tionen samtidigt lämnas till Finans- samtidigt lämnas till Finans-

3 §

veckor från ett erbjudande enligt från ett erbjudande enligt 1 §

1 § upprätta en erbjudandehandling upprätta en erbjudandehandling

finansiella instrument finns ytter- finansiella instrument finns ytter-

Om det finns särskilda skäl, får Finansinspektionen förlänga tidsfristen

Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/2864 av den 13 december 2023 om

ändring av vissa direktiv vad gäller inrättandet av den europeiska gemensamma åtkomst-

punkten och denna åtkomstpunkts funktionssätt, i den ursprungliga lydelsen. 28 Senastelydelse 2007:568.

lämnas till Finansinspektionen för

godkännande enligt första stycket.

4 kap.

2 §

Styrelsen i ett sådant bolag som Styrelsen i ett sådant bolag som avses i 3 kap. 1 § andra stycket, och avses i 3 kap. 1 § andra stycket, och till vars aktieägare ett offentligt till vars aktieägare ett offentligt uppköpserbjudande lämnas, skall uppköpserbjudande lämnas, ska informera sina anställda om informera sina anställda om uppköpserbjudandet, om erbjud- uppköpserbjudandet, om erbjudandehandlingen och om sin andehandlingen och om sin rekommendation till aktieägarna rekommendation till aktieägarna med anledning av uppköps- med anledning av uppköpserbjudandet. Informationen skall erbjudandet. Informationen ska lämnas så snart som uppköps- lämnas så snart som uppköpserbjudandet, erbjudandehandlingen erbjudandet, erbjudandehandlingen respektive rekommendationen har respektive rekommendationen har offentliggjorts. offentliggjorts. Informationen ska

samtidigt lämnas till Finans-

inspektionen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om information som ska lämnas till Finansinspektionen enligt första

stycket.

7 kap.

12 §

Om aktierna i ett svenskt aktie- Om aktierna i ett svenskt aktiebolag, vars aktier inte tidigare är bolag, vars aktier inte tidigare är upptagna till handel på en reglerad upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige och inte heller är marknad i Sverige och inte heller är upptagna till handel i någon annan upptagna till handel i någon annan stat, tas upp till handel samtidigt stat, tas upp till handel samtidigt vid två eller flera reglerade vid två eller flera reglerade marknader i andra stater inom marknader i andra stater inom Europeiska ekonomiska samarbets- Europeiska ekonomiska samarbetsområdet än Sverige gäller följande. området än Sverige gäller följande. Bolaget skall på den första handels- Bolaget ska på den första handelsdagen bestämma vilken tillsyns- dagen bestämma vilken tillsynsmyndighet i de staterna som skall myndighet i de staterna som ska vara behörig att utöva tillsyn över vara behörig att utöva tillsyn över offentliga uppköpserbjudanden offentliga uppköpserbjudanden avseende aktierna i bolaget genom avseende aktierna i bolaget genom att anmäla detta till de reglerade att anmäla detta till de reglerade

3 Senaste lydelse 2007:568. 29

marknaderna och tillsyns- marknaderna och tillsynsmyndigheterna. myndigheterna.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om en

anmälan enligt första stycket.

Denna lag träder i kraft den 10 januari 2030.

2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat

dels att 1 kap. 3 §, 5 kap. 12 §, 7 kap. 4 § och 9 kap. 1 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas en ny paragraf, 5 kap. 10 a §, av följande lydelse.

1 kap.

3 §

1. AIF-förvaltare: en svensk förvaltare av alternativa investeringsfonder enligt 1 kap. 3 § lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder,

2. anknutet företag: ett svenskt eller utländskt företag vars huvudsakliga verksamhet är att äga eller förvalta fast egendom, tillhandahålla datatjänster eller driva annan liknande verksamhet som har samband med den huvudsakliga verksamheten i ett eller flera kreditinstitut, värdepappersbolag eller motsvarande utländska företag,

3. behörig myndighet: Finansinspektionen eller någon annan myndighet inom EES som utövar tillsyn, individuellt eller på gruppnivå, över ett reglerat företag med huvudkontor inom EES,

4. blandat finansiellt holdingföretag: ett moderföretag som inte är ett reglerat företag och som tillsammans med sina dotterföretag, varav minst ett är ett reglerat företag med huvudkontor inom EES, och andra företag utgör ett finansiellt konglomerat,

5. EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

6. finansiellt institut: ett företag som inte är ett kreditinstitut, värdepappersbolag, fondbolag, eller AIF-förvaltare eller motsvarande utländskt företag och vars huvudsakliga verksamhet är att

a) förvärva aktier eller andelar,

b) driva en eller flera av de verksamheter som anges i 7 kap. 1 § andra stycket 2–10, 12 och 15 lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse utan att vara tillståndspliktigt enligt 2 kap. 1 § samma lag, eller

c) driva värdepappersrörelse utan att vara tillståndspliktigt enligt 2 kap. 1 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,

7. finansiell sektor: ett eller flera av följande företag

a) kreditinstitut, värdepappersbolag, fondbolag, AIF-förvaltare eller motsvarande utländska företag samt finansiella institut och anknutna företag (bank- och värdepapperssektorn),

1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/2864 av den 13 december 2023 om ändring av vissa direktiv vad gäller inrättandet av den europeiska gemensamma åtkomstpunkten och dennaåtkomstpunkts funktionssätt, i den ursprungliga lydelsen. 2 Senaste lydelse 2021:493. 31

b) försäkringsföretag eller motsvarande utländska företag, försäkringsholdingföretag, specialföretag och tjänstepensionsföretag (försäkringssektorn), och

c) blandade finansiella holdingföretag,

8. fondbolag: ett svenskt aktiebolag som har fått tillstånd att driva fondverksamhet enligt lagen (2004:46) om värdepappersfonder,

9. försäkringsföretag: ett försäkringsaktiebolag, ömsesidigt försäkringsbolag eller en försäkringsförening enligt försäkringsrörelselagen (2010:2043),

10. försäkringsholdingföretag: ett moderföretag som inte är ett försäkringsföretag eller ett motsvarande utländskt företag eller ett blandat finansiellt holdingföretag och vars huvudsakliga verksamhet är att förvärva och förvalta andelar i dotterföretag som uteslutande eller huvudsakligen är försäkringsföretag eller motsvarande utländska företag eller specialföretag,

11. institut: kreditinstitut, värdepappersbolag, fondbolag och AIFförvaltare,

12. konglomeratdirektivet: 12. konglomeratdirektivet: Europaparlamentets och rådets Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/87/EG av den direktiv 2002/87/EG av den 16 december 2002 om extra tillsyn 16 december 2002 om extra tillsyn över kreditinstitut, försäkrings- över kreditinstitut, försäkringsföretag och värdepappersföretag i företag och värdepappersföretag i ett finansiellt konglomerat och om ett finansiellt konglomerat och om ändring av rådets direktiv ändring av rådets direktiv 73/239/EEG, 79/267/EEG, 73/239/EEG, 79/267/EEG, 92/49/EEG, 92/96/EEG, 93/6/EEG 92/49/EEG, 92/96/EEG, 93/6/EEG och 93/22/EEG samt Europa- och 93/22/EEG samt Europaparlamentets och rådets direktiv parlamentets och rådets direktiv 98/78/EG och 2000/12/EG, i 98/78/EG och 2000/12/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) och rådets direktiv (EU) 2019/2034, 2023/2864,

13. kreditinstitut: en bank eller ett kreditmarknadsföretag enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse,

14. reglerat företag: a) ett institut eller ett motsvarande utländskt företag, eller

b) ett försäkringsföretag eller ett motsvarande utländskt företag, ett specialföretag eller ett tjänstepensionsföretag,

15. relevant behörig myndighet:

a) en behörig myndighet som ansvarar för tillsynen över en finansiell företagsgrupp, försäkringsgrupp eller en motsvarande utländsk grupp som ingår i ett finansiellt konglomerat, särskilt över det företag som är det överordnade moderföretaget i bank- och värdepapperssektorn respektive försäkringssektorn,

b) någon annan behörig myndighet än som avses i a som utsetts till samordnare för ett finansiellt konglomerat, eller

c) någon annan behörig myndighet som de myndigheter som avses i a och b kommer överens om är relevant,

16. samordnare: den behöriga myndighet som enligt 4 kap. ansvarar för 32 tillsynen över ett finansiellt konglomerat,

17. sektorsbestämmelser: de bestämmelser i lag och andra författningar som gäller för den rörelse som drivs av institut, försäkringsföretag och tjänstepensionsföretag,

18. tjänstepensionsföretag: ett tjänstepensionsaktiebolag, ett ömsesidigt tjänstepensionsbolag eller en tjänstepensionsförening enligt lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag, och

19. värdepappersbolag: ett svenskt aktiebolag som har fått tillstånd att driva värdepappersrörelse enligt lagen om värdepappersmarknaden.

5 kap.

10 a § En beskrivning av det finansiella konglomeratets ledningsstruktur och organisation ska offentliggöras årligen. Beskrivningen ska samtidigt lämnas till Finans-

inspektionen.

12 §

När ett reglerat företag hemma- När ett reglerat företag hemmahörande inom EES finns i toppen hörande inom EES finns i toppen av det finansiella konglomeratet, av det finansiella konglomeratet, ska rapporteringen enligt 10 och ska offentliggörandet och rapporte- 11 §§ göras av det företaget. ringen enligt 10–11 §§ göras av det

företaget.

I andra fall ska rapporten lämnas I andra fall ska offentliggörandet av det blandadefinansiella holding- och rapporteringen göras av det företaget i det finansiella konglo- blandade finansiella holdingmeratet eller det institut, företaget i det finansiella kongloförsäkringsföretag eller tjänste- meratet eller det institut, pensionsföretag i konglomeratet försäkringsföretag eller tjänstesom Finansinspektionen i ett pensionsföretag i konglomeratet enskilt fall beslutar efter att ha hört som Finansinspektionen i ett de övriga relevanta behöriga enskilt fall beslutar efter att ha hört myndigheterna och konglomeratet. de övriga relevanta behöriga

myndigheterna och konglomeratet.

7 kap.

4 §

Om ett institut, ett försäkrings- Om ett institut, ett försäkringsföretag, ett tjänstepensionsföretag företag, ett tjänstepensionsföretag eller ett blandat finansiellt holding- eller ett blandat finansiellt holdingföretag med huvudkontor i Sverige företag med huvudkontor i Sverige inte i tid lämnar de upplysningar inte i tid lämnar de upplysningar som föreskrivits med stöd av 9 kap. som föreskrivits med stöd av 9 kap. 1 § 6 och 7, får Finansinspektionen 1 § 6 och 8, får Finansinspektionen besluta att företaget ska betala en besluta att företaget ska betala en

3 Senaste lydelse 2019:760. 4 Senaste lydelse 2019:760. 33

förseningsavgift med högst förseningsavgift med högst 100 000 kronor. 100 000 kronor.

Avgiften tillfaller staten.

9 kap.

1 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1. hur balansomslutningen och kapitalkraven ska beräknas enligt 2 kap. 2–4 §§,

2. de närmare förutsättningarna för att tillämpa bestämmelsen i 3 kap. 4 §,

3. hur kapitalbasen och kapitalkraven ska beräknas enligt 5 kap. 3–5 §§,

4. hur riskkoncentrationer enligt 5 kap. 7 § ska värderas, 5. hur interna transaktioner enligt 5 kap. 9 § ska värderas,

6. innehållet, omfattningen och fullgörandet av rapporteringen enligt 5 kap. 10 §,

7. beskrivningen som ska lämnas till Finansinspektionen enligt

5 kap. 10 a §,

7. sådana riskkoncentrationer 8. sådana riskkoncentrationer och interna transaktioner som ska och interna transaktioner som ska rapporteras enligt 5 kap. 11 § och rapporteras enligt 5 kap. 11 § och fullgörandet av denna rapportering, fullgörandet av denna rapportering,

8. kraven på system för risk- 9. kraven på system för riskhantering och rutiner för intern hantering och rutiner för intern kontroll enligt 5 kap. 13 och 14 §§, kontroll enligt 5 kap. 13 och 14 §§, och och

9. hur uppgifter enligt 6 kap. 10. hur uppgifter enligt 6 kap. 7 a § första stycket och 8 § ska 7 a § första stycket och 8 § ska lämnas lämnas.

Denna lag träder i kraft den 10 januari 2030.

5 34 Senastelydelse 2025:177.

2.11 Förslag till lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden

dels att 8 kap. 20 d och 35 §§, 17 kap. 5 §, 24 kap. 12 § och 25 kap. 1 a, 1 e och 15 a §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas två nya paragrafer, 11 kap. 13 b och 16 §§, och närmast före 11 kap. 16 § en ny rubrik av följande lydelse.

8 kap.

20 d §

årliga redogörelsen enligt 20 b § årliga redogörelsen enligt 20 b §

en egen webbplats får informa- en egen webbplats får informationen hållas tillgänglig på en tionen hållas tillgänglig på en annan webbplats som enkelt kan annan webbplats som enkelt kan

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1. vilka åtgärder ett värdepappersbolag ska vidta för att uppfylla de krav på soliditet och likviditet, riskhantering, ersättningssystem och genomlysning samt riktlinjer och instruktioner som avses i 3–8 §§,

2. värdepappersbolags mångfaldspolicy vid tillsättandet av styrelsesamt resurser för introduktion och utbildning av styrelseledamöter,

3. de riktlinjer, regler och rutiner ett värdepappersinstitut ska upprätta och tillämpa enligt 9 §,

4. vad ett värdepappersinstitut ska iaktta för att uppfylla skyldigheterna i 11 §,

5. de processer för produktgodkännande och översyn ett värdepappersinstitut ska ha enligt 13 §,

6. den information ett värdepappersinstitut ska lämna enligt 14 § första stycket,

1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/2864 av den 13 december 2023 om ändring av vissa direktiv vad gäller inrättandet av den europeiska gemensamma åtkomstpunkten och dennaåtkomstpunkts funktionssätt, i den ursprungliga lydelsen. 2 Senaste lydelse 2019:289. 3 Senaste lydelse 2024:1285. 35

7. de arrangemang ett värdepappersinstitut ska ha för att få information och för att förstå egenskaperna hos finansiella instrument och den fastställda målgruppen för instrumenten enligt 14 § andra stycket,

8. de arrangemang ett värdepappersinstitut som distribuerar finansiella instrument ska ha för urvalet av finansiella instrument och tjänster som erbjuds eller rekommenderas till kunder,

9. kraven för bedömning av kunskap och kompetens enligt 15 §,

10. den information som ska lämnas till Finansinspektionen

enligt 20 d §,

10. dokumentation enligt 16 § 11. dokumentation enligt 16 § och hur lång tid dokumentation ska och hur lång tid dokumentation ska sparas enligt 20 §, och sparas enligt 20 §, och

11. övervakning av handeln och 12. övervakning av handeln och kursbildningen enligt 21 §. kursbildningen enligt 21 §.

11 kap.

13 b § Ett värdepappersinstitut som driver en MTF-plattform som har registrerats som en tillväxtmarknad för små och medelstora företag enligt 13 eller 13 a § ska när det offentliggör information enligt artikel 78.2 h i den delegerade förordningen till MiFID II samtidigt lämna informationen till

Finansinspektionen.

Bemyndiganden

16 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om 1. den information om beslut som ska lämnas till Finansinspektionen enligt 12 § fjärde stycket, och 2. den information som ska lämnas till Finansinspektionen

enligt 13 b §.

17 kap.

5 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1. hur offentliggörandet enligt 1. hur offentliggörandet enligt 2 § skall ske, och 2 § ska ske,

2. på vilket språk informationen 2. på vilket språk informationen skall offentliggöras. ska offentliggöras, och

3. information som ska lämnas

till Finansinspektionen enligt 3 §.

Regeringen får meddela föreskrifter om lagringsfunktionen enligt 4 §.

24 kap.

12 §

Regeringen får meddela föreskrifter om handläggningen av tillståndsärenden enligt 1, 3 och 3 a §§.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om 1. den anmälan om förvärv eller avyttring av aktier eller andelar som ska lämnas till Finansinspektionen enligt 5 § första stycket, och 2. den anmälan om nära förbindelser som ska lämnas till Finansinspektionen enligt 5 §

andra stycket.

25 kap.

1 a §

Finansinspektionen ska ingripa mot någon som ingår i ett svenskt värdepappersinstituts styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, om värdepappersinstitutet har åsidosatt sina skyldigheter enligt

1. 5 kap. 1, 3, 6 eller 7 §,

2. 6 kap. 1, 4 eller 6 §,

3. någon av 8 kap. 8 e, 9–32 eller 3. någon av 8 kap. 8 e, 9–32 eller 34 §§ eller föreskrifter som med- 34 §§ eller föreskrifter som meddelats med stöd av någon av delats med stöd av någon av bestämmelserna i 8 kap. 35 § 3–11, bestämmelserna i 8 kap. 35 § 3–9,

11 eller 12,

4. någon av 9 kap. 1 §, 8 § tredje stycket, 9–12, 14–17 a, 19 a–36, 38–41 eller 43 §§ eller föreskrifter som meddelats med stöd av någon av bestämmelserna i 9 kap. 50 § 1, 3–9 eller 11,

5. någon av 11 kap. 1 §, 1 a § andra stycket, 1 b–3, 4, 4 a eller 12 §§ eller driver en tillväxtmarknad för små och medelstora företag trots att kraven i 13 § inte är uppfyllda,

6. någon av 13 kap. 1 a–1 l §§, 7. någon av 15 a kap. 7, 8 eller 10–14 §§,

8. 22 kap. 2 § andra stycket, 5 eller 6 § eller inte har följt ett beslut eller ett föreläggande som meddelats av Finansinspektionen enligt 22 kap. 1 §, 2 § första stycket eller 3 §,

9. 23 kap. 2 § första stycket eller föreskrifter som meddelats med stöd av 23 kap. 15 § 1, eller inte har följt en begäran, ett föreläggande eller ett

4 Senaste lydelse 2009:365. 5 Senaste lydelse 2025:316. 37

beslut som meddelats av Finansinspektionen enligt 23 kap. 2 § tredje stycket, 3 § första stycket, 3 a eller 3 b § eller har motsatt sig en undersökning enligt 23 kap. 4 §, eller

10. någon av artiklarna 5–10, 11.1–11.10, 12–14, 16.1, 16.2, 17, 18.1, 18.2, 19.1, 19.3, 19.4, 23–25, 26.1–26.8, 27, 28.1–28.8, 29, 30.1–30.4, 31.12 eller 45 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2554.

1 e §

Finansinspektionen ska ingripa mot någon som ingår i en börs styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, om börsen

1. har fått sitt tillstånd genom att lämna falska uppgifter eller på annat otillbörligt sätt,

2. har tillåtit en styrelseledamot, verkställande direktören eller ersättare för någon av dem att åta sig ett sådant uppdrag i företaget eller kvarstå i företaget trots att kraven i 12 kap. 2 § 4 eller 5 eller någon av 6 b–6 d §§ inte är uppfyllda,

3. har åsidosatt sina skyldigheter enligt

a) 8 kap. 21 § eller föreskrifter a) 8 kap. 21 § eller föreskrifter som meddelats med stöd av 8 kap. som meddelats med stöd av 8 kap. 35 § 11, 35 § 12,

b) någon av 11 kap. 1 §, 1 a § andra stycket, 1 b–3, 4, 4 a eller 12 §§ eller driver en tillväxtmarknad för små och medelstora företag trots att kraven i 13 § inte är uppfyllda,

c) 12 kap. 6 e, 7 eller 10 § eller föreskrifter som meddelats med stöd av någon av bestämmelserna i 12 kap. 11 § 2–4,

d) någon av 13 kap. 1–2, 6, 7 eller 7 a §§ eller 12 § femte stycket eller föreskrifter som meddelats med stöd av 13 kap. 17 § 1,

e) 14 kap. 1, 2 eller 3 §, f) 15 kap. 1, 2, 5, 9 eller 10 §, g) någon av 15 a kap. 7, 8 eller 10–12 §§,

h) 22 kap. 2 § andra stycket, 5 eller 6 § eller inte har följt ett beslut eller ett föreläggande som meddelats av Finansinspektionen enligt 22 kap. 1 eller 3 §, eller

i) 23 kap. 2 § första stycket eller föreskrifter som meddelats med stöd av 23 kap. 15 § 1, eller inte har följt en begäran, ett föreläggande eller ett beslut som meddelats av Finansinspektionen enligt 23 kap. 2 § andra stycket, 3 § första stycket eller 3 b § eller har motsatt sig en undersökning enligt 23 kap. 4 §,

4. i strid med 24 kap. 5 § första stycket låter bli att till Finansinspektionen anmäla sådana förvärv och avyttringar som avses där,

5. i strid med 24 kap. 5 § tredje stycket låter bli att till Finansinspektionen anmäla namnen på de ägare som har ett kvalificerat innehav av aktier eller andelar i företaget samt storleken på innehaven, eller

6. har åsidosatt sina skyldigheter enligt någon av artiklarna 5–10, 11.1–11.10, 12–14, 16.1, 16.2, 17, 18.1, 18.2, 19.1, 19.3, 19.4, 23–25,

6 38 Senastelydelse 2025:316.

26.1–26.8, 27, 28.1–28.8, 29, 30.1–30.4, 31.12 eller 45 i Europa- Prop. 2025/26:124 parlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2554.

Om en sådan person som avses i första stycket omfattas av tillståndseller underrättelseskyldighet enligt 24 kap. 1 eller 4 § för förvärv eller avyttring av aktier eller andelar i företaget, ska första stycket 4 och 5 inte gälla för den personen i fråga om dessa aktier eller andelar.

15 a §

Finansinspektionen ska ingripa mot den eller de personer som har ansvaret för ledningen av en filial till ett sådant företag som anges i 15 §, om företaget

1. har fått sitt tillstånd genom att lämna falska uppgifter eller på annat otillbörligt sätt,

2. har tillåtit en person som har ansvaret för ledningen av filialen att åta sig ett sådant uppdrag i filialen eller att kvarstå i detta trots att kraven i 4 kap. 4 § 5 eller i föreskrifter som meddelats med stöd av 3 kap. 12 § 2 inte är uppfyllda, eller

3. har åsidosatt sina skyldigheter enligt a) någon av 8 kap. 9–20, 21–32 a) någon av 8 kap. 9–20, 21–32

eller 34 §§ eller föreskrifter som eller 34 §§ eller föreskrifter som meddelats med stöd av någon av meddelats med stöd av någon av bestämmelserna i 8 kap. 35 § 3–11, bestämmelserna i 8 kap. 35 § 3–9,

11 eller 12,

b) någon av 9 kap. 1 §, 8 § tredje stycket, 9–12, 14–17 a, 19 a–30, 31–36, 38–41 eller 43 §§ eller föreskrifter som meddelats med stöd av någon av bestämmelserna i 9 kap. 50 § 1, 3–9 eller 11,

c) någon av 11 kap. 1 §, 1 a § andra stycket, 1 b–3, 4 eller 12 §§ eller driver en tillväxtmarknad för små och medelstora företag trots att kraven i 13 § inte är uppfyllda,

d) någon av 13 kap. 1 a–1 l §§, e) 22 kap. 2 § andra stycket, 5 eller 6 § eller inte har följt ett beslut eller

ett föreläggande som meddelats av Finansinspektionen enligt 22 kap. 1 §, 2 § första stycket eller 3 §, eller

f) 23 kap. 2 § första stycket eller föreskriftersom meddelats med stöd av 23 kap. 15 § 1, eller inte har följt en begäran, ett föreläggande eller ett beslut som meddelats av Finansinspektionen enligt 23 kap. 2 § tredje stycket, 3 § första stycket, 3 a eller 3 b § eller har motsatt sig en undersökning enligt 23 kap. 4 §.

Denna lag träder i kraft den 10 juli 2026 i fråga om 17 kap. 5 § och i övrigt den 10 januari 2030.

7 Senaste lydelse 2025:316. 39

2.12 Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (2010:2043)

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 12 §, 16 kap. 1, 8 c och 9 §§ och 19 kap. 54 och 104 §§ försäkringsrörelselagen (2010:2043) ska ha följande lydelse.

1 kap.

12 §

1. behörig myndighet: en utländsk myndighet som har behörighet att

utöva tillsyn över en utländsk försäkringsgivare eller över ett försäkrings-

2. blandat finansiellt holdingföretag: ett sådant företag som avses i

1 kap. 3 § 4 lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella

3. EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

4. EES-försäkringsgivare: en utländsk försäkringsgivare vars hemland

hör till EES och som omfattas av Solvens II-direktivet,

5. externt kreditvärderingsinstitut: ett kreditvärderingsinstitut som har

fått tillstånd eller blivit certifierat enligt Europaparlamentets och rådets

förordning (EG) nr 1060/2009 av den 16 september 2009 om

kreditvärderingsinstitut eller en centralbank som utfärdar kredit-

värderingar som inte omfattas av den förordningen,

6. försäkringsholdingföretag: ett moderföretag som inte är ett

försäkringsföretag, en EES-försäkringsgivare, ett försäkringsföretag från

tredjeland eller ett blandat finansiellt holdingföretag och vars huvud-

sakliga verksamhet är att förvärva och förvalta andelar i dotterföretag som

uteslutande eller huvudsakligen är försäkringsföretag, EES-försäkrings-

givare eller försäkringsgivare från tredjeland,

7. försäkringsholdingföretag med blandad verksamhet: ett moderföretag

som inte är ett försäkringsföretag, en EES-försäkringsgivare, en

försäkringsgivare från tredjeland, ett blandat finansiellt holdingföretag

eller ett försäkringsholdingföretag och som har minst ett dotterföretag som

8. försäkringsgivare från tredjeland: en utländsk försäkringsgivare vars

hemland inte hör till EES och som skulle omfattas av Solvens II-direktivet

9. grupptillsynsmyndighet: den myndighet som enligt 19 kap. 6 §

Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/2864 av den 13 december 2023 om

ändring av vissa direktiv vad gäller inrättandet av den europeiska gemensamma åtkomst-

punkten och denna åtkomstpunkts funktionssätt, i den ursprungliga lydelsen. 40 Senastelydelse 2021:461.

2009 om upptagande och utövande 2009 om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkrings- av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II), i lydelsen verksamhet (Solvens II), i lydelsen enligt Europaparlamentets och enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2177, rådets direktiv (EU) 2023/2864,

11. specialföretag: ett aktiebolag eller en ekonomisk förening som, utan att vara ett försäkringsföretag eller en utländsk försäkringsgivare, övertar försäkringsrisker från ett försäkringsföretag eller en EES-försäkringsgivare och som till fullo finansierar sin exponering för riskerna genom inkomster från emissioner av skuldebrev eller någon annan liknande form av finansiering, för vilken rätten till återbetalning är underordnad företagens skyldigheter enligt avtal om riskövertagande,

12. tillsynskollegium: en permanent men flexibel struktur för samarbete, samordning och beslutsfattande mellan Finansinspektionen och en eller flera behöriga myndigheter eller mellan flera behöriga myndigheter vid tillsynen över en grupp enligt 19 kap., och

13. tjänstepensionsföretag: ett företag som har tillstånd att driva tjänstepensionsverksamhet enligt lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag.

16 kap.

1 §

Ett försäkringsföretag ska Ett försäkringsföretag ska offentliggöra en solvens- och offentliggöra en solvens- och verksamhetsrapport en gång per år. verksamhetsrapport en gång per år. Rapporten ska uppdateras i de fall Rapporten ska uppdateras i de fall som anges i 4 och 6 §§. som anges i 4 och 6 §§. Rapporten

ska samtidigt lämnas till Finans-

inspektionen.

8 c §

Den information som avses i 8 a och 8 b §§ ska hållas tillgänglig utan kostnad på livförsäkringsföretagets webbplats. Om försäkringsföretaget inte har en egen webbplatsfår informationen hållas tillgänglig på en annan webbplats som enkelt kan nås.

Informationen ska uppdateras varje år. Försäkringsföretaget får dock avstå från att göra en uppdatering om det inte har skett någon väsentlig förändring.

Försäkringsföretaget får lämna Informationen ska även lämnas informationen i den solvens- och till Finansinspektionen. verksamhetsrapport som avses i Försäkringsföretaget får lämna 2 §. informationen i den solvens- och

verksamhetsrapport som avses i

2 §.

3 Senaste lydelse 2015:700. 4 Senaste lydelse 2019:290. 41

9 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1. innehållet i solvens- och 1. solvens- och verksamhetsverksamhetsrapporten enligt 2 §, rapporten som ska lämnas till

Finansinspektionen enligt 1 §,

2. vilka uppgifter en ansökan om 2. vilka uppgifter en ansökan om undantag från kravet på offentlig- undantag från kravet på offentliggörande enligt 3 § ska innehålla, görande enligt 3 § ska innehålla,

och

3. innehållet i informations- och 3. innehållet i informations- och rapporteringssystem och styr- rapporteringssystem och styrdokument enligt 8 §. dokument enligt 8 §, och

4. information som ska lämnas till Finansinspektionen enligt 8 c §

tredje stycket.

19 kap.

54 §

Ett sådant försäkringsföretag Ett sådant försäkringsföretag som avses i 2 § andra stycket 1 som avses i 2 § andra stycket 1 eller 2 eller ett sådant försäkrings- eller 2 eller ett sådant försäkringsholdingföretag eller blandat finan- holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som avses i siellt holdingföretag som avses i 2 § andra stycket 3 ska offentlig- 2 § andra stycket 3 ska offentliggöra en solvens- och verksamhets- göra en solvens- och verksamhetsrapport på gruppnivå. Rapporten rapport på gruppnivå. Rapporten ska offentliggöras minst en gång ska offentliggöras minst en gång per år. per år och samtidigt lämnas till

Finansinspektionen.

Bestämmelserna i 16 kap. 2–8 §§ om offentliggörande ska gälla i tillämpliga delar.

104 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1. hur den gruppbaserade kapitalbasen och det gruppbaserade kapitalkravet ska beräknas enligt 16–22 §§,

2. hur den gruppbaserade kapitalbasen och det gruppbaserade kapitalkravet ska beräknas när kraven är likvärdiga enligt 30 §,

3. innehållet i samt omfattningen och fullgörandet av rapporteringen enligt 33 §,

4. innehållet i en åtgärdsplan och en finansiell saneringsplan enligt 35 § andra stycket,

5. vilka upplysningar ett företag ska lämnatill Finansinspektionen enligt 37 och 49 §§,

5 Senastelydelse 2015:700. 6 Senastelydelse 2015:700. 7 42 Senastelydelse 2025:183.

6. företagstyrningssystem inom en grupp enligt 42 §,

7. innehållet i en egen risk- och solvensbedömning inom en grupp enligt 43 §,

8. hur uppgifter enligt 45 a § 8. hur uppgifter enligt 45 a § första stycket och 46 § ska lämnas, första stycket och 46 § ska lämnas,

och 9. solvens- och verksamhetsrapporten som ska lämnas till Finansinspektionen enligt 54 §, och

9. hur den gruppbaserade 10. hur den gruppbaserade kapitalbasen och det gruppbaserade kapitalbasen och det gruppbaserade kapitalkravet ska beräknas enligt kapitalkravet ska beräknas enligt 71 § tredje stycket. 71 § tredje stycket.

Denna lag träder i kraft den 10 januari 2030.

2.13 Förslag till lag om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder

Härigenom föreskrivs att 8 kap. 27 d § och 15 kap. 2 § lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 kap.

27 d §

Principerna för aktieägar- Principerna för aktieägarengagemang enligt 27 a §, den engagemang enligt 27 a §, den årliga redogörelsen enligt 27 b § årliga redogörelsen enligt 27 b § och uppgifter enligt 27 c § ska och uppgifter enligt 27 c § ska hållas tillgängliga utan kostnad på hållas tillgängliga utan kostnad på AIF-förvaltarens webbplats. AIF-förvaltarens webbplats.

Informationen ska även lämnas till

Finansinspektionen.

15 kap.

2 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1. vilka åtgärder en AIF-förvaltare ska vidta för att uppfylla de krav som följer av 3 kap. 2 § tredje stycket,

2. vilka åtgärder en AIF-förvaltare ska vidta om förvaltaren tar emot medel med redovisningsskyldighet enligt 3 kap. 2 a §,

3. vad en AIF-förvaltare ska iaktta för att uppfylla skyldigheterna i 4 kap. 2 § första stycket 4 och 3 § andra stycket och 5 kap. 5 § tredje stycket,

4. hur en AIF-förvaltare ska lämna uppgifter enligt 4 kap. 5 c § och 6 kap. 2 c § första stycket och hur den sonderande marknadsföringen ska dokumenteras enligt 4 kap. 5 b § första stycket 3 och 6 kap. 2 b § första stycket,

5. tillhandahållande av information om de uppgifter som utförs genom sådana funktioner som avses i 5 kap. 2 § andra stycket 4, 6 § första stycket och 11 § första stycket 1,

6. på vilket språk en AIF-förvaltare ska tillhandahålla funktionerna i 5 kap. 2 § andra stycket 4, 6 § första stycket och 11 § första stycket 1,

7. hur en AIF-förvaltare ska offentliggöra avsikten att upphöra med marknadsföring enligt 5 kap. 7 a § första stycket 2,

8. hur medel för distanskommunikation får användas när en AIFförvaltare som efter en anmälan enligt 5 kap. 7 a § har upphört med marknadsföring i Sverige av andelar eller aktier i en alternativ

1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/2864 av den 13 december 2023 om ändring av vissa direktiv vad gäller inrättandet av den europeiska gemensamma åtkomstpunkten och denna åtkomstpunkts funktionssätt, i den ursprungliga lydelsen. 2 Senastelydelse 2019:291. 3 44 Senastelydelse 2025:185.

investeringsfond ska tillhandahålla kvarvarande andels- eller aktieägare i Prop. 2025/26:124 fonden här i landet information enligt 5 kap. 7 c § första stycket,

9. vilka poster som får räknas in i startkapitalet och kapitalbasen enligt 7 kap. 1–4 §§,

10. vilka åtgärder en AIF-förvaltare ska vidta för att uppfylla de krav som följer av 8 kap. 1 a §,

11. vilka uppgifter som ska ingå i en underrättelse enligt 8 kap. 14 § och i en ansökan om godkännande enligt 8 kap. 16 §, samt vilken information och vilka handlingar som samtidigt ska lämnas till Finansinspektionen,

12. en AIF-förvaltares ersättningssystem och vad förvaltaren ska iaktta för att uppfylla villkoren enligt 8 kap. 22 §,

13. hur uppgifter enligt 8 kap. 13. uppgifter som ska lämnas 24 a § första stycket och 25 § första enligt 8 kap. 24 a § första stycket, stycket ska lämnas, 25 § första stycket och 27 d §,

14. vilka uppgifter som ska ingå i en informationsbroschyr enligt 10 kap. 1 § och 12 kap. 7 §,

15. vilka uppgifter som ska ingå i ett faktablad enligt 10 kap. 2 § och 12 kap. 8 §,

16. tillhandahållande av informationsbroschyr och faktablad enligt 10 kap. 3 §,

17. hur volatiliteten i skillnaden mellan fondens avkastning och jämförelseindexets avkastning enligt 10 kap. 14 § ska beräknas,

18. hur informationen enligt 10 kap. 16 § ska presenteras, 19. vilka uppgifter som ska ingå i underrättelser enligt 11 kap. 4, 5 och

7 §§ samt vilken information och vilka handlingar som samtidigt ska lämnas till Finansinspektionen,

20. vad AIF-förvaltaren ska iaktta för att uppfylla bestämmelserna i 12 kap. 3 §,

21. innehåll i årsberättelser och halvårsredogörelser enligt 12 kap. 10 §, 22. kriterier för de finansiella tillgångar som medel i en specialfond får

placeras i, vilka tekniker och instrument en AIF-förvaltare får använda samt villkor och gränser för sådan användning, det system för riskhantering som en AIF-förvaltare som förvaltar specialfonder ska ha och beräkning av exponeringar enligt 12 kap. 13 §,

23. på vilket sätt underrättelse ska lämnas, vilka fel och försummelser som ska rapporteras till Finansinspektionen samt förutsättningar för överföring av finansiella instrument och förvaltning enligt 12 kap. 14 §,

24. hur beräkning och redovisning av en specialfonds risknivå ska utföras enligt 12 kap. 15 §,

25. vilken information som ska lämnas till andelsägare, hur den ska utformas, på vilket sätt den ska tillhandahållas och vad som ska bifogas informationen enligt 12 kap. 16 §,

26. vad som vid förvaltning av specialfonder ska iakttas för att uppfylla skyldigheterna i 12 kap. 19 §,

27. vilka upplysningar AIF-förvaltare ska lämna till Finansinspektionen enligt 13 kap. 6 §,

28. avgifter enligt 13 kap. 15 §, samt 29. på vilket språk handlingar som avses i denna lag ska upprättas.

Denna lag träder i kraft den 10 januari 2030.

2.14 Förslag till lag om ändring i lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 §, 6 kap. 2 § och 10 kap. 2 § lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag ska ha följande lydelse.

1 kap.

1 §

I denna lag finns bestämmelser som kompletterar – Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den

förordning (EU) nr 648/2012 (tillsynsförordningen), och

27 november 2019 om tillsynskrav för värdepappersföretag och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 575/2013, (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 806/2014 (värdepappersbolagsförordningen).

Bestämmelserna i denna lag genomför delvis

tillsyn av kreditinstitut, om ändring tillsyn av kreditinstitut, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om av direktiv 2002/87/EG och om

2013/36/EU, 2014/59/EU och 2013/36/EU, 2014/59/EU och

kapitaltäckningsdirektivet finns i 2, 3, 4, 5 och 7 kap.

Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/2864 av den 13 december 2023 om ändring av vissa direktiv vad gäller inrättandet av den europeiska gemensamma åtkomstpunkten och dennaåtkomstpunkts funktionssätt, i den ursprungliga lydelsen. Senaste lydelse 2021:481. 47

Bestämmelser som kompletterar värdepappersbolagsförordningen och genomför värdepappersbolagsdirektivet finns i 2 a, 3 a, 4 a, 5 a och 7 a kap.

I övriga kapitel finns bestämmelser som kompletterar såväl tillsynsförordningen som värdepappersbolagsförordningen och som genomför såväl kapitaltäckningsdirektivet som värdepappersbolagsdirektivet.

6 kap.

2 §

Moderföretag ska i fråga om den konsolideradesituationen offentliggöra information som rör rättslig struktur, styrning och organisationsstruktur.

Moderföretag som avses i artiklarna 7 och 8 i värdepappersbolagsförordningen ska offentliggöra sådan information om en värdepappersföretagskoncern.

Moderföretag ska även lämna informationen till Finans-

inspektionen.

10 kap.

2 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1. vilka krav som ska ställas på den som ska ingå i ledningen i

a) ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag enligt 3 kap. 5 §, eller

b) ett värdepappersinriktat holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag enligt 3 a kap. 2 §,

2. vid vilken tidpunkt, på vilken plats och med vilka intervall

a) kreditinstitut ska offentliggöra sådan information som anges i artiklarna 431–455 i tillsynsförordningen, och

b) värdepappersbolag ska offentliggöra sådan information som anges i artikel 46 i värdepappersbolagsförordningen,

3. vilken information moder- 3. information som moderföretag företag ska offentliggöra enligt ska offentliggöra och lämna till 6 kap. 2 §, Finansinspektionen enligt 6 kap.

2 §,

4. när kapitalbaskraven i tillsynsförordningen eller Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2402 av den 12 december 2017 om ett allmänt ramverk för värdepapperisering och om inrättande av ett särskilt ramverk för enkel, transparent och standardiserad värdepapperisering samt om ändring av direktiven 2009/65/EG, 2009/138/EG och 2011/61/EU och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och (EU) nr 648/2012 inte ska anses täcka en risk och hur nivån på ett särskilt kapitalbaskrav enligt 2 kap. för att täcka en sådan risk ska fastställas,

5. de omständigheter som ska beaktas, dels vid prövningen enligt 2 kap. 2 § av om ett kreditinstitut eller ett värdepappersbolag ska uppfylla ett särskilt likviditetskrav, dels vid fastställandet av en lämplig nivå för ett

3 Senastelydelse 2021:481. 4 48 Senastelydelse 2025:186.

sådant särskilt likviditetskrav i samband med en översyn och utvärdering Prop. 2025/26:124 av företaget, och

6. hur uppgifter enligt 6 kap. 10 a § första stycket och 11 § ska lämnas.

Denna lag träder i kraft den 10 januari 2030.

2.15 Förslag till lag om ändring i lagen (2015:812) om rapportering av betalningar till myndigheter

Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (2015:812) om rapportering av betalningar till myndigheter ska ha följande lydelse.

9 §

Denna lag träder i kraft den 10 januari 2028.

Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/2864 av den 13 december 2023 om

ändring av vissa direktiv vad gäller inrättandet av den europeiska gemensamma åtkomst-

punkten och denna åtkomstpunkts funktionssätt, i den ursprungliga lydelsen. 50 Ändringen innebär bl.a. att andra stycket tas bort.

2.16 Förslag till lag om ändring i lagen (2015:1016) om resolution

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 28 § och 29 kap. 1 § lagen (2015:1016) om resolution ska ha följande lydelse.

4 kap.

Första stycket gäller inte under en frist enligt 26 §.

29 kap.

1 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1. avgifter enligt 1 kap. 3 § andra stycket,

2. hur det särskilda förfogandebeloppet enligt 4 kap. 29 § ska beräknas,

3. hur stor andel av globalt systemviktiga resolutionsenheter, europeiskt systemviktiga resolutionsenheter eller nationellt systemviktiga resolutionsenheter som får omfattas av kravet enligt 4 kap. 15 §,

5. vilken information om nedskrivningsbara skulder ett företag ska lämna till Riksgäldskontoret och när den ska lämnas,

6. undantag från skyldigheten i 5 kap. 2 § om att ta in vissa villkor i avtalen för sina skulder enligt

– 5 kap. 3 §, och

– 5 kap. 3 a § när det gäller vilka kategorier av skulder som kan undantas,

7. vilka företag som ska upprätta register som avses i 5 kap. 5 §, vad registren ska innehålla och när företagen ska ge in register för olika typer av avtal,

8. hur beloppet enligt 13 kap. 5 § andra stycket ska fastställas och betalas ut,

9. vad en omstruktureringsplan enligt 21 kap. 5 § ska innehålla,

10. hur storleken på de skulder som är hänförliga till derivat enligt 21 kap. 17 § ska beräknas,

1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/2864 av den 13 december 2023 om ändring av vissa direktiv vad gäller inrättandet av den europeiska gemensamma åtkomstpunkten och dennaåtkomstpunkts funktionssätt, i den ursprungliga lydelsen. 2 Senaste lydelse 2025:890. 3 Senaste lydelse 2021:467. 51

11. metoden för riskjustering av resolutionsavgift enligt 27 kap. 13 § tredje stycket,

12. vilka uppgifter en avgiftsskyldig ska lämna till Riksgäldskontoret enligt 27 kap. 20 §,

13. vilka upplysningar ett institut eller något annat koncernföretag ska lämna till Riksgäldskontoret för dess verksamhet enligt denna lag, och

14. att vissa uppgifter som enligt 27 kap. 20 § och 28 kap. 1 § ska lämnas till Riksgäldskontoret också eller i stället ska lämnas till Finansinspektionen.

Denna lag träder i kraft den 10 januari 2030.

2.17 Förslag till lag om ändring i lagen (2019:284) om röstningsrådgivare

Härigenom föreskrivs att 4, 5 och 11 §§ lagen (2019:284) om röstningsrådgivare ska ha följande lydelse.

4 §

En röstningsrådgivare ska ange den uppförandekod som rådgivaren tillämpar och redovisa hur den följs.

Om röstningsrådgivaren inte tillämpar någon uppförandekod, eller inte följer en eller flera delar av en sådan kod, ska röstningsrådgivaren tydligt ange skälen för det. Om en eller flera delar av koden inte har följts och

uppgifter som avses i första och uppgifter som avses i första och andra styckena ska hållas tillgäng- andra styckena ska hållas tillgängliga utan kostnad på röstningsråd- liga utan kostnad på röstningsråd-

5 §

rådgivaren tar fram undersökningar, råd och röstningsrekommendationer.

Redogörelsen ska hållas tillgänglig utan kostnad på röstningsrådgivarens webbplats under minst tre år.

11 §

Regeringen får också meddela föreskrifter om avgifter enligt 10 §.

Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/2864 av den 13 december 2023 om ändring av vissa direktiv vad gäller inrättandet av den europeiska gemensamma åtkomstpunkten och dennaåtkomstpunkts funktionssätt, i den ursprungliga lydelsen. 53

Denna lag träder i kraft den 10 januari 2030.

2.18 Förslag till lag om ändring i lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag

dels att 1 kap. 5 §, 9 kap. 6 och 27 §§ och 13 kap. 3 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas en ny paragraf, 13 kap. 4 §, och närmast före 13 kap. 4 § en ny rubrik av följande lydelse.

1 kap.

5 §

1. behörig myndighet: en utländsk myndighet som har behörighet att utföra uppgifter enligt nationella bestämmelser som genomför Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2341 av den 14 december 2016 om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut, i den ursprungliga lydelsen,

2. blandat finansiellt holdingföretag: ett sådant företag som avses i 1 kap. 3 § 4 lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat,

3. EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

av försäkrings- och återförsäkrings- av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II), i lydelsen verksamhet (Solvens II), i lydelsen

5. EES-försäkringsgivare: en utländsk försäkringsgivare vars hemland hör till EES och som omfattas av Solvens II-direktivet,

6. försäkringsföretag: ett företag som har tillstånd att driva försäkringsrörelse enligt försäkringsrörelselagen (2010:2043),

7. försäkringsgivare från tredjeland: en utländsk försäkringsgivare vars hemland inte hör till EES och som skulle omfattas av Solvens II-direktivet om dess hemland hörde till EES,

8. försäkringsholdingföretag: ett moderföretag

a) som inte är ett försäkringsföretag, en EES-försäkringsgivare, ett försäkringsföretag från tredjeland eller ett blandat finansiellt holdingföretag, och

1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/2864 av den 13 december 2023 om ändring av vissa direktiv vad gäller inrättandet av den europeiska gemensamma åtkomstpunkten och dennaåtkomstpunkts funktionssätt, i den ursprungliga lydelsen. 2 Senaste lydelse 2021:462. 55

b) vars huvudsakliga verksamhet är att förvärva och förvalta andelar i dotterföretag som uteslutande eller huvudsakligen är försäkringsföretag, EES-försäkringsgivare eller försäkringsgivare från tredjeland,

9. försäkringsholdingföretag med blandad verksamhet: ett moderföretag som inte är ett försäkringsföretag, en EES-försäkringsgivare, en försäkringsgivare från tredjeland, ett blandat finansiellt holdingföretag eller ett försäkringsholdingföretag och som har minst ett dotterföretag som är försäkringsföretag,

10. MTF-plattform, OTF-plattform och reglerad marknad: detsamma som i 1 kap. 4 b § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, och

11. uppdragsgivande företag: den som i egenskap av arbetsgivare betalar försäkringspremier till tjänstepensionsföretaget.

9 kap.

6 §

Ett tjänstepensionsföretag ska Ett tjänstepensionsföretag ska regelbundet offentliggöra informa- regelbundet offentliggöra information om styrdokumentet för tion om styrdokumentet för ersättningar. ersättningar. Tjänstepensions-

företaget ska samtidigt lämna informationen till Finans-

inspektionen.

27 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1. de krav som ska gälla för dem som är verksamma i ett tjänstepensionsföretag enligt 3, 12 och 13 §§,

2. innehållet i styrdokumenten enligt 4 §, 3. innehållet i det försäkringstekniska beräkningsunderlaget enligt 5 §,

4. informationen om styrdokumentet för ersättningar som ska lämnas till Finansinspektionen

enligt 6 §,

4. vadredogörelsen enligt 7 § ska 5. redogörelsen enligt 7 §, innehålla,

5. uppgifterna för funktionen för 6. uppgifterna för funktionen för riskhantering enligt 10 §, riskhantering enligt 10 §,

6. uppgifterna för funktionen för 7. uppgifterna för funktionen för regelefterlevnad enligt 11 §, regelefterlevnad enligt 11 §,

7. uppgifterna för funktionen för 8. uppgifterna för funktionen för internrevision enligt 12 §, internrevision enligt 12 §,

8. uppgifterna för aktuarie- 9. uppgifterna för aktuariefunktionen enligt 13 §, funktionen enligt 13 §,

9. innehållet i systemet för risk- 10. innehållet i systemet för riskhantering enligt 15 § samt omfatt- hantering enligt 15 § samt omfattningen av riskerna i detta system, ningen av riskerna i detta system,

10. kraven på de regelbundna 11. kraven på de regelbundna utvärderingar som ska göras enligt utvärderingar som ska göras enligt 16 §, 16 §,

11. hur en bedömning av externa 12. hur en bedömning av externa värderingar enligt 17 § ska genom- värderingar enligt 17 § ska genomföras föras,

12. vad som ska ingå i risk- och 13. vad som ska ingå i risk- och solvensbedömningen enligt 20 § solvensbedömningen enligt 20 § och rapporteringen av resultatet av och rapporteringen av resultatet av denna enligt 22 §, och denna enligt 22 §, och

13. vad ett tjänstepensionsföretag 14. vad ett tjänstepensionsföretag ska beakta när ett uppdragsavtal ska beakta när ett uppdragsavtal ingåsenligt 23 § och innehållet i ett ingås enligt 23 § och innehållet i ett sådant avtal. sådant avtal.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om hur information om styrdokumentet för ersättningar ska offentliggöras enligt 6 §.

13 kap.

3 §

Den information som avses i 1 och 2 §§ ska hållas tillgänglig utan kostnad på tjänstepensionsföretagets webbplats. Om tjänstepensionsföretaget inte har en egen webbplats får informationen hållas tillgänglig på en annan webbplats som enkelt kan nås.

Informationen ska uppdateras varje år. Tjänstepensionsföretaget får dock avstå från att göra en uppdatering om det inte har skett någon väsentlig förändring.

Informationen ska även lämnas

till Finansinspektionen.

Bemyndigande

4 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om den information som ska lämnas till Finansinspektionen enligt 3 §

tredje stycket.

Denna lag träder i kraft den 10 januari 2030.

3 Ärendet och dess beredning

I december 2023 antogs • Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/2859 av den

13 december 2023 om inrättande av en europeisk gemensam åtkomst-

punkt som ger centraliserad tillgång till allmänt tillgänglig information

som är relevant för finansiella tjänster, kapitalmarknader och

hållbarhet (Esap-förordningen), se bilaga 1, • Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/2869 av den

13 december 2023 om ändring av vissa förordningar vad gäller

inrättandet av den europeiska gemensamma åtkomstpunkten och denna

åtkomstpunkts funktionssätt (omnibusförordningen), se bilaga 2, och • Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/2864 av den

13 december 2023 om ändring av vissa direktiv vad gäller inrättandet

av den europeiska gemensamma åtkomstpunkten och denna åtkomst-

punkts funktionssätt (omnibusdirektivet), se bilaga 3.

De nya EU-rättsakterna innebär i korthet att en europeisk gemensam åtkomstpunkt (Esap) ska inrättas med ett successivt ökande informationsinnehåll under perioden 2026–2030.

Mot denna bakgrund har promemorian En europeisk gemensam åtkomstpunkt för finansiell och hållbarhetsrelaterad information tagits fram inom Finansdepartementet. I den lämnas de lagförslag som krävs för att anpassa svensk rätt till EU-rättsakterna.

En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 4. Promemorians lagförslag finns i bilaga 5. Promemorian har remissbehandlats och en förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 6. Remissvaren finns tillgängliga på regeringens webbplats (regeringen.se) och i Finansdepartementet (Fi2025/01311).

En jämförelsetabell över genomförandet av omnibusdirektivet finns i bilaga 9.

I propositionen behandlas promemorians förslag.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 15 januari 2026 att inhämta Lagrådets yttrande över lagförslagen i bilaga 7. Lagrådets yttrande finns i bilaga 8. Lagrådet lämnade förslagen utan erinran. I förhållande till lagrådsremissens lagförslag görs vissa språkliga och redaktionella ändringar.

4 Den europeiska gemensamma åtkomstpunkten

4.1 Syfte och tillämpningsområde

Esap är avsedd att på ett samlat sätt ge enkel och strukturerad tillgång till information av relevans för bl.a. investerare, myndigheter och forskning.

Esap ska vid sidan av information som enligt EU-rätten ska offentliggöras (obligatorisk information) även ge tillgång till information som tillhandahålls på frivillig basis (frivillig information). Att Esap också ska ge tillgång till information som lämnas frivilligt har främst som syfte att öka de små och medelstora företagens möjligheter till tillväxt, synlighet och innovation (skäl 1 i Esap-förordningen).

De europeiska tillsynsmyndigheterna på det finansiella området och myndigheter på nationell nivå kommer att i egenskap av s.k. insamlingsorgan bl.a. ansvara för att samla in och tillgängliggöra informationen i Esap. Det kommer även vara möjligt för insamlingsorgan att delegera uppgifter till tredje part.

Esap inrättas genom Esap-förordningen. Genom omnibusförordningen och omnibusdirektivet kompletteras befintliga krav på offentliggörande av information i sammanlagt 35 EU-rättsakter med krav på att denna information också ska göras tillgänglig i Esap.

Inrättandet av Esap och tillgången till information i åtkomstpunkten ska ske successivt under perioden 2026–2030. Under denna infasning ska det ske en översyn av Esap. Om det vid denna översyn konstateras vissa kvalificerade svårigheter när det gäller Esaps funktionalitet ska kommissionen vidta åtgärder för att förlänga den planerade infasningen.

4.2 Esap-förordningen

4.2.1 Tillämpningsområde

Esap-förordningen anger ramverket för åtkomstpunktens funktionssätt och definierar ansvaret för de olika aktörer som berörs av den: för myndigheter och andra organ som står för driften av Esap och insamlandet av information, för företag och andra som lämnar information till insamlingsorganen och för användare av Esap. Esap-förordningen innehåller även regler om frivillig information och om översyn av Esaps genomförande, funktion och ändamålsenlighet.

4.2.2 Inrättandet av Esap

Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma)har ansvaret för inrättandet och driften av Esap. Esap ska vara i drift senast den 10 juli 2027 (artikel 1). Vid denna tidpunkt kommer det att sedan ett år tillbaka ha varit obligatoriskt att lämna viss information för tillgängliggörande i Esap, och denna information kommer således att vara åtkomlig via Esap vid dess start (se vidare om infasningen i avsnitt 4.3).

4.2.3 Esaps funktioner

Esma har ansvar för att informationen som insamlingsorganen tillhandahåller offentliggörs i Esap (artikel 11.1 a). Informationen ska offentliggöras via en webbportal på alla unionens officiella språk, och vara sökbar på dessa språk. Esap-förordningen innehåller vidare ytterligare tekniska krav på webbportalen och krav på tjänster som ska vara tillgängliga i

denna, bl.a. en maskinöversättningstjänst och en nedladdningstjänst (artikel 7.1). Funktionerna ska vara i drift från och med starten för Esap, med undantag för maskinöversättningstjänsten och en aviseringstjänst, som ska vara tillgängliga senast ett år därefter, dvs. senast den 10 juli 2028 (artikel 7.2).

Vid offentliggörandet av informationen ska det tydligt framgå om informationen utgör obligatorisk eller frivillig information (artikel 7.1). Ett sådant särskiljande blir dock inte aktuellt förrän frivillig information får börja att lämnas till Esap, dvs. först från och med den 10 januari 2030 (artikel 7.2 och artikel 3.1, se även avsnitt 4.3).

Informationen i Esap ska vara möjlig att söka utifrån ett flertal olika sökkriterier, som utgår från tillhörande uppgifter om informationen (metadata) som kommer att krävas från den som tillhandahåller information för tillgängliggörande i Esap (se även avsnitt 5.1.2). Det ska bl.a. vara möjligt att söka information utifrån typ av information, den branschsektor inom vilken den fysiska eller juridiska person som informationen avser bedriver sin ekonomiska verksamhet, och det språk på vilket informationen lämnats in (artikel 7.3).

I kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/1338 av den 10 juli 2025 om fastställande av tekniska genomförandestandarder för tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/2859 vad gäller den gemensamma europeiska åtkomstpunktens funktioner (kallad genomförandeförordning (EU) 2025/1338) finns bestämmelser om hur applikationsprogrammeringsgränssnittet (API:t) som Esma ska använda för Esaps del ska vara beskaffat (artikel 1). I förordningen finns även bestämmelser om vissa sökkriterier, såsom klassificering av informationstyper, storlekskategorier för enheter och branschsektorer (artiklarna 3–5).

4.2.4 Tillgång till information i Esap

Esma ska säkerställa att Esap är tillgänglig minst 97 procent av tiden varje månad, med undantag för planerat underhåll, innehållsuppdateringar och uppgraderingar. Användarna ska tydligt underrättasom hur länge avbrottet i de tjänster som tillhandahålls av Esap sannolikt kommer att pågå (artikel 11.1 c).

Tillgång till information i Esap ska som utgångspunkt vara kostnadsfri (artikel 8.1). Dock ska Esma ta ut en avgift för tjänster med höga underhålls- eller supportkostnader eller som inbegriper sökningar och nedladdningar av stora informationsvolymer. Dessa avgifter får inte överstiga de direkta kostnader som Esma ådragit sig för att utföra dessa tjänster. De avgifter som tas ut ska användas för underhåll av Esap (artikel 8.2).

Vissa användare ska dock vara helt undantagna från avgiftsskyldighet. Däri ingår bl.a. EU:s institutioner, organ eller byråer, statliga institutioner, organ eller byråer i medlemsstaterna, centralbanker som ingår i det europeiska centralbankssystemet, behöriga myndigheter som utsetts av medlemsstaterna enligt en EU-rättsakt och resolutionsmyndigheter. Även utbildningsanstalter är undantagna under förutsättning att det rör information avsedd för forskningsändamål. Vidare är även bl.a. nyhets-

organisationer och icke-statliga organisationer undantagna i den mån Prop. 2025/26:124 tillgång till informationen är nödvändig för att de ska kunna utföra sina uppgifter. I förhållande till tillämpliga undantag får Esma kräva att användare fyller i en digital förklaring (artikel 8.3 och 8.4).

Esma ska utarbeta förslag till tekniska standarder som anger art och omfattning förde särskilda tjänster som avgifter kan tas ut för samt avgiftsstrukturen för dessa tjänster (artikel 8.5). Esma ska offentliggöra avgiftsstrukturen, i förekommande fall tröskelvärdena för informationsvolymer, och avgiftssatserna, på Esaps webbplats. Esma ska årligen se över avgiftssatserna och tröskelvärdena för informationsvolymer (artikel 8.6).

4.2.5 Insamlingsorganens uppgifter

Definition av insamlingsorgan

Informationen som ska göras åtkomlig via Esap genereras av såväl enskilda som myndigheter. För att samla in och vidarebefordra informationen för åtkomst i Esap ansvarar s.k. insamlingsorgan. Ett insamlingsorgan är enligt definitionen i Esap-förordningen ett unionsorgan eller en unionsbyrå eller ett organ, en myndighet eller ett register på nationell nivå som har utsetts som insamlingsorgan enligt en unionslagstiftningsakt (artikel 2.2). Ett sådant utseende kan ske antingen genom att insamlingsorganet direkt angesi lagstiftningsakten i fråga, eller genom att en medlemsstat med stöd i en unionslagstiftningsakt utser ett insamlingsorgan efter eget val.

Insamling, lagring och tillgängliggörande av information

Insamling och vidarebefordring av informationen i syfte att göra den åtkomlig i Esap är ett insamlingsorgans primära uppgift. Esap-förordningen anger att vidarebefordringen ska ske genom att insamlingsorganet genomför API:t och, utan kostnad och inom tillämpliga tidsgränser, förser Esap med informationen och metadata för informationen (artikel 5.1 första stycket a och e). I kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/1339 av den 10 juli 2025 om fastställande av tekniska genomförandestandarder för tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/2859 vad gäller vissa uppgifter för insamlingsorgan (kallad genomförandeförordning (EU) 2025/1339) finns bestämmelser om det API som insamlingsorganen ska genomföra och för vad som avses med rimliga tidsgränser för tillhandahållande av denna information till Esap enligt artikel 5.1 första stycket e i Esap-förordningen (artiklarna 4 och 6 i genomförandeförordning (EU) 2025/1339). Se även avsnitt 5.1.3.

Ett insamlingsorgan ska även lagra informationen. Det påpekas i Esapförordningen att detta allt efter förekomst ska ske med förlitande på befintliga förfaranden och befintlig infrastruktur för lagring av information (artikel 5.1 första stycket b). Regeln om lagring har samband med kravet att ett insamlingsorgan ska säkerställa att informationen förblir tillgänglig för Esap i minst tio år, såvida inget annat anges i en unionslagstiftningsakt som innehåller krav om offentliggörande av information i Esap (artikel 5.1 första stycket g). Undantag gäller för information vars metadata anger att den innehåller personuppgifter. I sådant fall får

informationen inte göras tillgänglig i Esap, eller lagras i syfte att göras tillgänglig i Esap, under längre tid än fem år. Även i detta fall är en förutsättning att inte annat gäller enligt en unionslagstiftningsakt som innehåller krav om offentliggörande av information i Esap (artikel 5.1 andra stycket).

Ett insamlingsorgan som är ett unionsorgan eller en unionsbyrå får även göra historisk information tillgänglig i Esap. Med historisk information avses information som offentliggjorts tidigast fem år före datumet då kravet på att tillgängliggöra den aktuella typen av information i Esap blir tillämpligt (artikel 2.9). Från och med samma datum får historisk information börja att tillgängliggöras i Esap (artikel 1.3). Med undantag från huvudregeln om att information ska tillgängliggöras i minst tio år får historisk information inte göras tillgänglig i Esap längre än fem år (artikel 5.12 andra stycket).

4.2.6 Tekniska automatiska kontroller

Insamlingsorganens kontroller

Insamlingsorganen ska utföra tekniska automatiska kontroller av informationen som lämnas in av enheter (artikel 5.1 första stycket c). Med enhet avses en fysisk eller juridisk person som antingen är ålagd att lämna obligatorisk information eller som lämnar information till ett insamlingsorgan frivilligt (artikel 2.1).

Kontrollerna ska utföras för att se om • informationen har lämnats in i ett format som data kan extraheras från

eller, när det är lämpligt, i ett maskinläsbart format som anges i någon

av de unionslagstiftningsakter enligt vilken informationen lämnats in, • metadatan till informationen är tillgänglig och fullständig, och • informationen åtföljs av en kvalificerad elektronisk stämpel, när en

sådan krävs.

Med ”format som data kan extraheras från” avses alla öppna format enligt definitionen i artikel 2.14 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1024 av den 20 juni 2019 om öppna data och vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn (öppna data-direktivet), som är allmänt använda eller som krävs enligt lag och som data kan extraheras från maskinellt och som kan läsas av en människa (artikel 2.3 i Esapförordningen). Med maskinläsbart format avses det som definieras som maskinläsbart format enligt artikel 2.13 i samma direktiv (artikel 2.4 i Esap-förordningen). Enligt genomförandeförordning (EU) 2025/1339 ska html, pdf och txt anses utgöra format som data kan extraheras från (artikel 7.1). Vidare ska formaten XML, XBRL, XBRL-csv, XBRL-xml och inline XBRL anses utgöra maskinläsbara format när dessa format är strukturerade så att programvaruapplikationer lätt kan identifiera, känna igen och extrahera specifika data, inbegripet enskilda faktauppgifter och deras interna struktur (artikel 7.2). Att insamlingsorganet ska kontrollera att informationen lämnats i ett maskinläsbart format ”när det är lämpligt” (jfr ”when appropriate” i den engelska språkversionen av Esapförordningen), bör förstås som att det ska ske i de fall maskinläsbart format

krävs enligt de unionslagstiftningsakter enligt vilken informationen lämnats in (se även artikel 1 i genomförandeförordning (EU) 2025/1339).

Vilken metadata som informationen ska åtföljas av anges när det gäller obligatorisk information i den lagstiftningsakt där kravet på att informationen ska lämnas för offentliggörande i Esap finns. Avseende frivillig information och historisk information framgår kraven på metadata i Esapförordningen (artikel 3.1 andra stycket respektive artikel 5.12 första stycket).

Med kvalificerad elektronisk stämpel avses en kvalificerad elektronisk stämpel enligt definitionen i artikel 3.27 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG (EU:s förordning om elektronisk identifiering). Frågan om en sådan stämpel ska krävas för informationen i fråga ska avgöras på nationell nivå (artikel 5.9 i Esapförordningen).

I genomförandeförordning (EU) 2025/1339 finns bestämmelser om hur de tekniska automatiska kontrollerna ska utföras för de olika typer av information som enheterna lämnar in, metadata som är av relevans för Esap och den kvalificerade elektroniska stämpeln (artiklarna 1, 2 och 5). När det gäller metadata anges att insamlingsorganen ska tillhandahålla denna i ett gemensamt format i enlighet med ISO 20022-metoden. Om information tillgängliggörs i maskinläsbart format ska insamlingsorganen säkerställa att metadata för den informationen tillhandahålls antingen i enlighet med ISO 20022-metoden eller i samma format som informationen (artikel 5.2).

Esmas kontroller

Information som ska offentliggöras i Esap kan även genereras av t.ex. en myndighet som samtidigt är utsedd som insamlingsorgan till informationen i fråga (se vidare avsnitt 5.1.3). I dessa fall lämnas inte informationen till insamlingsorganet/myndigheten och myndigheten utgör därför inte en enhet i Esap-förordningens mening. Myndigheten, i egenskap av insamlingsorgan, ska därförinte utföra automatiska kontroller avseende information som den själv genererar. I stället ska Esma utföra automatiska kontroller av denna information. Esma ska kontrollera informationen utifrån kraven i artikel 5.1 första stycket c, dvs. samma krav som gäller vid ett insamlingsorgans kontroll av uppgifter lämnade av enheter (artikel 10.1).

Esma ska även kontrollera information som insamlingsorganet fått från enheter, dvs. som insamlingsorganet självt redan kontrollerat enligt artikel 5.1 första stycket c. I dessa fall får dock Esmas kontroller av information ske i form av stickprov (artikel 10.1 andra stycket).

Esma ska införa lämpliga tekniska rutiner för att automatiskt underrätta insamlingsorganen i de fall då den information som de har tillhandahållit inte uppfyller kraven i artikel 5.1 första stycket c (artikel 10.2).

Esma får utöver en kontroll av om informationen uppfyller kraven i artikel 5.1 första stycket c även utföra ytterligare kontroller av informationens kvalitet, integritet och ursprung (artikel 10.3). På grundval av resultaten av dessa kontroller får Esma underrätta insamlingsorganen om

konstaterade brister och tillfälligt upphöra med att tillgängliggöra information i Esap (artikel 10.3).

4.2.7 Avvisning och avlägsnande av information

Avvisning och avlägsnande

Insamlingsorganen ska avvisa information som lämnas in av enheter om det vid en automatisk kontroll enligt artikel 5.1 första stycket c i Esapförordningen upptäcks att informationen inte uppfyller de krav som anges där. Insamlingsorganen ska även avvisa information efter en underrättelse från Esma enligt artikel 10.2 om att informationen inte uppfyller dessa krav (artikel 5.3).

Insamlingsorganen får även avvisa information som lämnas in av enheter om informationen är uppenbart olämplig, kränkande eller inte av det slag som avses i artikel 1.1, dvs. om informationen inte är av det slag som Esap är avsett för (i den engelska språkversionen av förordningen ”outside the scope of the information referred to in Article 1(1)”) (artikel 5.2 första stycket).

Esap-förordningen anger vidare särskilt när det gäller förvägran av information på dessa grunder att insamlingsorganet ska avlägsna information som gjorts tillgänglig i Esap och som insamlingsorganen konstaterar brister i dessa avseenden (artikel 5.2 andra stycket).

Innebörden av regeln i artikel 5.2 första stycket är alltså att ett avvisande av informationen på grund av uppenbar olämplighet etc. efter att den lämnats av en enhet till insamlingsorganet men före det att den gjorts tillgänglig i Esap, är fakultativt för insamlingsorganet. Bakgrunden till att ett sådant avvisande inte har gjorts obligatoriskt är att det inte är obligatoriskt för insamlingsorganen att kontrollera informationen utifrån dessa aspekter, till skillnad från vad som gäller i förhållande till den automatiska kontrollen av uppfyllnad av de tekniska kraven enligt artikel 5.1 första stycket c.

För det fall att insamlingsorganet efter att informationen gjorts tillgänglig i Esap skulle uppmärksamma att informationen – enligt insamlingsorganets egen bedömning – är uppenbart olämplig eller att den brister på annat sätt som nämns i artikel 5.2, så är det dock obligatoriskt för insamlingsorganet att avlägsna den, dvs. upphöra att förse Esap med informationen på sätt som avses i artikel 5.1 första stycket e.

Genom möjligheten för Esma att kontrollera informationen utöver uppfyllnad av de tekniska kraven i artikel 5.1 första stycket c finns även utrymme för Esma att agera i förhållande till information som är uppenbart olämplig eller annars brister på sätt som nämns i artikel 5.2 (artikel 10.3). Detta inskränker sig dock alltså för Esmas del till att underrätta insamlingsorganet om konstaterade brister och tillfälligt upphöra med att tillgängliggöra informationen i Esap. Även om det torde kunna förutsättas att ett insamlingsorgan som blir underrättat av Esma om en brist som nämns i artikel 5.2, i de flesta fall kommer att instämma i Esmas bedömning (och därmed bli skyldig att avlägsna informationen), har en sådan underrättelse från Esma dock alltså ingen direkt rättsverkan (jfr artiklarna 5.3 och 10.2).

Underrättelser från insamlingsorgan och korrigering

Insamlingsorganen ska inom rimlig tid underrätta enheterna om ett avvisande eller avlägsnande av information och skälen till detta (artikel 5.4). Om obligatorisk information som lämnats av en enhet avvisas eller avlägsnas av ett insamlingsorgan ska enheten korrigera och lämna in informationen på nytt utan onödigt dröjsmål (artikel 5.5 första stycket).

Insamlingsorganet ska även underrätta Esma om information avvisas, avlägsnas eller ersätts (artikel 5.5 första stycket).

Enheterna får välja att lämna in information endast en gång och till endast ett insamlingsorgan. Inlämning och eventuell ny inlämning av information, tillsammans med relevanta åtföljande metadata, ska göras till samma insamlingsorgan (artikel 5.5 andra stycket). Detta förtydligande avser situationen då flera insamlingsorgan skulle kunna vara aktuella för samma typ av information; exempelvis i sådant fall då en medlemsstat utsett fler än ett insamlingsorgan för informationen i fråga (t.ex. enligt möjligheten för en medlemsstat att utse fler än ett insamlingsorgan för frivillig information [artikel 3.2]).

4.2.8 Tekniskt stöd till enheter

Insamlingsorganet ska, i den mån det ingår i insamlingsorganets tekniska kompetens, biståenheter med stöd, åtminstone i samband med förfarandet för inlämning, avvisande och ny inlämning (artikel 5.1 första stycket f).

4.2.9 Delegering av uppgifter

Ett insamlingsorgan får delegera uppgifter till en juridisk person som omfattas av en medlemsstats rätt eller till ett unionsorgan eller en unionsbyrå (artikel 5.8 första stycket). De uppgifter som ett insamlingsorgan kan delegera är • insamling av information (artikel 5.1 första stycket a), • lagring av information (artikel 5.1 första stycket b), • tekniska automatiska kontroller (artikel 5.1 första stycket c), • genomförandet av API:t och förmedling av information m.m. till Esap

(artikel 5.1 första stycket e), • tekniskt stöd till enheter (artikel 5.1 första stycket f), • säkerställande att informationen förblir tillgänglig i Esap under

föreskriven tid (artikel 5.1 första stycket g), • avvisande av information som inte uppfyller de tekniska kraven enligt

artikel 5.1 första stycket c (artikel 5.3) och • underrättande av enheter om avvisande eller avlägsnande av

information (artikel 5.4).

Delegering av avvisande och avlägsnande av information får alltså endast ske avseende avvisande och avlägsnande grundat på att informationen inte lever upp till de tekniska kraven i artikel 5.1 första stycket c. Beslut om avvisande eller avlägsnande på grund av att informationen är uppenbart olämplig, kränkande eller inte av det slag som avses i artikel 1.1 får inte delegeras. Detta hindrar emellertid inte att en tredje part som uppgifter har

delegerats till verkställer ett beslut om avvisande eller avlägsnande som fattats av insamlingsorganet (jfr skäl 11).

En delegering av uppgifter ska ske i form av ett skriftligt avtal som anger vilka uppgifter som ska delegeras och på vilka villkor de ska utföras (delegeringsavtal) (artikel 5.8 första stycket).

De villkor som anges i delegeringsavtalet ska säkerställa att den person till vilken uppgifter har delegerats • inte har några intressekonflikter (artikel 5.8 andra stycket a), • inte använder den information som erhållits på ett otillbörligt eller

konkurrensbegränsande sätt eller för något annat ändamål än det som

anges i delegeringsavtalet (artikel 5.8 andra stycket b), • säkerställer att informationen skyddas i enlighet med gällande policy

om cybersäkerhet med avseende på de delegerade uppgifterna

(artikel 5.8 andra stycket c), • regelbundet informerar insamlingsorganet om sitt övergripande

utförande av de delegerade uppgifterna (artikel 5.8 andra stycket d), • informerar insamlingsorganet, utan onödigt dröjsmål, om eventuell

underlåtenhet att utföra en delegerad uppgift (artikel 5.8 andra

stycket e).

Ingen del av ett insamlingsorgans ansvar ska påverkas av att uppgifter har delegerats till tredje part och insamlingsorganet ska följaktligen vara fortsatt ansvarigt för uppgifter som det delegerar, inbegripet att göra all information som Esma behöver om en delegerad uppgift tillgänglig för Esma (artikel 5.8 tredje och fjärde styckena).

Esap-förordningen anger vidare att insamlingsorganet inte får delegera sina uppgifter i sådan utsträckning att det inte längre kan betraktas som ett insamlingsorgan (artikel 5.8 fjärde stycket). I skäl 11 i Esap-förordningen nämns att delegering inte bör utövas i sådan utsträckning att insamlingsorganet bara blir en ”brevlådeenhet”. Uttrycket har en liknande motsvarighet (”brevlådeföretag”) i regler om delegering i Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU av den 8 juni 2011 om förvaltare av alternativa investeringsfonder samt om ändring av direktiv 2003/41/EG och 2009/65/EG och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och (EU) nr 1095/2010 (AIFM-direktivet) (artikel 20.3 och 20.7 b i det direktivet).

De aktuella reglerna i AIFM-direktivet rör möjligheten för en förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIF-förvaltare) att delegera sina funktioner till tredje part. Till skillnad från Esap-förordningen innehåller AIFM-direktivet inte något närmare uttryckligt angivande av vilka uppgifter som får delegeras. I stället har det i AIFM-direktivet lämnats mandat till kommissionen att anta åtgärder för att närmare ange de omständigheter under vilka en AIF-förvaltare ska anses ha delegerat sina funktioner i en sådan omfattning att företaget blir ett brevlådeföretag och därför inte längre kan betraktas som en AIF-förvaltare (artikel 20.7 b i AIFM-direktivet).

För Esaps del kan det anses finnas skäl att uppfatta att närmare angivande om lämplig omfattning av delegering av uppgifter redan kommer till uttryck i Esap-förordningen, genom att de uppgifter som får delegeras av ett insamlingsorgan anges i artikel 5.8 första stycket. Det ska i sammanhanget noteras att Esap-förordningen till skillnad från AIFM-

direktivet inteinnehåller något bemyndigande om att närmare regleradetta på lägre nivå.

Det framstår mot denna bakgrund som tveksamt att det som sägs i artikel 5.8 fjärde stycket i Esap-förordningen om att ett insamlingsorgan inte får delegera sina uppgifter i sådan utsträckning att det inte längre kan betraktas som ett insamlingsorgan, skulle kunna åberopas för att inskränka ett insamlingsorgans möjligheter till delegering av de uppgifter som anges i artikel 5.8 första stycket. Det framstår som rimligare att läsa skrivningen i artikel 5.8 fjärde stycket som ett tydliggörande att listan av uppgifter som får delegeras i artikel 5.8 första stycket är uttömmande.

Insamlingsorganet ska säkerställa att delegering av uppgifter sker på ett kostnadseffektivt sätt och att delegeringen så långt det är möjligt används så att befintliga insamlingsförfaranden och befintlig infrastruktur fortsatt kan tillämpas (artikel 5.8 femte stycket).

Insamlingsorganet ska underrätta Esma om eventuella delegeringsavtal som det ingår (artikel 5.8 sjätte stycket).

4.2.10 Användning och vidareutnyttjande av informationen i Esap

Ansvar för informationen

Enligt Esap-förordningen ska varken Esma eller insamlingsorganen ”ha något ansvar för tillgång till, användning av eller vidareutnyttjande av information som enheter lämnat in till insamlingsorganen och som gjorts tillgänglig i Esap” (artikel 9.1). I den engelska språkversionen av förordningen uttrycks det som att ”[n]either ESMA nor the collection bodies shall bear any liability for the access, use or re-use of information submitted by entities to the collection bodies and made accessible on ESAP”. Regeln tar sikte på ansvar när det gäller innehållet i informationen (och t.ex. inte ansvaret för att informationen görs tillgänglig i Esap – vilket såväl Esma som insamlingsorganen har ansvar för).

Ansvaret för innehållet i information som enheter lämnat för offentliggörande i Esap åligger i stället enheterna själva. Enheterna ska ansvara för att informationen är fullständig och korrekt på det språk som den lämnas in på och för de metadata som de lämnar in till insamlingsorganen. Enheterna ska särskilt ansvara för att identifiera om personuppgifter ingår i den information som de lämnar till insamlingsorganet (artikel 5.6).

I skälen i Esap-förordningen förtydligas att denna utgångspunkt för ansvar för innehåll och bruk av informationen i Esap inte påverkar unionens utomobligatoriska ansvar för skada som orsakats av dess institutioner eller av dess anställda under tjänsteutövning enligt artikel 340 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) (skäl 18). Detsamma måste förutsättas gälla för det utomobligatoriska ansvaret för insamlingsorgan på nationell nivå.

Villkor för användning och vidareutnyttjande

Esma ska säkerställa att användningen och vidareutnyttjandet av informationen i Esap inte omfattas av villkor, såvida inte villkoren uppfyller följande krav (artikel 9.3):

• De är objektiva och icke-diskriminerande. • De är motiverade av ett allmänintresse. • De motsvarar, när så är lämpligt, beroende på typen av information,

villkoren i öppna standardiserade licenser, i den mening som avses i

artikel 2.5 i öppna data-direktivet, och medger att informationen

används, ändras och delas fritt av vem som helst för valfritt ändamål.

Insamlingsorgan får inte införa andra villkor för användning och vidareutnyttjande av den information som finns tillgänglig i Esap än villkor som motsvarar de som fastställs i de öppna standardiserade licenser som avses i artikel 9.3 c (artikel 5.1 första stycket d).

Vidare anger Esap-förordningen att ”[a]nvändning och vidareutnyttjandeför regleringsändamål och icke-kommersiella ändamål” av den information som görs tillgänglig i Esap ska inte begränsas av enheter som lämnar in sin information för offentliggörande på grundval av en rätt av sitt eget slag enligt artikel 7.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 96/9/EG av den 11 mars 1996 om rättsligt skydd för databaser (databasdirektivet) (artikel 9.4 i Esap-förordningen). Med ”regleringsändamål” får förstås att informationen används i syfte att fullgöra en reglerad skyldighet (jfr ”regulatory purposes” i den engelska språkversionen av förordningen). Detta kan sägas ligga i linje med att enheter som använder information i Esap för att fullgöra sina ”lagstadgade skyldigheter” (jfr ”regulatory obligations” i den engelska språkversionen av förordningen) är undantagna från avgiftsskyldighet enligt artikel 8.

Användning och vidareutnyttjande av information som omfattas av Esap-förordningen får heller inte begränsas av att insamlingsorganen utövar rätt som databasproducenter enligt artikel 7.1 i databasdirektivet, eller av andra immateriella äganderätter (artikel 5.7). (I den svenska språkversionen av Esap-förordningen står det att det är ”tillsynsorganen” som ska vara begränsade att utöva dessa rättigheter. Av övriga språkversioner av Esap-förordningen står dock klart att det är insamlingsorgan som här avses.)

4.2.11 Cybersäkerhet

Esma ska ha en ändamålsenlig och proportionell it-säkerhetspolicy för Esap och säkerställa att den information som offentliggörs via Esap i lämplig grad är tillförlitlig, tillgänglig, oförvanskad och oavvislig och att personuppgifter skyddas (artikel 6).

Esma får genomföra regelbundna översyner av Esaps it-säkerhetspolicy och cybersäkerhetssituation mot bakgrund av nya trender på cybersäkerhetsområdet internationellt och inom unionen och med hänsyn till den senaste utvecklingen (artikel 6).

4.2.12 Övriga uppgifter för Esma

Konsultationer och stöd till insamlingsorgan

Esma ska vid behov rådgöra med insamlingsorganen avseende gemensamma frågor och etiska principer och särskilt diskutera (artikel 11.1 d)

• den dagliga driften av Esap, • utarbetande och införande av en kvalitetspolicy och, i lämpliga fall, av

servicenivåavtal mellan Esma och insamlingsorganen, • finansieringsvillkoren för Esap, inklusive i vilka fall avgifter får tas ut

och beräkningen av dessa avgifter, • befintliga och potentiella hot när det gäller cybersäkerhet, och • genomförandet av Esap och dess funktion i samband med delegering

av uppgifter i enlighet med artikel 5.8.

Esma ska även bistå insamlingsorganen genom en supporttjänst (artikel 11.1 b).

Med avseende på Esmas åtaganden i förhållande till Esap ska Esma, genom att inrätta en tillfällig expertgrupp, arbetsgrupp eller kommitté, beroende påvad som är lämpligt, säkerställa att experter och berörda parter konsulteras föratt ge råd och stöd om det tekniska genomförandet av Esap. Esma kan dessutom konsultera den intressentgrupp för värdepapper och marknader som avses i artikel 37 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/77/EG (Esma-förordningen) (artikel 11.2 i Esap-förordningen).

Kontroll och årlig rapport avseende Esaps funktionalitet

Esma ska i nära samarbete med Europeiska bankmyndigheten (Eba) och Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (Eiopa) kontrollera att Esap fungerar, grundat på åtminstone följande kvalitativa och kvantitativa indikatorer (artikel 12.1 och 12.2): • antal besökare, sökningar och nedladdningar, • typ av information som visas och laddas ner i procent, • de avgifter som avses i artikel 8.2 och de belopp som tas ut av Esma, • andelen sökningar som leder till visning eller nedladdning per typ av

information och åtkomst, • mängden och procentandelen maskinläsbar information i Esap och

mängden och procentandelen maskinläsbara visningar och

nedladdningar, • andelen underrättelser till följd av de automatiska kontroller som avses

i artikel 10.2, • eventuella väsentliga funktionsstörningar eller incidenter som har

påverkat Esaps drift eller prestanda överlag, • en bedömning av hur tillgänglig, användbar, tillförlitlig och aktuell

informationen i Esap är, samt av dess kvalitet, • en bedömning av om Esap uppfyller sina mål med beaktande av

utvecklingen av dess användning och informationsflödena inom

unionen, • en bedömning av hur nöjda slutanvändarna är med Esap, • en jämförelse med liknande system i tredjeländer.

Esma ska offentliggöra en årlig rapport om hur Esap fungerar, och lägga fram rapporten för Europaparlamentet och rådet (artikel 12.1). Inför att rapporten läggs fram ska Esma samråda med den tillfälliga expertgrupp, arbetsgrupp eller kommitté som ska inrättas enligt artikel 11.2 (se ovan under Konsultationer och stöd till insamlingsorgan) och Esma får konsultera den intressentgrupp för värdepapper och marknader som avses i artikel 37 i Esma-förordningen (artikel 12.3).

4.2.13 Översyn

Rapport från kommissionen

Senast den 10 januari 2029 ska kommissionen, i närasamarbete med Esma och med beaktande av de årliga rapporter som nämns i avsnitt 4.2.12, överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om Esaps genomförande, funktion och ändamålsenlighet (artikel 13.1).

Rapporten ska behandla följande (artikel 13.2): • de tekniska utmaningar som enheterna och insamlingsorganen ställs

inför under genomförandet av Esap, • ändamålsenligheten hos systemet för insamling och överföring av

information för Esaps ändamål, • Esaps operativa resiliens mot risker avseende informations- och

kommunikationsteknik (IKT-risker) och tillförlitligheten hos den

information som görs tillgänglig i Esap, bl.a. genom kvalificerade

elektroniska stämplar, • de kostnader som enheterna och insamlingsorganen ådrar sig, inklusive

en bedömning av huruvida de insamlingsorgan som är behöriga

myndigheter har höjt sina tillsynsavgifter till följd av de kostnader som

uppstått till följd av Esap, • de kostnader som Esma ådragit sig i egenskap av operatör för Esap och

för Esaps finansieringssystem, • hur Esap påverkar allmänhetens tillgång till information om enheter på

området finansiella tjänster, kapitalmarknader och hållbarhet, • hur Esap påverkar enheternas synlighet för gränsöverskridande

investerare, inbegripet synligheten för små och medelstora företag, • hur Esap påverkar privata datalämnares marknadsställning i unionen, • driftskompatibiliteten mellan Esap och liknande globala plattformar, • genomförandet av Esap och dess funktion med avseende på delegering

av insamlingsorganens uppgifter.

Med beaktande av mervärdet, de tekniska utmaningarna och de förväntade kostnaderna ska rapporten innehålla en kostnads-nyttoanalys avseende en eventuell framtida inkludering av information i Esap som ännu inte är tillgänglig i Esap när rapporten utarbetas, för det fall att brist på sådan information skapar en ”datalucka”. Rapporten ska också innehålla rekommendationer om den framtida utvecklingen av Esap (artikel 13.3).

Uppskjutande av infasning av information genom en delegerad akt

Om kommissionen i sin rapport drar slutsatsen att det finns belägg för 70 allvarliga och genomgripande svårigheter när det gäller de tekniska

utmaningar som enheterna och insamlingsorganen ställs inför under genomförandet av Esap, eller när det gäller ändamålsenligheten hos systemet för insamling och överföring av information, ska kommissionen anta en delegerad akt med innebörd att planerad men ännu inte genomförd infasning av information skjuts upp på viss tid. Den information som kan komma i fråga för ett sådant uppskjutande ärden obligatoriska information som omfattas av omnibusdirektivet respektive omnibusförordningen och som vid tidpunkten för rapportens överlämnande (den 10 januari 2029) ännu inte har börjat göras tillgänglig i Esap. Det rör sig om information där utgångspunkten är att den ska börja tillgängliggöras från och med den 10 januari 2030. Kommissionen får möjlighet att skjuta upp infasningen av denna information med högst 36 månader (artikel 13.4).

Befogenheten att anta en delegerad akt för ett sådant uppskjutande ges till kommissionen med följande förbehåll (artikel 14.1–14.3): • Befogenheten ges till kommissionen fören period på tolv månader från

och med det att rapporten om Esaps genomförande, funktion och

ändamålsenlighet offentliggörs. • Befogenheten får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller

rådet. Ett beslut om återkallelse får verkan dagen efter det att det

offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett

senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av

delegerade akter som redan har trätt i kraft.

Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning. Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna (artikel 14.4 och 14.5).

En delegerad akt ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet ellerrådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på tre månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med tre månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ (artikel 14.6).

4.3 Tre faser

Esap-förordningen, omnibusförordningen och omnibusdirektivet innehåller krav på att Esap under perioden den 10 juli 2026–10 januari 2030 förses med ett successivt ökande informationsinnehåll. Rättsakterna föreskriver en infasning i tre steg, med början den 10 juli 2026 med en mindre mängd obligatorisk information, som utökas i två följande faser. Fas 2 och 3 har sin början den 1 januari 2028 respektive den 1 januari 2030, där även frivillig information ska bli tillgänglig i Esap från och med början av den sista, tredje fasen.

Nedan anges • vilka rättsakter som är aktuella för respektive fas • vilken information enligt dessa som ska tillgängliggöras i Esap

• vem som är insamlingsorgan för informationen i fråga.

Hänvisningar nedan till artiklar avser lydelsen enligt omnibusförordningen, omnibusdirektivet respektive Esap-förordningen.

Fas 1 – den 10 juli 2026

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 236/2012 av den 14 mars 2012 om blankning och vissa aspekter av kreditswappar

(blankningsförordningen)

• Betydande korta nettopositioner i aktier enligt artikel 6.1

(artikel 11a.1)

Insamlingsorgan: den behöriga myndigheten (artikel 11a.3)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1129 av den 14 juni 2017 om prospekt som ska offentliggöras när värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel på en reglerad marknad, och om upphävande av direktiv 2003/71/EG (prospektförordningen) • Information enligt flera artiklar (artiklarna 1.4 f och g, 1.5 första

stycket e och f, 8.5, 9.4, 10.2, 17.2, 21.1, 21.9, 23.1 och 42.1) med

bestämmelser om information i förhållande till prospekt som ska

offentliggöras när värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till

handel på en reglerad marknad som är belägen eller bedriver

verksamhet inom en medlemsstat (artikel 21a.1 och 21a.4)

Insamlingsorgan: den behöriga myndigheten (artikel 21a.3 och 21a.4)

Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG av den

15 december 2004 om harmonisering av insynskraven angående

upplysningar om emittenter vars värdepapper är upptagna till handel på

en reglerad marknad och om ändring av direktiv 2001/34/EG (öppenhetsdirektivet)

• Obligatorisk information enligt artikel 21.1 (bl.a. regelbunden

finansiell information från emittenter, upplysningar om betydande

ägarförändringar och förändringar i rättigheter hos innehavare av

emittentens värdepapper) och information om sanktionsbeslut enligt

artikel 29.1 (artikel 23a.1 och 23a.4)

Insamlingsorgan: den officiellt utsedda mekanism som utsetts enligt artikel 21.2 (artikel 23a.3 och 23a.4)

Informationen enligt fas 1 ska alltså vara tillgänglig för Esap ett år före det att Esap tas i drift den 10 juli 2027. I skälen i Esap-förordningen nämns att detta sker för att ge medlemsstaterna och Esma tillräcklig tid för att inrätta it-infrastrukturen och testa den på grundval av insamling av ett begränsat antal informationsflöden (skäl 9).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1060/2009 av den 16 september 2009 om kreditvärderingsinstitut (förordningen om

kreditvärderingsinstitut)

• Kreditvärderingsinstitutens metoder, modeller och grundläggande

antaganden som de använder i sin kreditvärderingsverksamhet, och

eventuella ändringar av dessa, enligt artikel 8.1 och 8.6 (artikel 13a.1) • Fel i värderingsmetoder eller deras tillämpning enligt artikel 8.7

(artikel 13a.1) • Landsrapporter enligt artikel 8a.1 (artikel 13a.1) • Tidsplaner med angivande av datum för offentliggörandet av kredit-

betyg på statspapper enligt artikel 8a.3 (artikel 13a.1) • Kreditbetyg, kreditutsikter och beslut om att avbryta en kredit-

värdering enligt artikel 10.1 (artikel 13a.1) • Riktlinjer och förfaranden för kreditbetyg utfärdade på kredit-

värderingsinstitutets eget initiativ enligt artikel 10.4 (artikel 13a.1) • Uppgift om registrering och andra allmänna upplysningar enligt del I i

avsnitt E i bilaga I enligt artikel 11.1 (artikel 13a.1) • Rapport om kreditvärderingsinstitutets interna organisation enligt

artikel 12 (artikel 13a.1)

Insamlingsorgan: Esma (artikel 13a.3)

• Esmas beslut om certifiering av kreditvärderingsinstitut i tredjeland

enligt artikel 5.3 (artikel 13a.4) • Esmas förteckning över registrerade kreditvärderingsinstitut, deras

totala marknadsandel och den typ av kreditbetyg som utfärdats enligt

artikel 8d.2 (artikel 13a.4) • Esmas register över kreditvärderingsinstitutens historiska resultat

enligt artikel 11.2 (artikel 13a.4) • Kreditvärderingsinformation som lämnas till Esma av kredit-

värderingsinstituten enligt artikel 11a.1 och 11a.2 (artikel 13a.4) • Esmas förteckning över registrerade kreditvärderingsinstitut enligt

artikel 18.3 (artikel 13a.4) • Esmas beslut om tillsynsåtgärder enligt artikel 24.5 och artikel 36d.1

(artikel 13a.4)

Insamlingsorgan: Esma (artikel 13a.3)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 345/2013 av den 17 april 2013 om europeiska riskkapitalfonder (EuVECA-förordningen) • Esmas förteckning över alla förvaltare av riskkapitalfonder som

använder beteckningen EuVECA, och de godkända riskkapital-

fonderfonder för vilka de använder beteckningen samt de länder i vilka

dessa fonder marknadsförs enligt artikel 17.1 (artikel 17a)

Insamlingsorgan: Esma (artikel 17a)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 346/2013 av den 17 april 2013 om europeiska fonder för socialt företagande (EuSEF-

förordningen)

• Esmas förteckning över alla förvaltareav fonder försocialt företagande

som använder beteckningen EuSEF, och de godkända fonder för

socialt företagande för vilka de använder beteckningen samt de länder

i vilka dessa fonder marknadsförs enligt artikel 18.1 (artikel 18a)

Insamlingsorgan: Esma (artikel 18a)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om marknadsmissbruk (marknadsmissbruksförordning)

och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv

2003/6/EG och kommissionens direktiv 2003/124/EG, 2003/125/EG och

2004/72/EG (marknadsmissbruksförordningen)

• Insiderinformation enligt artikel 17.1 (artikel 21a.1) • Insiderinformation om utsläppsrätter enligt artikel 17.2 (artikel 21a.1) • Information om transaktioner avseende utsläppsrätter enligt

artikel 19.3 (artikel 21a.1)

Insamlingsorgan: huvudregel om eget val för medlemsstaterna (underrättelse till Esma om val av insamlingsorgan senast den 9 januari 2028) (artikel 21a.3 och 21a.4)

• Beslut om administrativa sanktioner eller andra administrativa åtgärder

enligt artikel 34.1 (artikel 21a.5)

Insamlingsorgan: Esma (artikel 21a.5)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1286/2014 av den 26 november 2014 om faktablad för paketerade och försäkringsbaserade investeringsprodukter för icke-professionella investerare (Priip-

produkter) (Priip-förordningen)

• Faktablad enligt artikel 5.1 (artikel 29a.1)

Insamlingsorgan: eget val för medlemsstaterna (artikel 29a.3)

• Beslut om administrativa sanktioner eller andra administrativa åtgärder

enligt artiklarna 22.1 och 29.1 (artikel 29a.4)

Insamlingsorgan: den behöriga myndigheten (artikel 29a.4)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1011 av den 8 juni

2016 om index som används som referensvärden för finansiella

instrument och finansiella avtal eller för att mäta investeringsfonders resultat, och om ändring av direktiven 2008/48/EG och 2014/17/EU och förordning (EU) nr 596/2014 (EU:s förordning om referensvärden) • Intressekonflikter enligt artikel 4.5 (artikel 28a.1) • Riktlinjer för dataunderlag m.m. enligt artikel 11.1 c (artikel 28a.1)

• System för att ange när dataunderlaget inte uppnår rätt standard m.m.

enligt artikel 12.3 (artikel 28a.1) • Nyckelelementen i metoder m.m. enligt artikel 13.1 (artikel 28a.1) • Redogörelse från administratör för skäl att inte följa vissa krav, enligt

artiklarna 25.7 och 26.3 (artikel 28a.1) • Referensvärdesdeklaration enligt artikel 27.1 (artikel 28a.1) • Förfarande avseende åtgärder administratören kommer att vidta vid

eventuella ändringar av ett referensvärde m.m. enligt artikel 28.1

(artikel 28a.1) • Beslut om administrativa sanktioner eller andra administrativa åtgärder

enligt artikel 45.1 (artikel 28a.4)

Insamlingsorgan: den behöriga myndigheten (artikel 28a.3 och 28a.4)

• Register med auktoriserade administratörer m.m. enligt artikel 36

(artikel 28a.5)

Insamlingsorgan: Esma (artikel 28a.5)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1238 av den 20 juni 2019 om en paneuropeisk privat pensionsprodukt (PEPP-

produkt) (Pepp-förordningen)

• Faktablad enligt artikel 26.1 (artikel 70a.1)

Insamlingsorgan: eget val för medlemsstaterna (artikel 70a.3)

• Tillkännagivande om åtgärder enligt artikel 65.6 (artikel 70a.4)

Insamlingsorgan: Eiopa (artikel 70a.4)

• Tillkännagivande om beslut enligt artikel 63.4 (artikel 70a.5) • Beslut om administrativa sanktioner eller andra administrativa åtgärder

enligt artikel 69.1 och 69.4 (artikel 70a.5)

Insamlingsorgan: den behöriga myndigheten (artikel 70a.5)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088 av den 27 november 2019 om hållbarhetsrelaterade upplysningar som ska lämnas inom den finansiella tjänstesektorn (EU:s förordning om

hållbarhetsrelaterade upplysningar)

• Information om finansmarknadsaktörers policyer för integreringen av

hållbarhetsrisker i investeringsbeslutsprocessen och investerings- eller

försäkringsrådgivning enligt artikel 3.1 och 3.2 (artikel 18a.1) • Information från finansmarknadsaktörer om huruvida negativa

konsekvenser för hållbarhetsfaktorer beaktas m.m. enligt artikel 4.1,

4.3 och 4.4 (artikel 18a.1) • Information från finansiella rådgivare om huruvida negativa

konsekvenser för hållbarhetsfaktorer beaktas m.m. enligt artikel 4.5

(artikel 18a.1) • Information i ersättningspolicyer om dessa är förenliga med

integreringen av hållbarhetsrisker enligt artikel 5.1 (artikel 18a.1) • Information avseende finansiella produkter enligt artikel 10.1

(artikel 18a.1)

Insamlingsorgan: eget val för medlemsstaterna (artikel 18a.3)

Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG av den 13 juli 2009 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag)

(UCITS-direktivet)

• Prospekt, årsrapport och halvårsrapport (artikel 82b.1)

Insamlingsorgan: den behöriga myndigheten (artikel 82b.3)

• Auktorisation för att bedriva förvaltningsbolag (artikel 82b.4)

Insamlingsorgan: den behöriga myndigheten (artikel 82b.4)

• Administrativa sanktioner m.m. (artikel 82b.5)

Insamlingsorgan: den behöriga myndigheten (artikel 82b.5)

Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 78/660/EEG och

83/349/EEG (redovisningsdirektivet)

• Förvaltningsberättelser samt årsbokslut, koncernredovisningar,

revisionsberättelser, rapporter om kvalitetsgranskning, m.m.

(artikel 33a.1). Ett företag kan uppfylla detta genom att lämna

informationen till den officiellt utsedda mekanismen enligt öppenhets-

direktivet i syfte att göra informationen tillgänglig i Esap

(artikel 33a.2)

Insamlingsorgan: eget val för medlemsstaterna (artikel 33a.4)

Europaparlamentets och rådets förordning nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och om ändring av förordning

(EU) nr 648/2012 (tillsynsförordningen)

• Information enligt del 8 (bl.a. om kapitalbas och kvalificerade skulder

m.m.) (artikel 434b.1)

Insamlingsorgan: Eba (artikel 434b.3)

Europaparlamentets och rådets förordning nr 537/2014 av den 16 april 2014 om särskilda krav avseende lagstadgad revision av företag av

allmänt intresse och om upphävande av kommissionens beslut 2005/909/EG (revisorsförordningen)

• Årlig rapport om öppenhet och insyn enligt artikel 13 (artikel 13a.1)

Insamlingsorgan: eget val för medlemsstaterna (artikel 13a.3)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 600/2014 av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av

förordning (EU) nr 648/2012 (MiFIR)

• Den kategori som ett finansiellt instrument tillhör enligt artikel 14.6

(artikel 23a) • Systematiska internhandlares bud enligt artiklarna 15.1 andra stycket

och 18.4 (artikel 23a) • Identifikationsuppgifter för finansiella instrument enligt artikel 27.1

(artikel 23a) • Register över derivat enligt artikel 34 (artikel 23a) • Tillkännagivande av beslut att vidta åtgärder enligt artikel 40.5

(artikel 23a) • Tillkännagivande av beslut om förbud eller begränsning enligt

artikel 42.5 (artikel 23a) • Registrering av åtgärd enligt artikel 44.2 (artikel 23a) • Tillkännagivande av beslut om att förlänga åtgärd enligt artikel 45.6

(artikel 23a) • Register över tredjelandsföretag enligt artikel 48 (artikel 23a)

Insamlingsorgan: Esma (artikel 23a)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/760 av den 29 april 2015 om europeiska långsiktiga investeringsfonder (Eltif-

förordningen)

• Register över Eltif-fonder enligt artikel 3.3 (artikel 25a)

Insamlingsorgan: Esma (artikel 25a)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2365 av den 25 november 2015 om transparens i transaktioner för värdepappersfinansiering och om återanvändning samt om ändring av förordning

(EU) nr 648/2012 (SFT-förordningen)

• Transaktionsregister avseende värdepapperisering enligt artikel 12.1

(artikel 32a)

Insamlingsorgan: Esma (artikel 32a.3)

• Administrativa sanktioner och andra åtgärder enligt artiklarna 22.4 b,

25.3, 26.1 och 26.4 (artikel 32a.4)

Insamlingsorgan: den behöriga myndigheten (artikel 32a.4)

• Förteckning över transaktionsregister enligt artiklarna 8.3 och 19.8

(artikel 32a.5) • Rapport om sanktioner enligt artikel 25.1 andra meningen och 25.2

andra meningen (artikel 32a.5)

Insamlingsorgan: Esma (artikel 32a.5)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1131 av den

14 juni 2017 om penningmarknadsfonder

• Register över auktoriserade penningmarknadsfonder enligt artikel 4.7

(artikel 37a)

Insamlingsorgan: Esma (artikel 37a)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2033 av den 27 november 2019 om tillsynskrav för värdepappersföretag och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 575/2013, (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 806/2014 (värdepappersbolagsförordningen) • Information enligt del sex (bl.a. mål och policy för riskhantering, m.m.)

(artikel 46a.1)

Insamlingsorgan: Eba (artikel 46a.3)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1114 av den 31 maj 2023 om marknader för kryptotillgångar och om ändring av

förordningarna (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 1095/2010 samt direktiven 2013/36/EU och (EU) 2019/19372019/2033 av den

27 november 2019 om tillsynskrav för värdepappersföretag och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 575/2013, (EU)

nr 600/2014 och (EU) nr 806/2014 (Mica-förordningen)

• Insiderinformation enligt artikel 88.1 (artikel 110a.1)

Insamlingsorgan: eget val för medlemsstaterna (artikel 110a.3)

• Register över vitböcker om kryptotillgångar m.m. enligt artiklarna 109

och 110 (artikel 110a.4)

Insamlingsorgan: Esma (artikel 110a.4)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/2631 av den 22 november 2023 om europeiska gröna obligationer och frivilligt

upplysningslämnande för obligationer som marknadsförs som

miljömässigt hållbara och för hållbarhetslänkade obligationer

(EU:s förordning om gröna obligationer)

• Faktablad m.m. enligt artikel 15, upplysningar före emission enligt

artikel 20 och periodiska upplysningar efter emission enligt artikel 21

(artikel 15a.1)

Insamlingsorgan: Esma (avseende information enligt artikel 15) och eget val förmedlemsstaterna (avseende information enligt artiklarna 20 och 21) (artikel 15a.3 och 15a.4)

Esap-förordningen

• Information som en enhet som omfattas av en medlemsstats rätt väljer

att göra tillgänglig i Esap på frivillig basis och som det hänvisas till i

de unionslagstiftningsakter som föreskriver centraliserad elektronisk

tillgång till information i Esap (artiklarna 1.1 b och 3.1)

Insamlingsorgan: eget val för medlemsstaterna (artikel 3.2)

Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/87/EG av den 16 december 2002 om extra tillsyn över kreditinstitut, försäkringsföretag och värdepappersföretag i ett finansiellt konglomerat och om ändring av rådets direktiv 73/239/EEG, 79/267/EEG, 92/49/EEG, 92/96/EEG, 93/6/EEG och 93/22/EEG samt Europaparlamentets och rådets direktiv

98/78/EG och 2000/12/EG (konglomeratdirektivet)

• Information av relevans för extra tillsyn enligt artikel 9.4

(artikel 30b.1)

Insamlingsorgan: den behöriga myndigheten (artikel 30b.3)

Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/25/EG av den 21 april 2004 om uppköpserbjudanden (direktivet om uppköpserbjudanden) • Val av tillsynsmyndighet enligt artikel 4.2 c (artikel 16a.1) • Beslut att lämna ett erbjudande enligt artikel 6.1 (artikel 16a.1) • Erbjudandehandling enligt artikel 6.2 (artikel 16a.1) • Målbolagets styrelses uppfattning om ett erbjudande enligt artikel 9.5

(artikel 16a.1)

Insamlingsorgan: eget val för medlemsstaterna (artikel 16a.3)

• Tillsynsmyndighetens beslut att ändra pris enligt artikel 5.4

(artikel 16a.4)

Insamlingsorgan: den myndighet som är behörig att utöva tillsyn över erbjudanden och som utsetts enligt artikel 4.1 (artikel 16a.4)

Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG av den 17 maj 2006 om lagstadgad revision av årsbokslut och sammanställd redovisning och om ändring av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG samt om upphävande av rådets direktiv 84/253/EEG (revisorsdirektivet) • Administrativa sanktioner m.m. enligt artikel 30c (artikel 20a.1)

Insamlingsorgan: den behöriga myndigheten (artikel 20a.1)

• Register över lagstadgade revisorer och revisionsföretag enligt

artikel 15 (artikel 20a.2)

Insamlingsorgan: det offentliga registret (artikel 20a.2)

Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/36/EG av den 11 juli 2007 om utnyttjande av vissa av aktieägares rättigheter i börsnoterade företag

(direktivet om aktieägares rättigheter)

• Policy för aktieägarengagemang enligt artikel 3g.1 (artikel 14c.1) • Redovisning av kapitalinvesteringsstrategi enligt artikel 3h.1

(artikel 14c.1) • Information om en institutionell investerares överenskommelse med en

kapitalförvaltare enligt artikel 3h.2 (artikel 14c.1) • Redovisning av uppförandekod enligt artikel 3j.1 (artikel 14c.1) • Redovisning av röstningsrådgivarnas undersökningar m.m. enligt

artikel 3j.2 (artikel 14c.1) • Information om ersättningspolicy enligt artikel 9a.7 (artikel 14c.1) • Ersättningsrapport enligt artikel 9b.5 (artikel 14c.1) • Tillkännagivande av väsentliga transaktioner enligt artikel 9c.2 och

9c.7 (artikel 14c.1) • Röstningsresultat enligt artikel 14.2 (artikel 14c.1)

Insamlingsorgan: eget val för medlemsstaterna (artikel 14c.3)

Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG av den

25 november 2009 om upptagande och utövande av försäkrings- och

återförsäkringsverksamhet (Solvens II-direktivet)

• Lägesrapport beträffande ett försäkrings- och återförsäkringsföretags

solvenssituation och finansiella ställning enligt artikel 51.1

(artikel 304b.1) • Rapport om ett försäkrings- och återförsäkringsföretags samt

försäkringsholdingbolags solvens och finansiella ställning på grupp-

nivå enligt artikel 256.1 (artikel 304b.1)

Insamlingsorgan: eget val för medlemsstaterna (artikel 304b.3)

• Varje auktorisation eller återkallande av en auktorisation enligt

artikel 25a (artikel 304b.4)

Insamlingsorgan: Eiopa (artikel 304b.4)

• Beslut om en rekonstruktionsåtgärd enligt artikel 271.1 Prop. 2025/26:124

(artikel 304b.5) • Beslut att inleda ett likvidationsförfarande enligt artikel 280.1

(artikel 304b.5)

Insamlingsorgan: den behöriga myndigheten (artikel 304b.5)

Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU av den 8 juni 2011 om förvaltare av alternativa investeringsfonder samt om ändring av direktiv 2003/41/EG och 2009/65/EG och förordningarna (EG) nr

1060/2009 och (EU) nr 1095/2010 (AIFM-direktivet)

• Register med auktoriserade AIF-förvaltare m.m. enligt artikel 7.5

andra stycket (artikel 69b)

Insamlingsorgan: Esma (artikel 69b)

Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiven 2006/48/EG och 2006/49/EG (kapitaltäckningsdirektivet) • Administrativa sanktioner enligt artikel 68.1 och 68.2 (artikel 116a) • Namn på globala systemviktiga institut m.m. enligt artikel 131.12

(artikel 116a)

Insamlingsorgan: den behöriga myndigheten eller den utsedda myndigheten (artikel 116a)

Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014

om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av

kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av rådets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU,

2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012 (krishanteringsdirektivet)

• Avtal om finansiellt stöd enligt artikel 26.1 (artikel 128a.1) • Information om kapitalbas m.m. enligt artikel 45i.3 (artikel 128a.1)

Insamlingsorgan: eget val för medlemsstaterna (artikel 128a.3)

• Tillsättning av tillfällig förvaltare enligt artikel 29.1 (artikel 128a.4) • Administrativa sanktioner enligt artikel 112.1 (artikel 128a.4)

Insamlingsorgan: den behöriga myndigheten (artikel 128a.4)

• Beslut om tillfälligt upphävande av skyldigheter enligt artikel 33a.8

(artikel 128a.5) • Beslut om särskild förvaltning enligt artikel 35.1 (artikel 128a.5) • Information om resolutionsåtgärd enligt artikel 83.4 (artikel 128a.5) • Administrativa sanktioner enligt artikel 112.1 (artikel 128a.5)

Insamlingsorgan: resolutionsmyndigheten (artikel 128a.5)

Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av direktiv

2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU (MiFID II)

• Information om finansiella instrument m.m. enligt artikel 33.3 c, d

och f (artikel 87a.1)

Insamlingsorgan: eget val för medlemsstaterna (artikel 87a.3 första stycket)

• Information om den reglerade marknadens eller marknadsoperatörens

ägarstruktur m.m. enligt artikel 46.2 (artikel 87a.1)

Insamlingsorgan: den behöriga myndigheten (artikel 87a.3 andra stycket)

• Beslut om stopp för handeln med ett finansiellt instrument och

avförande av ett finansiellt instrument från handel på en MTF- eller en

OTF-plattform enligt artikel 32.2 första stycket (artikel 87a.4) • Beslut om stopp för handeln med ett finansiellt instrument och

avförande av ett finansiellt instrument från handel på en reglerad

marknad enligt artikel 52.2 (artikel 87a.4) • Administrativa sanktioner enligt artikel 71.1 och 71.2 (artikel 87a.4)

Insamlingsorgan: den behöriga myndigheten (artikel 87a.4)

• Register över värdepappersföretag enligt artikel 5.3 (artikel 87a.5) • Förteckning över samtliga MTF-plattformar och OTF-plattformar i

unionen enligt artikel 18.10 fjärde meningen (artikel 87a.5) • Rapport med uppgifter om totala positioner enligt artikel 58.1 a

(artikel 87a.5)

Insamlingsorgan: Esma (artikel 87a.5)

• Register över anknutna ombud enligt artikel 29.3 (artikel 87a.6)

Insamlingsorgan: det offentliga registret (artikel 87a.6)

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/97 av den 20 januari 2016 om försäkringsdistribution (försäkringsdistributionsdirektivet) • Administrativa sanktioner och andra åtgärder, m.m., enligt artikel 32.1

och 32.2 (artikel 40a)

Insamlingsorgan: den behöriga myndigheten (artikel 40a)

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2341 av den

14 december 2016 om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut (andra tjänstepensionsdirektivet)

• Information om ersättningspolicy enligt artikel 23.2 (artikel 63a.1)

• Årsbokslut och förvaltningsberättelser enligt artikel 29 (artikel 63a.1) • Riktlinjer för investeringsverksamheten enligt artikel 30 (artikel 63a.1)

Insamlingsorgan: eget val för medlemsstaterna (artikel 63a.3)

• Administrativa sanktioner och andra åtgärder enligt artikel 48.4

(artikel 63a.4)

Insamlingsorgan: den behöriga myndigheten (artikel 63a.4)

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2034 av den

27 november 2019 om tillsyn av värdepappersföretag och om ändring av direktiven 2002/87/EG, 2009/65/EG, 2011/61/EU, 2013/36/EU,

2014/59/EU och 2014/65/EU (värdepappersbolagsdirektivet)

• Information om värdepapperskoncernen enligt artikel 44

(artikel 44a.1)

Insamlingsorgan: eget val för medlemsstaterna (artikel 44a.3)

• Administrativa sanktioner och andra åtgärder enligt artikel 20

(artikel 44a.4)

Insamlingsorgan: den behöriga myndigheten (artikel 44a.4)

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2162 av den

27 november 2019 om utgivning av säkerställda obligationer och offentlig tillsyn över säkerställda obligationer samt om ändring av direktiven 2009/65/EG och 2014/59/EU (EU:s direktiv om utgivning av

säkerställda obligationer)

• Information till investerare enligt artikel 14 (artikel 26a.1)

Insamlingsorgan: eget val för medlemsstaterna (artikel 26a.3)

• Administrativa sanktioner och andra åtgärder enligt artikel 24

(artikel 26a.4) • Förteckning över de kreditinstitut som har tillstånd att ge ut säker-

ställda obligationer enligt artikel 26.1 b (artikel 26a.4) • Förteckningöver de säkerställdaobligationer som får ges beteckningen

europeisk säkerställd obligation respektive beteckningen europeisk

säkerställd obligation (premium) enligt artikel 26.1 c (artikel 26a.4)

Insamlingsorgan: den behöriga myndigheten (artikel 26a.4)

5 Anpassning av svensk rätt

5.1 Omnibusdirektivet

5.1.1 Information som offentliggörs ska lämnas till insamlingsorgan

Regeringens förslag

Viss finansiell och hållbarhetsrelaterad information som offentliggörs ska lämnas till relevant insamlingsorgan. Det ska inkludera information från ett tjänstepensionsföretag om sin aktieinvesteringsstrategi och om sina överenskommelser med kapitalförvaltare.

Det ska förtydligas att det företag i ett finansiellt konglomerat som är ansvarigt för att lämna information om konglomeratet till Finansinspektionen årligen ska offentliggöra en beskrivning av konglomeratets ledningsstruktur och organisation. Beskrivningen ska samtidigt lämnas till Finansinspektionen.

Promemorians förslag

Promemorians förslag stämmer delvis överens med regeringens förslag. Promemorians lagförslag omfattar inte att tjänstepensionsföretag ska lämna information om sin aktieinvesteringsstrategi och om sina överenskommelser med kapitalförvaltare till Finansinspektionen för tillgängliggörande i Esap. När det gäller krav på att en beskrivning av ett finansiellt konglomeratets ledningsstruktur och organisation ska offentliggöras och lämnas till Finansinspektionen har promemorians förslag en annan lagteknisk utformning.

Remissinstanserna

Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Svensk Försäkring anser att även tjänstepensionsföretag ska lämna information om sin aktieinvesteringsstrategi och om sina överenskommelser med kapitalförvaltare till Finansinspektionen för tillgängliggörande i Esap.

Skälen för regeringens förslag

Information ska lämnas till insamlingsorgan

De nuvarande informationskrav som berörs av omnibusdirektivet regleras på EU-nivå i sammanlagt 16 EU-direktiv.

Informationskraven innebär i vissa fall att informationen ska lämnas till en myndighet (se t.ex. artikel 4.2 c i direktivet om uppköpserbjudanden som genomförs i svensk rätt i 7 kap. 12 § lagen [2006:451] om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden). I fler fall innebär det ett krav på att företaget ska offentliggöra information, på t.ex. en webbplats (se t.ex. artikel 3g.1 i direktivet om aktieägares rättigheter som bl.a. genomförs i

svensk rätt i 8 kap. 27 d § lagen [2013:561] om förvaltare av alternativa investeringsfonder).

Omnibusdirektivet innebär att kraven i de berörda EU-direktiven på att offentliggöra information kompletteras med krav på att informationen ska lämnas till relevant insamlingsorgan (se t.ex. artikel 30b.1 första stycket i konglomeratdirektivet). Motsvarande bestämmelser bör införas i svensk rätt.

Svensk Försäkring anser att även tjänstepensionsföretag ska lämna information om sin aktieinvesteringsstrategi och om sina överenskommelser med kapitalförvaltare till Finansinspektionen för tillgängliggörande i Esap. Enligt direktivet om aktieägares rättigheter ska institutionella investerare lämna sin kapitalinvesteringsstrategi och information om överenskommelser med en kapitalförvaltare till relevant insamlingsorgan för tillgängliggörande i Esap (artikel 14c.1). Ett tjänstepensionsföretag är en institutionell investerare som avses i det direktivet och kraven gäller därmed för sådana företag (se artikel 2 e ii i direktivet om aktieägares rättigheter och prop. 2018/19:158 s. 282–286). Det bör därför införas krav på att tjänstepensionsföretag ska lämna denna information till Finansinspektionen (se avsnitt 5.1.3).

Information om finansiella konglomerat

I konglomeratdirektivet finns regler om att information om ett finansiellt konglomerats ledningsstruktur och organisation ska offentliggöras och lämnas till Finansinspektionen. Informationen omfattas av krav på att tillgängliggöras i Esap (artikel 30b.1 i konglomeratdirektivet). Medlemsstaterna ska kräva att reglerade enheter, på nivån för det finansiella konglomeratet, regelbundet tillhandahåller sina berörda myndigheter uppgifter om sin juridiska struktur samt styr- och organisationsstruktur, inbegripet alla reglerade enheter, icke-reglerade dotterbolag och alla betydande filialer (för innebörden av uttrycket ”betydande filialer”, jfr artikel 51.1 i kapitaltäckningsdirektivet). Medlemsstaterna ska kräva att reglerade enheter, på nivån för det finansiella konglomeratet, årligen offentliggör, antingen i fullständig form eller genom hänvisning till likvärdigauppgifter, en beskrivning av sin juridiska struktur samt styr- och organisationsstruktur (artikel 9.4 andra och tredje styckena). Detta förhållande bör komma till tydligare uttryck i svensk rätt. Det kan lämpligen ske genom att det företag som är ansvarigt för att rapportera information om det finansiella konglomeratet uttryckligen får ansvar för att årligen offentliggöra en beskrivning över konglomeratets ledningsstruktur och organisation och för att samtidigt lämna denna beskrivning till Finansinspektionen (jfr 5 kap. 12 § lagen [2006:531] om särskild tillsyn över finansiella konglomerat). Ett företag som ingår i ett finansiellt konglomerat ska till det företag som ansvarar för rapporteringen till Finansinspektionen lämna de uppgifter som detta företag behöver för att fullgöra rapporteringsskyldigheten (5 kap. 15 §).

Regeringens förslag

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om hur och när informationen ska lämnas och om metadata. Rätten att meddela sådana föreskrifter ska gälla en hållbarhetsrapport och en granskningsberättelse från ett tredjelandsföretag.

Promemorians förslag

Promemorians förslag stämmer i allt väsentligt överens med regeringens förslag. Promemorian innehåller inte förslag om ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om en hållbarhetsrapport och en granskningsberättelse från ett tredjelandsföretag. När det gäller bemyndigande att meddela föreskrifter om en erbjudandehandling om ett offentligt uppköpserbjudande har promemorian en annan lagteknisk utformning.

Remissinstanserna

Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Bolagsverket anser att det bör tydliggöras i lag att även dotterbolag ska upprätta hållbarhetsrapport i det enhetliga rapporteringsformat som avses i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/815 (Esef-format). Myndigheten för digital förvaltning anser att det svenska genomförandet av Esap-regelverket bör utgå från och nyttja den nationella digitala infrastrukturen, Ena, särskilt Sveriges dataportal.

Skälen för regeringens förslag

Allmänt om föreskrifter om hur och när informationen ska lämnas och

om metadata

Enligt de nya regler som införs genom omnibusdirektivet ska informationen som lämnas till ett insamlingsorgan uppfylla vissa krav på format och vara åtföljd av viss tilläggsinformation, s.k. metadata.

Formatkraven innebär att informationen ska lämnas in i ett format som data kan extraheras från, enligt definitionen i artikel 2.3 i Esap-förordningen eller, om så krävs enligt unionsrätten, i ett maskinläsbart format enligt definitionen i artikel 2.4 i den förordningen (se t.ex. artikel 30b.1 andra stycket a i konglomeratdirektivet). Omnibusdirektivet innebär att det delegeras till relevant ESA-myndighet (Eba, Eiopa eller Esma) att ta fram förslag till tekniska standarder för genomförande för att specificera för vilken information som maskinläsbart format krävs och i så fall vilket maskinläsbart format som ska användas (se t.ex. artikel 30b.4 i konglomeratdirektivet).

Kraven på metadata innebär att informationen ska åtföljas av information om bl.a. namn på den reglerade enhet som den inlämnade informationen avser, den reglerade enhetens identifieringskod för

juridiska personer (på engelska Legal Entity Identifier, kallad LEI), om Prop. 2025/26:124 informationen innehåller personuppgifter och om den aktuella informationens typ. I genomförandeförordning (EU) 2025/1339 anges fler typerav metadata än vad som framgår av omnibusdirektivet (se tabell över metadata i bilagan till förordningen). I den slutliga rapporten från den gemensamma kommittén för de europeiska tillsynsmyndigheterna med utkast till tekniska standarder anges att dessa ytterligare metadata ska tillföras av insamlingsorganen (JC 2024 74, p. 106), jfr skäl 7 i genomförandeförordningen.

Medlemsstaterna får tillåta att insamlingsorgan kräver att informationen ska åtföljas av en kvalificerad elektronisk stämpel enligt definitionen i artikel 3.27 i EU:s förordning om elektronisk identifiering (se artikel 5.9 i Esap-förordningen). I genomförandeförordning (EU) 2025/1339 specificeras kraven för en sådan stämpel (artikel 2).

Kraven på hur information ska lämnas och på åtföljande metadata, vilka bl.a. behöver vara utformade med hänsyn till tekniska standarder antagna av kommissionen, bör lämpligen genomföras i svensk rätt i föreskrifter på lägre nivå än lag. I de fall det i de bestämmelser som innehåller det grundläggande kravet på offentliggörande av informationen inte anges tidpunkt när informationen ska offentliggöras, bör det i föreskrifter på lägre nivå än lag anges när informationen ska lämnas.

Myndigheten för digital förvaltning anser att det svenska genomförandet av Esap-regelverket bör utgå från och nyttja den nationella digitala infrastrukturen, Ena, särskilt Sveriges dataportal. Myndigheten ser behov av att de svenska insamlingsorganen använder gemensamma standarder för bl.a. dataöverföring och metadata i linje med Ena, för att säkerställa interoperabilitet och undvika parallella lösningar. Den föreslår vidare bl.a. att de svenska insamlingsorganen använder gemensamma begrepps- och informationsmodeller och samordnar metadatahanteringen med myndighetens vägledningar och dataportalens specifikationer. Myndigheten föreslår även att svenska insamlingsorgan använder öppna standardlicenser enligt myndighetens rekommendationer, att licensinformationen framgår i metadata och att metadatan publiceras i Sveriges dataportal. Myndigheten betonar behovet av samordning mellan de svenska myndigheter som pekas ut som insamlingsorgan och den nationella digitala infrastrukturen, särskilt Sveriges dataportal. Myndigheten rekommenderaratt berörda myndigheter samverkar med den för att säkerställa gemensamma format och standarder, i enlighet med de specifikationer och vägledningar som myndigheten tillhandahåller. Regeringen konstaterar att i skälen till Esap-regelverket anges att insamlingen, överföringen och lagringen av information i möjligaste mån bör baseras på befintliga förfaranden och infrastruktur för insamling, överföring och lagring på nationell nivå (se skäl 6 i omnibusförordningen och omnibusdirektivet). Hur de myndigheter som ska utgöra insamlingsorgan kan användabefintlig digital infrastruktur och i övrigt på lämpligast sätt gå till väga för att fullgöra sina skyldigheter som insamlingsorgan är en fråga för respektive myndighet. Som Myndigheten för digital förvaltning anför bör samverkan mellan myndigheten och insamlingsorganen kunna vara en lämplig del i det arbetet.

Föreskrifter om en hållbarhetsrapport och en granskningsberättelse från

ett tredjelandsföretag

Bolagsverket anser att det bör tydliggöras i lag att även dotterbolag ska upprätta hållbarhetsrapport i Esef-format. Ett företag som ska upprätta en hållbarhetsrapport ska upprätta hela årsredovisningen i Esef-format (8 kap. 3 b § årsredovisningslagen [1995:1554], se även prop. 2023/24:124 s. 144). Årsredovisningslagen innehåller bemyndigande om att meddela föreskrifter om elektronisk överföring av årsredovisningshandlingar, som blir tillämpligt på handlingar som lämnas i Esef-format (8 kap. 3 a § tredje stycket). För företag och andra emittenter vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad gäller generellt att års- och koncernredovisningen ska upprättas i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering (se 16 kap. 4 a § lagen om värdepappersmarknaden). Ett dotterföretag eller en filial till ett tredjelandsföretag ska offentliggöra hållbarhetsrapporten och granskningsberättelse utan krav i lag på att detta sker i Esef-format (8 kap. 15 c § årsredovisningslagen). Kraven på hur och när information från tredjelandsföretag ska lämnas för tillgängliggörande i Esap och på metadata bör utformas bl.a. med beaktande av befintliga krav på hur informationen lämnas. Regeringen anser att det är lämpligt att krav på informationen för tillgängliggörande i Esap, inklusive krav på format när detta inte redan anges i lag, meddelas i föreskrifter på lägre nivå än lag. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör därför få meddela föreskrifter om en hållbarhetsrapport och en granskningsberättelse från ett tredjelandsföretag. Sådana föreskrifter kommer alltså att fylla ut vad som redan gäller för offentliggörandet av dessa handlingar (se 8 kap. 15 c § första stycket årsredovisningslagen med hänvisning till 8 kap. 3 §, och 8 kap. 15 c § andra stycket samma lag med hänvisning till 13 § lagen [1992:160] om utländska filialer m.m.).

Föreskrifter om en erbjudandehandling om ett offentligt uppköpserbjudande

Vid ett offentligt uppköpserbjudande ska budgivaren inom fyra veckor från ett erbjudande upprätta en erbjudandehandling och hos Finansinspektionen ansöka om godkännande av den (2 kap. 3 § lagen [2006:451] om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden som i svensk rätt delvis genomför artikel 6.2 i direktivet om uppköpserbjudanden, se prop. 2005/06:140 s. 49–52). I lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument finns ytterligare bestämmelser om bl.a. innehållet i en erbjudandehandling (2 a kap. 2 §). Budgivaren ska offentliggöra erbjudandehandlingen när Finansinspektionen har godkänt den (2 a kap. 9 §). Det är bara i förhållande till handlingen som lämnas till Finansinspektionen som det är relevant med krav på hur och när handlingen ska lämnas och på metadata för tillgängliggörande i Esap. I promemorians lagförslag föreslås dock att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om uppgifter som ska lämnas, med hänvisning till bestämmelsen om innehållet i handlingen i 2 a kap. 2 § lagen om handel med finansiella instrument. Denna bestämmelse om erbjudandehandlingens innehåll har dock alltså giltighet även när det gäller den erbjudandehandling som budgivaren ska offentliggöra, för

vilken krav för tillgängliggörande i Esap inte är relevant. Med hänsyn till det anförda bör regeringen ellerden myndighet som regeringen bestämmer i stället få meddela föreskrifter om den erbjudandehandling som ska lämnas till Finansinspektionen enligt 2 kap. 3 § lagen om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden.

5.1.3 Insamlingsorgan

Regeringens bedömning

Vilka myndigheter som ska utgöra insamlingsorgan bör regleras i föreskrifter på lägre nivå än lag.

För information som lämnas av enskilda och där det står medlemsstaterna fritt att välja insamlingsorgan bör Bolagsverket vara insamlingsorgan för information som ska tillgängliggöras i Esap enligt redovisningsdirektivet och för årsbokslut och förvaltningsberättelser som ska tillgängliggöras enligt andra tjänstepensionsdirektivet. Dock bör Finansinspektionen ensam vara insamlingsorgan för information enligt redovisningsdirektivet som en emittent vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad inom EES ska lämna enligt öppenhetsdirektivet. För övrig information som lämnas av enskilda och där det står medlemsstaterna fritt att välja insamlingsorgan bör Finansinspektionen vara insamlingsorgan.

Promemorians förslag

Promemorians förslag stämmer i huvudsak överens med regeringens bedömning. I promemorian finns det inte något förslag om att Finansinspektionen ensam ska vara insamlingsorgan för information enligt redovisningsdirektivet som en emittent vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad inom EES ska lämna enligt öppenhetsdirektivet.

Remissinstanserna

Flertalet remissinstanser tillstyrker promemorians förslag eller har inget att invända mot det.

Bolagsverket anser att skälen för att Finansinspektionen inte föreslås som insamlingsorgan för årsredovisningsinformation enligt redovisningsdirektivet behöver utvecklas. Bolagsverket önskar ett förtydligande av om verkets uppgift som insamlingsorgan omfattar årsredovisningsinformation föralla företag som är skyldiga att upprätta en hållbarhetsrapport, även om dessa inte omfattas av Finansinspektionens tillsyn. Bolagsverket efterlyser även ett klargörande av om skyldigheten för Esma att säkerställa att Esap är tillgänglig 97 procent av tiden varje månad också innebär en skyldighet för insamlingsorganen att tillgängliggöra information i Esap i samma utsträckning. Bolagsverket önskar även ett klargörande av ifall avvisning av information innebär att informationen inte kan registreras hos Bolagsverket och därmed aktualiserar fråga om förseningsavgift och tvångslikvidation.

Finansinspektionen anser att förslaget om att Bolagsverket ska vara insamlingsorgan för information enligt redovisningsdirektivet som också ska lämnas till Finansinspektionen enligt öppenhetsdirektivet riskerar att leda till dubbelregistreringar av informationen hos Bolagsverket och Finansinspektionen. Revisorsinspektionen efterfrågar ett förtydligande av vad bestämmelserna i Esap-förordningen om lagring av information innebär för inspektionens möjligheter att gallra uppgifter i revisorsregistret. Revisorsinspektionen ifrågasätter om varning och erinran från inspektionen, och sanktionsavgift för en revisor eller ett registrerat revisionsbolag som brustit i sina skyldigheter enligt lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (penningtvättslagen), utgör information som ska tillgängliggöras i Esap. Revisorsinspektionen ifrågasätter vidare om det fortsatt finns skäl att offentliggöra beslut om disciplinära åtgärder i avidentifierad form mot bakgrund av de nya kraven i revisorsdirektivet på metadata för sådana beslut som ska tillgängliggöras i Esap.

Skälen för regeringens bedömning

Bestämmelser om insamlingsorgan för information som lämnas av

företag

Genom omnibusdirektivet införs regler om vem som ska utgöra insamlingsorgan för informationen som ska tillgängliggöras i Esap. I vissa fall utpekas nationella myndigheter, i andra fall en ESA-myndighet och i ett antal fall lämnas det till medlemsstaterna att utse insamlingsorgan.

Reglerna om vilken myndighet på nationell nivå som ska utgöra insamlingsorgan för företag som ska lämna informationen bör i svensk rätt genomföras i föreskrifter på lägre nivå än lag, i de förordningar som innehåller bestämmelser med instruktioner om respektive myndighets uppgifter.

Val av insamlingsorgan

Det finns nio fall där det enligt de nya regler som införs genom omnibusdirektivet står medlemsstaterna fritt att välja insamlingsorgan. Det rör information enligt redovisningsdirektivet, direktivet om uppköpserbjudanden, direktivet om aktieägares rättigheter, Solvens II-direktivet, krishanteringsdirektivet, MiFID II, andra tjänstepensionsdirektivet, värdepappersbolagsdirektivet och direktivet om säkerställda obligationer (se avsnitt 4.3).

Redovisningsdirektivet och andra tjänstepensionsdirektivet

Bolagsverket är registreringsmyndighet för den information som omfattas av kravet på att tillgängliggöras i Esap enligt redovisningsdirektivet och andra tjänstepensionsdirektivet (se artiklarna 9 och 14 i omnibusdirektivet, 8 kap. 3 b § och 15 c § fjärde stycket årsredovisningslagen, 8 kap. 2 § fjärde stycket lagen [1995:1559] om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, 8 kap. 2 § fjärde stycket lagen [1995:1560] om årsredovisning i försäkringsföretag och 8 § lagen [2015:812] om rapportering av betalningar till myndigheter). Det ligger därför nära till hands att utse Bolagsverket till insamlingsorgan för denna information.

Bolagsverket efterfrågar ett förtydligande av om kravet på att lämna information enligt redovisningsdirektivet även omfattar företag som inte står under Finansinspektionens tillsyn. Kravet på att lämna information enligt redovisningsdirektivet omfattar alla företag som ska lämna en hållbarhetsrapport, vilket inbegriper företag som inte står under Finansinspektionens tillsyn (artikel 33a.1 i redovisningsdirektivet).

En emittent vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad inom EES (ibland benämnd noterat företag) som har lämnat in den information som ska tillgängliggöras i Esap enligt redovisningsdirektivet till den officiellt utsedda mekanismen enligt öppenhetsdirektivet (som i Sverige är Finansinspektionen), i syfte att göra informationen tillgänglig i Esap, ska anses ha fullgjort sina skyldigheter enligt redovisningsdirektivet under förutsättning att informationen uppfyller samtliga krav på metadata som anges i det direktivet (artikel 33a.2 i redovisningsdirektivet). Det innebär i praktiken att Finansinspektionen ensam kan fungera som insamlingsorgan för denna information. Som Finansinspektionen påpekar bör man undvika att information lämnas till både Bolagsverket och Finansinspektionen för att tillgängliggöras i Esap. Bolagsverket bör därför bli insamlingsorgan för information som ska lämnas enligt redovisningsdirektivet, med undantag för samma typ av information som ska lämnas enligt öppenhetsdirektivet. Ett noterat företag som ska lämna en hållbarhetsrapport och som därmed omfattas av kravet på att lämna information enligt redovisningsdirektivet ska alltså lämna informationen till Finansinspektionen med den metadata som krävs enligt redovisningsdirektivet (jfr slutlig rapport från den gemensamma kommittén för de europeiska tillsynsmyndigheterna med utkast till tekniska standarder, JC 2024 74, p. 172). Detta bör framgå av de bestämmelser som anger hur informationen ska lämnas för tillgängliggörande i Esap, vilka bör genomföras i föreskrifter på lägre nivå än lag (se avsnitt 5.1.2).

Bolagsverket efterlyser även ett klargörande av om skyldigheten för Esma att säkerställa att Esap är tillgänglig 97 procent av tiden varje månad också innebär en skyldighet för insamlingsorganen att tillgängliggöra information i Esap i samma utsträckning. Bolagsverket anför att myndigheten inte har det tillgänglighetskravet på sina tjänster i dag och att ett sådant krav skulle kräva personal för att avhjälpa driftsstörningar även utanför kontorstid, vilket skulle medföra stora merkostnader för Bolagsverket. Kravet i Esap-förordningen på att säkerställa att Esap är tillgänglig minst 97 procent av tiden varje månad, med undantag för bl.a. planerat underhåll, riktar sig till Esma (artikel 11.1 c). Insamlingsorganen ska i sin tur förse Esap med information ”inom tillämpliga tidsgränser” (artikel 5.1 e). Innebörden av dessa tidsgränser tydliggörsi genomförandeförordning (EU) 2025/1339 (artikel 6). Där anges att insamlingsorganen, efter utförande av de tekniska automatiserade kontroller som krävs

[ska] förse Esap med informationen, metadata för denna information

och, om så krävs, den kvalificerade elektroniska stämpeln så snart som

möjligt, och senast 60 minuter efter det att informationen har lämnats in

till insamlingsorganet i syfte att göra den tillgänglig i Esap.

Vidare anges att

[i] vederbörligen berättigade undantagsfall, till exempel i samband med

allvarliga olyckor och fel, avsiktliga attacker och naturfenomen, får

insamlingsorganen tillhandahålla relevant information efter [denna

tidsfrist]. I sådana fall ska insamlingsorganen informera Esma så snart

som möjligt under deras arbetstid och göra sitt yttersta för att tillhanda-

hålla informationen inom 60 minuter efter det att det aktuella undantags-

fallet har hanterats.

Att kravet på att informera Esma inskränker sig till under insamlingsorganens arbetstid motiveras i skälen i genomförandeförordningen med att denna process inte kan genomföras helt automatiskt och att insamlingsorganen därför inte bör vara skyldiga att informera Esma om sådana undantagsfall utanför kontorstid (skäl 10). Bestämmelserna i genomförandeförordningen avser tidsfristen från det att information har lämnats till insamlingsorganet. Frågan om tillämpningen av bestämmelserna på t.ex. driftavbrott som sker efter att informationen i och för sig har gjorts tillgänglig inom denna tidsfrist, får bli en fråga för rättstillämpningen. I och med att insamlingsorganen inte förutsätts informera Esma om driftsstörningar utanför kontorstid, torde det dock stå klart att insamlingsorganen inte heller förutsätts ha beredskap för att hantera driftsstörningar utanför denna tid.

Bolagsverket efterfrågar även ett förtydligande av ifall en skyldighet att avvisa information som lämnas för att tillgängliggöras i Esap innebär att Bolagsverket inte kan registrera informationen, och om ett avvisande därmed aktualiserar fråga om bl.a. förseningsavgift och likvidation (se 8 kap. 5–13 §§ årsredovisningslagen [1995:1554] och 25 kap. 11 § första stycket 2 aktiebolagslagen [2005:551]). När ett insamlingsorgan avvisar eller avlägsnar information enligt Esap-förordningen (se avsnitt 4.2.7) sker detta med avseende på tillgängliggörandet av informationen i Esap. Om den brist som medför att information avvisas eller avlägsnas enligt Esap-förordningen också bör få andra rättsföljder får bedömas i varje enskilt fall.

Övriga EU-direktiv

Övriga EU-direktiv med valmöjlighet för medlemsstaterna avser information angående företag som Finansinspektionen är tillsynsmyndighet för eller som annars är företag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad och som Finansinspektionen offentliggör information om. I dessa fall är det därför lämpligt att Finansinspektionen blir insamlingsorgan för informationen.

Insamlingsorgan för information som skapas av myndigheter

I flera fall är den information som ska tillgängliggöras i Esap information som skapas och offentliggörs av myndigheter. Det gäller t.ex. information om administrativa sanktioner och andra beslut och information enligt offentliga register. I dessa fall är de grundläggande kraven på offentliggörande i svensk rätt oftast genomförda i föreskrifter på lägre nivå än lag. 92 Kraven som tillkommer genom de ändringar som görsi omnibusdirektivet

– att den myndighet som offentliggör informationen också ska utgöra insamlingsorgan för informationen, och att informationen ska uppfylla kraven för tillgängliggörande i Esap – bör genomföras på samma nivå (se avsnitt 5.1.2). Revisorsinspektionen efterfrågar ett förtydligande av vad bestämmelserna i Esap-förordningen om lagring av information innebär för inspektionens möjligheter att gallra uppgifter i registret över revisorer och revisionsbolag (40 § revisorslagen [2001:883]). Revisorsinspektionen anför att registret uppdateras dagligen och att uppgifter om en revisor eller ett revisionsbolag ska gallras så snart ett beslut om upphävande eller avslag när det gäller auktorisation, godkännande eller registrering har fått laga kraft (16 § andra stycket förordningen [1995:665] om revisorer). Ett insamlingsorgan ska lagra information som lämnas in eller som genereras av insamlingsorganen själva (artikel 5.1 första stycket b i Esapförordningen), se avsnitt 4.2.5. Om uppgifterna inte innehåller personuppgifter ska de som huvudregel hållas tillgängliga för Esap i minst tio år. Om informationen innehåller personuppgifter gäller däremot en huvudregel om en maximigräns för deras tillgängliggörande på fem år (artikel 5.1 första stycket g). Såväl minimi- som maximigränsen för lagring och tillgängliggörande gäller så länge det inte gäller något annat enligt de unionslagstiftningsakter som berörs av kraven på tillgängliggörande i Esap. Enligt revisorsdirektivet ska det register som avses i artikel 15 i direktivet göras tillgängligt i Esap. I registret ska uppgifter om revisorer och revisionsföretag registreras (artiklarna 15–17). Registret ska uppdateras utan onödigt dröjsmål (artikel 18). Det innebär att registret inte ska innehålla uppgifter om personer eller företag som enligt aktuella förhållanden inte utgör revisorer och revisionsföretag. Därmed bör inte Esap-förordningen innebära något hinder mot att sådana uppgifter gallras.

Revisorsinspektionen ifrågasätter om varning och erinran från inspektionen utgör information som ska tillgängliggöras i Esap. Revisorsinspektionen anför att varning och erinran från inspektionen inte utgör sanktioner enligt revisorsdirektivet, och att information om dessa åtgärder därför inte omfattas av kravet på att tillgängliggöras i Esap. Vid tidigare genomförande av revisorsdirektivet har de disciplinära åtgärderna erinran och varning ansetts uppfylla direktivets krav på sanktioner (prop. 2008/09:135 s. 98–99 och prop. 2015/16:162 s. 144–145). Skyldigheten att offentliggöra sanktioner enligt direktivet omfattar åtminstone alla administrativa sanktioner som ålagts vid överträdelse av direktivet eller av revisorsförordningen (artikel 30c). Kraven i direktivet på tillgängliggörande i Esap omfattar dessa sanktioner (artikel 20a.1). Revisorsinspektionens beslut om varning och erinran ska därför tillgängliggöras i Esap.

Revisorsinspektionen ifrågasätter vidare att sanktionsavgifter grundade på överträdelser av penningtvättsregelverket är sanktioner enligt revisorsdirektivet som ska tillgängliggöras i Esap. Regelmässigt utgör en revisors eller ett revisionsbolags överträdelser av penningtvättsregelverket ett åsidosättande av god revisorssed (se t.ex. Revisorsinspektionens tillsynsärende dnr 2024-1053), och utgör därmed en överträdelse av skyldigheterna enligt revisorsdirektivet (jfr artikel 21 i revisorsdirektivet, se prop. 2008/09:135 s. 75). Revisorsinspektionens disciplinära åtgärder på grund av en revisors eller ett revisionsbolags överträdelser av penning-

tvättsregelverket bör därför omfattas av kraven på tillgängliggörande i Esap.

Revisorsinspektionen ifrågasätter också om det fortsatt finns skäl att offentliggöra beslut om disciplinära åtgärder i avidentifierad form mot bakgrund av de nya kraven i revisorsdirektivet på metadata för sådana beslut som ska tillgängliggöras i Esap. Revisorsinspektionen anför att revisorsdirektivet ger medlemsstaterna möjlighet att offentliggöra beslut om sanktioner med bevarad anonymitet för en fysisk person som beslutet rör och att inspektionen enligt förordningen (1995:665) om revisorer offentliggör beslut om disciplinära åtgärder i avidentifierad form (22 b §). Inspektionen påpekar att reglerna i revisorsdirektivet om tillgängliggörande av beslut om sanktioner i Esap dock kräver att information om besluten innehåller metadata om alla namn på den lagstadgade revisor eller det revisionsföretag som informationen avser, och att det därför kan ifrågasättas om det fortsättningsvis är motiverat att offentliggöranden av beslut på Revisorsinspektionens webbplats sker i avidentifierad form. Revisorsdirektivet ger medlemsstaterna en generell möjlighet att offentliggöra beslut om sanktioner utan personuppgifter (artiklarna 30.3 och 30c.3). Därutöver innehåller direktivet krav på att beslut om sanktioner under vissa omständigheter ska offentliggöras med bevarad anonymitet, bl.a. för en fysisk person som beslutet rör (artikel 30c.2). Den information om offentliggjorda beslut om sanktioner som ska göras tillgänglig i Esap ska innehålla metadata om alla namn på den lagstadgade revisor eller det revisionsföretag som informationen avser (artikel 20a.1). En tolkning som innebär att alla offentliggjorda beslut om sanktioner skulle tillgängliggöras i Esap tillsammans med dessa metadata vore uppenbart oförenlig med det som anges i direktivet om skydd för personuppgifter vid offentliggörande av sådana beslut (artiklarna 30.3, 30c.2 och 30c.3). Kravet i revisorsdirektivet bör i stället tolkas så att denna metadata ska ingå om den är en del av det offentliggjorda beslutet. Detsamma gäller i andra liknande fall, se t.ex. artiklarna 23a.4 och 29 i öppenhetsdirektivet. Kraven på metadata för tillgängliggörande i Esap har alltså ingen betydelse för förutsättningarna att offentliggöra beslut om disciplinära åtgärder i avidentifierad form.

5.2 Omnibusförordningen

Regeringens bedömning

I de fall EU-förordningarna ger medlemsstaterna möjlighet att välja insamlingsorgan bör Revisorsinspektionen utses till insamlingsorgan för den årliga rapport om öppenhet och insyn som ska lämnas enligt revisorsförordningen. I övriga fall bör Finansinspektionen utses till insamlingsorgan.

Promemorians förslag

Promemorians förslag stämmer delvis överens med regeringens bedömning. I promemorian föreslås att Finansinspektionen ska utses till

insamlingsorgan för information som ska lämnas enligt revisors- Prop. 2025/26:124 förordningen.

Remissinstanserna

Flertalet remissinstanser tillstyrker promemorians förslag eller har inget att invända mot det.

Revisorsinspektionen anser att inspektionen bör vara insamlingsorgan för årlig rapport om öppenhet och insyn enligt revisorsförordningen.

Skälen för regeringens bedömning

I flertalet fall då de ändringar som görs genom omnibusförordningen innebär att information ska lämnas för att tillgängliggöras i Esap så pekas det ut vem som ska utgöra insamlingsorgan för informationen. I fråga om sju EU-förordningar lämnas det emellertid till medlemsstaterna att utse insamlingsorgan. Det gäller marknadsmissbruksförordningen, Priipförordningen, Pepp-förordningen, EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar, revisorsförordningen, Mica-förordningen och EU:s förordning om gröna obligationer. Enligt revisorsförordningen har Finansinspektionen tillsynsansvar över revisionsklienter som är företag av allmänt intresse (5 § lagen [2016:429] om tillsyn över företag av allmänt intresse i fråga om revision). Revisorsinspektionen är dock behörig myndighet enligt revisorsförordningen (1 § andra stycket 9 förordningen [2007:1077] med instruktion för Revisorsinspektionen). Det framstår därför, som Revisorsinspektionen påpekar, lämpligt att Revisorsinspektionenutses till insamlingsorgan för den årliga rapport om öppenhet och insyn som ska lämnas enligt revisorsförordningen (artikel 13a.3). Finansinspektionen har i övriga fall rollen som den myndighet som utövar tillsyn över att rättsakterna följs. Det är därför lämpligt att Finansinspektionen utses till insamlingsorgan för denna information.

Övriga bestämmelser i de EU-förordningar som ändrasgenom omnibusförordningen om vem ska utgöra insamlingsorgan och hur information ska lämnas är direkt tillämpliga. De ska därför inte genomföras och kräver heller inte några anpassningar av nationell rätt.

5.3 Frivillig information

Regeringens bedömning

Finansinspektionen bör utses till insamlingsorgan för information som enheter lämnar frivilligt för att tillgängliggöras i Esap.

Promemorians förslag

Promemorians förslag stämmer överens med regeringens bedömning.

Remissinstanserna

Flertalet remissinstanser tillstyrker promemorians förslag eller har inget att invända mot det.

Svenskt Näringsliv anser att Bolagsverket bör vara insamlingsorgan för års- och koncernredovisningar som lämnas in frivilligt.

Skälen för regeringens bedömning

Från och med den 10 januari 2030 får en enhet som omfattas av en medlemsstats rätt frivilligt lämna information för att göra den tillgänglig i Esap. Information som kan lämnas frivilligt ska vara av samma typ som information som är obligatorisk för enheter att lämna. Liksom för obligatorisk information gäller vissa formatkrav och krav på metadata för frivillig information. Kraven specificeras i genomförandeförordning (EU) 2025/1339 (artiklarna 5 och 7).

Esap-förordningen lämnar det fritt för medlemsstaterna att utse insamlingsorgan för frivillig information. I Sverige kommer Finansinspektionen att utgöra insamlingsorgan för den större delen av den obligatoriska informationen. Det är bl.a. mot den bakgrunden lämpligt att Finansinspektionen utses till insamlingsorgan för frivillig information, vilket bör göras i föreskrifter på lägre nivå än lag.

Svenskt Näringsliv anser att Bolagsverket bör vara insamlingsorgan för års- och koncernredovisningar som lämnas in frivilligt. Bolagsverket kommer att vara insamlingsorgan för denna typ av information som lämnas in av företag enligt redovisningsdirektivet. Även Finansinspektionen kommer dock att vara insamlingsorgan för denna typ av information som lämnas in enligt öppenhetsdirektivet. Ur tydlighetssynpunkt finns fördelar med att en och samma myndighet blir ansvarig för att hantera information som lämnas på frivillig basisföratt tillgängliggöras i Esap. Det kan också typiskt sett främja en effektiv och enhetlig tillämpning när det gäller denna typ av information. Sammantaget anser regeringen att övervägande skäl talar för att Finansinspektionen bör vara insamlingsorgan även för års- och koncernredovisningar som lämnas in frivilligt.

6 Ikraftträdande

Regeringens förslag

Lagändringarna som genomför ändringarna i öppenhetsdirektivet ska träda i kraft den 10 juli 2026. Lagändringarna som genomför ändringarna i UCITS-direktivet och redovisningsdirektivet ska träda i kraft den 10 januari 2028. Övriga lagändringar ska träda i kraft den 10 januari 2030.

Promemorians förslag

Promemorians förslag stämmer överens med regeringens förslag.

Remissinstanserna

Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Skälen för regeringens förslag

Medlemsstaterna ska säkerställa att information lämnas till relevant insamlingsorgan i enlighet med den infasning som beskrivs i avsnitt 4.3. Det innebär att lagändringarna som genomför ändringarna i öppenhetsdirektivet behöver träda i kraft den 10 juli 2026. Lagändringarna som genomför ändringarnai UCITS-direktivet och lagändringarna som genomförändringarna redovisningsdirektivet behöver träda i kraft den 10 januari 2028. Övriga lagändringar behöver träda i kraft den 10 januari 2030.

7 Konsekvensanalys

Regeringens bedömning

Genom förslagen anpassas svensk rätt till Esap-förordningens, omnibusförordningens och omnibusdirektivets krav.

Förslagen innebär vissa kostnader för Finansinspektionen, Bolagsverket, Revisorsinspektionen och Riksgäldskontoret. Revisorsinspektionens kostnader kan hanteras genom ökade avgifter. Budgetära konsekvenser till följd av förslaget för Finansinspektionen, Riksgäldskontoret och Bolagsverket bedöms rymmas inom befintliga ekonomiska ramar.

Förslagen berör främst finansiella företag, t.ex. kreditinstitut, värdepappersbolag och försäkringsföretag, men också noterade företag och andra större företag. Förslagen innebär mycket begränsade kostnader för företagen.

Promemorians bedömning

Promemorians bedömning stämmer överens med regeringens bedömning.

Remissinstanserna

Flertalet remissinstanser instämmer i bedömningen eller har inget att invända mot den.

Bolagsverket anser att myndigheten behöver få finansiering för de kostnader och intäktsbortfall som förslaget för med sig. Finansbolagens Förening, Finansinspektionen, Fondbolagens förening, Näringslivets Regelnämnd, Svensk Försäkring och Svenskt Näringsliv instämmer inte i bedömningen att förslagen kommer att ha mycket begränsade kostnader för företagen. Regelrådet anser att konsekvensbeskrivningen i promemorian brister i fråga om åtgärder för att begränsa kostnader och andra negativa effekter, särskilda hänsyn till små och medelstora företag, påverkan på intäkter och konkurrens, behov av speciella informationsinsatser, information om berörda företag och information om förväntade kostnader. Finansinspektionen instämmer inte i bedömningen att 97

kostnaderna för inspektionen ryms inom befintliga ekonomiska ramar. Revisorsinspektionen är tveksam till om inspektionens kostnader för Esap kommer att rymmas inom befintliga ekonomiska ramar.

Skälen för regeringens bedömning

Förslagens syfte och alternativa lösningar

Förslagen i propositionen syftar till att anpassa svensk rätt till de nya rättsakterna (Esap-förordningen, omnibusförordningen och omnibusdirektivet). Förslagen innebär att det ställs krav på att företag ska lämna information till insamlingsorgan i syfte att göra informationen tillgänglig i Esap och att det utses insamlingsorgan för den information som ska tillgängliggöras i Esap (med undantag för de fall där insamlingsorganet utses i direkt tillämpliga bestämmelser i rättsakterna). Förslagen går inte utöver det som krävs för att uppfylla dessa krav. Det bedöms inte finnas några alternativa lösningar som skulle vara lämpliga när det gäller de åtgärder som är nödvändiga för att anpassa svensk rätt till rättsakterna. Anpassningarna krävs enligt unionsrätten. Att inte införa de bestämmelser som nu föreslås utgör alltså inte något alternativ.

Regelrådet efterfrågar redovisning av åtgärder för att begränsa kostnader och andra negativa effekter. I förhållande till promemorians förslag så innebär förslagen ipropositionen att emittenter vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad inom EES (ibland kallade noterade företag) ska lämna information för tillgängliggörande i Esap bara till Finansinspektionen och inte även till Bolagsverket, vilket kommer att innebära minskade kostnader för dessa företag och för Bolagsverket. Förslagen innebär att frågor om tekniska krav och andra detaljerade krav på informationen som ska lämnas för tillgängliggörande i Esap ska regleras i föreskrifter på lägre nivå än lag. På så sätt ges lämpliga förutsättningar att nå kostnadseffektiva lösningar i dessa frågor. När föreskrifterna utformas behöver det göras med hänsyn till tekniska standarder som Europeiska kommissionen redan harantagit och eventuella tillkommande tekniska standarder.

Offentligfinansiella effekter

Förslagen har inga offentligfinansiella effekter.

Effekter för företagen

Förslagen i propositionen omfattar bl.a. noterade företag, merparten av svenska finansiella företag, och större icke-finansiella företag. Förslagen innehåller inte nya krav på offentliggörande av information, utan innebär krav på att information som i dag offentliggörs också ska göras tillgänglig i Esap genom att informationen lämnas till relevant insamlingsorgan. Kommissionen uppskattar de sammanlagda kostnaderna på grund av de nya kraven för företagen till upp emot 800 euro per företag och år. Uppskattningen omfattar inte kostnader för att upprätta handlingar i maskinläsbara format enligt eventuella framtida krav i kommissionens genomförandeakter. Regelrådet anser att beskrivningen av effekter för företagen åtminstone borde innehålla en mer detaljerad redogörelse för direkt berörda företag, inklusive en uppskattning av antal och storlek inom

olika branscher och typer av företag. Regelrådet efterfrågar vidare en redo- Prop. 2025/26:124 görelse för särskilda hänsyn till små och medelstora företag Regelrådet och Näringslivets Regelnämnd anser att konsekvensanalysen i promemorian saknar bedömning av kostnaderna för att upprätta information i maskinläsbara format och andra för andra tekniska krav. Finansbolagens Förening och Finansinspektionen anser att det är sannolikt att företagen kommer att ha mer än mycket begränsade kostnader på grund av förslagen. Svensk Försäkring motsätter sig bedömningen att förslagen innebär mycket begränsadekostnader för företagen och anför att en konsekvens av Esap-regelverket är att årsredovisningar måste upprättas i ett maskinläsbart format samt eventuellt också förses med s.k. taggning för att kunna rapporteras till Esap, vilket innebär stora kostnader. Svenskt Näringsliv anför att kostnaderna för rapportering av årsredovisningar i enlighet med Esef-formatet för noterade företag är betydande och att genomförandet av Esap innebär att dessa kostnader ökar då tillämpningsområdet för kravet på elektronisk rapportering breddas till att omfatta även vissa onoterade företag och ytterligare en del av årsredovisningen (hållbarhetsrapporten) ska förses med elektroniska taggar. Fondbolagens förening anser att förslagen innebär att många uppgifter som fondbolag rapporterar och lämnar in i dag ska lämnas ännu en gång i ett annat format. Fondbolagens förening anför att förslagen innebär betydande kostnader för fondbolagen, där en betydande andel utgörs av små och medelstora företag.

Som nämns ovan omfattar förslagen bl.a. noterade företag, merparten av svenska finansiella företag, och större icke-finansiella företag. I vissa fall avser kraven inte någon särskild kategori av företag utan står i förhållande till en specifik handling, t.ex. ett offentligt uppköpserbjudande (se avsnitt 2.9). Lagändringarna föreslås träda i kraft stegvis, där den största mängden nya krav på grund av Esap ska börja gälla den 10 januari 2030. Regeringen har uppskattat att 1 600–2 000 stora företag, ett hundratal små och medelstora noterade företag och 140 finansiella företag omfattas av kravet att upprätta en hållbarhetsrapport (prop. 2023/24:124 s. 200). Antalet finansiella företag och noterade företag som därutöver omfattas av förslagen i propositionen kan uppskattas till cirka 600. Sammantaget kan det alltså uppskattas att cirka 2 200–2 600 företag berörs av förslagen. I vilken utsträckning ett företag berörs står i relation till vilka krav på offentliggörande som gäller för företaget som är relevanta för Esap. Detta varierar mellan olika kategorier av företag, men också i vissa fall inom en och samma kategori, beroende på omfattningen av det enskilda företagets verksamhet. Förslagen innebär att viss information som i dag offentliggörs också ska lämnas till relevant insamlingsorgan, alternativt att information som redan lämnas till myndigheter ska lämnas för tillgängliggörande i Esap. Som utgångspunkt ska informationen lämnas i ett format som data kan extraheras från, t.ex. pdf eller html (se avsnitt 4.2.6). Att lämna information som i dag offentliggörs, i flertalet fall på ett företags webbplats, i ett format som data kan extraheras från, är inte förenat med betydande kostnader. Även om det är svårt att uppskatta kostnaderna på en genomsnittlig nivå framstår kommissionens beräkning om en kostnad på upp emot 800 euro per företag och år här som rimlig. Informationen ska lämnas tillsammans med viss metadata, enligt fem eller sex olika kategorier, beroende på typ av information. Regelmässigt omfattar dessa bl.a. namn på det företag informationen avser och LEI. I skälen i 99

genomförandeförordning (EU) 2025/1339 anges att Esma och insamlingsorganen i möjligaste mån bör kunna hämta viss metadata på grundval av den LEI som ska användas av företaget som ska lämna informationen (skäl 8). Detta skulle enligt samma skäl begränsa rapporteringsbördan, eftersom enheterna skulle göra metadata tillgängliga för det globala LEIindexet och endast uppdatera dem när så är relevant, i stället för att tillhandahålla dessa metadata tillsammans med varje inlämning till insamlingsorganen. Sammantaget bedöms inte de krav på metadata som framgår av omnibusförordningen och omnibusdirektivet behöva innebära ytterligare kostnader utöver kommissionens beräkning. I sammanhanget kan noteras att kostnad för LEI, i de fall detta utgör en ny kostnad för företagen, uppgår till cirka 600–700 kronor per år.

Förslagen i propositionen innehåller inte några nya krav på att informationen ska lämnas i maskinläsbart format, dock att information som i dag lämnas i maskinläsbart format (t.ex. redovisning enligt 16 kap. 4 a § lagen [2007:528] om värdepappersmarknaden) kommer att behöva kompletteras med metadata. Varken omnibusförordningen eller omnibusdirektivet inför nya krav i aktuella unionslagstiftningsakter på maskinläsbart format. Hur information ska lämnas kommer enligt förslagen att regleras i föreskrifter på lägre nivå än lag. Merparten av kraven på att lämna information för tillgängliggörande i Esap ska tillämpas först från och med den 10 januari 2030. Den gemensamma kommittén för de europeiska tillsynsmyndigheterna har i sin slutliga rapport med utkast till tekniska standarder framhållit att gällande praxis när det gäller använda format kommer att beaktas vid framtagandet av varje eventuellt framtida utkast till tekniska standarder avseende krav på maskinläsbart format och att ett sådant utkast kommer att remitteras för synpunkter. Kommittén påpekar i detta sammanhang även att omnibusförordningen och omnibusdirektivet kräver att de europeiska tillsynsmyndigheterna vid utarbetandet av utkast till tekniska standarder om krav på maskinläsbart format utför en bedömning av för- och nackdelar med olika maskinläsbara format, bl.a. med hänsyn till kostnader i förhållande till varje enskilt fall (se nämnda rapport JC 2024 74, p. 143, och t.ex. artikel 13a.5 andra stycket i förordningen om kreditvärderingsinstitut, artikel 30b.4 andra stycket i konglomeratdirektivet och skäl 8 i omnibusförordningen och omnibusdirektivet). Regeringen inser att tillkommande krav på maskinläsbart format, för information som ska lämnas och för metadata till denna information, kan innebära kostnader för företagen och att sådana kostnader inte ingår i kommissionens beräkning av företagens kostnader för Esap. En analys av kostnader kopplade till eventuella framtida nya krav på maskinläsbart format kan dock mot bakgrund av det ovan anförda inte göras inom ramen för detta lagstiftningsärende.

Finansinspektionens ökade kostnader på grund av Esap ska täckas genom avgifter från företag under myndighetens tillsyn. Mot bakgrund av att myndighetens kostnader på grund av Esap står i förhållande till ändringar i ett stort antal regelverk som berör ett stort antal kategorier av företag, så kan kostnader i form av höjda avgifter för varje enskilt berört företag förväntas vara marginella.

Esap innebär samtidigt fördelar för företagen. Esap kommer att bidra till större transparens när det gäller finansiell och hållbarhetsrelaterad 100 information och kommer därigenom att ge företagen bättre synlighet och

bidra till att sänka företagens finansieringskostnader. Det gäller även företag som väljer att rapportera till Esap på frivillig basis, vilket främst är avsett att gynna små och medelstora företag. Svenskt Näringsliv anser att det finns en stor risk att den ökade administrativa bördan för företagen väsentligt kommer att överstiga den potentiella nyttan av Esap. Fondbolagens förening anför att svenska fonder i huvudsak marknadsförs nationellt till icke-professionella investerare och att värdet av en obligatorisk inrapportering till en EU-databas därför är mycket begränsat för svenska fondbolag. Näringslivets Regelnämnd anser att informationskrav där nyttan inte överstiger kostnaderna inte ska genomföras.

Regeringen anser att det är viktigt att företagens administrativa kostnader begränsas i så stor utsträckning som möjligt. I vilken grad värdet av Esap för företagen överväger de kostnader Esap medför är svårt att bedöma. I vissa fall där t.ex. finansiella produkter i dag i huvudsak marknadsförs och säljs på nationell nivå, som Fondbolagens förening påpekar, kan värdet av ökad synlighet genom Esap för företagen framstå begränsat. Å andra sidan är just ett centralt syfte för Esap, som del av handlingsplanen för en europeisk kapitalmarknadsunion, att stärka och ytterligare integrera EU:s kapitalmarknader, inklusive fondmarknaderna. Kapitalmarknadsunionen är i sin tur grunden för kommissionens strategi för en spar- och investeringsunion, där minskning av hinder mot gränsöverskridande distribution av fonder är ett av målen (se faktapromemoria Strategi för en spar- och investeringsunion 2024/25:FPM33). Med en ökad integrering av denna del av kapitalmarknaden kan också värdet av synlighet genom Esap för fondbolagen öka.

Även om kostnader för vissa företag åtminstone i ett inledande skede skulle kunna hävdas överskrida nyttan med Esap, utgör regelverket tvingande EU-rätt. Det finns alltså inga förutsättningar för att på nationell nivå avstå från att tillämpa eller genomföra hela eller delar av regelverket. Däremot anserregeringen att de administrativa kostnaderna för företag till följd av genomförande av regelverket ska begränsas i så stor utsträckning som möjligt. I detta sammanhang kan påpekas att kommissionen senast den 10 januari 2029 ska rapportera resultatet av sin översyn som bl.a. ska behandla företagens kostnader pågrund av Esap och innehålla rekommendationer om den framtida utvecklingen av Esap (se avsnitt 4.2.13).

Samhällsekonomiska effekter

Användare av Esap kommer att gynnas av åtkomst till information. Investerarekommer att kunna fatta bättre investeringsbeslut och analytiker kommer att kunna producera bättre analyser. Även andra typer av användare, t.ex. lagstiftare och myndigheter, förväntas ha nytta av tillgängliggörandet av informationen i Esap. Lägre finansiella kostnader och lägre tidsåtgång för att bearbeta, söka och jämföra information nämns bland fördelarna i kommissionens konsekvensanalys.

Effekter för myndigheter och domstolar

Etablerandet och driften av Esap ska finansieras av Esma. Esma ska inhämta denna finansiering av EU och nationella tillsynsmyndigheter enligt en viss finansieringsformel, dvs. 40 procent från EU:s budget och 60 procent genom medlemsstaternas nationella tillsynsmyndigheters

avgifter till Esma. I Sverige är det Finansinspektionen som bidrar till Esma.

Kommissionen uppskattar att 16,5 miljoner euro kommer att krävas i finansiella resurser fram till 2027, varav 14,2 miljoner euro för operationella kostnader och 2,3 miljoner euro för administrativa kostnader. EU:s fleråriga budgetram (2022–2027) kommer att bidra med 9,6 miljoner euro, varav 5 miljoner euro kommer att belasta EU:s program för ett digitalt Europa (Digital). Kommissionen uppskattar vidare att Esmas kostnader relaterade till Esap för perioden 2024–2027 kommer att uppgå till 11,5 miljoner euro, varav 6,9 miljoner euro ska finansieras av nationella tillsynsmyndigheter (se kommissionens förslag till Esapförordningen COM(2021) 723). Finansinspektionens andel av de kostnader som ska finansieras av nationella tillsynsmyndigheter kan uppskattas till cirka 200 000 euro, motsvarande en andel om 10/333.

I skälen i Esap-förordningen (skäl 31) anges att så mycket finansiering som möjligt bör sökas från programmet Digital, särskilt under de tidiga utvecklingsfaserna av Esap, i linje med de belopp som presenterades i arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar av den 25 november 2021 (SWD(2021) 344). Dessa medel tilldelas kommissionen under den tidiga utvecklingen av Esap, i syfte att säkerställa att Esma är den slutliga ägaren av alla resulterande tillgångar. När bidraget från programmet Digital har uttömts bör finansieringen av Esap följa modellen för finansiering av Esma till och med den 31 december 2027. De behöriga myndigheternas bidrag enligt den finansieringsmodellen bör inte överstiga totalt 6 968 000 euro. De medel som medlemsstaterna anslår påverkas dock inte av ett eventuellt överskridande av de kostnadsberäkningar som presenterades i arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar av den 25 november 2021. I samma skäl framhålls att finansieringen av Esap efter december 2027 bör diskuteras inom ramen för det ifrågavarande budgetförfarandet i samband med nästa fleråriga budgetram när det bedöms huruvida ett större bidrag från unionens budget skulle vara lämpligt. Utgiftsdrivande åtgärder på EU-budgeten behöver finansieras genom omprioriteringar i den fleråriga budgetramen (MFF).

Insamlingsorgan kommer även att ådra sig kostnader relaterade till sina uppgifter för tillgängliggörande och granskning av informationen. För Sveriges del kommer Bolagsverket att ha ansvar som insamlingsorgan för register över ombud för ett svenskt värdepappersinstitut eller ett utländskt värdepappersföretag, information som ska lämnas enligt redovisningsdirektivet samt för årsbokslut och förvaltningsberättelser som ska lämnas enligt andra tjänstepensionsdirektivet. Revisorsinspektionen kommer att vara insamlingsorgan för information enligt revisorsdirektivet och revisorsförordningen och Riksgäldskontoret kommer att vara insamlingsorgan för viss information enligt krishanteringsdirektivet. I övrigt, dvs. för majoriteten av berörda fall, kommer Finansinspektionen utgöra insamlingsorgan.

Bolagsverket anför att förslagen innebär behov av flera anpassningar av myndighetens befintliga system och tjänster, bl.a. för att genomföra API:t och för automatiserade kontroller när det gäller format och metadata. Bolagsverkets bedömning är att kostnaderna för förslagen är avsevärt högre än kommissionens kostnadsuppskattning. Bolagsverket anför att om 102 det ska vara möjligt att söka i Esap på mer detaljerad nivå, exempelvis

endast omsättningen i en viss årsredovisning, så kommer det att medföra ytterligare kostnader. Bolagsverket anför vidare att den information som Bolagsverket föreslås vara insamlingsorgan för i huvudsak är avgiftsfri, vilket innebär att det är andra ärendetyper och företag än de som berörs av förslagen som kommer att behöva stå för finansieringen av de ökade kostnaderna. Detta samtidigt som intäkter för de informationsmängder som omfattas av förslagen förväntas minska. Bolagsverket anser därför att det är mycket angeläget att myndigheten får finansiering för de kostnader och intäktsbortfall som förslagen medför. Bolagsverket är insamlingsorgan för information som ska börja att tillgängliggöras i Esap från och med den 10 januari 2028. Det rör sig i huvudsak om information som redan i dag lämnas till Bolagsverket, i maskinläsbart format (se 8 kap. 3 b § årsredovisningslagen). Sökning i Esap ska kunna ske utifrån de metadata som anges i Esap-förordningen (artikel 7.3, jfr artikel 5 i genomförandeförordning (EU) 2025/1339). Den gemensamma kommittén för de europeiska tillsynsmyndigheterna har gett uttryck för att insamlingsorganen kan förse informationen med ytterligare metadata om de så önskar (JC 2024 74 punkt 38). Budgetära konsekvenser för Bolagsverket till följd av förslagen bedöms rymmas inom befintliga ekonomiska ramar.

Finansinspektionen bedömer att myndighetens kostnader för teknisk utveckling, inklusive kostnader på grund av Esap, under åren 2026–2028 kommer att uppgå till sammanlagt 62 miljoner kronor. Finansinspektionens ökade kostnader på grund av förslagen ryms inom befintliga ekonomiska ramar (se prop. 2025/26:1 utgiftsområde 2).

Revisorsinspektionen anför att revisorsregistret är ett dynamiskt register som offentliggörs dagligen och att skyldighet att förse Esap med information ur revisorsregistret kan få betydande konsekvenser i form av behov av it-utveckling och resurser i form av personal. Revisorsinspektionen är därför tveksam till att kostnaderna för Esap inte kommer att kräva ytterligare finansiering. Revisorsinspektionen ska enligt förslagen vara insamlingsorgan för årlig rapport om öppenhet och insyn enligt revisorsförordningen och för revisorsregistret enligt revisorsdirektivet. Revisorsinspektionens verksamhet är avgiftsfinansierad. Ökade kostnader på grund av förslagen kan hanteras genom justerade avgifter.

Det får antas att berörda företag bara undantagsvis inte kommer att fullgörakravet att tillgängliggöra information i Esap. Mot den bakgrunden görs bedömningen att förslagen i propositionen inte kommer att medföra att Finansinspektionen kommer att fatta beslut om ingripande mot företag som kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol annat än i mycket begränsad utsträckning. Eventuella ökade kostnader för domstolarna bedöms därför kunna hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.

Hållbarhet

Esap ska bidra till att offentliggöra information om företag som är relevant för kapitalmarknader, finansiella tjänster och hållbar finansiering på ett effektivt och icke-diskriminerande sätt. Det inbegriper information om företags hållbara aktiveter, inte minst i frågor relaterade till miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning. Esap kan därmed kan bidra till omställningen till en hållbar ekonomi.

Jämställdhet

Förslagen i propositionen påverkar inte jämställdheten mellan kvinnor och män.

Behov av särskilda informationsinsatser

Regelrådet anser att konsekvensbeskrivningen i promemorian brister i fråga behov av speciella informationsinsatser. Informationen som ska tillgängliggöras i Esap ska lämnas till de myndigheter som ska fungera som insamlingsorgan. Myndigheterna kommer att meddela föreskrifter om kraven på den information som ska lämnas. Vilken information som kan behöva ges inför att kraven börjar gälla är främst en fråga för respektive myndighet. Regeringen ser därför inget behov av särskilda informationsinsatser till följd av förslagen.

8 Författningskommentar

8.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.

10 h § Principerna för aktieägarengagemang enligt 10 e §, den årliga redogörelsen enligt 10 f § och uppgifter enligt 10 g § ska hållas tillgängliga på pensionsstiftelsens webbplats. Om stiftelsen inte har en egen webbplats får informationen hållas tillgänglig på en annan webbplats som enkelt kan nås.

Om pensionsstiftelsen inte redovisar omröstningar i den årliga redogörelsen på grund av att stiftelsen har gett en sådan kapitalförvaltare som avses i artikel 2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/36/EG av den 11 juli 2007 om utnyttjande av vissa av aktieägares rättigheter i börsnoterade företag, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/2864, i uppdrag att ansvara för placeringarna, ska stiftelsen på webbplatsen uppge var kapitalförvaltaren har offentliggjort informationen om omröstningarna.

Informationen ska tillhandahållas utan kostnad. Informationen ska även lämnas till Finansinspektionen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om information som ska lämnas till Finansinspektionen enligt tredje stycket.

10k § Den information som avses i 10 i och 10 j §§ ska hållas tillgänglig utan kostnad på pensionsstiftelsens webbplats. Om pensionsstiftelsen inte har en egen webbplats får informationen hållas tillgänglig på en annan webbplats som enkelt kan nås. Informationen ska även lämnas till Finansinspektionen.

Informationen ska uppdateras varje år. Pensionsstiftelsen får dock avstå från att göra en uppdatering om det inte har skett någon väsentlig förändring.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om information som ska lämnas till Finansinspektionen enligt första stycket.

8.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument

7 kap.

1 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1. villkor för sådana avtal som avses i 3 kap. 1 och 3 §§, 2. på vilket språk sådan information som avses i 4 kap. 1 § tredje stycket eller

20§ ska offentliggöras,

3. vilka upplysningar marknadsgaranter som inte är värdepappersinstitut och som har utnyttjat undantaget i 4 kap. 14 § första stycket ska lämna till Finansinspektionen,

4. vad som krävs för att undantag från sammanläggning av moder- och dotterföretags innehav ska få göras enligt 4 kap. 16 och 17 §§,

5. att sådana anmälningar som enligt 4 kap. 19 § ska göras till Finansinspektionen i stället ska göras till den börs som driver den reglerade marknad där aktierna är upptagna till handel och i vilken omfattning och på vilket sätt uppgifter om förvärv eller överlåtelse av egna aktierska offentliggöras,

6. hur information ska offentliggöras enligt 4 kap. 20 §, 7. information som ska lämnas till Finansinspektionen enligt 4 kap. 21 §, och 8. hur uppgiftsskyldigheten i 6 kap. 1 a § första stycket ska fullgöras.

8.3 Förslaget till lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554)

8 kap.

15 c § Ett dotterföretag som avses i 7 kap. 31 f § ska offentliggöra hållbarhetsrapporten och den granskningsberättelse som har lämnats av någon som i Sverige eller tredjelandet är behörig att lämna en sådan. Offentliggörandet ska ske i enlighet med 3 §.

En filial som avsesi 6 kap. 16 § eller 7 kap. 31 g § skaoffentliggörahållbarhetsrapporten och granskningsberättelsen. Offentliggörandet ska ske i enlighet med 13 § lagen (1992:160) om utländska filialer m.m.

Om tredjelandsföretaget inte har tillhandahållit granskningsberättelsen ellerden information som avses i 7 kap. 31 f § femte stycket, ska dotterföretaget eller filialen offentliggöra ett uttalande om detta. Uttalandet ska även lämnas till registreringsmyndigheten.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om

1. den hållbarhetsrapport och den granskningsberättelse som ska offentliggöras

enligt första och andra styckena, och

2. uttalandet som ska lämnas till registreringsmyndigheten enligt tredje stycket.

Paragrafen innehåller bestämmelser om information som vissa dotterföretag och filialer ska offentliggöra. Ändringen genomför delvis artikel 33a.1 i redovisningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 5.1.1–5.1.3.

Ändringen i tredje stycket innebär att ett uttalande om att ett tredjelandsföretag inte har tillhandahållit granskningsberättelsen eller den information som behövs för att dotterföretaget eller filialen ska kunna upprätta en hållbarhetsrapport, ska lämnas till registreringsmyndigheten.

Fjärde stycket, som är nytt, innehåller ett bemyndigande som innebär att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om en hållbarhetsrapport och en granskningsberättelse som ska offentliggöras enligt första och andra styckena (punkt 1) och om ett uttalande som ska lämnas till registreringsmyndigheten enligt tredje stycket (punkt 2), i syfte att informationen ska tillgängliggöras i Esap (jfr artikel 33a.1 och 33a.3 i redovisningsdirektivet).

8.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer

3 kap.

16§ Ett emittentinstitut ska lämna sådana uppgifter om en säkerställd obligation som behövs för att en köpare ska kunna bedöma obligationen och den risk som är förenad med att investera i den.

Om den säkerställda obligationen innehåller avtalsvillkor som avses i 15 § andra stycket 2, ska informationen särskilt innehålla uppgifter om

1. vilka omständigheter som kan utlösa en förlängning,

2. huruvida en förlängning påverkas av att emittentinstitutet försätts i konkurs eller resolution, och

3. kravet på Finansinspektionens godkännande. Emittentinstitutet ska även lämna informationen till Finansinspektionen.

6 kap.

3 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1. innehållet i de planer som krävs enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 och 4, 2. fast egendom, tomträtt och bostadsrätt som avses i 3 kap. 1 § tredje stycket, 3. hur värdering av säkerheterna enligt 3 kap. 5 § ska utföras, 4. hur kontrollen av marknadsvärdet enligt 3 kap. 7 § ska utföras,

5. hur schablonbeloppet för kostnader för förvaltning och avveckling av säkerställda obligationer enligt 3 kap. 8 § andra stycket ska bestämmas,

6. villkor för derivatavtal samt beräkning av och villkor för riskexponering och räntebetalningar enligt 3 kap. 9 §,

7. hur registret ska föras enligt 3 kap. 10 §,

8. den oberoende granskarens kompetens, uppgifter och rapporteringsskyldighet enligt 3 kap. 12 och 13 §§,

9. vilken information ett emittentinstitut ska tillhandahålla enligt 3 kap. 16 § första stycket och om information som ska lämnas till Finansinspektionen enligt 3 kap. 16 § tredje stycket, och

10. sådana avgifter som avses i 5 kap. 7 §.

8.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:46) om värdepappersfonder

12 kap.

1 a § Finansinspektionen ska ingripa mot någon som ingår i ett fondbolags styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, om fondbolaget

1. har fått tillstånd att driva fondverksamhet genom att lämna falska uppgifter eller på annat otillbörligt sätt,

2. tillhandahåller diskretionär portföljförvaltning i strid med 1 kap. 4 §,

3. påbörjar marknadsföring av en av bolaget förvaltad värdepappersfond i ett annat land inom EES innan en underrättelse om detta gjorts hos Finansinspektionen i enlighet med 2 kap. 15 c §,

4. inte uppfyller grundläggande krav på organisation och drift av verksamheten enligt 2 kap. 17 § första stycket 1 eller 2 eller tredje stycket eller 17 f § eller föreskrifter som har meddelats med stöd av 13 kap. 1 § 11 avseende dessa bestämmelser,

5. åsidosätter sina skyldigheter eller på annat sätt överträder det som anges om uppdragsavtal i någon av 4 kap. 4–6 §§ eller 7 § första stycket,

6. påbörjar förvaltning och marknadsföring av en värdepappersfond utan att fondbestämmelserna godkänts enligt 4 kap. 9 §,

7. vid upprepade tillfällen låter bli att upprätta eller tillhandahålla informationsbroschyr, faktablad, årsberättelse och halvårsberättelse i enlighet med 4 kap. 15–21 §§,

8. vid upprepade tillfällen placerar medel i en värdepappersfond i strid med det som anges i någon av 5 kap. 1, 3–22, 24 eller 25 §§ eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av 13 kap. 1 § 22, 23, 25och 26 avseende dessa bestämmelser,

9. inte uppfyller kraven på hantering av risker i 5 kap. 2 § första eller andra stycket eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av 13 kap. 1 § 24 avseende dessa bestämmelser,

10. i strid med 11 kap. 5 § första stycket låter bli att till Finansinspektionen anmäla sådana förvärv och avyttringar som avses där,

11. i strid med 11 kap. 5 § tredje stycket låter bli att till Finansinspektionen anmäla namnen på de ägare som har ett kvalificerat innehav av aktier i bolaget samt storleken på innehavet,

12. har befunnits ansvarigt för en allvarlig, upprepad eller systematisk överträdelse av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen, eller

13. har åsidosatt sina skyldigheter enligt någon av artiklarna 5–10, 11.1–11.10, 12–14, 16.1, 16.2, 17, 18.1, 18.2, 19.1, 19.3, 19.4, 23–25, 26.1–26.8, 27, 28.1–28.8, 29, 30.1–30.4, 31.12 eller 45 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2554.

Om en sådan person som anges i första stycket omfattas av tillstånds- eller underrättelseskyldighet enligt 11 kap. 1 eller 4 § för förvärv eller avyttring av aktier i bolaget, ska första stycket 10 och 11 inte gälla för den personen i fråga om dessa aktier.

Ett ingripande enligt första stycket får ske bara om bolagets överträdelse är allvarlig och den fysiska personen i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet har orsakat överträdelsen.

Ingripande får ske genom en eller båda av följande sanktioner:

1. beslut att personen i fråga under en viss tid, lägst tre och högst tio år, eller, för upprepade allvarliga överträdelser, permanent inte får vara styrelseledamot eller verkställande direktör i ett fondbolag, eller ersättare för någon av dem, eller

2. beslut om sanktionsavgift.

10§ Om ett fondbolag inte i tid lämnar de upplysningar som det är skyldigt att göra enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 13 kap. 1 § 33, får Finansinspektionen besluta att bolaget ska betala en förseningsavgift på högst 100 000 kronor.

Avgiften tillfaller staten.

13 kap.

1 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1. vilka åtgärder ett fondbolag ska vidta om det tar emot medel med redovisningsskyldighet enligt 1 kap. 4 § eller 7 kap. 1 §,

2. hur ett förvaltningsbolag eller fondföretag ska tillhandahålla information om de uppgifter som avses i 1 kap. 6 c § första stycket och 8 § första stycket,

3. på vilket språk ett förvaltningsbolag eller fondföretag ska tillhandahålla funktionerna i 1 kap. 6 c § första stycket och 8 § första stycket,

4. på vilket språk ett fondföretag ska tillhandahålla information enligt 1 kap. 9 § första stycket 1 och 2 och 9 a § första stycket,

5. hur ett fondföretag ska offentliggöra avsikten att upphöra med marknadsföringen av andelar i företaget enligt 1 kap. 9 § första stycket 2,

6. hur medel för distanskommunikation får användas när ett fondföretag som har upphört med marknadsföring i Sverige av andelar i företaget ska tillhandahålla kvarvarande andelsägarehär i landet information enligt 1 kap. 9 a § första stycket,

7. vilka poster som får räknas in i startkapitalet enligt 2 kap. 4 §, 8. vilka poster som får räknas in i egna medel enligt 2 kap. 8–10 §§, 9. på vilket språk underrättelsen enligt 2 kap. 15 c § första stycket ska skrivas, 10. hur fondbolaget ska offentliggöra handlingarna enligt 2 kap. 15 c § fjärde

stycket,

11. vad ett fondbolag ska iaktta för att uppfylla skyldigheterna i 2 kap. 17 § första stycket 1 och 2 och tredje stycket, 17 c och 17 f §§,

12. vilka åtgärder ett fondbolag ska vidta för att uppfylla de krav som följer av 2 kap. 17 g §,

13. hur uppgifter enligt 2 kap. 19 a § första stycket och 20 § första stycket ska lämnas,

14. vilken information som ska lämnas i underrättelsen till andelsägare enligt 4 kap. 9 a § och på vilket sätt underrättelsen ska lämnas,

15. villkor som en andelsklass får vara förenad med enligt 4 kap. 10 § andra stycket 2 och under vilka förutsättningar en andelsklass får vara förenad med ett visst villkor,

16. utformningen och tillämpningen av metoder för justerat fondandelsvärde enligt 4 kap. 10b § och vilka krav som ska uppfyllas när ett justerat fondandelsvärde beräknas och används,

17. tillhandahållande av informationsbroschyr och faktablad enligt 4 kap. 20 §, 18. på vilket språk informationen enligt 4 kap. 20 § ska tillhandahållas,

19. information som ska lämnas till Finansinspektionen enligt 4 kap. 21 §,

20. hur volatiliteten i skillnaden mellan fondens avkastning och jämförelseindexets avkastning enligt 4 kap. 26 § ska beräknas,

21. hur informationen enligt 4 kap. 28 § ska presenteras,

22. kriterier för de finansiella tillgångar som medel i en värdepappersfond får placeras i enligt 5 kap. 1 § andra stycket första meningen,

23. vilka tekniker och instrument ett fondbolag får använda enligt 5 kap. 1 § tredje stycket samt villkor och gränser för sådan användning,

24. det system för riskhantering ett fondbolag ska ha enligt 5 kap. 2 § första och andra styckena,

25. kriterier för indexfonder enligt 5 kap. 7 §, 26. beräkning av exponeringar enligt 5 kap. 13 och 14 §§,

27. på vilket sätt underrättelsen till andelsägarna enligt 5 a kap. 7 § ska lämnas,

28. vilka fel och försummelser som ska rapporteras enligt 5 a kap. 18 §,

29. förutsättningar för överföring av finansiella instrument och förvaltning enligt 5 a kap. 37 och 46 §§,

30. vilka åtgärder ett fondbolag ska vidta för att uppfylla de krav som följer av bestämmelserna i 7 kap. 3 §,

31. vad informationen enligt 8 kap. 8 § ska innehålla, hur den ska utformas, på vilket sätt den ska tillhandahållas och vad som ska bifogas informationen,

32. på vilket språk de handlingar som ska lämnas tillsammans med ansökan enligt 8 kap. 19 § ska upprättas,

33. vilka upplysningar fondbolag, förvaltningsbolag, fondföretag samt förvaringsinstitut ska lämna till Finansinspektionen enligt 10 kap. 2 § första stycket och när upplysningarna ska lämnas, och

34. sådana avgifter som avses i 10 kap. 11 §.

8.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:46) om värdepappersfonder

2 kap.

17 k § Principerna för aktieägarengagemang enligt 17 h §, den årliga redogörelsen enligt 17 i § och uppgifterenligt 17 j § skahållas tillgängligautan kostnad på fondbolagets webbplats. Informationen ska även lämnas till Finansinspektionen.

10§ Andelarna i en värdepappersfond ska vara lika stora och medföra lika rätt till den egendom som ingår i fonden, om inte annat följer av andra stycket.

I en värdepappersfond får det finnas andelar av olika slag (andelsklasser). Andelarna i en andelsklass ska vara lika stora och medföra lika rätt till den egendom som ingår i fonden. Andelsklasseri en och samma fond får vara förenade med

1. villkor för a) utdelning, b) avgifter, c) lägsta teckningsbelopp, d) distribution av andelar, e) valutasäkring, och f) i vilken valuta andelarna tecknas och inlöses, och

2. villkor som framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 13 kap. 1 § 16.

Värdet av en fondandel är fondens värde delat med antalet fondandelar. Om det finns andelsklasser ska värdet av en fondandel dock bestämmas med beaktande av de villkor som är förenade med andelsklassen. Om fondbolaget har tillstånd som avses i 10 b § får värdet av en fondandel justeras enligt den paragrafen.

Fondens värdeberäknas enligt de grunder som anges i fondbestämmelserna. Den egendom som ingåri fonden ska värderas med ledning av gällande marknadsvärde.

Fondbolaget ska fortlöpande och minst en gång varje vecka beräkna och på lämpligt sätt offentliggöra fondandelsvärdet.

12 kap.

1 a § Finansinspektionen ska ingripa mot någon som ingår i ett fondbolags styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, om fondbolaget

1. har fått tillstånd att driva fondverksamhet genom att lämna falska uppgifter eller på annat otillbörligt sätt,

2. tillhandahåller diskretionär portföljförvaltning i strid med 1 kap. 4 §,

3. påbörjar marknadsföring av en av bolaget förvaltad värdepappersfond i ett annat land inom EES innan en underrättelse om detta gjorts hos Finansinspektionen i enlighet med 2 kap. 15 c §,

4. inte uppfyller grundläggande krav på organisation och drift av verksamheten enligt 2 kap. 17 § första stycket 1 eller 2 eller tredje stycket eller 17 f § eller föreskrifter som har meddelats med stöd av 13 kap. 1 § 11 avseende dessa bestämmelser,

5. åsidosätter sina skyldigheter eller på annat sätt överträder det som anges om uppdragsavtal i någon av 4 kap. 4–6 §§ eller 7 § första stycket,

6. påbörjar förvaltning och marknadsföring av en värdepappersfond utan att fondbestämmelserna godkänts enligt 4 kap. 9 §,

7. vid upprepade tillfällen låter bli att upprätta eller tillhandahålla informationsbroschyr, faktablad, årsberättelse och halvårsberättelse i enlighet med 4 kap. 15–21 §§,

8. vid upprepade tillfällen placerar medel i en värdepappersfond i strid med det som anges i någon av 5 kap. 1, 3–22, 24 eller 25 §§ eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av 13 kap. 1 § 23, 24, 26och 27avseende dessa bestämmelser,

9. inte uppfyller kraven på hantering av risker i 5 kap. 2 § första eller andra stycket eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av 13 kap. 1 § 25 avseende dessa bestämmelser,

10. i strid med 11 kap. 5 § första stycket låter bli att till Finansinspektionen anmäla sådana förvärv och avyttringar som avses där,

11. i strid med 11 kap. 5 § tredje stycket låter bli att till Finansinspektionen anmäla namnen på de ägare som har ett kvalificerat innehav av aktier i bolaget samt storleken på innehavet,

12. har befunnits ansvarigt för en allvarlig, upprepad eller systematisk överträdelse av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen, eller

13. har åsidosatt sina skyldigheter enligt någon av artiklarna 5–10, 11.1–11.10, 12–14, 16.1, 16.2, 17, 18.1, 18.2, 19.1, 19.3, 19.4, 23–25, 26.1–26.8, 27, 28.1–28.8, 29, 30.1–30.4, 31.12 eller 45 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2554.

Om en sådan person som anges i första stycket omfattas av tillstånds- eller underrättelseskyldighet enligt 11 kap. 1 eller 4 § för förvärv eller avyttring av aktier i bolaget, ska första stycket 10 och 11 inte gälla för den personen i fråga om dessa aktier.

Ett ingripande enligt första stycket får ske bara om bolagets överträdelse är allvarlig och den fysiska personen i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet har orsakat överträdelsen.

Ingripande får ske genom en eller båda av följande sanktioner:

1. beslut att personen i fråga under en viss tid, lägst tre och högst tio år, eller, för upprepade allvarliga överträdelser, permanent inte får vara styrelseledamot eller verkställande direktör i ett fondbolag, eller ersättare för någon av dem, eller

2. beslut om sanktionsavgift.

10 § Om ett fondbolag inte i tid lämnar de upplysningar som det är skyldigt att göra enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 13 kap. 1 § 34, får Finansinspektionen besluta att bolaget ska betala en förseningsavgift på högst 100 000 kronor.

Avgiften tillfaller staten.

13 kap.

1 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1. vilka åtgärder ett fondbolag ska vidta om det tar emot medel med redovisningsskyldighet enligt 1 kap. 4 § eller 7 kap. 1 §,

2. hur ett förvaltningsbolag eller fondföretag ska tillhandahålla information om de uppgifter som avses i 1 kap. 6 c § första stycket och 8 § första stycket,

3. på vilket språk ett förvaltningsbolag eller fondföretag ska tillhandahålla funktionerna i 1 kap. 6 c § första stycket och 8 § första stycket,

4. på vilket språk ett fondföretag ska tillhandahålla information enligt 1 kap. 9 § första stycket 1 och 2 och 9 a § första stycket,

5. hur ett fondföretag ska offentliggöra avsikten att upphöra med marknadsföringen av andelar i företaget enligt 1 kap. 9 § första stycket 2,

6. hur medel för distanskommunikation får användas när ett fondföretag som har upphört med marknadsföring i Sverige av andelar i företaget ska tillhandahålla kvarvarande andelsägarehär i landet information enligt 1 kap. 9 a § första stycket,

7. vilka poster som får räknas in i startkapitalet enligt 2 kap. 4 §, 8. vilka poster som får räknas in i egna medel enligt 2 kap. 8–10 §§, 9. på vilket språk underrättelsen enligt 2 kap. 15 c § första stycket ska skrivas,

10. hur fondbolaget ska offentliggöra handlingarna enligt 2 kap. 15 c § fjärde stycket,

11. vad ett fondbolag ska iaktta för att uppfylla skyldigheterna i 2 kap. 17 § första stycket 1 och 2 och tredje stycket, 17 c och 17 f §§,

12. vilka åtgärder ett fondbolag ska vidta för att uppfylla de krav som följer av 2 kap. 17 g §,

13. information som ska lämnas till Finansinspektionen enligt 2 kap. 17 k §,

14. hur uppgifter enligt 2 kap. 19 a § första stycket och 20 § första stycket ska lämnas,

15. vilken information som ska lämnas i underrättelsen till andelsägare enligt 4 kap. 9 a § och på vilket sätt underrättelsen ska lämnas,

16. villkor som en andelsklass får vara förenad med enligt 4 kap. 10 § andra stycket 2 och under vilka förutsättningar en andelsklass får vara förenad med ett visst villkor,

17. utformningen och tillämpningen av metoder för justerat fondandelsvärde enligt 4 kap. 10b § och vilka krav som ska uppfyllas när ett justerat fondandelsvärde beräknas och används,

18. tillhandahållande av informationsbroschyr och faktablad enligt 4 kap. 20 §,

19. på vilket språk informationen enligt 4 kap. 20 § ska tillhandahållas, 20. information som ska lämnas till Finansinspektionen enligt 4 kap. 21 §,

21. hur volatiliteten i skillnaden mellan fondens avkastning och jämförelseindexets avkastning enligt 4 kap. 26 § ska beräknas,

22. hur informationen enligt 4 kap. 28 § ska presenteras,

23. kriterier för de finansiella tillgångar som medel i en värdepappersfond får placeras i enligt 5 kap. 1 § andra stycket första meningen,

24. vilka tekniker och instrument ett fondbolag får använda enligt 5 kap. 1 § tredje stycket samt villkoroch gränser för sådan användning,

25. det system för riskhantering ett fondbolag ska ha enligt 5 kap. 2 § första och andra styckena,

26. kriterier för indexfonder enligt 5 kap. 7 §, 27. beräkning av exponeringar enligt 5 kap. 13 och 14 §§,

28. på vilket sätt underrättelsen till andelsägarna enligt 5 a kap. 7 § ska lämnas,

29. vilka fel och försummelser som ska rapporteras enligt 5 a kap. 18 §,

30. förutsättningar för överföring av finansiella instrument och förvaltning enligt 5 a kap. 37 och 46 §§,

31. vilka åtgärder ett fondbolag ska vidta för att uppfylla de krav som följer av bestämmelserna i 7 kap. 3 §,

32. vad informationen enligt 8 kap. 8 § ska innehålla, hur den ska utformas, på vilket sätt den ska tillhandahållas och vad som ska bifogas informationen,

33. på vilket språk de handlingar som ska lämnas tillsammans med ansökan enligt 8 kap. 19 § ska upprättas,

34. vilka upplysningar fondbolag, förvaltningsbolag, fondföretag samt förvaringsinstitut ska lämna till Finansinspektionen enligt 10 kap. 2 § första stycket och när upplysningarna ska lämnas, och

35. sådana avgifter som avses i 10 kap. 11 §.

avsnitt 5.1.2. I paragrafen införs en ny punkt 13 som innebär att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om information som ska lämnas enligt 2 kap. 17 k §, i syfte att informationen ska tillgängliggöras i Esap (jfr artikel 14c.1 och 14c.2 i direktivet om aktieägares rättigheter). Övriga ändringar är redaktionella.

8.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse

6 b kap.

16 § Styrelsen i varje företag som ingått ett avtal om koncerninternt finansiellt stöd ska offentliggöra att företaget ingått ett sådant avtal och vilka som är parter i avtalet. Styrelsen ska även offentliggöra en översiktlig beskrivning av avtalsinnehållet. Den information som offentliggörs ska samtidigt lämnas till Finansinspektionen.

Styrelsen ska minst en gång om året uppdatera den information som offentliggörs.

16 kap.

1 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1. vilken information ett kreditinstitut ska lämna till sina kunder eller till dem som institutet erbjuder sina tjänster,

2. hur uppgifter enligt 1 kap. 10 b § första stycket och 11 § ska lämnas,

3. de krav som ska gälla för deltagande i ledningen av ett kreditinstitut enligt 3 kap. 2 § första stycket 4 och 5 och 14 kap. 2 § andra stycket 1,

4. vilka poster som får räknas in i startkapitalet enligt 3 kap. 5–7 §§,

5. vilka åtgärder ett kreditinstitut ska vidta för att uppfylla de krav på soliditet och likviditet, riskhantering, genomlysning, system för hantering av uppgifter om insättare och deras insättningar, sundhet, att vid kreditgivning till icke-finansiella företag inte bidra till finansiella obalanser på kreditmarknaden samt riktlinjer och instruktioner som avses i 6 kap. 1, 2 och 2 b–5 §§,

6. innehållet i en återhämtningsplan enligt 6 a kap. 1 § och en koncernåterhämtningsplan enligt 6 a kap. 2 §, när planerna ska upprättas och hur ofta de ska uppdateras,

7. innehållet i en ansökan om godkännande av avtal gällande koncerninternt finansiellt stöd enligt 6 b kap. 3 § första stycket,

8. vad det beslut som styrelsen i det stödgivande företaget fattar enligt 6 b kap. 8 § ska innehålla,

9. innehållet i en anmälan om givande av koncerninternt finansiellt stöd enligt 6 b kap. 11 §,

10. offentliggörandet och lämnandet av information enligt 6 b kap. 16 §,

11. vilka åtgärder ett kreditinstitut ska vidta för att uppfylla de krav på kreditprövning, dokumentation och beslutsunderlag som avsesi 8 kap. 1–4 §§ i fråga om

– krediter till andra än konsumenter, och – sådana krediter till konsumenter som är bostadskrediter, 12. tillhandahållande av tjänster till en jävskrets som avses i 8 kap. 5 och 6 §§,

13. kreditinstituts mångfaldspolicy vid tillsättandet av styrelse samt resurser för introduktion och utbildning av styrelseledamöter,

14. vilka begränsningar som gäller när ett bankaktiebolag eller ett kreditmarknadsbolag tar emot egna aktier eller aktier i sitt moderbolag som pant enligt 10 kap. 12 §,

15. vilka upplysningar ett kreditinstitut och sådana utländska kreditinstitut som inrättat filial i Sverige ska lämna till Finansinspektionen för dess tillsynsverksamhet,

16. vilka kreditinstitut som ska upprätta register som avses i 13 kap. 8 a §, vad registren ska innehålla och inom vilken tid kreditinstitutet ska ge in registren för olika typer av avtal, och

17. sådana avgifter för tillsyn, ansökningar, anmälningar och underrättelser som avses i 13 kap. 16 §.

8.8 Förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551)

7 kap.

61§ I ett publikt aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, skadet vid årsstämman fattas beslut om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare, om det har lämnats ett förslag till sådana.

Riktlinjerna ska hållas tillgängliga utan kostnad på bolagets webbplats senast tvåveckor efter årsstämman och så länge riktlinjerna gäller. Detsamma gäller stämmoprotokollet utom röstlängden. Riktlinjerna ska även lämnas till Finansinspektionen.

I 8 kap. 51 och 52 §§ finns bestämmelser om styrelsens skyldighet att upprätta förslag till riktlinjer, vad riktlinjernaska innehållaoch vad som gäller om stämman inte godtar förslaget.

62 § I ett publikt aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, ska den rapport om ersättningar som avses i 8 kap. 53 a § läggas fram på årsstämman för godkännande.

Rapporten skahållas tillgänglig utan kostnad på bolagets webbplats under tio år från årsstämman. Om rapporten hållstillgänglig där längre tid än tio år, skapersonuppgifter avlägsnas från den. Rapporten ska även lämnas till Finansinspektionen.

62 a § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om

1. riktlinjerna som ska lämnas till Finansinspektionen enligt 61 § andra stycket,

och

2. rapporten om ersättningar som ska lämnas till Finansinspektionen enligt 62 § andra stycket.

Paragrafen, som är ny, innehåller ett bemyndigande. Övervägandena finns i avsnitt 5.1.2. Paragrafen innebär att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare (punkt 1) och rapporter om sådana ersättningar (punkt 2) som ska lämnas enligt 61 och 62 §§, i syfte att informationen ska tillgängliggöras i Esap (jfr artikel 14c.1 och 14c.2 i direktivet om aktieägares rättigheter).

68 § Utöver det som anges i 48 och 49 §§, gäller i fråga om ett publikt aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, följande.

Om en aktieägare begär det inför en omröstning, ska aktiebolaget i stämmoprotokollet eller i en bilaga till protokollet redovisa

1. antalet röster för och mot förslaget till beslut, 2. antalet röster som närvarande aktieägare har avstått från att avge, 3. det antal aktier för vilka röster har avgetts, och 4. den andel av aktiekapitalet som dessa röster representerar.

Protokollet, utom röstlängden, ska hållas tillgängligt på bolagets webbplats senast två veckor efter bolagsstämman och under minst tre år. Protokollet ska samtidigt som det görs tillgängligt lämnas till Finansinspektionen.

68a § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om protokollet som ska lämnas till Finansinspektionen enligt 68 § tredjestycket.

16 a kap.

7 § Styrelsen ska underställa bolagsstämman en väsentlig transaktion med en närstående till bolaget för godkännande.

Till underlag för stämmans beslut ska styrelsen upprätta en redogörelse för transaktionen. Av redogörelsen ska villkoren för transaktionen framgå, i den utsträckning som krävs för att stämman ska kunna ta ställning till förslaget. Redogörelsen ska alltid innehålla information om

1. vilken relation bolaget har till den närstående, 2. namnet på den närstående, 3. datumet för transaktionen, och 4. det värde transaktionen avser.

Redogörelsen ska hållas tillgänglig påbolagets webbplats under minst tre veckor fram till och med dagen för stämman. Redogörelsen ska även lämnas till Finansinspektionen. Redogörelsen ska vidare läggas fram på stämman.

9 § När ett helägt svenskt dotterbolag till ett aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet ska besluta om en väsentlig transaktion med en

tionen för godkännande. Bestämmelserna i 7 och 8 §§ gäller inte. Transaktionen anses vara väsentlig om den ensam, eller sammantagen med andra transaktioner som dotterbolaget och moderbolaget har genomfört med samma närstående under det senaste året, avser ett värde som är minst en miljon kronor och motsvarar minst en procent av koncernens värde.

En väsentlig transaktion enligt första stycket ska även underställas bolagsstämman i moderbolaget för godkännande. Vid prövningen i moderbolaget ska beslutsordningen i 7 och 8 §§ gälla.

Information om en godkänd väsentlig transaktion ska lämnas till Finansinspektionen.

10 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om

1. redogörelsen som ska lämnas till Finansinspektionen enligt 7 § tredje stycket,

och

2. information om en godkänd väsentlig transaktion som ska lämnas till Finansinspektionen enligt 9 § tredje stycket.

Paragrafen, som är ny, innehåller bemyndiganden. Övervägandena finns i avsnitt 5.1.2.

Paragrafen innebär att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om en redogörelse för en väsentlig transaktion med en närstående till ett bolag som ska lämnas enligt 7 § tredje stycket (punkt 1) och om information om en väsentlig transaktion mellan ett dotterbolag och en närstående till moderbolaget som ska lämnas enligt 9 § tredje stycket (punkt 2), i syfte att redogörelsen och informationen ska tillgängliggöras i Esap (jfr artikel 14c.1 i direktivet om aktieägares rättigheter).

8.9 Förslaget till lag om ändring i lagen (2006:451) om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden

2 kap.

2 § Budgivaren ska i samband med att ett erbjudande enligt 1 § lämnas informera Finansinspektionen om erbjudandet och åtagandet gentemot börsen.

Om budgivaren offentliggör information om ett planerat erbjudande, ska den 118 informationen samtidigt lämnas till Finansinspektionen.

skrifter om information som ska lämnas till Finansinspektionen enligt andra stycket.

3 § Budgivaren ska inom fyra veckor från ett erbjudande enligt 1 § upprätta en erbjudandehandling och hos Finansinspektionen ansöka om godkännande av den. I 2 a kap. lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument finns ytterligare bestämmelser om en sådan handling.

Om det finns särskilda skäl, får Finansinspektionen förlänga tidsfristen i första stycket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om den erbjudandehandling som ska lämnas till Finansinspektionen för godkännande enligt första stycket.

4 kap.

2 § Styrelsen i ett sådant bolag som avses i 3 kap. 1§ andra stycket, och till vars aktieägare ett offentligt uppköpserbjudande lämnas, ska informera sina anställda om uppköpserbjudandet, om erbjudandehandlingen och om sin rekommendation till aktieägarna med anledning av uppköpserbjudandet. Informationen ska lämnas så snart som uppköpserbjudandet, erbjudandehandlingen respektive rekommendationen har offentliggjorts. Informationen ska samtidigt lämnas till Finansinspektionen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om informationen som ska lämnas till Finansinspektionen enligt första stycket.

7 kap.

12 § Om aktierna i ett svenskt aktiebolag, vars aktier inte tidigare är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige och inte heller är upptagna till handel i någon annan stat, tas upp till handel samtidigt vid två eller flera reglerade marknader i andra stater inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet än Sverige gäller följande. Bolaget ska på den första handelsdagen bestämma vilken tillsynsmyndighet i de staterna som ska vara behörig att utöva tillsyn över offentliga uppköpserbjudanden avseende aktierna i bolaget genom att anmäla detta till de reglerade marknaderna och tillsynsmyndigheterna.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om en anmälan enligt första stycket.

8.10 Förslaget till lag om ändring i lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat

1 kap.

3 § I denna lag betyder

1. AIF-förvaltare: en svensk förvaltare av alternativa investeringsfonder enligt 1 kap. 3 § lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder,

2. anknutet företag: ett svenskt eller utländskt företag vars huvudsakliga verksamhet är att äga eller förvalta fast egendom, tillhandahålla datatjänster eller driva annan liknande verksamhet som har samband med den huvudsakliga verksamheten i ett eller flera kreditinstitut, värdepappersbolag eller motsvarande utländska företag,

3. behörig myndighet: Finansinspektionen eller någon annan myndighet inom EES som utövar tillsyn, individuellt eller på gruppnivå, över ett reglerat företag med huvudkontor inom EES,

4. blandat finansiellt holdingföretag: ett moderföretag som inte är ett reglerat företag och som tillsammans med sina dotterföretag, varav minst ett är ett reglerat företag med huvudkontor inom EES, och andra företag utgör ett finansiellt konglomerat,

5. EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

6. finansiellt institut: ett företag som inte är ett kreditinstitut, värdepappersbolag, fondbolag, eller AIF-förvaltare eller motsvarande utländskt företag och vars huvudsakliga verksamhet är att

a) förvärva aktier eller andelar,

b) driva en eller flera av de verksamheter som anges i 7 kap. 1 § andra stycket 2–10, 12 och 15 lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse utan att vara tillståndspliktigt enligt 2 kap. 1 § samma lag, eller

c) driva värdepappersrörelseutan att vara tillståndspliktigt enligt 2 kap. 1 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,

7. finansiell sektor: ett eller flera av följande företag

a) kreditinstitut, värdepappersbolag, fondbolag, AIF-förvaltare eller motsvarande utländska företag samt finansiella institut och anknutna företag (bank- och värdepapperssektorn),

b) försäkringsföretag eller motsvarande utländska företag, försäkringsholdingföretag, specialföretag och tjänstepensionsföretag (försäkringssektorn), och

c) blandade finansiella holdingföretag,

8. fondbolag: ett svenskt aktiebolag som har fått tillstånd att driva fondverksamhet enligt lagen (2004:46) om värdepappersfonder,

9. försäkringsföretag: ett försäkringsaktiebolag, ömsesidigt försäkringsbolag eller en försäkringsförening enligt försäkringsrörelselagen (2010:2043),

10. försäkringsholdingföretag: ett moderföretag som inte är ett försäkringsföretag eller ett motsvarande utländskt företag eller ett blandat finansiellt holdingföretag och vars huvudsakliga verksamhet är att förvärva och förvalta andelar i dotterföretag som uteslutande eller huvudsakligen är försäkringsföretag eller motsvarande utländska företag eller specialföretag,

11. institut: kreditinstitut, värdepappersbolag, fondbolag och AIF-förvaltare,

12. konglomeratdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/87/EG av den 16 december 2002 om extra tillsyn över kreditinstitut, försäkringsföretag och värdepappersföretag i ett finansiellt konglomerat och om ändring av rådets direktiv 73/239/EEG, 79/267/EEG, 92/49/EEG, 92/96/EEG, 93/6/EEG och 93/22/EEG samt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/78/EG och 2000/12/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/2864,

13. kreditinstitut: en bank eller ett kreditmarknadsföretag enligt lagen om bankoch finansieringsrörelse,

14. reglerat företag: a) ett institut eller ett motsvarande utländskt företag, eller

b) ett försäkringsföretag eller ett motsvarande utländskt företag, ett specialföretag eller ett tjänstepensionsföretag,

15. relevant behörig myndighet:

a) en behörig myndighet som ansvarar för tillsynen över en finansiell företagsgrupp, försäkringsgrupp eller en motsvarande utländsk grupp som ingår i ett finansiellt konglomerat, särskilt över det företag som är det överordnade moderföretaget i bank- och värdepapperssektorn respektive försäkringssektorn,

b) någon annan behörig myndighet än som avses i a som utsetts till samordnare för ett finansiellt konglomerat, eller

c) någon annan behörig myndighet som de myndigheter som avses i a och b kommer överens om är relevant,

tillsynen över ett finansiellt konglomerat,

17. sektorsbestämmelser: de bestämmelser i lag och andra författningar som gäller för den rörelse som drivs av institut, försäkringsföretag och tjänstepensionsföretag,

18. tjänstepensionsföretag: ett tjänstepensionsaktiebolag, ett ömsesidigt tjänstepensionsbolag eller en tjänstepensionsförening enligt lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag, och

19. värdepappersbolag: ett svenskt aktiebolag som har fått tillstånd att driva värdepappersrörelse enligt lagen om värdepappersmarknaden.

5 kap.

10 a § En beskrivning av det finansiella konglomeratets ledningsstruktur och organisation ska offentliggöras årligen. Beskrivningen ska samtidigt lämnas till Finansinspektionen.

12 § När ett reglerat företag hemmahörande inom EES finns i toppen av det finansiella konglomeratet, ska offentliggörandet och rapporteringen enligt 10–11 §§ göras av det företaget.

I andra fall ska offentliggörandet och rapporteringen göras av det blandade finansiella holdingföretaget i det finansiella konglomeratet eller det institut, försäkringsföretag eller tjänstepensionsföretag i konglomeratet som Finansinspektionen i ett enskilt fall beslutar efter att ha hört de övriga relevanta behöriga myndigheterna och konglomeratet.

7 kap.

4 § Om ett institut, ett försäkringsföretag, ett tjänstepensionsföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag med huvudkontor i Sverige inte i tid lämnar de upplysningar som föreskrivits med stöd av 9 kap. 1 § 6 och 8, får Finansinspektionen besluta att företaget ska betala en förseningsavgift med högst 100 000 kronor.

Avgiften tillfaller staten.

9 kap.

1 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1. hur balansomslutningen och kapitalkraven ska beräknas enligt 2 kap. 2–4 §§,

2. de närmare förutsättningarna för att tillämpa bestämmelsen i 3 kap. 4 §, 3. hur kapitalbasen och kapitalkraven ska beräknas enligt 5 kap. 3–5 §§, 4. hur riskkoncentrationer enligt 5 kap. 7 § ska värderas, 5. hur interna transaktioner enligt 5 kap. 9 § ska värderas,

6. innehållet, omfattningen och fullgörandet av rapporteringen enligt 5 kap. 10§,

7. beskrivningen som ska lämnas till Finansinspektionen enligt 5 kap. 10 a §,

8. sådana riskkoncentrationer och interna transaktioner som ska rapporteras enligt 5 kap. 11 § och fullgörandet av denna rapportering,

9. kraven på system för riskhantering och rutiner för intern kontroll enligt 5 kap. 13 och 14 §§, och

10. hur uppgifter enligt 6 kap. 7 a § första stycket och 8 § ska lämnas.

8.11 Förslaget till lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden

8 kap.

20 d § Principerna för aktieägarengagemang enligt 20 a §, den årliga redogörelsen enligt 20 b § och uppgifter enligt 20 c § ska hållas tillgängliga utan kostnad på värdepappersinstitutets webbplats. Om värdepappersinstitutet inte har en egen webbplats får informationen hållas tillgänglig på en annan webbplats som enkelt kan nås. Informationen ska även lämnas till Finansinspektionen.

35 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1. vilka åtgärder ett värdepappersbolag ska vidta för att uppfylla de krav på soliditet och likviditet, riskhantering, ersättningssystem och genomlysning samt riktlinjer och instruktioner som avses i 3–8 §§,

2. värdepappersbolags mångfaldspolicy vid tillsättandet av styrelse samt resurser för introduktion och utbildning av styrelseledamöter,

3. de riktlinjer, regler och rutiner ett värdepappersinstitut ska upprätta och tillämpa enligt 9 §,

4. vad ett värdepappersinstitut ska iaktta för att uppfylla skyldigheterna i 11 §,

5. de processer för produktgodkännande och översyn ett värdepappersinstitut ska ha enligt 13 §,

6. den information ett värdepappersinstitut ska lämna enligt 14 § första stycket,

7. de arrangemang ett värdepappersinstitut ska ha för att få information och för att förstå egenskaperna hos finansiella instrument och den fastställda målgruppen för instrumenten enligt 14 § andra stycket,

8. de arrangemang ett värdepappersinstitut som distribuerar finansiella instrument ska ha för urvalet av finansiella instrument och tjänster som erbjuds eller rekommenderas till kunder,

9. kraven för bedömning av kunskap och kompetens enligt 15 §, 10. den information som ska lämnas till Finansinspektionen enligt 20 d §,

11. dokumentation enligt 16 § och hur lång tid dokumentation ska sparas enligt 20 §, och

12. övervakning av handeln och kursbildningen enligt 21 §.

11 kap.

13b § Ett värdepappersinstitut som driver en MTF-plattform som har registrerats som en tillväxtmarknad för små och medelstora företag enligt 13 eller 13 a § ska när det offentliggör information enligt artikel 78.2 h i den delegerade förordningen till MiFID II samtidigt lämna informationen till Finansinspektionen.

16§ Regeringen ellerden myndighet som regeringen bestämmer får meddela före-

skrifter om

1. den information om beslut som ska lämnas till Finansinspektionen enligt 12 §

fjärde stycket, och

2. den information som ska lämnas till Finansinspektionen enligt 13 b §.

Paragrafen, som är ny, innehåller bemyndiganden. Övervägandena finns i avsnitt 5.1.2.

Punkt 1 innebär att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om information som ska lämnas till Finansinspektionen om ett värdepappersinstituts beslut om handelsstopp eller avförande av finansiella instrument från handel, i syfte att informationen ska tillgängliggöras i Esap (jfr artikel 87a.1 och 87a.2 i MiFID II).

Punkt 2 innebär att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om den information som ska lämnas till Finansinspektionen av ett värdepappersinstitut som driver en MTFplattform, i syfte att informationen ska tillgängliggöras i Esap (jfr artikel 87a.1 och 87a.2 i MiFID II).

17 kap.

5 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1. hur offentliggörandet enligt 2 § ska ske, 2. på vilket språk informationen ska offentliggöras, och 3. information som ska lämnas till Finansinspektionen enligt 3 §. Regeringen får meddela föreskrifter om lagringsfunktionen enligt 4 §.

24 kap.

12 § Regeringen får meddela föreskrifter om handläggningen av tillståndsärenden enligt 1, 3 och 3 a §§.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela före-

skrifter om

1. den anmälan om förvärv eller avyttring av aktier eller andelar som ska lämnas till Finansinspektionen enligt 5 § första stycket, och

2. den anmälan om nära förbindelser som ska lämnas till Finansinspektionen enligt 5 § andra stycket.

Paragrafen innehåller bemyndiganden. Övervägandena finns i avsnitt 5.1.2. Andra stycket, som är nytt, innebär att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om information som ska lämnas till Finansinspektionen om förvärv respektive avyttring av kvalificerat innehav av aktier eller andelar (punkt 1)och om värdepappersbolags nära förbindelser (punkt 2), i syfte att informationen ska tillgängliggöras i Esap (jfr artikel 87a.1 och 87a.2 i MiFID II).

25 kap.

1 a § Finansinspektionen ska ingripa mot någon som ingår i ett svenskt värdepappersinstituts styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, om värdepappersinstitutet har åsidosatt sina skyldigheter enligt

1. 5 kap. 1, 3, 6 eller 7 §,

2. 6 kap. 1, 4 eller 6 §,

3. någon av 8 kap. 8 e, 9–32 eller 34 §§ eller föreskrifter som meddelats med stöd av någon av bestämmelserna i 8 kap. 35 § 3–9, 11 eller 12,

4. någon av 9 kap. 1 §, 8 § tredje stycket, 9–12, 14–17 a, 19 a–36, 38–41 eller 43 §§ eller föreskrifter som meddelats med stöd av någon av bestämmelserna i 9 kap. 50 § 1, 3–9 eller 11,

5. någon av 11 kap. 1 §, 1 a § andra stycket, 1 b–3, 4, 4 a eller 12 §§ eller driver en tillväxtmarknad för små och medelstora företag trots att kraven i 13 § inte är uppfyllda,

6. någon av 13 kap. 1 a–1 l §§, 7. någon av 15 a kap. 7, 8 eller 10–14 §§,

8. 22 kap. 2 § andra stycket, 5 eller 6 § eller inte har följt ett beslut eller ett föreläggande som meddelats av Finansinspektionen enligt 22 kap. 1 §, 2 § första stycket eller 3 §,

9. 23 kap. 2 § första stycket eller föreskrifter som meddelats med stöd av 23 kap. 15 § 1, eller inte har följt en begäran, ett föreläggande eller ett beslut som meddelats av Finansinspektionen enligt 23 kap. 2 § tredje stycket, 3 § första stycket, 3 a eller 3 b § eller har motsatt sig en undersökning enligt 23 kap. 4 §, eller

10. någon av artiklarna5–10, 11.1–11.10, 12–14, 16.1, 16.2, 17, 18.1, 18.2, 19.1, 19.3, 19.4, 23–25, 26.1–26.8, 27, 28.1–28.8, 29, 30.1–30.4, 31.12 eller 45 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2554.

1 e § Finansinspektionen ska ingripa mot någon som ingår i en börs styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, om börsen

1. har fåttsitt tillstånd genom att lämna falska uppgifter eller påannat otillbörligt sätt,

2. har tillåtit en styrelseledamot, verkställande direktören eller ersättare för någon av dem att åta sig ett sådant uppdrag i företaget eller kvarstå i företaget trots att kraven i 12 kap. 2 § 4 eller 5 eller någon av 6 b–6 d §§ inte är uppfyllda,

3. har åsidosatt sina skyldigheter enligt a) 8 kap. 21 § eller föreskrifter som meddelats med stöd av 8 kap. 35 § 12,

b) någon av 11 kap. 1 §, 1 a § andra stycket, 1 b–3, 4, 4 a eller 12 §§ eller driver en tillväxtmarknad för små och medelstora företag trots att kraven i 13 § inte är uppfyllda,

c) 12 kap. 6 e, 7 eller 10 § eller föreskrifter som meddelats med stöd av någon av bestämmelserna i 12 kap. 11 § 2–4,

d) någon av 13 kap. 1–2, 6, 7 eller7 a§§ eller 12 § femte stycket ellerföreskrifter som meddelats med stöd av 13 kap. 17 § 1,

e) 14 kap. 1, 2 eller 3 §, f) 15 kap. 1, 2, 5, 9 eller 10 §, g) någon av 15 a kap. 7, 8 eller 10–12 §§,

h) 22 kap. 2 § andra stycket, 5 eller 6 § eller inte har följt ett beslut eller ett föreläggande som meddelats av Finansinspektionen enligt 22 kap. 1 eller 3 §, eller

i) 23 kap. 2 § första stycket eller föreskrifter som meddelats med stöd av 23 kap. 15 § 1, eller intehar följt en begäran, ett föreläggande eller ett beslut som meddelats av Finansinspektionen enligt 23 kap. 2 § andrastycket, 3 § första stycket eller 3 b § eller har motsatt sig en undersökning enligt 23 kap. 4 §,

4. i strid med 24 kap. 5 § första stycket låter bli att till Finansinspektionen anmäla sådana förvärv och avyttringar som avses där,

5. i strid med 24 kap. 5 § tredje stycket låter bli att till Finansinspektionen anmäla namnen på de ägare som har ett kvalificerat innehav av aktier eller andelar i företaget samt storleken på innehaven, eller

6. har åsidosatt sina skyldigheter enligt någon av artiklarna 5–10, 11.1–11.10, 12–14, 16.1, 16.2, 17, 18.1, 18.2, 19.1, 19.3, 19.4, 23–25, 26.1–26.8, 27, 28.1–28.8, 29, 30.1–30.4, 31.12 eller 45 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2554.

Om en sådan person som avses i första stycket omfattas av tillstånds- eller underrättelseskyldighet enligt 24 kap. 1 eller 4 § för förvärv eller avyttring av aktier eller andelar i företaget, ska första stycket 4 och 5 inte gälla för den personen i fråga om dessa aktier eller andelar.

15a § Finansinspektionen ska ingripa mot den eller de personer som har ansvaret för ledningen av en filial till ett sådant företag som anges i 15 §, om företaget

1. har fått sitt tillstånd genom att lämna falska uppgifter eller påannat otillbörligt sätt,

2. har tillåtit en person som har ansvaret för ledningen av filialen att åta sig ett sådant uppdrag i filialen eller att kvarstå i detta trots att kraven i 4 kap. 4 § 5 eller i föreskrifter som meddelats med stöd av 3 kap. 12 § 2 inte är uppfyllda, eller

3. har åsidosatt sina skyldigheter enligt

a) någon av 8 kap. 9–20, 21–32 eller 34 §§ eller föreskrifter som meddelats med stöd av någon av bestämmelserna i 8 kap. 35 § 3–9, 11 eller 12,

b) någon av 9 kap. 1 §, 8 § tredje stycket, 9–12, 14–17 a, 19 a–30, 31–36, 38–41 eller 43 §§ eller föreskrifter som meddelats med stöd av någon av bestämmelserna i 9 kap. 50 § 1, 3–9 eller 11,

c) någon av 11 kap. 1 §, 1 a § andra stycket, 1 b–3, 4 eller 12 §§ eller driver en tillväxtmarknad för små och medelstora företag trots att kraven i 13 § inte är uppfyllda,

d) någon av 13 kap. 1 a–1 l §§,

e) 22 kap. 2 § andra stycket, 5 eller 6 § eller inte har följt ett beslut eller ett föreläggande som meddelats av Finansinspektionen enligt 22 kap. 1 §, 2 § första stycket eller 3 §, eller

f) 23 kap. 2 § första stycket eller föreskriftersom meddelats med stöd av 23 kap. 15 § 1, eller inte har följt en begäran, ett föreläggande eller ett beslut som meddelats av Finansinspektionen enligt 23 kap. 2 § tredje stycket, 3 § första stycket, 3 a eller 3 b § eller har motsatt sig en undersökning enligt 23 kap. 4 §.

8.12 Förslaget till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (2010:2043)

1 kap.

12 § I denna lag betyder

1. behörig myndighet: en utländsk myndighet som har behörighet att utöva tillsyn över en utländsk försäkringsgivare eller över ett försäkringsföretag,

2. blandat finansiellt holdingföretag: ett sådant företag som avses i 1 kap. 3 § 4 lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat,

3. EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

4. EES-försäkringsgivare: en utländsk försäkringsgivare vars hemland hör till EES och som omfattas av Solvens II-direktivet,

5. externt kreditvärderingsinstitut: ett kreditvärderingsinstitut som har fått tillstånd eller blivit certifierat enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1060/2009 av den 16 september 2009 om kreditvärderingsinstitut eller en centralbank som utfärdarkreditvärderingar som inte omfattas av den förordningen,

6. försäkringsholdingföretag: ett moderföretag som inte är ett försäkringsföretag, en EES-försäkringsgivare, ett försäkringsföretag från tredjeland eller ett blandat finansiellt holdingföretag och vars huvudsakliga verksamhet är att förvärva och förvalta andelar i dotterföretag som uteslutande eller huvudsakligen är försäkringsföretag, EES-försäkringsgivare eller försäkringsgivare från tredjeland,

7. försäkringsholdingföretag med blandad verksamhet: ett moderföretag som inte är ett försäkringsföretag, en EES-försäkringsgivare, en försäkringsgivare från tredjeland, ett blandat finansiellt holdingföretag eller ett försäkringsholdingföretag och som har minst ett dotterföretag som är försäkringsföretag,

8. försäkringsgivare från tredjeland: en utländsk försäkringsgivare vars hemland inte hör till EES och som skulle omfattas av Solvens II-direktivet om dess hemland hörde till EES,

9. grupptillsynsmyndighet: den myndighet som enligt 19 kap. 6 § ansvarar för grupptillsynen,

10. Solvens II-direktivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG av den 25 november 2009 om upptagande och utövande av försäkrings- och

återförsäkringsverksamhet (Solvens II), i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/2864,

11. specialföretag: ett aktiebolag eller en ekonomisk förening som, utan att vara ett försäkringsföretag elleren utländsk försäkringsgivare, övertar försäkringsrisker från ett försäkringsföretag eller en EES-försäkringsgivare och som till fullo finansierarsin exponering för riskerna genom inkomster från emissioner av skuldebrev eller någon annan liknande form av finansiering, för vilken rätten till återbetalning är underordnad företagens skyldigheter enligt avtal om riskövertagande,

12. tillsynskollegium: en permanent men flexibel struktur för samarbete, samordning och beslutsfattande mellan Finansinspektionen och en eller flera behöriga myndigheter eller mellan flera behöriga myndigheter vid tillsynen över en grupp enligt 19 kap., och

13. tjänstepensionsföretag: ett företag som har tillstånd att driva tjänstepensionsverksamhet enligt lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag.

16 kap.

1 § Ett försäkringsföretag ska offentliggöraen solvens- och verksamhetsrapport en gång per år. Rapporten ska uppdateras i de fall som anges i 4 och 6 §§. Rapporten ska samtidigt lämnas till Finansinspektionen.

8 c § Den information som avses i 8 a och 8 b §§ ska hållas tillgänglig utan kostnad på livförsäkringsföretagets webbplats. Om försäkringsföretaget inte har en egen webbplats får informationen hållas tillgänglig på en annan webbplats som enkelt kan nås.

Informationen ska uppdateras varje år. Försäkringsföretaget får dock avstå från att göra en uppdatering om det inte har skett någon väsentlig förändring.

Informationen ska även lämnas till Finansinspektionen. Försäkringsföretaget får lämna informationen i den solvens- och verksamhetsrapport som avses i 2 §.

9 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1. solvens- och verksamhetsrapporten som ska lämnas till Finansinspektionen enligt 1 §,

2. vilka uppgifter en ansökan om undantag från kravet på offentliggörande enligt 3 § ska innehålla,

3. innehållet i informations- och rapporteringssystem och styrdokument enligt 8 §, och

4. information som ska lämnastill Finansinspektionen enligt 8 c §tredje stycket.

19 kap.

54 § Ett sådant försäkringsföretag som avses i 2 § andra stycket 1 eller 2 eller ett sådant försäkringsholdingföretag ellerblandat finansiellt holdingföretag som avses i 2 § andra stycket 3 ska offentliggöra en solvens- och verksamhetsrapport på gruppnivå. Rapporten skaoffentliggöras minst en gång perår ochsamtidigt lämnas till Finansinspektionen.

Bestämmelserna i 16 kap. 2–8 §§ om offentliggörande ska gälla i tillämpliga delar.

104 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1. hur den gruppbaserade kapitalbasen och det gruppbaserade kapitalkravet ska beräknas enligt 16–22 §§,

2. hur den gruppbaserade kapitalbasen och det gruppbaserade kapitalkravet ska beräknas när kraven är likvärdiga enligt 30 §,

3. innehållet i samt omfattningen och fullgörandet av rapporteringen enligt 33 §,

4. innehållet i en åtgärdsplan och en finansiell saneringsplan enligt 35 § andra stycket,

5. vilka upplysningar ett företag ska lämna till Finansinspektionen enligt 37 och 49 §§,

6. företagstyrningssystem inom en grupp enligt 42 §, 130 7. innehållet i en egen risk- och solvensbedömning inom en grupp enligt 43 §,

8. hur uppgifter enligt 45 a § första stycket och 46 § ska lämnas,

9. solvens- och verksamhetsrapporten som ska lämnas till Finansinspektionen

enligt 54 §, och

10. hurden gruppbaserade kapitalbasen och det gruppbaserade kapitalkravet ska beräknas enligt 71 § tredje stycket.

8.13 Förslaget till lag om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder

8 kap.

27d § Principerna för aktieägarengagemang enligt 27 a §, den årliga redogörelsen enligt 27 b § och uppgifter enligt 27 c § ska hållas tillgängliga utan kostnad på AIF-förvaltarens webbplats. Informationen ska även lämnas till Finansinspektionen.

15 kap.

2 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1. vilka åtgärder en AIF-förvaltare ska vidta för att uppfylla de krav som följer av 3 kap. 2 § tredje stycket,

2. vilka åtgärder en AIF-förvaltare ska vidta om förvaltaren tar emot medel med redovisningsskyldighet enligt 3 kap. 2 a §,

3. vad en AIF-förvaltare ska iaktta för att uppfylla skyldigheterna i 4 kap. 2 § första stycket 4 och 3 § andra stycket och 5 kap. 5 § tredje stycket,

4. hur en AIF-förvaltare ska lämna uppgifter enligt 4 kap. 5 c § och 6 kap. 2 c § första stycket och hur den sonderande marknadsföringen ska dokumenteras enligt 4 kap. 5 b § första stycket 3 och 6 kap. 2 b § första stycket,

5. tillhandahållande av information om de uppgifter som utförs genom sådana funktioner som avses i 5 kap. 2 § andrastycket 4, 6 § första stycket och 11 § första stycket 1,

6. på vilket språk en AIF-förvaltare ska tillhandahålla funktionerna i 5 kap. 2 § andra stycket 4, 6 § första stycket och 11 § första stycket 1,

7. hur en AIF-förvaltare ska offentliggöra avsikten att upphöra med marknadsföring enligt 5 kap. 7 a § första stycket 2,

8. hur medel för distanskommunikation får användas när en AIF-förvaltare som efter en anmälan enligt 5 kap. 7 a § har upphört med marknadsföring i Sverige av andelar eller aktier i en alternativ investeringsfond ska tillhandahålla kvarvarande andels- eller aktieägare i fonden här i landet information enligt 5 kap. 7 c § första stycket,

9. vilka poster som får räknas in i startkapitalet och kapitalbasen enligt 7 kap. 1–4 §§,

10. vilka åtgärder en AIF-förvaltare ska vidta för att uppfylla de krav som följer av 8 kap. 1 a §,

11. vilka uppgifter som ska ingå i en underrättelse enligt 8 kap. 14 § och i en ansökan om godkännande enligt 8 kap. 16 §, samt vilken information och vilka handlingar som samtidigt ska lämnas till Finansinspektionen,

12. en AIF-förvaltares ersättningssystem och vad förvaltaren ska iaktta för att uppfylla villkoren enligt 8 kap. 22 §,

13. uppgifter som ska lämnas enligt 8 kap. 24 a § första stycket, 25 § första stycket och 27 d §,

14. vilka uppgifter som ska ingå i en informationsbroschyr enligt 10 kap. 1 § och 12 kap. 7 §,

15. vilka uppgifter som ska ingå i ett faktablad enligt 10 kap. 2 § och 12 kap. 8 §,

16. tillhandahållande av informationsbroschyr och faktablad enligt 10 kap. 3 §,

17. hur volatiliteten i skillnaden mellan fondens avkastning och jämförelseindexets avkastning enligt 10 kap. 14 § ska beräknas,

18. hur informationen enligt 10 kap. 16 § ska presenteras,

19. vilka uppgifter som ska ingå i underrättelser enligt 11 kap. 4, 5 och 7 §§ samt vilken information och vilka handlingar som samtidigt ska lämnas till Finansinspektionen,

20. vad AIF-förvaltaren ska iaktta för att uppfylla bestämmelserna i 12 kap. 3 §,

21. innehåll i årsberättelser och halvårsredogörelser enligt 12 kap. 10 §,

22. kriterier för de finansiella tillgångar som medel i en specialfond får placeras i, vilka tekniker och instrument en AIF-förvaltare får använda samt villkor och gränser för sådan användning, det system för riskhantering som en AIF-förvaltare som förvaltar specialfonder ska ha och beräkning av exponeringar enligt 12 kap. 13 §,

23. på vilket sätt underrättelse ska lämnas, vilka fel och försummelser som ska rapporteras till Finansinspektionen samt förutsättningar för överföring av finansiella instrument och förvaltning enligt 12 kap. 14 §,

24. hur beräkning och redovisning av en specialfonds risknivå ska utföras enligt 12 kap. 15 §,

25. vilken information som ska lämnas till andelsägare, hur den ska utformas, på vilket sätt den ska tillhandahållas och vad som ska bifogas informationen enligt 12 kap. 16 §,

26. vad som vid förvaltning av specialfonder ska iakttas för att uppfylla skyldigheterna i 12 kap. 19 §,

27. vilka upplysningar AIF-förvaltare ska lämna till Finansinspektionen enligt 13 kap. 6 §,

28. avgifter enligt 13 kap. 15 §, samt 29. på vilket språk handlingar som avses i denna lag ska upprättas.

8.14 Förslaget till lag om ändring i lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag

1 kap.

1 § I denna lag finns bestämmelser som kompletterar

– Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (tillsynsförordningen), och

– Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2033 av den 27november 2019 om tillsynskrav för värdepappersföretag och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 575/2013, (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 806/2014 (värdepappersbolagsförordningen).

Bestämmelserna i denna lag genomför delvis – Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om

behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiven 2006/48/EG och 2006/49/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/2864 (kapitaltäckningsdirektivet), och

– Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2034 av den 27 november 2019 om tillsyn av värdepappersföretag och om ändring av direktiven 2002/87/EG, 2009/65/EG, 2011/61/EU, 2013/36/EU, 2014/59/EU och 2014/65/EU, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/2864 (värdepappersbolagsdirektivet).

Bestämmelser som kompletterar tillsynsförordningen och genomför kapitaltäckningsdirektivet finns i 2, 3, 4, 5 och 7 kap.

Bestämmelser som kompletterar värdepappersbolagsförordningen och genomför värdepappersbolagsdirektivet finns i 2 a, 3 a, 4 a, 5 a och 7 a kap.

I övrigakapitel finns bestämmelser som kompletterar såväl tillsynsförordningen som värdepappersbolagsförordningen och som genomför såväl kapitaltäckningsdirektivet som värdepappersbolagsdirektivet.

6 kap.

2 § Moderföretag ska i fråga om den konsoliderade situationen offentliggöra information som rör rättslig struktur, styrning och organisationsstruktur.

Moderföretag som avses i artiklarna 7 och 8 i värdepappersbolagsförordningen ska offentliggöra sådan information om en värdepappersföretagskoncern.

Moderföretag ska även lämna informationen till Finansinspektionen.

10 kap.

2 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1. vilka krav som ska ställas på den som ska ingå i ledningen i

a) ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag enligt 3 kap. 5 §, eller

b) ett värdepappersinriktat holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag enligt 3 a kap. 2 §,

2. vid vilken tidpunkt, på vilken plats och med vilka intervall

a) kreditinstitut ska offentliggöra sådan information som anges i artiklarna 431–455 i tillsynsförordningen, och

b) värdepappersbolag ska offentliggöra sådan information som anges i artikel 46 i värdepappersbolagsförordningen,

3. information som moderföretag ska offentliggöra och lämna till Finansinspektionen enligt 6 kap. 2 §,

4. när kapitalbaskraven i tillsynsförordningen eller Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2402 av den 12 december 2017 om ett allmänt ramverk för värdepapperisering och om inrättande av ett särskilt ramverk för enkel, transparent och standardiserad värdepapperisering samt om ändring av direktiven 2009/65/EG, 2009/138/EG och 2011/61/EU och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och (EU) nr 648/2012 inte ska anses täcka en risk och hur nivån på ett särskilt kapitalbaskrav enligt 2 kap. för att täcka en sådan risk ska fastställas,

5. de omständigheter som ska beaktas, dels vid prövningen enligt 2 kap. 2 § av om ett kreditinstitut eller ett värdepappersbolag skauppfylla ett särskilt likviditetskrav, dels vid fastställandet av en lämplig nivå för ett sådant särskilt likviditetskrav i samband med en översyn och utvärdering av företaget, och

6. hur uppgifter enligt 6 kap. 10 a § första stycket och 11 § ska lämnas.

8.15 Förslaget till lag om ändring i lagen (2015:812) om rapportering av betalningar till myndigheter

9 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om lämnandet av rapporten.

8.16 Förslaget till lag om ändring i lagen (2015:1016) om resolution

4 kap.

28§ Ett företag ska årligen offentliggöra hurkravet på kapitalbas och kvalificerade skulder uppfylls. Informationen ska samtidigt lämnas till Finansinspektionen.

Första stycket gäller inte under en frist enligt 26 §.

29 kap.

1 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1. avgifter enligt 1 kap. 3 § andra stycket, 2. hur det särskilda förfogandebeloppet enligt 4 kap. 29 § ska beräknas,

3. hur stor andel av globalt systemviktiga resolutionsenheter, europeiskt systemviktigaresolutionsenheter ellernationellt systemviktiga resolutionsenheter som får omfattas av kravet enligt 4 kap. 15 §,

4. offentliggörande och lämnande av information enligt 4 kap. 28 §,

5. vilken information om nedskrivningsbara skulder ett företag ska lämna till Riksgäldskontoret och när den ska lämnas,

6. undantag från skyldigheten i 5 kap. 2 § om att ta in vissa villkor i avtalen för sina skulder enligt

– 5 kap. 3 §, och – 5 kap. 3 a § när det gäller vilka kategorier av skulder som kan undantas,

7. vilka företag som ska upprätta register som avses i 5 kap. 5 §, vad registren ska innehålla och när företagen ska ge in register för olika typer av avtal,

8. hur beloppet enligt 13 kap. 5 § andra stycket ska fastställas och betalas ut, 9. vad en omstruktureringsplan enligt 21 kap. 5 § ska innehålla,

10. hur storleken på de skulder som är hänförliga till derivat enligt 21 kap. 17 § ska beräknas,

11. metoden för riskjustering av resolutionsavgift enligt 27 kap. 13 § tredje stycket,

12. vilka uppgifter en avgiftsskyldig ska lämna till Riksgäldskontoret enligt 27kap. 20 §,

Riksgäldskontoret för dess verksamhet enligt denna lag, och

14. att vissa uppgifter som enligt 27 kap. 20 § och 28 kap. 1 § ska lämnas till Riksgäldskontoret också eller i stället ska lämnas till Finansinspektionen.

8.17 Förslaget till lag om ändring i lagen (2019:284) om röstningsrådgivare

4 § En röstningsrådgivare ska ange den uppförandekod som rådgivaren tillämpar och redovisa hur den följs.

Om röstningsrådgivaren inte tillämpar någon uppförandekod, eller inte följer en eller flera delar av en sådan kod, ska röstningsrådgivaren tydligt ange skälen för det. Om en eller flera delar av koden inte har följts och alternativa åtgärder har vidtagits, ska även åtgärderna anges.

Uppförandekoden och de andra uppgifter som avses i första och andra styckena ska hållas tillgängliga utan kostnad på röstningsrådgivarens webbplats. Uppgifterna ska uppdateras varje år. Uppgifterna ska även lämnas till Finansinspektionen.

5 § En röstningsrådgivare ska varje år i en redogörelse beskriva hur rådgivaren tar fram undersökningar, råd och röstningsrekommendationer.

Redogörelsen skahållas tillgänglig utan kostnad på röstningsrådgivarens webbplats under minst tre år.

Redogörelsen ska även lämnas till Finansinspektionen.

11§ Regeringen ellerden myndighet som regeringen bestämmer får meddelaföreskrifter om

1. de uppgifter som ska lämnas till Finansinspektionen enligt 4 § tredje stycket,

och

2. den årliga redogörelsen som ska lämnas till Finansinspektionen enligt 5 § andra stycket.

Regeringen får också meddela föreskrifter om avgifter enligt 10 §.

Paragrafen innehåller bemyndiganden. Övervägandena finns i avsnitt 5.1.2. Första stycket ändras redaktionellt genom att en punktlista införs. Innehållet i nuvarande bemyndigande placeras i punkt 2. Punkt 1, som är ny, innebär att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om information som en röstningsrådgivare ska lämna till Finansinspektionen, i syfte att informationen ska tillgängliggöras i Esap (jfr artikel 14c.1 och 14c.2 i direktivet om aktieägares rättigheter).

8.18 Förslaget till lag om ändring i lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag

1 kap.

5 § I denna lag betyder

1. behörig myndighet: en utländsk myndighet som har behörighet att utföra uppgifter enligt nationella bestämmelser som genomför Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2341 av den 14 december 2016 om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut, i den ursprungliga lydelsen,

2. blandat finansiellt holdingföretag: ett sådant företag som avses i 1 kap. 3 § 4 lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat,

3. EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

4. Solvens II-direktivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG av den 25 november 2009 om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II), i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/2864,

5. EES-försäkringsgivare: en utländsk försäkringsgivare vars hemland hör till EES och som omfattas av Solvens II-direktivet,

6. försäkringsföretag: ett företag som har tillstånd att driva försäkringsrörelse enligt försäkringsrörelselagen (2010:2043),

7. försäkringsgivare från tredjeland: en utländsk försäkringsgivare vars hemland inte hör till EES och som skulle omfattas av Solvens II-direktivet om dess hemland hördetill EES,

8. försäkringsholdingföretag: ett moderföretag

a) som inte är ett försäkringsföretag, en EES-försäkringsgivare, ett försäkringsföretag från tredjeland eller ett blandat finansiellt holdingföretag, och

b) vars huvudsakliga verksamhet är att förvärva och förvalta andelar i dotterföretag som uteslutande eller huvudsakligen är försäkringsföretag, EESförsäkringsgivare eller försäkringsgivare från tredjeland,

9. försäkringsholdingföretag med blandad verksamhet: ett moderföretag som inte är ett försäkringsföretag, en EES-försäkringsgivare, en försäkringsgivare från tredjeland, ett blandat finansiellt holdingföretag eller ett försäkringsholdingföretag och som har minst ett dotterföretag som är försäkringsföretag,

10. MTF-plattform, OTF-plattform och reglerad marknad: detsamma som i 1 kap. 4 b § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, och

11. uppdragsgivande företag: den som i egenskap av arbetsgivare betalar försäkringspremier till tjänstepensionsföretaget.

9 kap.

6 § Ett tjänstepensionsföretag ska regelbundet offentliggöra information om styrdokumentet för ersättningar. Tjänstepensionsföretaget ska samtidigt lämna informationen till Finansinspektionen.

27 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1. de krav som ska gälla för dem som är verksamma i ett tjänstepensionsföretag enligt 3, 12 och 13 §§,

2. innehållet i styrdokumenten enligt 4 §, 3. innehållet i det försäkringstekniska beräkningsunderlaget enligt 5 §,

4. informationen om styrdokumentet för ersättningar som ska lämnas till Finansinspektionen enligt 6 §,

5. redogörelsen enligt 7 §, 6. uppgifterna för funktionen för riskhantering enligt 10 §, 7. uppgifterna för funktionen för regelefterlevnad enligt 11 §, 8. uppgifterna för funktionen för internrevision enligt 12 §, 9. uppgifterna för aktuariefunktionen enligt 13 §,

10. innehållet i systemet för riskhantering enligt 15 § samt omfattningen av riskerna i detta system,

11. kraven på de regelbundna utvärderingar som ska göras enligt 16 §, 12. hur en bedömning av externa värderingar enligt 17 § ska genomföras,

13. vad som ska ingå i risk- och solvensbedömningen enligt 20 § och rapporteringen av resultatet av denna enligt 22 §, och

14. vad ett tjänstepensionsföretag ska beakta när ett uppdragsavtal ingås enligt 23 § och innehållet i ett sådant avtal.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om hur information om styrdokumentet för ersättningar ska offentliggöras enligt 6 §.

138 (jfr artikel 63a.1 och 63a.2 i andra tjänstepensionsdirektivet).

13 kap.

3 § Den information som avses i 1 och 2 §§ ska hållas tillgänglig utan kostnad på tjänstepensionsföretagets webbplats. Om tjänstepensionsföretaget inte har en egen webbplats får informationen hållas tillgänglig på en annan webbplats som enkelt kan nås.

Informationen ska uppdateras varje år. Tjänstepensionsföretaget får dock avstå från att göra en uppdatering om det inte har skett någon väsentlig förändring.

Informationen ska även lämnas till Finansinspektionen.

4 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om den information som ska lämnas till Finansinspektionen enligt 3 § tredje stycket.

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2023/2859

av den 13 december 2023

om inrättande av en europeisk gemensam åtkomstpunkt som ger centraliserad tillgång till allmänt tillgänglig information som är relevant för finansiella tjänster, kapitalmarknader och hållbarhet

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 114,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (2), och

av följande skäl:

(1) Enkel och strukturerad tillgång till data är viktig för att beslutsfattare, professionella och icke-professionella

investerare, icke-statliga organisationer, organisationer i det civila samhället, sociala organisationer och miljöorgani­

sationer samt andra aktörer inom ekonomin och samhället ska kunna fatta sunda, välgrundade och miljömässigt och

socialt ansvarsfulla investeringsbeslut som bidrar till att marknaden fungerar effektivt. Att ombesörja tillförlitliga och

systematiserade informationskällor är också av särskild betydelse för forskare och akademiker som ägnar sig åt

empirisk eller teoretisk forskning om finansmarknaderna. Det är också nödvändigt att säkerställa enklare tillgång till

offentlig information, inbegripet till information som tillhandahålls på frivillig basis, för att öka de små och

medelstora företagens möjligheter till tillväxt, synlighet och innovation. Att införa gemensamma

unionsdataområden i viktiga sektorer, inbegripet finanssektorn, tjänar syftet att ge enkel tillgång till

informationskällor inom dessa sektorer.

(2) I sitt meddelande av den 24 september 2020 med titeln En kapitalmarknadsunion för människor och företag – en ny

handlingsplan (handlingsplanen för kapitalmarknadsunionen) föreslog kommissionen att en europeisk gemensam

åtkomstpunkt (Esap) ska inrättas för att allmänheten ska få bättre tillgång till finansiell och icke-finansiell

information om enheter. I kommissionens meddelande av den 24 september 2020 med titeln En strategi för

digitalisering av finanssektorn i unionen (strategin för digitalisering av finanssektorn) beskrevs i allmänna ordalag hur

unionen kan främja den digitala omställningen inom finanssektorn under de kommande åren och framför allt hur

datadriven innovation på finansområdet kan främjas. I sitt meddelande av den 6 juli 2021 med titeln Strategi för att

finansiera omställningen till en hållbar ekonomi gav kommissionen därefter hållbar finansiering en central plats i

finanssystemet som ett viktigt medel för att få till stånd den gröna omställningen av unionens ekonomi som en del i

den europeiska gröna given, som fastställdes i kommissionens meddelande av den 11 december 2019.

(3) För att den gröna omställningen av unionens ekonomi ska lyckas genom hållbar finansiering är det viktigt att

investerare lätt kan få tag på information om företags hållbarhet så att de kan fatta mer välgrundade

investeringsbeslut. Därför måste allmänheten få bättre tillgång till finansiell och icke-finansiell information om

enheter, såsom företag, affärsverksamheter och finansinstitut. Ett effektivt sätt att åstadkomma detta på unionsnivå

är att inrätta en centraliserad plattform (Esap), där allmänheten har elektronisk tillgång till all relevant information.

(1) EUT C 290, 29.7.2022, s. 58. (2) Europaparlamentets ståndpunkt av den 9 november 2023 (ännu inte offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 27 november 2023.

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2023/2859/oj 1/22

Bilaga 1

SV EUT L, 20.12.2023

(4) Esap bör ge allmänheten enkel, centraliserad tillgång till information om enheter och deras produkter som offentliggörs och som är relevant för finansiella tjänster, kapitalmarknader, hållbarhet och mångfald, men bör undanta marknadsföringsinformation. Sådan tillgång behövs för att möta den ökande efterfrågan på investeringsbara och diversifierade finansiella produkter som är hänförligatill området miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning och för att kanalisera kapital till dessa produkter. Esap är avsedd att vara en framåtblickande plattform som bör göra det möjligt att inkludera offentlig information som är relevant för finansiella tjänster, kapitalmarknader,hållbarhet ochmångfald som härrör från framtidaunionslagstiftningsakter,såsomett Europapar­ lamentets och rådets direktiv om tillbörligaktsamhet för företag i frågaom hållbarhet och om ändring av direktiv (EU) 2019/1937.

(5) Investerare, marknadsaktörer, rådgivare, den akademiska världen och allmänheten kan ha intresse av att få annan information som är relevantför finansiella tjänster, kapitalmarknader, hållbarhet ochmångfald änden somenheten är skyldig att offentliggöra enligt unionsrätten, när enheten gör den informationen allmänt tillgänglig. Särskilt små och medelstora företag kan vilja göramerav sin information allmänt tillgänglig för attbli mersynligaför potentiella investerare och därmed öka och diversifiera finansieringsmöjligheterna. Marknadsaktörer kan även vilja tillhandahålla mer information än vad som krävs enligt unionsrätten. Esap bör därför ge tillgång till information som är relevant för finansiella tjänster, kapitalmarknader, hållbarhet och mångfald som offentliggörs på frivillig basis av en enhet som omfattas av en medlemsstats rätt, när en sådan enhet väljer att göra denna information tillgänglig i Esap. Sådan information kan lämnas på frivilligbasis så snart det säkerställts att Esap är driftsäker och ändamålsenlig, vilket under alla omständigheter skulle vara efter det att kommissionen lämnat en rapport till Europaparlamentet och rådet om genomförandet av Esap samt dess funktion och ändamålsenlighet. Information som lämnas påfrivilligbasis bör tydligtidentifieras som sådan.

(6) Det bör eftersträvas att information som lämnas på frivillig basis har ett enhetligt format och att den till innehåll, värde, nytta och tillförlitlighet är jämförbar med den information som lämnas in på obligatorisk basis. För att säkerställa att den information som görs tillgänglig i Esap på frivillig basis blir mer jämförbar och användbar bör Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska bankmyndigheten) (EBA), inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010(3), Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska försäkrings- ochtjänstepen­ sionsmyndigheten) (Eiopa), inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1094/2010(4), och Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten) (Esma), inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010(5) (nedan gemensamt kallade de europeiska tillsynsmyndigheterna eller ESA-myndigheterna), genom den gemensamma kommittén, utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande som specificerar de metadata som ska åtfölja informationen och,i tillämpliga fall, de format eller mallarsom skaanvändas för att upprätta sådan information. Den gemensamma kommittén bör även beakta eventuella befintliga standarder i motsvarande sektorsspecifika unionslagstiftningsakter och särskilt standarder som ärsärskilt utformade för små och medelstoraföretag.

(7) Esap bör inte skapa några nya krav på upplysningslämnande när det gäller innehåll, utan bör i stället bygga på befintliga krav som fastställs i de unionslagstiftningsakter som förtecknas i bilagan till denna förordning. Det är viktigt att undvika dubbel rapportering för att förhindra att enheter, särskilt små och medelstora företag, åläggs ytterligare administrativa och finansiella bördor.

() Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och omupphävande av kommissionens beslut 2009/78/EG (EUTL331, 15.12.2010, s.12). () Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1094/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionensbeslut 2009/79/EG (EUTL331, 15.12.2010, s.48). (5) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska värdepappers- ochmarknadsmyndigheten),om ändring av beslut nr 716/2009/EG och omupphävande av kommissionensbeslut 2009/77/EG (EUTL331, 15.12.2010, s.84).

2/22 ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2023/2859/oj

Bilaga 1

EUT L, 20.12.2023 SV

(8) Historisk information bör också kunna ingå i Esap för att göra information mer tillgänglig och jämförbar. Historisk information bör omfatta information som offentliggjorts tidigast fem år innan den skulle lämnas till Esap. För att säkerställa konsekventa och fullständiga uppsättningar historisk information bör möjligheten att göra historisk information tillgänglig i Esap förbehållas de insamlingsorgan som är unionsorgan eller -byråer.

(9) Esap bör inrättas med en ambitiös tidsram, samtidigt som mellanliggande steg tas för att säkerställa dess driftsäkerhet och ändamålsenlighet. I synnerhet bör tillräcklig tid avsättas för det tekniska genomförandet av Esap och för insamlingen av information i medlemsstaterna. Utvecklingen av Esap bör ha en inledande fas på tolv månader för att ge medlemsstaterna och Esma tillräcklig tid för att inrätta it-infrastrukturen och testa den på grundval av insamling av ett begränsat antal informationsflöden. Därefter bör utvecklingen av Esap med tiden gradvis omfatta ytterligare ett antal informationsflöden och funktioner i en takt som möjliggör en sund och ändamålsenlig utveckling av Esap. Esaps funktionssätt bör regelbundet utvärderas under genomförandet och driften för att möjliggöra anpassningar för att tillgodose användarnas behov och säkerställa Esaps tekniska effektivitet.

(10) Information som ska göras allmänt tillgänglig i Esap bör samlas in av insamlingsorgan som utsetts för att samla in den information som enheterna är skyldiga att offentliggöra, eller av insamlingsorgan som utsetts för insamling av information som lämnas in av enheter på frivillig basis. För att säkerställa att Esap fungerar fullt ut och kostnadseffektivt bör insamlingsorganen göra informationen tillgänglig för Esap på ett automatiserat sätt genom ett applikationsprogrammeringsgränssnitt (eller API). Insamlingsorganen bör i möjligaste mån utnyttja befintliga förfaranden och infrastruktur för insamling av information på unionsnivå och nationell nivå, för överföring av informationen till Esap utan onödigt dröjsmål. Det bör inte finnas någon skyldighet att göra informationen tillgänglig i Esap innan den offentliggörs enligt tillämpliga sektorsspecifika unionslagstiftningsakter. För att göra informationen tillgänglig i Esap bör insamlingsorganen lagra den information som lämnats av enheterna eller tagits fram av insamlingsorganen själva, såvida inte lämpliga alternativa lagringsmekanismer redan föreskrivs i unionsrätten. Insamlingsorganen bör inte vara skyldiga att bygga upp nya lagringsmekanismer om befintliga mekanismer på unionsnivå eller nationell nivå kan användas för lagring av information. Medlemsstaterna bör utse minst ett insamlingsorgan för insamling av information som lämnas in av enheter på frivillig basis, vilka kan vara samma organ som dem som samlar in information som lämnas av enheterna på obligatorisk basis.

(11) För att fungera kostnadseffektivt bör insamlingsorganen kunna delegera sina uppgifter till en tredje part. En sådan delegering bör omfattas av lämpliga skyddsåtgärder och bör inte utövas i sådan utsträckning att insamlingsorganet bara blir en ”brevlådeenhet”. Det bör inte vara möjligt att delegera uppgiften att fatta ett skönsmässigt beslut om att avvisa eller avlägsna information som är uppenbart olämplig, kränkande eller som inte omfattas av denna förordnings tillämpningsområde. Detta hindrar emellertid inte en person till vilken befogenheter har delegerats från att avvisa eller avlägsna sådan information i enlighet med ett sådant skönsmässigt beslut som fattats av insamlingsorganet.

(12) För att den information som gjorts allmänt tillgänglig i Esap ska kunna användas digitalt bör enheterna göra den tillgänglig i ett format som data kan extraheras från eller, då detta krävs enligt unionsrätten, i ett maskinläsbart format. Format som data kan extraheras från kräver inte nödvändigtvis att informationen är strukturerad på ett sådant sätt att den är maskinläsbar; maskinläsbara format är filformat som är strukturerade på ett sådant sätt att programvaruapplikationer enkelt kan identifiera, känna igen och extrahera specifika data, inklusive enskilda faktauppgifter, och dessa datas interna struktur. Båda formaten bör vara öppna så att de kan användas i så stor utsträckning som möjligt. Ett öppet format bör förstås som ett format som är plattformsoberoende och som görs tillgängligt för allmänheten utan några restriktioner som hindrar vidareutnyttjande av den information som ingår i dem. ESA-myndigheterna bör genom den gemensamma kommittén utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande som lämnas in till kommissionen med angivande av beskaffenheten hos maskinläsbara format och format som data kan extraheras från och med redovisning av eventuella nya tekniska tendenser eller standarder. För att säkerställa att enheterna lämnar in informationen i rätt format och för att åtgärda potentiella tekniska problem som enheter kan stöta på bör insamlingsorganen utföra automatiska kontroller i enlighet med denna förordning och vid behov bistå de enheter som lämnar in information.

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2023/2859/oj 3/22

Bilaga 1

SV EUT L, 20.12.2023

(13) Enheter som lämnar in information och metadata till insamlingsorganen bör vara fortsatt ansvariga för att den informationen är korrekt och fullständig på det språk som den lämnas in på och tillförlitligheten hos den informationen ochdessa metadata. Enligt principerna om dataminimeringoch dataskydd bör enheternasäkerställa att personuppgifter inte ingår i den information som lämnas in, förutom i de fall då sådana uppgifter utgör en nödvändig del av informationen om enheternas ekonomiska verksamhet, inbegripet när namnet på en enhet sammanfaller med namnet på ägaren. Om den information som lämnas in innehåller personuppgifter bör enheterna säkerställa att något av de villkor för laglig behandling av personuppgifter som fastställs i Europapar­ lamentetsochrådet förordning (EU)2016/679 (6)är uppfyllt innande lämnasut.

(14) Esma har som mål att skydda allmänintresset genom att bidra till det finansiella systemets stabilitet och ändamålsenlighet till gagn för unionensekonomi, invånare och företag. Esma bidrar i detta sammanhangsärskilt till att säkerställa finansmarknadernas integritet, transparens, effektivitet och korrektafunktion. En av Esmas uppgifter är att förbättra investerarskyddet.Esmabör i enlighet med detta ges uppgiftenatt upprätta och sköta Esap.

(15) Föratt enheteroch allmänhetenskaveta vilka insamlingsorgan som tillhandahållerinformationentill Esapbör Esma på sin webbplats offentliggöra en förteckning över insamlingsorganenochhålla denna förteckning uppdaterad. Om detär nödvändigt attgöra ändringar av förteckningen börändringarnagöras så snart som möjligt.

(16) Esap kan utsättas för risker för obehörigt tillträde till konfidentiella uppgifter, integritetsrisker och risker avseende Esaps tillgänglighet och tillgången till den information som behandlasi Esap. Dessa risker inbegriper olyckor,fel, avsiktliga attacker och naturfenomen, och måste erkännas som operativa risker.Esma och insamlingsorganen bör tillämpa lämpliga och proportionella strategier, inbegripet regelbundna översyner, för att säkerställa att Esap skyddarden informationsom behandlasochfungerar enligt högsta lämpligastandard.

(17) Förattgöra det enklare för användarna attsöka efter,hitta,hämtaochanvändadata bör Esma säkerställa attdetfinns ett antal funktioner i Esap, inbegripet en sökfunktion, en maskinöversättningstjänst och möjligheten att extrahera information samt elektronisk tillgänglighetsanpassning som utformats för personer med synnedsättning och personer med funktionsnedsättning och särskilda behov i fråga om tillgänglighet. Sökfunktionen bör erbjudas på alla unionens officiella språk, och bygga på åtminstone de metadata som tillhandahålls enligt de unionslagstift­ ningsakter som förtecknas i bilagan till denna förordning. Esaps användargränssnitt och sökfunktionbör utformas på ett sättsom är såanvändarvänligtsom möjligt, med enhöggrad av jämförbarhet av data, ochsom möjliggör ett brett spektrum av potentiella användare, såsom professionella och icke-professionella investerare, akademiska institutioner ochorganisationer i det civila samhället.

(18) Användning och vidareutnyttjande av den information som är allmänt tillgänglig i Esap kan göra att den inre marknaden fungerar bättre och uppmuntra till att nya tjänster tas fram där denna information kombineras och används. Där så är motiverat av ett allmänintresse måste därför användning och vidareutnyttjande av den information som är tillgänglig i Esapvara tillåtetäven för andra ändamål än för demsom informationentogs fram. Sådan användning och sådant vidareutnyttjande av information bör dock omfattas av objektiva och ickediskriminerande villkor. Villkor som motsvarar dem som finns i öppna standardiserade licenser i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1024 (7), som tillåter att data och innehåll kan nås, användas, ändras och delas fritt av vem som helst för valfritt ändamål, bör dessutom tillämpas när så är lämpligt. Utan att det påverkar tillämpningen av unionsrätt om upphovsrätt och andra närstående rättigheter bör enheter som lämnar in sin information till ett insamlingsorgan för att den ska göras tillgänglig i Esap inte begränsa användningen och vidareutnyttjandet av denna information för regleringsändamål och icke-kommersiella ändamål på grundval av en sui generis-rätt. Utan att detpåverkar tillämpningen av de principer om utomobligatoriskt ansvar som fastställs i artikel 340 i fördraget om Europeiskaunionens funktionssätt (EUF-fördraget)bör varken Esma eller insamlingsorganen bära något ansvar för tillgången till, användningen av eller vidareutnyttjandet av information som finnstillgängligi Esap.

(6) Europaparlamentets och rådets förordning(EU) 2016/679 av den 27april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning)(EUT L 119, 4.5.2016, s.1). () Europaparlamentetsoch rådets direktiv (EU) 2019/1024av den 20juni 2019 om öppnadata och vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn (EUTL172, 26.6.2019, s.56).

4/22 ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2023/2859/oj

Bilaga 1

EUT L, 20.12.2023 SV

(19) Den information som är tillgänglig för Esap bör göras tillgänglig för allmänheten inom lämplig tid. Därför bör den information som insamlingsorganen lämnar till Esap göras tillgänglig i Esap utan onödigt dröjsmål, och under alla omständigheter så snart som möjligt. För att informationens kvalitet ska vara jämn bör insamlingsorganen utföra automatiska kontroller och avvisa inlämnad information som inte uppfyller de nödvändiga kraven. De automatiska kontrollerna bör inte avse informationens innehåll. Utöver automatiska kontroller bör insamlingsorganen avvisa eller avlägsna information om de, till exempel efter att ha mottagit information från en berörd part, konstaterar att den inte omfattas av denna förordnings tillämpningsområde, eller att den har innehåll som är uppenbart olämpligt eller kränkande. Insamlingsorganen är inte skyldiga att manuellt eller automatiskt kontrollera huruvida information omfattas av denna förordnings tillämpningsområde eller om den är uppenbart olämplig eller kränkande. Enheterna bör vara fortsatt ansvariga för innehållet. Andra uppgifter som insamlingsorganen kan ha enligt andra bestämmelser i unionsrätten eller nationell rätt påverkas inte av denna förordning.

(20) Esap bör ge användare kostnadsfri tillgång till information på ett icke-diskriminerande sätt, och göra det möjligt för användare att söka, ta del av och ladda ned information från Esap. För att skydda Esma från en alltför stor finansiell börda med avseende på kostnader till följd av att behoven hos eventuella storanvändare tillgodoses bör dock Esma ha rätt att generera intäkter. Som ett undantag från den allmänna principen om att tillgången till informationen bör vara kostnadsfri bör Esma därför ha rätt att ta ut avgifter för specifika tjänster, däribland tjänster med höga underhålls- eller supportkostnader på grund av sökningar efter eller nedladdningar av väldigt stora informationsvolymer eller på grund av mycket frekvent användning av information som görs tillgänglig i Esap, särskilt om användningen av denna information avser kommersiella ändamål. Eventuella avgifter som tas ut bör dock inte överstiga de kostnader som Esma ådrar sig för att tillhandahålla dessa specifika tjänster. Eventuella avgifter som tas ut bör användas till Esaps övergripande funktion. Vissa användare, inbegripet den akademiska världen och organisationer i det civila samhället, bör inte åläggas avgifter. Beräkningen av avgifterna bör vara transparent och bygga på tydliga principer.

(21) För att främja datadriven innovation på finansområdet, bidra till att integrera unionens kapitalmarknader, kanalisera investeringar till hållbara verksamheter och skapa effektivitetsvinster för konsumenter och företag bör Esap förbättra tillgången till offentlig information som kan innehålla personuppgifter. Esap bör dock endast förbättra tillgången till sådana personuppgifter som ingår i information som offentliggörs till följd av en rättslig skyldighet eller, om informationen offentliggörs på frivillig basis, sådana personuppgifter som behandlas på lagliga grunder enligt förordning (EU) 2016/679. För behandling av personuppgifter som sker i samband med att information görs tillgänglig i Esap bör Esma, som personuppgiftsansvarig för Esap, och insamlingsorganen, säkerställa efterlevnad av Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) 2016/679 och (EU) 2018/1725 (8). De inlämnande enheterna bör ansvara för att identifiera förekomsten av eventuella personuppgifter i den inlämnade informationen och för behandlingen av sådana personuppgifter på grundval av en av de lagliga grunder för behandling som anges i förordning (EU) 2016/679. Information som åtföljs av metadata som visar att den innehåller personuppgifter bör inte sparas av insamlingsorganen eller Esap längre än nödvändigt och under inga omständigheter längre än i fem år, såvida inte annat anges i de unionslagstiftningsakter som förtecknas i bilagan till denna förordning.

(22) Europeiska datatillsynsmannen har hörts i enlighet med artikel 42.1 i förordning (EU) 2018/1725 och lämnade formella synpunkter den 19 januari 2022.

(23) Europeiska centralbanken inkom med sitt yttrande den 7 juni 2022 (9).

(24) För att bygga upp och upprätthålla allmänhetens förtroende för Esap och skydda varje enhet från otillbörlig ändring av dess information bör insamlingsorganen säkerställa informationens integritet, samt trovärdigheten hos källan till den information som lämnas av enheter. Insamlingsorganen bör särskilt säkerställa att den information som lämnas av enheter och som ska göras tillgänglig och åtkomlig via Esap i lämplig grad är tillförlitlig, tillgänglig, oförvanskad

(8) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39). (9) EUT C 307, 12.8.2022, s. 3.

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2023/2859/oj 5/22

Bilaga 1

SV EUT L, 20.12.2023

och oavvislig. Oavvisliginformation innebär att enheten bör gesen rimlig försäkranom attden harlämnats in och att mottagaren har bevis på enhetens identitet. En kvalificerad elektronisk stämpel enligt definitionen i Europapar­ lamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 ( ) kan användas för att uppnå dessa mål. En specifik identifieringskod för juridiska personer bör, när sådan finns tillgänglig, vara ett obligatoriskt attribut i den inlämnade informationen.

(25) För att information i Esap ska kunna jämföras över tid bör användare även ha tillgång till tidigare information, inbegripet historisk information. Om inget annat föreskrivs i de unionslagstiftningsakter som förtecknas i bilagan till denna förordning bör Esap ge tillgång till information under en rimlig period. Esma bör därför säkerställa att personuppgifter varken sparas eller görs tillgängligai Esap längre änvadsom krävs enligt unionsrätten, och under inga omständigheter längre än fem år, såvida inte annat anges i de unionslagstiftningsakter som omfattas av tillämpningsområdetför dennaförordning.

(26) Insamlingsorganen bör informera Esma om eventuella betydande praktiska svårigheter som de identifierat med avseende på utförandet av sina uppgifter. Esma bör i nära samarbete med EBA och Eiopa övervaka hur Esap fungerar och offentliggöra en årligrapport om detta,i syfte att säkerställa att potentiella problemöppet redovisas och att lämpliga åtgärderkan vidtas vid behov. Esmas utarbetande av denårliga rapporten om hurEsap fungerar, i nära samarbete med EBA och Eiopa, kommer också attbidra till att säkerställa attbehöriga myndigheter involveras och attandra intressenter rådfrågas genom den tillfälliga expertgrupp, arbetsgrupp ellerkommitté, beroende påvad som är lämpligt, som Esmaskainrätta.

(27) Med tanke på att kommissionens rapport till Europaparlamentet och rådet om genomförandet av Esap och dess funktion och ändamålsenlighet är relevant för ett eventuellt antagande av en delegerad akt för att skjuta upp införandet i Esapav information avseende vilkendetenligt denna förordning, vid tillämpning av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/2864 (11) och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/2869 (12), ännu inte föreligger något krav på inlämningtill insamlingsorganen, ärdet viktigt att kommissionen använder de årliga rapporter om hur Esap fungerar som Esma utarbetaroch genomför lämpliga samråd med insamlingsorganen och de relevanta expertgrupperna, särskilt Europeiska värdepapperskommitténs expertgrupp. Europaparlamentet och rådetbör, om de anser det lämpligt, ges godamöjligheteratt diskuterakommissionensrapport.

(28) I syfte att vid behov skjuta upp införandet i Esap av viss information som bör göras tillgänglig i Esap, bör befogenheten att anta akteri enlighet med artikel 290 i EUF-fördragetdelegerastill kommissionen med avseende på det datumfrån och med vilket den informationenbör lämnas in för attvara tillgänglig i Esap. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomförlämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive påexpertnivå,och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning (13). För attsäkerställa likastor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhållerEuropaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigtsom medlemsstaternas experter, och derasexperter ges systematiskttillträde till möten i kommissionensexpertgruppersom arbetarmedförberedelse av delegerade akter.

(10) Europaparlamentetsochrådets förordning (EU) nr910/2014av den 23 juli 2014om elektronisk identifiering och betrodda tjänster förelektroniska transaktioner pådeninre marknaden och omupphävande av direktiv 1999/93/EG (EUTL257, 28.8.2014, s.73). (11) Europaparlamentetsochrådets direktiv (EU)2023/2864av den 13december 2023om ändring av vissa direktiv vadgäller inrättandet av den europeiska gemensamma åtkomstpunkten och denna åtkomstpunkts funktionssätt (EUT L, 2023/2864, 20.12.2023, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2023/2864/oj). (12) Europaparlamentets ochrådets förordning(EU) 2023/2869 av den 13december 2023 om ändring av vissa förordningar vad gäller inrättandet av den europeiska gemensamma åtkomstpunkten och denna åtkomstpunkts funktionssätt (EUT L, 2023/2869, 20.12.2023, ELI:http://data.europa.eu/eli/reg/2023/2869/oj). (13) EUT L 123, 12.5.2016, s.1.

6/22 ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2023/2859/oj

Bilaga 1

EUT L, 20.12.2023 SV

(29) För att säkerställa att den information som lämnas in till, eller sammanställs av, insamlingsorganen och görs tillgänglig för Esap kan behandlas på ett smidigt sätt är det nödvändigt att fastställa vissa tydliga och detaljerade krav på format och metadata för den informationen och på vilka insamlingsorgan som bör samla in den. För att säkerställa kvaliteten på den information som insamlingsorganen lämnar in till Esap är det även nödvändigt att ange beskaffenheten hos de automatiska kontroller som ska utföras i fråga om varje informationspost som enheterna lämnar in till insamlingsorganen, inbegripet beskaffenheten hos den kvalificerade elektroniska stämpel som informationen ska förses med om insamlingsorganen så kräver. För att säkerställa användningen och vidareutnyttjandet av uppgifter i Esap måste en förteckning över utsedda öppna standardiserade licenser fastställas. Även beskaffenheten hos API:t och de metadata som ska genomföras behöver fastställas för att det ska gå enkelt och snabbt att söka, hitta och hämta uppgifter. Ytterligare krav avseende en effektiv sökfunktion bör också genomföras, till exempel enhetens specifika identifieringskod för juridiska personer, klassificeringen av den typ av information som enheten har lämnat in och enhetens storlekskategori. ESA-myndigheterna bör i detta syfte genom den gemensamma kommittén utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande. Vid utarbetandet av de tekniska standarderna för genomförande bör ESA-myndigheterna, genom den gemensamma kommittén, i förväg samråda med insamlingsorganen och särskilt analysera de potentiella kostnaderna och fördelarna i samband med detta. Esma bör dessutom kunna utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande som anger art och omfattning för de särskilda tjänster som avgifter kan tas ut för, samt avgiftsstrukturen för dessa tjänster. Sådana förslag till tekniska standarder för genomförande skulle möjliggöra global och driftskompatibel tillgång till enhetens information. När det gäller tekniska standarder för genomförande avseende hållbarhetsinformation bör ESAmyndigheterna, genom den gemensamma kommittén, samarbeta med Efrag för utarbetandet av dessa förslag till standarder. Kommissionen bör ges befogenhet att anta dessa tekniska standarder för genomförande genom genomförandeakter i enlighet med artikel 291 i EUF-fördraget och artikel 15 i förordning (EU) nr 1093/2010, artikel 15 i förordning (EU) nr 1094/2010 och artikel 15 i förordning (EU) nr 1095/2010.

(30) Eftersom målet för denna förordning, nämligen att bidra till att unionens finansiella tjänster och kapitalmarknader integreras genom att allmänheten får enkel centraliserad tillgång till information om enheter och deras produkter, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av dess omfattning och verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(31) Esap är den första åtgärden i den nya handlingsplanen för kapitalmarknadsunionen och ett konkret genomförande av strategin för digitalisering. Esap är sålunda ett större projekt av gemensamt europeiskt intresse på området för digitala finanser. Därför bör så mycket finansiering som möjligt sökas från programmet för ett digitalt Europa, som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/694 (14), särskilt under de tidiga utvecklingsfaserna av Esap, i linje med de belopp som presenterades i arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar av den 25 november 2021. Dessa medel tilldelas kommissionen under den tidiga utvecklingen av Esap, i syfte att säkerställa att Esma är den slutliga ägaren av alla resulterande tillgångar. När bidraget från programmet för ett digitalt Europa har uttömts bör finansieringen av Esap följa modellen för finansiering av Esma till och med den 31 december 2027. De behöriga myndigheternas bidrag enligt den finansieringsmodellen bör inte överstiga totalt 6 968 000 EUR. De medel som medlemsstaterna anslår påverkas dock inte av ett eventuellt överskridande av de kostnadsberäkningar som presenterades i arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar av den 25 november 2021. Finansieringen av Esap efter december 2027 bör diskuteras inom ramen för det ifrågavarande budgetför farandet i samband med nästa fleråriga budgetram när det bedöms huruvida ett större bidrag från unionens budget skulle vara lämpligt.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Den gemensamma europeiska åtkomstpunkten

1. Senast den 10 juli 2027 ska Esma ha inrättat och börjat driva en europeisk gemensam åtkomstpunkt (Esap) som ska ge centraliserad elektronisk tillgång till följande information:

a) Information som offentliggörs enligt de unionslagstiftningsakter som förtecknas i bilagan eller enligt eventuella ytterligare rättsligt bindande unionsakter som föreskriver centraliserad elektronisk tillgång till information i Esap.

( ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/694 av den 29 april 2021 om inrättande av programmet för ett digitalt Europa och om upphävande av beslut (EU) 2015/2240 (EUT L 166, 11.5.2021, s. 1).

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2023/2859/oj 7/22

Bilaga 1

SV EUT L, 20.12.2023

b) Information som en enhet som omfattas av en medlemsstats rätt väljer att göra tillgänglig i Esap på frivillig basis, i

enlighet med artikel 3.1, och som det hänvisas till i de unionslagstiftningsakter som förtecknas i bilagan eller i

eventuella ytterligare rättsligt bindande unionsakter som föreskrivercentraliserad elektronisktillgångtill information i

Esap. 2. Deninformation som avsesi punkt 1ai denna artikel får inte lämnas in tillinsamlingsorgan i syfte attden skagöras tillgänglig i Esapföre tillämpningsdatumet för kravet på attlämnain den informationen enligt de unionslagstiftningsakter som förtecknas i bilagan eller enligt eventuella ytterligare rättsligt bindande unionsakter som föreskriver centraliserad elektronisktillgång tillinformation i Esap.

3. Insamlingsorgansom är unionsorgan eller unionsbyråer får göra historisk information tillgänglig för Esap från och med tillämpningsdatumet för kravet på att lämna in den informationen till Esap enligt de unionslagstiftningsakter som förtecknas i bilagan eller enligt eventuella ytterligare rättsligt bindande unionsakter som föreskriver centraliserad elektronisktillgångtill informationi Esap.

Artikel2

Definitioner

Idenna förordning gällerföljande definitioner: 1. enhet: en fysiskellerjuridisk person

a) som är ålagd attlämnain den information som avses i artikel 1.1 a till ettinsamlingsorgan, eller

b) som i enlighet med artikel 1.1 b på frivillig basis lämnar in information till ett insamlingsorgan för att denna

information skagörastillgänglig i Esap. 2. insamlingsorgan: ett unionsorgan eller en unionsbyrå eller ett organ, en myndighet eller ett register på nationell nivå

som utsetts som insamlingsorgan enligtnågon av de unionslagstiftningsakter som avses i artikel 1.1 a ellersom av en

medlemsstat utsetts som insamlingsorgan i enlighetmedartikel3.2. 3. format som datakan extraheras från:alla öppnaformat enligt definitionen i artikel 2.14i direktiv (EU)2019/1024som är

allmänt använda eller som krävs enligt lag och som data kan extraheras från maskinellt och som kan läsas av en

människa. 4. maskinläsbartformat: ettmaskinläsbartformat enligtdefinitionen i artikel 2.13i direktiv (EU)2019/1024. 5. kvalificerad elektronisk stämpel: en kvalificerad elektronisk stämpel enligt definitionen i artikel 3.27 i förordning (EU)

nr 910/2014. 6. applikationsprogrammeringsgränssnitt eller API: en uppsättning funktioner, processer, definitioner och protokoll för

kommunikationfrån maskintill maskinoch sömlöstdatautbyte. 7. metadata: strukturerad information som gör det enklare att hämta, använda eller hantera en informationsresurs,

inbegripet genom att beskriva, förklaraeller lokalisera källantillden informationen. 8. personuppgifter:personuppgifterenligt definitioneni artikel4.1i förordning (EU)2016/679. 9. historisk information: den information som avses i artikel 1.1 a, som offentliggjorts tidigast fem år före

tillämpningsdatumet för kravetpå att lämnadenna information tillEsap. 10. den gemensamma kommittén: den kommitté som avses i artikel 54 i förordning (EU) nr 1093/2010, artikel 54 i

förordning (EU) nr 1094/2010ochartikel54i förordning (EU)nr 1095/2010. 8/22 ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2023/2859/oj

Bilaga 1

EUT L, 20.12.2023 SV

Artikel 3

Frivillig inlämning av information

1. Från och med den 10 januari 2030 får en enhet lämna in den information som avses i artikel 1.1 b till insamlingsorganet i den medlemsstat där enheten har sitt säte i syfte att göra denna information tillgänglig i Esap. När enheten lämnar in sådan information till insamlingsorganet ska den a) säkerställa att informationen åtföljs av metadata som specificerar att informationen görs tillgänglig i Esap på frivillig

basis, b) säkerställa att informationen åtföljs av metadata som specificerar huruvida informationen innehåller personuppgifter, c) säkerställa att informationen åtföljs av de metadata som krävs för att den sökfunktion i Esap som avses i artikel 7.3 ska

fungera, d) använda ett format som data kan extraheras från, e) säkerställa att den information som lämnas in omfattas av artikel 1.1 b, f) säkerställa att informationen inte innehåller personuppgifter, utom när personuppgifter krävs enligt unionsrätten eller

nationell rätt eller utgör en nödvändig del av informationen om enhetens ekonomiska verksamhet. 2. Senast den 9 januari 2030 ska varje medlemsstat utse minst ett insamlingsorgan för insamling av den information som lämnas in på frivillig basis och underrätta Esma om detta. 3. De europeiska tillsynsmyndigheter som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 1094/2010 och (EU) nr 1095/2010 (gemensamt kallade de europeiska tillsynsmyndigheterna eller ESA-myndigheterna) ska genom den gemensamma kommittén utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande som ska innehålla specifikationer för följande: a) De metadata som ska åtfölja den information som lämnas in i enlighet med punkt 1. b) I förekommande fall, de specifika format eller mallar som ska användas för att lämna in informationen i enlighet med

punkt 1. 4. Vid utarbetandet av de tekniska standarder för genomförande som avses i punkt 3 ska ESA-myndigheterna beakta standarder som redan finns i motsvarande sektorsspecifika unionslagstiftningsakter, särskilt standarder som är specifikt utformade för små och medelstora företag. ESA-myndigheterna ska överlämna förslaget till tekniska standarder för genomförande till kommissionen senast den 10 januari 2028. Kommissionen ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1093/2010, artikel 15 i förordning (EU) nr 1094/2010 och artikel 15 i förordning (EU) nr 1095/2010. ESA-myndigheterna ska genom den gemensamma kommittén anta riktlinjer för enheter för att säkerställa att de metadata som lämnas in är korrekta, inbegripet villkoren för att inkludera personuppgifter i information som lämnas in frivilligt. 5. När den information som avses i punkt 1 innehåller personuppgifter ska enheten säkerställa att behandling av de uppgifterna grundar sig på något av de villkor för laglig behandling som anges i artikel 6.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679. Denna förordning skapar inte en rättslig grund för behandling av personuppgifter.

Artikel 4

Förteckning över insamlingsorganen

Esma ska på den webbportal som avses i artikel 7.1 a offentliggöra en förteckning över insamlingsorganen innehållande uppgift om varje insamlingsorgans webbadress. ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2023/2859/oj 9/22

Bilaga 1

SV EUT L, 20.12.2023

Esmaskasäkerställa attförteckningenär aktuell ochskaunderrätta kommissionen omeventuella ändringar av denna.

Artikel5

Insamlingsorganens uppgifter och enheternas ansvarsområden

1. Insamlingsorganenskagöra följande: a) Samlain den information som enheter lämnarin. b) Lagraden informationsom lämnas inav enheter ellersomgenereras av insamlingsorganen självaoch, i förekommande

fall, förlita sig på befintliga förfaranden och befintlig infrastruktur för lagring av information. c) Genomföra tekniska automatiska kontroller av den information som lämnas in av enheter för att kontrollera om

informationenuppfyller följande krav:

i) Denhar lämnats in i ett format som data kan extraheras från eller, när det är lämpligt,i ett maskinläsbart format

som angesi någon av de unionslagstiftningsakter som avses i artikel 1.1 a och enligtvilken informationen lämnats

in.

ii) De metadata för den informationen som anges i punkt10 e i denna artikel, och i tillämpliga fall artikel3.1 a, är

tillgängliga och fullständiga.

iii) Denåtföljs av enkvalificerad elektronisk stämpel,nären sådan krävs. d) Inte införa andravillkor för användningoch vidareutnyttjande av deninformation somfinns tillgänglig i Esap än villkor

som motsvararde som fastställs i de öppna standardiserade licenser som avses i artikel 9, e) Genomföra API:t och, utan kostnad och inom tillämpliga tidsgränser, förse Esap med information, metadata för den

informationenoch, när såkrävs, den kvalificerade elektroniska stämpeln. f) I den måndet ingår i insamlingsorganets tekniskakompetens, bistå de enhetersom lämnar in information med stöd,

åtminstone i samband med förfarandet för inlämning,avvisningoch ny inlämning. g) Säkerställa att deninformationsom avses i artikel1.1förblir tillgänglig för Esapi minsttioår,såvida inget annatanges i

de unionslagstiftningsaktersom avsesi artikel 1.1a. Vidtillämpning av första stycket g i denna punkt,och i enlighet med förordningarna (EU) 2016/679och(EU) 2018/1725, ska insamlingsorganen vidta lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att säkerställa att den inlämnade informationen– om de metadata som åtföljerden avser personuppgifter – inte lagras i syfte attgöras tillgänglig för Esap eller göras tillgänglig i Esap underlängre tid än femår, om inte annat föreskrivs i de unionslagstiftningsakter som avses i artikel1.1ai denhärförordningen. 2. Insamlingsorganen får avvisa information som lämnas in av enheter om informationen är uppenbart olämplig, kränkande ellerinte av detslag som avses i artikel 1.1. Insamlingsorganen skaavlägsna information som gjorts tillgänglig i Esap och som de konstaterar är uppenbart olämplig, kränkande ellerinte av detslag som avses i artikel 1.1. 3. Insamlingsorganenskaavvisa information som lämnasin av enheterom det vid den automatiska kontroll somavses i punkt1 ci dennaartikelupptäcks attinformationen inte uppfyllerde krav somangesi denpunkteneller, i förekommande fall,på basis av underrättelser som mottagits enligtartikel10.2. 4. Insamlingsorganen ska inom rimlig tid underrätta enheterna om avvisandet eller avlägsnandet av information och skälen tilldetta. 10/22 ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2023/2859/oj

Bilaga 1

EUT L, 20.12.2023 SV

5. Om den information som lämnas av en enhet enligt artikel 1.1 a avvisas eller avlägsnas av ett insamlingsorgan ska enheten korrigera och lämna in informationen på nytt utan onödigt dröjsmål. Insamlingsorganet ska underrätta Esma om information avvisas, avlägsnas eller ersätts enligt punkt 2 i den här artikeln.

Enheterna får välja att lämna in information endast en gång och till endast ett insamlingsorgan. Inlämning och eventuell ny inlämning av information, tillsammans med relevanta åtföljande metadata, ska göras till samma insamlingsorgan.

6. Enheterna ska ansvara för att informationen är fullständig och korrekt på det språk som den lämnas in på och för de relevanta åtföljande metadata som de lämnar in till insamlingsorganen. Enheterna ska särskilt ansvara för att identifiera om personuppgifter ingår i den information som de lämnar till insamlingsorganet tillsammans med relevanta åtföljande metadata där det anges om informationen innehåller personuppgifter.

7. Vad gäller den information som omfattas av denna förordning ska tillsynsorganen inte utöva den rätt som databasproducenter enligt artikel 7.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 96/9/EG (15) har, eller andra immateriella äganderätter, på ett sätt som förhindrar eller begränsar användning och vidareutnyttjande av innehållet i databasen enligt artikel 9 i denna förordning.

8. Ett insamlingsorgan får delegera de uppgifter som avses i punkt 1 a, b, c, e, f och g och punkterna 3 och 4 till en juridisk person som omfattas av en medlemsstats rätt eller till ett unionsorgan eller en unionsbyrå (den person till vilken befogenheter har delegerats). En delegering av uppgifter ska ske i form av ett skriftligt avtal som anger vilka uppgifter som ska delegeras och på vilka villkor de ska utföras (delegeringsavtal).

De villkor som anges i delegeringsavtalet ska säkerställa att

a) den person till vilken befogenheter har delegerats inte har några intressekonflikter,

b) den person till vilken befogenheter har delegerats inte använder den information som erhållits på ett otillbörligt eller

konkurrensbegränsande sätt eller för något annat ändamål än det som anges i delegeringsavtalet,

c) den person till vilken befogenheter har delegerats säkerställer att informationen skyddas i enlighet med artikel 6 med

avseende på de delegerade uppgifterna,

d) den person till vilken befogenheter har delegerats regelbundet informerar insamlingsorganet om sitt övergripande

utförande av de delegerade uppgifterna,

e) den person till vilken befogenheter har delegerats informerar insamlingsorganet, utan onödigt dröjsmål, om eventuell

underlåtenhet att utföra en delegerad uppgift.

Insamlingsorganet ska vara fortsatt ansvarigt för uppgifter som det delegerar, inbegripet att göra all information som Esma behöver om en delegerad uppgift tillgänglig för Esma.

Insamlingsorganets ansvar ska inte påverkas av att insamlingsorganet har delegerat uppgifter till en tredje part. Insamlingsorganet får inte delegera sina uppgifter i sådan utsträckning att det inte längre kan betraktas som ett insamlingsorgan.

Insamlingsorganet ska säkerställa att delegering av uppgifter sker på ett kostnadseffektivt sätt och att delegeringen så långt det är möjligt används så att befintliga insamlingsförfaranden och befintlig infrastruktur fortsatt kan tillämpas när det gäller Esap.

Insamlingsorganet ska underrätta Esma om eventuella delegeringsavtal som det ingår.

9. Insamlingsorganen ska säkerställa att den information som lämnas av enheter och som ska göras tillgänglig via Esap i lämplig grad är tillförlitlig, tillgänglig, oförvanskad och oavvislig. För att säkerställa detta får medlemsstaterna tillåta att insamlingsorganen kräver att den information som lämnas in av enheter för att göras tillgänglig i Esap åtföljs av en kvalificerad elektronisk stämpel.

(15) Europaparlamentets och rådets direktiv 96/9/EG av den 11 mars 1996 om rättsligt skydd för databaser (EGT L 77, 27.3.1996, s. 20).

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2023/2859/oj 11/22

Bilaga 1

SV EUT L, 20.12.2023

10. ESA-myndigheterna ska genom den gemensamma kommittén utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande som ska innehålla specifikationer för följande: a) Hur de tekniska automatiska kontroller som avses i punkt 1 c i denna artikel ska utföras för de olika typer av

information somenheternalämnar in. b) Hurden kvalificerade elektroniska stämpel som avses i punkt 1 c iii i denna artikel och i punkt 9 i denna artikel ska vara

beskaffad. c) De öppna standardiserade licenser som avses i punkt 1 d i denna artikel. d) Hurdet APIsomskagenomföras enligtpunkt 1e i denna artikel ska varabeskaffat. e) Beskaffenheten hos de metadata som krävs för den sökfunktion i Esap som avses i artikel7.3, beskaffenheten hos de

metadata som avses i punkt 6 i denna artikel och beskaffenheten hos alla andra metadata som krävs för att Esap ska

fungera. f) De tidsgränser som avses i punkt 1 e i denna artikel. g) Denvägledande förteckningen över ochbeskaffenheten hos de format som är godtagbara som sådanaformat som data

kanextraheras från ochmaskinläsbara format som avses i punkt 1 c i)i denna artikel. 11. Vid utarbetandet av de förslag till tekniska standarder för genomförande som avses i punkt 10 ska ESAmyndigheterna beakta eventuella standarder som redan finns i motsvarande sektorsspecifika unionslagstiftningsakter, särskilt de standarder som ärspecifikt utformade försmåochmedelstora företag. ESA-myndigheterna skatill kommissionen överlämna dessa förslag till tekniska standarder för genomförande senast den 10september2024. Kommissionen ges befogenhetattanta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycketi denna punkt i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1093/2010, artikel 15 i förordning (EU) nr 1094/2010 och artikel 15 i förordning (EU)nr1095/2010. 12. Insamlingsorgan som är unionsorgan eller unionsbyråer och som gör historisk information tillgänglig för Esap i enlighet med artikel 1.3 ska göraföljande: a) Sammanställa denna information i ett format som datakan extraheras från. b) Se tillatt denna information åtföljs av metadata som anger

i) enhetens namn, ii) typenav information, klassificerad enligt artikel 7.4 c, iii) enhetens identifieringskod för juridiska personer, omen sådan finns,som specificerats enligt artikel 7.4 b.

c) Specificeraatt detrörsigom historisk information. Genomundantag frånpunkt 1gi denna artikel får historisk information inte görastillgänglig i Esap längre änfemår.

Artikel6

Cybersäkerhet

Esma ska ha en ändamålsenlig och proportionell it-säkerhetspolicy för Esap och säkerställa att den information som offentliggörs via Esap i lämplig grad är tillförlitlig,tillgänglig, oförvanskad och oavvislig och att personuppgifter skyddas. Esma får genomföra regelbundna översyner av Esaps it-säkerhetspolicy och cybersäkerhetssituationmot bakgrund av nya trenderpå cybersäkerhetsområdet internationellt och inom unionenochmedhänsyn till densenaste utvecklingen. 12/22 ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2023/2859/oj

Bilaga 1

EUT L, 20.12.2023 SV

Artikel 7

Esaps funktioner

1. Esma ska säkerställa att Esap har minst följande funktioner: a) En webbportal med användarvänligt gränssnitt, där hänsyn tas till behov avseende åtkomst för personer med funktions­

nedsättning, för att ge tillgång till information i Esap på alla unionens officiella språk. b) Ett API för enkel åtkomst till informationen i Esap. c) En sökfunktion på alla unionens officiella språk. d) Ett visningsprogram som informationen visas i. e) En maskinöversättningstjänst för den information som hämtas. f) En nedladdningstjänst, även för nedladdning av stora datamängder. g) En aviseringstjänst som informerar användare om ny information i Esap. h) Presentation av information som lämnats in på frivillig basis i enlighet med artikel 1.1 b, på ett sådant sätt att

i) den tydligt kan skiljas från information som lämnats på obligatorisk basis enligt artikel 1.1 a,

ii) användarna i tillämpliga fall informeras om att informationen inte nödvändigtvis uppfyller alla krav på obligatorisk

information enligt artikel 1.1 a och inte nödvändigtvis kommer att uppdateras över tid. 2. Esma ska säkerställa att de funktioner som avses i punkt 1 e och g finns i Esap senast den 10 juli 2028. Esma ska säkerställa att de funktioner som avses i punkt 1 h finns i Esap senast den 9 januari 2030. 3. Den sökfunktion som avses i punkt 1 c i denna artikel ska möjliggöra sökningar utifrån följande metadata: a) Namnen på den enhet som har lämnat in informationen och namnet på den fysiska eller juridiska person som

informationen avser. b) Identifieringskoden för juridiska personer för den enhet som har lämnat in informationen och för den juridiska person

som informationen avser. c) Den typ av information som avses i artikel 1.1 som lämnats in av enheten och huruvida den informationen lämnats på

obligatorisk basis enligt artikel 1.1 a eller på frivillig basis enligt led b i den punkten. d) Datum och tidpunkt då enheten lämnade in informationen till insamlingsorganet. e) Det datum eller den period som informationen avser. f) Storlekskategorin för den enhet som har lämnat in informationen och storleken på den juridiska person som

informationen avser. g) Det land där den juridiska person som informationen avser har sitt säte. h) De branschsektorer inom vilka den fysiska eller juridiska person som informationen avser bedriver sin ekonomiska

verksamhet. i) Det insamlingsorgan som ansvarar för insamlingen av informationen. j) Det språk på vilket informationen lämnades in. 4. ESA-myndigheterna ska genom den gemensamma kommittén utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande som ska specificera följande: a) Hur det API som avses i punkt 1 b ska vara beskaffat. ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2023/2859/oj 13/22

Bilaga 1

SV EUT L, 20.12.2023

b) Denspecifika identifieringskodförjuridiskapersoner som avses i punkt 3 b. c) Klassificeringen av de informationstyper som avses i punkt 3 c. d) Storlekskategorierna för de enhetersom avsesi punkt3 f. e) En beskrivning av de branschsektorer som avses i punkt 3 h. ESA-myndigheterna skaöverlämna dessa förslag till tekniska standarder för genomförande till kommissionen senast den 10september2024. Kommissionen ges befogenhetattanta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycketi denna punkt i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1093/2010, artikel 15 i förordning (EU) nr 1094/2010 och artikel 15 i förordning (EU)nr 1095/2010.

Artikel8

Tillgångtillinformationi Esap

1. För att främja transparens och väl fungerande kapitalmarknader i unionen ska Esma säkerställa att tillgången till informationi Esap tillhandahålls påett icke-diskriminerande sättoch att användare kostnadsfritt hardirekt och omedelbar tillgångtilldeninformation som finns i Esap. 2. Esmaskadock ta ut en avgift för särskilda tjänstermed höga underhålls- ellersupportkostnadereller som inbegriper sökningaroch nedladdningarav stora informationsvolymer.Dessa avgifterfårinte överstiga de direktakostnadersom Esma ådragit sig för att utföra dessa tjänster. De avgifter som tas ut för dessa tjänster ska användas till Esaps övergripande funktion. 3. Esmafårkrävaatt användarna av de tjänsterförvilka Esmatarut sådanaavgifter som avses i punkt 2 fylleri en digital förklaring. 4. Utan hinder av punkt 2 ska Esma tillåta att följande enheter kostnadsfritt har direkt och omedelbar tillgång till information i Esap i den utsträckning som krävs för att dessa enheter ska kunna utföra sina respektive uppdrag och uppfylla sittansvar och sinaskyldigheter: a) Unionens institutioner, organ ellerbyråer. b) Behörigamyndigheter som utsetts av medlemsstaterna enligten unionslagstiftningsakt. c) Medlemmar av det europeiska statistiksystemet enligt definitionen i artikel 4 i Europaparlamentets och rådets

förordning (EG) nr 223/2009 (16). d) Centralbankersom ingåri det europeiska centralbankssystemet. e) Resolutionsmyndigheter som utsetts enligtartikel3i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU(17). f) Statliga institutioner, organellerbyråer i medlemsstaterna. g) Utbildningsanstalter, men endast information avsedd för forskningsändamål, den akademiska världen, nyhetsorgani­

sationer och icke-statliga organisationer i den måntillgång till informationenär nödvändigför att de ska kunna utföra

sina uppgifter. h) Enheter somtillhandahåller och använder information i Esapför att uppfylla sinalagstadgade skyldigheter. (16) Europaparlamentets ochrådets förordning (EG) nr 223/2009av den 11 mars 2009om europeisk statistik och om upphävande av

Europaparlamentets och rådetsförordning (EG, Euratom) nr 1101/2008om utlämnande av insynsskyddade statistiska uppgifter till

Europeiska gemenskapernasstatistikkontor, rådetsförordning (EG)nr 322/97om gemenskapsstatistikochrådets beslut89/382/EEG,

Euratomom inrättande av enkommitté för Europeiskagemenskapernas statistiska program (EUT L87, 31.3.2009, s.164). (17) Europaparlamentetsochrådets direktiv 2014/59/EU av den15maj 2014om inrättande av enramföråterhämtning och resolutionav

kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av rådets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets

direktiv 2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt

Europaparlamentets och rådetsförordningar (EU)nr 1093/2010och(EU) nr648/2012(EUT L 173, 12.6.2014, s.190). 14/22 ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2023/2859/oj

Bilaga 1

EUT L, 20.12.2023 SV

5. Med avseende på tillämpningen av punkt 2 ska Esma utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande som anger art och omfattning för de särskilda tjänster som avgifter kan tas ut för samt avgiftsstrukturen för dessa tjänster. Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för genomförande till kommissionen. Kommissionen ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1095/2010. 6. Esma ska offentliggöra avgiftsstrukturen, i förekommande fall tröskelvärdena för informationsvolymer, och avgiftssatserna, på Esaps webbplats och göra dem lättillgängliga där. Esma ska årligen se över avgiftssatserna och tröskelvärdena för informationsvolymer.

Artikel 9

Användning och vidareutnyttjande av informationen i Esap

1. Varken Esma eller insamlingsorganen ska ha något ansvar för tillgång till, användning av eller vidareutnyttjande av information som enheter lämnat in till insamlingsorganen och som gjorts tillgänglig i Esap. 2. Personuppgifter som är tillgängliga i Esap ska användas eller vidareutnyttjas i enlighet med förordning (EU) 2016/679. Personuppgifter som vidareutnyttjas får inte lagras längre än nödvändigt och under inga omständigheter längre än fem år, om inte annat föreskrivs i de unionslagstiftningsakter som avses i artikel 1.1 a i denna förordning. 3. Esma ska säkerställa att användningen och vidareutnyttjandet av informationen i Esap inte omfattas av villkor, såvida inte villkoren uppfyller följande krav: a) De är objektiva och icke-diskriminerande. b) De är motiverade av ett allmänintresse. c) De motsvarar, när så är lämpligt, beroende på typen av information, villkoren i öppna standardiserade licenser, i den

mening som avses i artikel 2.5 i direktiv (EU) 2019/1024, och medger att informationen används, ändras och delas fritt

av vem som helst för valfritt ändamål. 4. Användning och vidareutnyttjande för regleringsändamål och icke-kommersiella ändamål av den information som görs tillgänglig i Esap ska inte begränsas av enheter som lämnar in sin information för offentliggörande på grundval av en rätt av sitt eget slag enligt artikel 7.1 i direktiv 96/9/EG.

Artikel 10

Informationens kvalitet

1. Esma ska genomföra automatiska kontroller för att granska huruvida all information som insamlingsorganen tillhandahåller Esap uppfyller de krav som fastställs i artikel 5.1 c. Om informationen från insamlingsorganet lämnades in av en enhet får Esma utföra de automatiska kontrollerna på basis av ett urval. Sådana automatiska kontroller får inte skilja sig från dem som utförs av insamlingsorganen i enlighet med artikel 5.1 c. 2. Esma ska införa lämpliga tekniska rutiner för att automatiskt underrätta insamlingsorganen i de fall då den information som de har tillhandahållit inte uppfyller kraven i artikel 5.1 c. I de fall dessa krav inte är uppfyllda ska enheterna bära ansvaret för informationen. Insamlingsorganet ska underrätta enheten om uppgifterna har avvisats och skälen till detta avvisande i enlighet med artikel 5.4. 3. Esma får utföra ytterligare kontroller av uppgifternas kvalitet, integritet och ursprung. På grundval av resultaten av dessa kontroller får Esma underrätta insamlingsorganen om konstaterade brister och tillfälligt upphöra med att tillgängliggöra information i Esap. ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2023/2859/oj 15/22

Bilaga 1

SV EUT L, 20.12.2023

Artikel 11

Esmasuppgifter

1. Esmaskai nära samarbete med EBA och Eiopa utföraföljande uppgifter: a) Säkerställa att den information som insamlingsorganen tillhandahåller efter att ha fått den från enheterna utan

otillbörligt dröjsmåloffentliggörs i Esap. b) Bistå insamlingsorganengenomen supporttjänst. c) Säkerställa attEsap är tillgänglig minst 97% av tiden varje månad, medundantag för planeratunderhåll, innehållsupp­

dateringar och siduppgraderingar, varvid användarna tydligt skaunderrättas om hur länge avbrottet i de tjänstersom

tillhandahålls av Esapsannolikt kommeratt pågå. d) Vid behov rådgöramedinsamlingsorganenavseende gemensamma frågorochetiska principer och särskilt diskutera

i) dendagligadriften av Esap,

ii) utarbetande och införande av en kvalitetspolicy och, i lämpliga fall, av servicenivåavtal mellan Esma och

insamlingsorganen, iii) finansieringsvillkoren för Esap, inklusive i vilka fallavgifter får tas utoch beräkningenav dessa avgifter, iv) befintligaoch potentiella hot vad gällercybersäkerhet, v) genomförandetav Esapochdessfunktion i samband med delegering av uppgifteri enlighet med artikel 5.8.

e) Kontrollera att Esap genomförs och fungerar, och årligen rapportera om detta till kommissionen, såsom anges i

artikel12. 2. Med avseende på tillämpningen av punkt 1 i denna artikel ska Esma, genom att inrätta en tillfällig expertgrupp, arbetsgruppeller kommitté,beroende påvadsomär lämpligt, säkerställa att experter och berörda parterkonsulterasföratt ge råd och stöd om det tekniska genomförandet av Esap. Esma kan dessutom konsultera den intressentgrupp för värdepapperochmarknadersom avses i artikel37i förordning (EU)nr 1095/2010. 3. Såvida det inte är nödvändigtföratt underlätta tillgångentill deninformation sominsamlingsorganentillhandahåller ochför attgenomförakraven idenna förordning, får Esmainte lagra information som innehåller personuppgifterutom för automatisk,mellanliggande ochtillfällig bearbetning. Esmaskavidtalämpliga tekniskaoch organisatoriskaåtgärder för att säkerställa att behandlingen av personuppgifter via Esap utförs i enlighet med förordning (EU) 2018/1725 och att informationsom innehållerpersonuppgifterinte sparaseller görs tillgänglig längre än vad som föreskrivsi artikel5.1g. 4. Esma ska säkerställa att behandlingen av personuppgifter är förenlig med den rättsliga ramen för skydd av personuppgiftersombehandlasav unionens institutioner, organ och byråer.

Artikel 12

Kontrollav att Esap genomförs och fungerar

1. Esmaskai nära samarbete med EBA och Eiopa kontrollera attEsapfungerar,grundat på åtminstone de kvalitativa och kvantitativa indikatorer som anges i punkt 2,och skaoffentliggöra en årligrapport om hurEsap fungerar,och lägga fram rapportenförEuropaparlamentetoch rådet. 2. De kvalitativa och kvantitativaindikatorersomavses i punkt1är följande: a) Antalbesökare,sökningarochnedladdningar. b) Typ av information som visas och laddasner i procent. 16/22 ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2023/2859/oj

Bilaga 1

EUT L, 20.12.2023 SV

c) De avgifter som avses i artikel 8.2 och de belopp som tas ut av Esma. d) Andelen sökningar som leder till visning eller nedladdning per typ av information och åtkomst. e) Mängden och procentandelen maskinläsbar information i Esap och mängden och procentandelen maskinläsbara

visningar och nedladdningar. f) Andelen underrättelser till följd av de automatiska kontroller som avses i artikel 10.2. g) Eventuella väsentliga funktionsstörningar eller incidenter som har påverkat Esaps drift eller prestanda överlag. h) En bedömning av hur tillgänglig, användbar, tillförlitlig och aktuell informationen i Esap är, samt av dess kvalitet. i) En bedömning av om Esap uppfyller sina mål med beaktande av utvecklingen av dess användning och

informationsflödena inom unionen. j) En bedömning av hur nöjda slutanvändarna är med Esap. k) En jämförelse med liknande system i tredjeländer. 3. Innan den rapport som avses i punkt 1 i denna artikel läggs fram ska Esma samråda med den tillfälliga expertgrupp, arbetsgrupp eller kommitté som ska inrättas enligt artikel 11.2 i denna förordning och får konsultera den intressentgrupp för värdepapper och marknader som avses i artikel 37 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Artikel 13

Översyn

1. Senast den 10 januari 2029 ska kommissionen, i nära samarbete med Esma och med beaktande av de årliga rapporter som avses i artikel 12, överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om Esaps genomförande, funktion och ändamålsenlighet. 2. Den rapport som avses i punkt 1 ska behandla följande: a) De tekniska utmaningar som enheterna och insamlingsorganen ställs inför under genomförandet av Esap. b) Ändamålsenligheten hos systemet för insamling och överföring av information för Esaps ändamål. c) Esaps operativa resiliens mot IKT-risker och tillförlitligheten hos den information som görs tillgänglig i Esap, bland

annat genom kvalificerade elektroniska stämplar. d) De kostnader som enheterna och insamlingsorganen ådrar sig, inklusive en bedömning av huruvida de insamlingsorgan

som är behöriga myndigheter har höjt sina tillsynsavgifter till följd av de kostnader som uppstått till följd av Esap. e) De kostnader som Esma ådragit sig i egenskap av operatör för Esap och för Esaps finansieringssystem. f) Hur Esap påverkar allmänhetens tillgång till information om enheter på området finansiella tjänster, kapitalmarknader

och hållbarhet. g) Hur Esap påverkar enheternas synlighet för gränsöverskridande investerare, inbegripet synligheten för små och

medelstora företag. h) Hur Esap påverkar privata datalämnares marknadsställning i unionen. i) Driftskompatibiliteten mellan Esap och liknande globala plattformar. j) Genomförandet av Esap och dess funktion med avseende på delegering av uppgifter i enlighet med artikel 5.8. 3. Med beaktande av mervärdet, de tekniska utmaningarna och de förväntade kostnaderna ska den rapport som avses i punkt 1 innehålla en kostnads-nyttoanalys avseende en framtida inkludering i denna förordnings tillämpningsområde av eventuellt relevant information som ännu inte är tillgänglig i Esap när rapporten utarbetas, vilket resulterar i en datalucka. Rapporten ska också innehålla rekommendationer om den framtida utvecklingen av Esap. ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2023/2859/oj 17/22

Bilaga 1

SV EUT L, 20.12.2023

4. Kommissionen ska anta en delegerad akt i enlighet med artikel14 om ändring av de unionslagstiftningsakter som anges i andra stycketi denna punkt i syfte att, med avseende på information som ännu inte behöver, eller som inte får, inlämnas tillEsap enligt artikel 1.1 a, skjuta uppinförandet i Esapmedhögst36månader om kommissionen i den rapport som avsesi punkt 1i den härartikeln drarslutsatsen att detfinns belägg för allvarliga och genomgripande svårigheter när detgäller de faktorersomförtecknas i punkt 2 a och b i den här artikeln. De unionslagstiftningsaktersom avsesi första stycket i denna punkt omfattarföljande: — Förordning (EU)nr 575/2013 (artikel 434b), — Förordning (EU)nr 537/2014 (artikel 13a), — Förordning (EU)nr 600/2014 (artikel 23a), — Förordning (EU)2015/760 (artikel 25a), — Förordning (EU)2015/2365 (artikel 32a), — Förordning (EU)2017/1131 (artikel 37a), — Förordning (EU)2019/2033 (artikel 46a), — Förordning (EU)2023/1114 (artikel 110a), — Förordning (EU)2023/2631 (artikel 15a), — Direktiv 2002/87/EG (artikel30b), — Direktiv 2004/25/EG (artikel16a), — Direktiv 2006/43/EG (artikel20a), — Direktiv 2007/36/EG (artikel14c), — Direktiv 2009/138/EG (artikel304b), — Direktiv 2011/61/EU (artikel69b), — Direktiv 2013/36/EU (artikel116a), — Direktiv 2014/59/EU (artikel128a), — Direktiv 2014/65/EU (artikel87a), — Direktiv (EU)2016/97(artikel 40a), — Direktiv (EU)2016/2341(artikel 63a), — Direktiv (EU)2019/2034(artikel 44a), — Direktiv (EU)2019/2162(artikel 29a).

Artikel14

Utövande av delegeringen

1. Befogenheten attanta delegerade akter gestill kommissionen med förbehållförde villkor som anges i denna artikel. 2. Denbefogenhetattanta delegerade aktersomavses i artikel13.4gestillkommissionen för enperiod på tolv månader från och med det att den rapport som avses iartikel13.1offentliggörs. 3. Den delegering av befogenhet som avses i artikel 13.4får närsom helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det attdetoffentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, ellervid ettsenare i beslutetangivet datum. Detpåverkar inte giltighetenav delegerade aktersom redanharträtt i kraft. 4. Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den13april2016om bättre lagstiftning. 18/22 ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2023/2859/oj

Bilaga 1

EUT L, 20.12.2023 SV

5. Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna. 6. En delegerad akt ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på tre månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med tre månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 15

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Strasbourg den 13 december 2023.

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

R. METSOLA P. NAVARRO RÍOS

Ordförande Ordförande

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2023/2859/oj 19/22

Bilaga 1

SV EUT L, 20.12.2023

BILAGA

Förteckning över unionslagstiftningsaktersom avses i artikel1.1a i denna förordning

DELA – FÖRORDNINGAR

1. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1060/2009av den 16 september 2009om kreditvärdering­

sinstitut(EUT L 302, 17.11.2009, s. 1).

2. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 236/2012 av den 14 mars 2012 om blankning och vissa

aspekter av kreditswappar (EUT L 86, 24.3.2012, s.1).

3. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 345/2013 av den 17 april 2013 om europeiska

riskkapitalfonder (EUT L 115, 25.4.2013, s.1).

4. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 346/2013 av den 17 april 2013 om europeiska fonder för

socialtföretagande (EUT L 115, 25.4.2013, s. 18).

5. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för

kreditinstitut och omändringav förordning (EU) nr648/2012 (EUT L 176, 27.6.2013, s.1).

6. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 537/2014av den 16 april 2014om särskilda krav avseende

lagstadgad revision av företag av allmänt intresse och om upphävande av kommissionens beslut 2005/909/EG

(EUT L 158, 27.5.2014, s. 77).

7. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om marknadsmissbruk

(marknadsmissbruksförordningen) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG

och kommissionensdirektiv 2003/124/EG,2003/125/EG och 2004/72/EG (EUTL 173, 12.6.2014, s.1).

8. Europaparlamentets och rådets förordning (EU)nr 600/2014 av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella

instrument och om ändringav förordning(EU) nr 648/2012(EUT L 173, 12.6.2014, s. 84).

9. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1286/2014 av den 26 november 2014 om faktablad för

paketerade och försäkringsbaserade investeringsprodukter för icke-professionella investerare (Priip-produkter)

(EUT L 352, 9.12.2014, s. 1).

10. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/760 av den 29 april 2015 om europeiska långsiktiga

investeringsfonder (EUT L123, 19.5.2015, s.98).

11. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2365 av den 25 november 2015 om transparens i

transaktioner för värdepappersfinansiering och om återanvändning samt om ändring av förordning (EU)

nr 648/2012 (EUT L 337, 23.12.2015, s.1).

12. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1011 av den 8 juni 2016 om index som används som

referensvärden för finansiella instrument och finansiella avtal eller för att mäta investeringsfonders resultat, och

om ändring av direktiven 2008/48/EG och 2014/17/EU och förordning (EU) nr 596/2014 (EUT L 171,

29.6.2016, s.1).

13. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1129 av den 14 juni 2017 om prospekt som ska

offentliggöras när värdepapper erbjuds till allmänheteneller tas upptill handel på en regleradmarknad, och om

upphävande av direktiv 2003/71/EG (EUT L 168, 30.6.2017, s.12).

14. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1131 av den 14 juni 2017 om penningmarknadsfonder

(EUT L 169, 30.6.2017, s. 8).

20/22 ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2023/2859/oj

Bilaga 1

EUT L, 20.12.2023 SV

15. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1238 av den 20 juni 2019 om en paneuropeisk privat

pensionsprodukt (PEPP-produkt) (EUT L 198, 25.7.2019, s. 1).

16. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2033 av den 27 november 2019 om tillsynskrav för

värdepappersföretag och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 575/2013, (EU)

nr 600/2014 och (EU) nr 806/2014 (EUT L 314, 5.12.2019, s. 1).

17. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088 av den 27 november 2019 om hållbarhetsrelaterade

upplysningar som ska lämnas inom den finansiella tjänstesektorn (EUT L 317, 9.12.2019, s. 1).

18. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1114 av den 31 maj 2023 om marknader för

kryptotillgångar och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 1095/2010 samt

direktiven 2013/36/EU och (EU) 2019/1937 (EUT L 150, 9.6.2023, s. 40).

19. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/2631 av den 22 november 2023 om europeiska gröna

obligationer och frivilligt upplysningslämnande för obligationer som marknadsförs som miljömässigt hållbara

och för hållbarhetslänkade obligationer (EUT L, 2023/2631, 30.11.2023, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/

2023/2631/oj).

DEL B – DIREKTIV

1. Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/87/EG av den 16 december 2002 om extra tillsyn över

kreditinstitut, försäkringsföretag och värdepappersföretag i ett finansiellt konglomerat och om ändring av rådets

direktiv 73/239/EEG, 79/267/EEG, 92/49/EEG, 92/96/EEG, 93/6/EEG och 93/22/EEG samt Europaparlamentets

och rådets direktiv 98/78/EG och 2000/12/EG (EUT L 35, 11.2.2003, s. 1).

2. Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/25/EG av den 21 april 2004 om uppköpserbjudanden (EUT L 142,

30.4.2004, s. 12).

3. Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG av den 15 december 2004 om harmonisering av

insynskraven angående upplysningar om emittenter vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad

marknad och om ändring av direktiv 2001/34/EG (EUT L 390, 31.12.2004, s. 38).

4. Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG av den 17 maj 2006 om lagstadgad revision av årsbokslut

och sammanställd redovisning och om ändring av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG samt om

upphävande av rådets direktiv 84/253/EEG (EUT L 157, 9.6.2006, s. 87).

5. Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/36/EG av den 11 juli 2007 om utnyttjande av vissa av aktieägares

rättigheter i börsnoterade företag (EUT L 184, 14.7.2007, s. 17).

6. Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG av den 13 juli 2009 om samordning av lagar och andra

författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) (EUT L 302,

17.11.2009, s. 32).

7. Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG av den 25 november 2009 om upptagande och utövande

av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II) (EUT L 335, 17.12.2009, s. 1).

8. Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU av den 8 juni 2011 om förvaltare av alternativa

investeringsfonder samt om ändring av direktiv 2003/41/EG och 2009/65/EG och förordningarna (EG)

nr 1060/2009 och (EU) nr 1095/2010 (EUT L 174, 1.7.2011, s. 1).

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2023/2859/oj 21/22

Bilaga 1

SV EUT L, 20.12.2023

9. Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovisning

och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och

om upphävande av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG (EUT L182, 29.6.2013, s.19).

10. Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26juni 2013 om behörighetatt utöva verksamhet i

kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av

direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG (EUTL 176, 27.6.2013, s.338).

11. Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande av en ram för

återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av rådets

direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG,

2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europaparlamentets och rådets

förordningar (EU) nr 1093/2010och(EU) nr 648/2012(EUT L 173, 12.6.2014, s. 190).

12. Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella

instrument och om ändringav direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU (EUT L173, 12.6.2014, s.349).

13. Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/97 av den 20 januari 2016 om försäkringsdistribution

(EUTL 26, 2.2.2016, s.19).

14. Europaparlamentets och rådetsdirektiv (EU) 2016/2341av den 14 december 2016om verksamhet i ochtillsyn

över tjänstepensionsinstitut (EUTL 354, 23.12.2016, s.37).

15. Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2034 av den 27 november 2019 om tillsyn av

värdepappersföretag och om ändring av direktiven 2002/87/EG, 2009/65/EG, 2011/61/EU, 2013/36/EU,

2014/59/EU och 2014/65/EU (EUT L314, 5.12.2019, s.64).

16. Europaparlamentets och rådets direktiv (EU)2019/2162av den 27november 2019 om utgivning av säkerställda

obligationer och offentlig tillsyn över säkerställda obligationer samt om ändring av direktiven 2009/65/EG

och 2014/59/EU (EUTL 328, 18.12.2019, s.29).

22/22 ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2023/2859/oj

Bilaga 2

Europeiska unionens SV

officiella tidning L-serien

2023/2869 20.12.2023

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2023/2869

av den 13 december 2023

om ändring av vissa förordningar vad gäller inrättandet av den europeiska gemensamma åtkomstpunkten och denna åtkomstpunkts funktionssätt

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 114,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (2), och

av följande skäl:

(1) Enkel och strukturerad tillgång till data, inbegripet till information som tillhandahålls på frivillig basis, är viktig för

att beslutsfattare inom ekonomin och samhället ska kunna fatta sunda beslut som bidrar till att marknaden fungerar

effektivt. Sådan tillgång är också nödvändig för att öka de små och medelstora företagens möjligheter till tillväxt,

synlighet och innovation. Att införa gemensamma europeiska dataområden i viktiga sektorer, inbegripet

finanssektorn, tjänar syftet att ge enkel tillgång till tillförlitliga informationskällor inom dessa sektorer.

Finanssektorn förväntas i sig genomgå en digital omvandling de kommande åren, och unionen bör stödja denna

omvandling, särskilt genom att främja en datadriven finanssektor. Att ge hållbar finansiering en central plats i

finanssystemet är dessutom ett viktigt medel för att vi ska klara den gröna omställningen av unionens ekonomi. För

att denna gröna omställning ska lyckas är det viktigt att investerare lätt kan få tag på information om företags

hållbarhetsstyrning och sociala styrning så att de kan fatta mer välgrundade investeringsbeslut. Därför måste

allmänheten få bättre tillgång till finansiell och icke-finansiell och information som rör miljö, samhällsansvar och

bolagsstyrning avseende fysiska och juridiska personer (enheter) som själva är skyldiga att offentliggöra sådan

information eller som på frivillig basis lämnar sådana offentliga upplysningar till ett insamlingsorgan. Ett effektivt

sätt att åstadkomma detta på unionsnivå är att inrätta en centraliserad plattform där all relevant information finns

att tillgå elektroniskt.

(2) I sitt meddelande av den 24 september 2020 med titeln En kapitalmarknadsunion för människor och företag – en ny

handlingsplan föreslog kommissionen att en europeisk gemensam åtkomstpunkt (Esap) ska inrättas för att

allmänheten ska få bättre tillgång till finansiell och icke-finansiell information om enheter. I kommissionens

meddelande av den 24 september 2020 med titeln En strategi för digitalisering av finanssektorn i unionen beskrevs i

allmänna ordalag hur unionen kan främja en digital omvandling av finanssektorn under de kommande åren och

framför allt hur en datadriven finanssektor kan främjas. I sitt meddelande av den 6 juli 2021 med titeln Strategi för

att finansiera omställningen till en hållbar ekonomi gav kommissionen sedan hållbar finansiering en central plats i

finanssystemet som ett viktigt medel för att få till stånd den gröna omställningen av unionens ekonomi som en del i

den europeiska gröna given, som fastställdes i kommissionens meddelande av den 11 december 2019.

(1) EUT C 290, 29.7.2022, s. 58. (2) Europaparlamentets ståndpunkt av den 9 november 2023 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 27 november 2023.

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2023/2869/oj 1/28

Bilaga 2

SV EUT L, 20.12.2023

(3) Esap inrättas i enlighetmed Europaparlamentets och rådetsförordning (EU) 2023/2859 (3) för att ge allmänheten enkel centraliserad tillgång tillinformation om enheter och deras produkter som är relevant för finansiella tjänster, kapitalmarknader och hållbarhet och som myndigheter och enheter är skyldiga att offentliggöra enligt unionens lagstiftningsakter på dessa områden.Ett sådant offentliggörande bör ske i enlighet med en princip som innebär att information endast behöver lämnas en gång (”file once”) och utan att det medför några ytterligare krav på upplysningslämnande utöver de som anges i lag. Dessutom bör alla enheter omfattas av en medlemsstats rätt på frivilligbasis till ett insamlingsorgan kunnalämnainformation om sin ekonomiska verksamhet som ärrelevant för finansiella tjänster eller kapitalmarknader eller som rör hållbarhet, i syfte att göra denna information tillgänglig i Esap i enlighetmedförordning (EU) 2023/2859.

(4) Ettantalförordningar påområdet finansiellatjänster, kapitalmarknader och hållbarhetbör ändras för attmöjliggöra Esaps funktion. För att på ett proportionellt sätt åstadkomma ett välfungerande och ändamålsenligt Esap behöver insamlingenoch inlämnandetav information ökasgradvis. Avsikten är attkravet på att göra information tillgänglig för Esap utgör en integrerad del av de sektorsspecifika unionslagstiftningsakter som förtecknas i bilagan till förordning (EU) 2023/2859 och eventuellaytterligare unionslagstiftningsakter som föreskriver centraliserad tillgång till information i Esap. Den information som ska göras tillgänglig i Esap och de insamlingsorgan som utsetts för att samla in den information kan ses översom en del av översynenav dessa sektorsspecifika unionsrättsakter, för att säkerställa att Esap ger marknadsaktörer enkel centraliserad tillgång till den information som de behöver och att Esap blir referenspunkten.

(5) Esap bör inrättas med en ambitiös tidsram, samtidigt som mellanliggande steg tas för att säkerställa dess driftsäkerhet och ändamålsenlighet.I synnerhet bör tillräcklig tid avsättas för det tekniska genomförandet av Esap och för insamlingen av information i medlemsstaterna. Utvecklingen av Esap bör ha en inledande fas på tolv månader för att ge medlemsstaterna och Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten) (Esma), inrättad genomEuropaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010(4), tillräcklig tid för att inrätta it-infrastrukturen och testa den på grundval av insamling av ett begränsat antal informationsflöden. Därefter bör utvecklingen av Esap med tiden gradvis omfatta ytterligare ett antal informationsflöden och funktioner i en taktsom möjliggör en sund och ändamålsenlig utveckling av Esap. Esaps funktionssätt bör regelbundet utvärderas under genomförandet och driften för attmöjliggöra anpassningar för att tillgodose användarnas behov ochsäkerställa Esaps tekniskaändamålsenlighet.

(6) För driften av Esap bör insamlingsorgan utses som från enheter ska samla in information som är relevant för finansiella tjänster, kapitalmarknader och hållbarhet. I de fall då inget insamlingsorgan ännu inrättats enligt unionsrätten bör medlemsstaterna behålla flexibiliteten när det gäller att organisera insamlingen av information inom sin jurisdiktion, de bör utse minst ett insamlingsorgan, enligt definitionen i förordning (EU) 2023/2859, för att samla in och lagra information, och de bör underrätta Esma om detta.I syfte att göra information tillgänglig i Esap på ett kostnadseffektivt sätt bör insamlingen, överföringen och lagringen av information i möjligaste mån baseraspå befintliga förfarandenoch infrastrukturerför insamling, överföringoch lagringpå nationell nivå samtpå sådana som redan införts för överföring av information fråninsamlingsorganentill Esma.

(7) För att säkerställa att Esap ger tillgång i rätt tid till information som är relevant för finansiella tjänster, kapitalmarknader och hållbarhet i enlighet med förordning (EU) 2023/2859 bör enheterna lämna in sin information till insamlingsorganet samtidigt som de offentliggör informationen. Insamlingsorganen bör i sin tur automatiskt göra informationen tillgänglig för Esap. Insamlingsorganen bör i möjligaste mån utnyttja befintliga

() Europaparlamentets ochrådets förordning (EU) 2023/2859 av den 13December 2023 om inrättande av en europeisk gemensam åtkomstpunkt som ger centraliserad tillgång till allmänt tillgänglig information som är relevant för finansiella tjänster, kapitalmarknader och hållbarhet(EUT L,2023/2859, 20.12.2023,ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2023/2859/oj). (4) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska värdepappers- ochmarknadsmyndigheten), om ändring av beslut nr716/2009/EG och omupphävande av kommissionensbeslut 2009/77/EG (EUTL331, 15.12.2010, s.84).

2/28 ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2023/2869/oj

Bilaga 2

EUT L, 20.12.2023 SV

förfaranden och infrastrukturer för insamling av information på unionsnivå och nationell nivå, och överföra

informationen till Esma utan onödigt dröjsmål.

(8) För att informationen i Esap ska kunna användas digitalt bör enheterna lämna in informationen till

insamlingsorganen i ett format som data kan extraheras från eller, om så krävs enligt unionsrätten, i ett

maskinläsbart format. Den information som enheterna lämnar in till insamlingsorganen bör åtföljas av sådana

metadata som dessa insamlingsorgan begär. Kommissionen bör ges befogenhet att anta tekniska standarder för

genomförande som utarbetats av Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska bankmyndigheten) (EBA), inrättad

genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 (5), av den europeiska tillsynsmyndigheten

(Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten) (Eiopa), inrättad genom Europaparlamentets och rådets

förordning (EU) nr 1094/2010 (6), eller av Esma (nedan gemensamt kallade ESA-myndigheterna), och som

specificerar de metadata som ska uppges för var en och av de uppgifter som ska lämnas, hur data i informationen

ska struktureras, för vilken information som maskinläsbart format krävs och vilket maskinläsbart format som i så

fall ska användas. När det gäller tekniska standarder för genomförande avseende hållbarhetsinformation bör ESA-

myndigheterna, genom den gemensamma kommittén, samarbeta med Efrag för utarbetandet av dessa förslag till

genomförandestandarder. Införandet av ett maskinläsbart format bör grundas på en analys som tar hänsyn till

kostnaderna och fördelarna för enheter och för användare av informationen och även för alla andra berörda parter,

särskilt insamlingsorganen, behöriga myndigheter och ESA-myndigheterna.

(9) Insamlingsorganen bör inte ansvara för att kontrollera att innehållet i den information som enheter lämnat in är

korrekt, såvida de inte har fått i uppdrag att göra detta i enlighet med de tillämpliga unionslagstiftningsakter som

förtecknas i bilagan till förordning (EU) 2023/2859. Enheter som lämnar information på obligatorisk basis bör

ansvara för att säkerställa att den inlämnade informationen är korrekt på grundval av deras rättsliga skyldigheter

enligt de tillämpliga unionslagstiftningsakter som förtecknas i den bilagan eller enligt nationell rätt.

(10) Europeiska datatillsynsmannen har rådfrågats i enlighet med artikel 42.1 i Europaparlamentets och rådets

förordning (EU) 2018/1725 (7) och lämnade formella synpunkter den 19 januari 2022.

(11) Europeiska centralbanken inkom med sitt yttrande den 7 juni 2022 (8).

(12) Eftersom målet för denna förordning, nämligen att harmonisera kraven på upplysningslämnande avseende den

offentliga information som bör vara tillgänglig genom Esap, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av

medlemsstaterna, utan snarare, på grund av dess omfattning eller verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, får

unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I

enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt

för att uppnå detta mål.

(13) Följande förordningar bör därför ändras i enlighet med detta:

— Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1060/2009 (9),

— Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 236/2012 (10),

(5) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk

tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens

beslut 2009/78/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 12). (6) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1094/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk

tillsynsmyndighet (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om

upphävande av kommissionens beslut 2009/79/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 48). () Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på

behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt

om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39). (8) EUT C 307, 12.8.2022, s. 3. (9) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1060/2009 av den 16 september 2009 om kreditvärderingsinstitut (EUT L 302,

17.11.2009, s. 1). ( ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 236/2012 av den 14 mars 2012 om blankning och vissa aspekter av kreditswappar

(EUT L 86, 24.3.2012, s. 1).

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2023/2869/oj 3/28

Bilaga 2

SV EUT L, 20.12.2023

— Europaparlamentets och rådetsförordning (EU) nr 345/2013(11),

— Europaparlamentets och rådetsförordning (EU) nr 346/2013(12),

— Europaparlamentets och rådetsförordning (EU) nr 575/2013(13),

— Europaparlamentets och rådetsförordning (EU) nr 537/2014(14),

— Europaparlamentets och rådetsförordning (EU) nr 596/2014(15),

— Europaparlamentets och rådetsförordning (EU) nr 600/2014(16),

— Europaparlamentets och rådetsförordning (EU) nr 1286/2014(17),

— Europaparlamentets och rådetsförordning (EU) 2015/760(18),

— Europaparlamentets och rådetsförordning (EU) 2015/2365(19),

— Europaparlamentets och rådetsförordning (EU) 2016/1011(20),

— Europaparlamentets och rådetsförordning (EU) 2017/1129( ),

— Europaparlamentets och rådetsförordning (EU) 2017/1131(22),

— Europaparlamentets och rådetsförordning (EU) 2019/1238(23),

— Europaparlamentets och rådetsförordning (EU) 2019/2033(24),

— Europaparlamentets och rådetsförordning (EU) 2019/2088(25),

( ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr345/2013 av den 17 april2013 om europeiska riskkapitalfonder (EUT L 115,

25.4.2013, s.1). (12) Europaparlamentets och rådets förordning(EU) nr 346/2013 av den17 april 2013 om europeiska fonder för socialt företagande

(EUT L 115,25.4.2013,s. 18). (13) Europaparlamentetsochrådets förordning (EU) nr575/2013 av den26 juni 2013 om tillsynskrav förkreditinstitut och omändring

av förordning(EU)nr 648/2012(EUT L 176,27.6.2013, s.1). ( ) Europaparlamentetsochrådets förordning(EU) nr537/2014av den 16april2014om särskilda krav avseende lagstadgad revision av

företagav allmänt intresse ochom upphävande av kommissionensbeslut 2005/909/EG(EUT L 158, 27.5.2014, s.77). (15) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr596/2014 av den 16 april 2014 om marknadsmissbruk (marknadsmissbruks­

förordning)och om upphävande av Europaparlamentets och rådetsdirektiv 2003/6/EG och kommissionensdirektiv 2003/124/EG,

2003/125/EGoch2004/72/EG (EUTL173, 12.6.2014,s. 1). (16) Europaparlamentetsochrådets förordning (EU) nr600/2014 av den 15maj 2014 ommarknaderförfinansiella instrumentochom

ändringav förordning(EU) nr648/2012(EUT L 173, 12.6.2014, s.84). (17) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1286/2014 av den 26 november 2014 om faktablad för paketerade och

försäkringsbaserade investeringsprodukterföricke-professionella investerare (Priip-produkter)(EUT L 352, 9.12.2014, s.1). (18) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/760 av den 29 april 2015 om europeiska långsiktiga investeringsfonder

(EUT L 123,19.5.2015,s. 98). (19) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2365 av den 25 november 2015 om transparens i transaktioner för

värdepappersfinansiering och omåteranvändning samtom ändring av förordning (EU)nr 648/2012(EUT L 337, 23.12.2015,s. 1). (20) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1011 av den 8 juni 2016 om index som används som referensvärden för

finansiella instrumentochfinansiella avtal eller föratt mäta investeringsfonders resultat, och omändring av direktiven 2008/48/EG

och2014/17/EU och förordning(EU) nr596/2014 (EUTL171, 29.6.2016, s. 1). ( ) Europaparlamentetsochrådets förordning (EU) 2017/1129av den 14juni 2017om prospektsomskaoffentliggöras när värdepapper

erbjuds till allmänheten eller tasupp till handelpå en reglerad marknad, ochom upphävande av direktiv 2003/71/EG (EUT L168,

30.6.2017, s.12). (22) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1131 av den 14 juni 2017 om penningmarknadsfonder (EUT L 169,

30.6.2017, s.8). (23) Europaparlamentetsochrådets förordning(EU) 2019/1238av den 20juni 2019om en paneuropeisk privatpensionsprodukt(PEPP-

produkt) (EUTL198,25.7.2019, s.1). (24) Europaparlamentetsoch rådets förordning(EU)2019/2033av den 27 november 2019 om tillsynskrav förvärdepappersföretagoch

om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 575/2013, (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 806/2014 (EUT L 314,

5.12.2019, s.1). ( ) Europaparlamentets ochrådets förordning (EU)2019/2088 av den 27 november2019 omhållbarhetsrelaterade upplysningar som

skalämnas inomdenfinansiella tjänstesektorn(EUT L 317, 9.12.2019, s.1).

4/28 ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2023/2869/oj

Bilaga 2

EUT L, 20.12.2023 SV

— Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1114 (26), — Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/2631 (27).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Ändringar av förordning (EG) nr 1060/2009

Förordning (EG) nr 1060/2009 ska ändras på följande sätt: 1. I artikel 11a ska punkt 2 ska ersättas med följande: ”2. Esma ska offentliggöra de enskilda kreditvärderingar som lagts fram för Esma enligt punkt 1 på en webbplats (den europeiska kreditvärderingsplattformen). Det centrala register som avses i artikel 11.2 ska införlivas i den europeiska kreditvärderingsplattformen. Den europeiska gemensamma åtkomstpunkten (Esap), som inrättats enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/2859 (*), får fullgöra den europeiska kreditvärderingsplattformens funktioner. _____________ (*) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/2859 av den 13 december 2023 om inrättande av en

europeisk gemensam åtkomstpunkt som ger centraliserad tillgång till allmänt tillgänglig information som är

relevant för finansiella tjänster, kapitalmarknader och hållbarhet (EUT L, 2023/2859, 20.12.2023, ELI: http://data.

europa.eu/eli/reg/2023/2859/oj).” 2. Följande artikel ska införas: ”Artikel 13a

Tillgång till information i Esap

1. Från och med den 10 januari 2028 ska kreditvärderingsinstitut som offentliggör information som avses i artiklarna 8.1, 8.6, 8.7, 8a.1, 8a.3, 10.1, 10.4, 11.1 och artikel 12 i den här förordningen samtidigt lämna in denna information till det insamlingsorgan som avses i punkt 3 i den här artikeln i syfte att göra den tillgänglig i Esap. Informationen ska uppfylla följande krav: a) Informationen ska lämnas in i ett format som data kan extraheras från, enligt definitionen i artikel 2.3 i förordning

(EU) 2023/2859, eller, om så krävs enligt unionsrätten, i ett maskinläsbart format enligt definitionen i artikel 2.4 i

den förordningen. b) Följande metadata ska medfölja informationen:

i) Alla namn på det kreditvärderingsinstitut som informationen avser.

ii) Kreditvärderingsinstitutets identifieringskod för juridiska personer som specificerats enligt artikel 7.4 b i

förordning (EU) 2023/2859. iii) Kreditvärderingsinstitutets storlekskategori som specificerats enligt artikel 7.4 d i den förordningen. iv) Typen av information, klassificerad enligt artikel 7.4 c i den förordningen.

( ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1114 av den 31 maj 2023 om marknader för kryptotillgångar och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 1095/2010 samt direktiven 2013/36/EU och (EU) 2019/1937 (EUT L 150, 9.6.2023, s. 40). (27) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/2631 av den 22 november 2023 om europeiska gröna obligationer och frivilligt upplysningslämnande för obligationer som marknadsförs som miljömässigt hållbara och för hållbarhetslänkade obligationer (EUT L, 2023/2631, 30.11.2023, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2023/2631/oj). ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2023/2869/oj 5/28

Bilaga 2

SV EUT L, 20.12.2023

v) Uppgiftom huruvidainformationeninnehållerpersonuppgifter. vi) Det land därdetkreditvärderingsinstitut som informationen avser har sittsäte.

vii) De branschsektorer inom vilka det kreditvärderingsinstitut som informationen avser bedriver sin ekonomiska

verksamhet, somspecificeratsenligt artikel 7.4 e i den förordningen. 2. Med avseende på tillämpningen av punkt 1 b ii ska kreditvärderingsinstituten skaffa en identifieringskod för juridiskapersoner. 3. Isyfte att göra den information som avses i punkt 1 i denna artikel tillgänglig i Esapskadetinsamlingsorgansom definieras i artikel 2.2 i förordning (EU) 2023/2859vara Esma. 4. Från och med den 10 januari 2028skaden informationsom avsesi artiklarna 5.3,8d.2, 11.2, 11a.1,11a.2,18.3, 24.5 och 36d.1 i denna förordning göras tillgänglig i Esap. I detta syfte ska insamlingsorganet, enligt definitionen i artikel2.2i förordning (EU)2023/2859, varaEsma. Informationenskauppfylla följande krav: a) Informationenskalämnas in i ettformat som data kanextraheras från, enligt definitionen i artikel 2.3 i förordning

(EU) 2023/2859. b) Följande metadataskamedfölja informationen:

i) Alla namnpå det kreditvärderingsinstitutochden kreditvärderade enhetsominformationenavser.

ii) Om sådan finns, kreditvärderingsinstitutets och den kreditvärderade enhetens identifieringskod för juridiska

personer som specificerats enligtartikel7.4bi förordning (EU)2023/2859. iii) Typenav information,klassificeradenligt artikel 7.4 c i den förordningen. iv) Uppgiftom huruvidainformationeninnehåller personuppgifter.

5. Föratt säkerställa effektiv insamling och förvaltning av deninformationsomlämnas ini enlighet med punkt 1 ska Esmautarbeta förslag till tekniska standarderförgenomförande för att specificeraföljande: a) Eventuella andra metadatasom skamedfölja informationen. b) Huruppgifternai informationen skavara strukturerade. c) Förvilken information som maskinläsbart formatkrävsochi så fallvilket maskinläsbart format som skaanvändas. Med avseende på tillämpningen av led c ska Esma bedöma för- och nackdelar med olika maskinläsbara format och genomföralämpliga fältstudier. Esmaskaöverlämnadessa förslag tilltekniska standarderför genomförande tillkommissionen. Kommissionen ges befogenhetattanta de tekniska standarderförgenomförande som avses i första stycketi denna punkt i enlighet med artikel 15förordning (EU) nr 1095/2010. 6. Vid behov skaEsmaanta riktlinjerför attsäkerställa att de metadatasom lämnatsin i enlighet medpunkt5 första stycketaär korrekta.”

Artikel2

Ändringar av förordning(EU) nr 236/2012

Iförordning (EU)nr 236/2012skaföljande artikel införas: 6/28 ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2023/2869/oj

Bilaga 2

EUT L, 20.12.2023 SV

”Artikel 11a

Tillgång till information i den europeiska gemensamma åtkomstpunkten

1. Från och med den 10 juli 2026 ska den fysiska eller juridiska person som offentliggör information i enlighet med artikel 6.1 i denna förordning samtidigt lämna in den informationen till det insamlingsorgan som anges i punkt 3 i den här artikeln i syfte att göra den tillgänglig i den europeiska gemensamma åtkomstpunkten (Esap), som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/2859 (*). Informationen ska uppfylla samtliga följande krav: a) Informationen ska lämnas in i ett format som data kan extraheras från, enligt definitionen i artikel 2.3 i förordning

(EU) 2023/2859, eller, om så krävs enligt unionsrätten, i ett maskinläsbart format enligt definitionen i artikel 2.4 i den

förordningen. b) Följande metadata ska medfölja informationen:

i) Alla namn på den fysiska eller juridiska person som informationen avser.

ii) För juridiska personer, personens identifieringskod för juridiska personer enligt vad som anges i artikel 7.4 b i

förordning (EU) 2023/2859. iii) För juridiska personer, personens storlekskategori som specificerats enligt artikel 7.4 d i den förordningen. iv) Typen av information, klassificerad enligt artikel 7.4 c i den förordningen. v) Uppgift om huruvida informationen innehåller personuppgifter.

2. Med avseende på tillämpningen av punkt 1 b ii ska juridiska personer skaffa en identifieringskod för juridiska personer. 3. I syfte att göra den information som avses i punkt 1 i denna artikel tillgänglig i Esap ska det insamlingsorgan som definieras i artikel 2.2 i förordning (EU) 2023/2859 vara den behöriga myndigheten. 4. För att säkerställa effektiv insamling och förvaltning av den information som lämnas in i enlighet med punkt 1 ska Esma utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande för att specificera följande: a) Eventuella andra metadata som ska medfölja informationen. b) Hur uppgifterna i informationen ska vara strukturerade. c) För vilken information som maskinläsbart format krävs och i så fall vilket maskinläsbart format som ska användas. Med avseende på tillämpningen av led c ska Esma bedöma för- och nackdelar med olika maskinläsbara format och genomföra lämpliga fältstudier. Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för genomförande till kommissionen. Kommissionen ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1095/2010. 5. Vid behov ska Esma anta riktlinjer för att säkerställa att de metadata som lämnats in i enlighet med punkt 4 första stycket a är korrekta. _____________ (*) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/2859 av den 13 december 2023 om inrättande av en europeisk

gemensam åtkomstpunkt som ger centraliserad tillgång till allmänt tillgänglig information som är relevant för

finansiella tjänster, kapitalmarknader och hållbarhet (EUT L, 2023/2859, 20.12.2023, ELI: http://data.europa.eu/eli/

reg/2023/2859/oj).” ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2023/2869/oj 7/28

Bilaga 2

SV EUT L, 20.12.2023

Artikel3

Ändringar av förordning(EU) nr 345/2013

Iförordning (EU)nr 345/2013skaföljande artikel införas: ”Artikel17a

Tillgång tillinformationi den europeiska gemensamma åtkomstpunkten

Från och med den 10 januari 2028skaden information som avsesi artikel17.1 i dennaförordning göras tillgänglig i den europeiska gemensamma åtkomstpunkten (Esap),som inrättats i enlighet medEuropaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/2859 (*). I detta syfte ska insamlingsorganet, enligt definitionen i artikel 2.2 i den förordningen, vara Esma. Esmaskahämtadennainformation från den information som lämnats av den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten i enlighet med artikel 16.1i denhär förordningen i syfte attinrätta den centrala databassom avses i artikel17.1 i denhär förordningen. Informationenskauppfylla följande krav: a) Informationen skalämnas in i ett format som data kan extraheras från, enligt definitionen i artikel 2.3 i förordning

(EU) 2023/2859. b) Följande metadata skamedfölja informationen:

i) Alla namnpå den fondsom informationenavser.

ii) Om sådan finns, personens identifieringskod för juridiska personer som specificerats enligt artikel 7.4 b i

förordning (EU)2023/2859. iii) Typenav information,klassificeradenligt artikel 7.4 c i den förordningen. iv) Uppgift omhuruvida informationen innehåller personuppgifter.

_____________ (*) Europaparlamentets och rådets förordning (EU)2023/2859av den 13 december 2023 om inrättande av eneuropeisk

gemensam åtkomstpunkt som ger centraliserad tillgång till allmänt tillgänglig information som är relevant för

finansiella tjänster, kapitalmarknader och hållbarhet (EUT L, 2023/2859, 20.12.2023, ELI: http://data.europa.eu/eli/

reg/2023/2859/oj).”

Artikel4

Ändringar av förordning(EU) nr 346/2013

Iförordning (EU)nr 346/2013skaföljande artikel införas: ”Artikel18a

Tillgång tillinformationi den europeiska gemensamma åtkomstpunkten

Från och med den 10 januari 2028skaden information som avsesi artikel18.1 i dennaförordning göras tillgänglig i den europeiska gemensamma åtkomstpunkten (Esap),som inrättats i enlighet medEuropaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/2859 (*). I detta syfte ska insamlingsorganet, enligt definitionen i artikel 2.2 i den förordningen, vara Esma. Esmaskahämtadennainformation från den information som lämnats av den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten i enlighet med artikel 17.1i denhär förordningen i syfte attinrätta den centrala databassom avses i artikel18.1 i denhär förordningen. Informationenskauppfylla följande krav: a) Informationen skalämnas in i ett format som data kan extraheras från, enligt definitionen i artikel 2.3 i förordning

(EU) 2023/2859. b) Följande metadata skamedfölja informationen:

i) Alla namnpå den fondsom informationenavser.

8/28 ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2023/2869/oj

Bilaga 2

EUT L, 20.12.2023 SV

ii) Om sådan finns, fondens identifieringskod för juridiska personer som specificerats enligt artikel 7.4 b i förordning

(EU) 2023/2859. iii) Typen av information, klassificerad enligt artikel 7.4 c i den förordningen. iv) Uppgift om huruvida informationen innehåller personuppgifter.

_____________ (*) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/2859 av den 13 december 2023 om inrättande av en europeisk

gemensam åtkomstpunkt som ger centraliserad tillgång till allmänt tillgänglig information som är relevant för

finansiella tjänster, kapitalmarknader och hållbarhet (EUT L, 2023/2859, 20.12.2023, ELI: http://data.europa.eu/eli/

reg/2023/2859/oj).”

Artikel 5

Ändringar av förordning (EU) nr 575/2013

I förordning (EU) nr 575/2013 ska följande artikel införas: ”Artikel 434b

Tillgång till information i den europeiska gemensamma åtkomstpunkten

1. Från och med den 10 januari 2030 ska institut som offentliggör information i enlighet med del åtta i denna förordning samtidigt lämna in denna information till det relevanta insamlingsorgan som avses i punkt 3 i denna artikel i syfte att göra den tillgänglig i den europeiska gemensamma åtkomstpunkten (Esap), som inrättats genom Europapar­ lamentets och rådets förordning (EU) 2023/2859 (*). Informationen ska uppfylla följande krav: a) Informationen ska lämnas in i ett format som data kan extraheras från, enligt definitionen i artikel 2.3 i förordning

(EU) 2023/2859, eller, om så krävs enligt unionsrätten, i ett maskinläsbart format enligt definitionen i artikel 2.4 i den

förordningen. b) Följande metadata ska medfölja informationen:

i) Alla namn på det institut som informationen avser.

ii) Institutets identifieringskod för juridiska personer som specificerats enligt artikel 7.4 b i förordning

(EU) 2023/2859. iii) Institutets storlekskategori som specificerats enligt artikel 7.4 d i den förordningen. iv) Typen av information, klassificerad enligt artikel 7.4 c i den förordningen. v) Uppgift om huruvida informationen innehåller personuppgifter.

2. Med avseende på tillämpningen av punkt 1 b ii ska instituten skaffa en identifieringskod för juridiska personer. 3. I syfte att göra den information som avses i punkt 1 i denna artikel tillgänglig i Esap ska det insamlingsorgan som definieras i artikel 2.2 i förordning (EU) 2023/2859 vara EBA. 4. För att säkerställa effektiv insamling och förvaltning av den information som lämnas in i enlighet med punkt 1 ska EBA utarbeta förslag till tekniska standarder för att specificera följande: a) Eventuella andra metadata som ska medfölja informationen. ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2023/2869/oj 9/28

Bilaga 2

SV EUT L, 20.12.2023

b) Hur uppgifternai informationenskavara strukturerade. c) För vilken information som maskinläsbart formatkrävs ochi så fallvilket maskinläsbart formatsomskaanvändas. Med avseende på tillämpningen av led c ska EBA bedöma för- och nackdelar med olika maskinläsbara format och genomföralämpliga fältstudier. EBAskaöverlämnadessa förslag tilltekniska standarderför genomförande tillkommissionen. Kommissionen ges befogenhetatt anta de tekniska standarderför genomförande som avses i första stycketi denna punkt i enlighet med artikel 15i förordning (EU)nr 1093/2010. 5. Vid behov ska EBA anta riktlinjer för att säkerställa att de metadata som lämnats in i enlighet medpunkt 4 första stycketaär korrekta. _____________ (*) Europaparlamentets och rådets förordning (EU)2023/2859av den 13 december 2023 om inrättande av eneuropeisk

gemensam åtkomstpunkt som ger centraliserad tillgång till allmänt tillgänglig information som är relevant för

finansiella tjänster, kapitalmarknader och hållbarhet (EUT L, 2023/2859, 20.12.2023, ELI: http://data.europa.eu/eli/

reg/2023/2859/oj).”

Artikel6

Ändringar av förordning(EU) nr 537/2014

Iförordning (EU)nr 537/2014skaföljande artikel införas: ”Artikel13a

Tillgång tillinformationi den europeiska gemensamma åtkomstpunkten

1. Från och med den 10 januari 2030 ska den lagstadgade revisorn eller revisionsföretaget, när information offentliggöras i enlighet med artikel 13 i denna förordning, samtidigt lämna in den information till det relevanta insamlingsorgan som anges i punkt 3 i den här artikeln i syfte att göra den tillgänglig i den europeiska gemensamma åtkomstpunkten (Esap),som inrättats genom Europaparlamentetsochrådets förordning (EU)2023/2859(*). Informationenskauppfylla följande krav: a) Informationen skalämnas in i ett format som data kan extraheras från, enligt definitionen i artikel 2.3 i förordning

(EU) 2023/2859, eller, om så krävs enligt unionsrätten,i ettmaskinläsbart format enligtdefinitionen i artikel 2.4 i den

förordningen. b) Följande metadata skamedfölja informationen:

i) Alla namnpå den lagstadgade revisor eller det revisionsföretag sominformationenavser.

ii) För juridiska personer, revisionsföretagets identifieringskod för juridiska personer som specificerats enligt

artikel7.4bi förordning (EU)2023/2859.

iii) Förjuridiskapersoner, revisionsföretagetsstorlekskategori, somspecificeratsenligt artikel 7.4 d i den förordningen.

iv) Typen av information, klassificerad enligtartikel7.4ci denförordningen. v) Uppgiftom huruvidainformationen innehåller personuppgifter.

2. Med avseende på tillämpningen av punkt 1 b ii ska revisionsföretag som är juridiska personer skaffa en identifieringskodförjuridiskapersoner. 10/28 ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2023/2869/oj

Bilaga 2

EUT L, 20.12.2023 SV

3. Senast den 9 januari 2030 ska medlemsstaterna, i syfte att göra den information som avses i punkt 1 i denna artikel tillgänglig i Esap, utse minst ett insamlingsorgan, enligt definitionen i artikel 2.2 i förordning (EU) 2023/2859, och underrätta Esma om detta. 4. För att säkerställa effektiv insamling och förvaltning av den information som lämnas in i enlighet med punkt 1 ges kommissionen befogenhet att, efter samråd med CEAOB, specificera följande: a) Eventuella andra metadata som ska medfölja informationen. b) Hur uppgifterna i informationen ska vara strukturerade. c) För vilken information som maskinläsbart format krävs och i så fall vilket maskinläsbart format som ska användas. Med avseende på tillämpningen av led c ska kommissionen bedöma för- och nackdelar med olika maskinläsbara format och genomföra lämpliga fältstudier. _____________ (*) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/2859 av den 13 december 2023 om inrättande av en europeisk

gemensam åtkomstpunkt som ger centraliserad tillgång till allmänt tillgänglig information som är relevant för

finansiella tjänster, kapitalmarknader och hållbarhet (EUT L, 2023/2859, 20.12.2023, ELI: http://data.europa.eu/eli/

reg/2023/2859/oj).”

Artikel 7

Ändringar av förordning (EU) nr 596/2014

I förordning (EU) nr 596/2014 ska följande artikel införas: ”Artikel 21a

Tillgång till information i den europeiska gemensamma åtkomstpunkten

1. Från och med den 10 januari 2028 ska den emittent eller deltagare på marknaden för utsläppsrätter som offentliggör information i enlighet med artiklarna 17.1, 17.2 och 19.3 i denna förordning samtidigt lämna in den informationen till det relevanta insamlingsorgan som avses i punkt 3 i den här artikeln i syfte att göra den tillgänglig i den europeiska gemensamma åtkomstpunkten (Esap), som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/2859 (*). Informationen ska uppfylla följande krav: a) Informationen ska lämnas in i ett format som data kan extraheras från, enligt definitionen i artikel 2.3 i förordning

(EU) 2023/2859, eller, om så krävs enligt unionsrätten, i ett maskinläsbart format enligt definitionen i artikel 2.4 i den

förordningen. b) Följande metadata ska medfölja informationen:

i) Alla namn på den emittent eller deltagare på marknaden för utsläppsrätter som informationen avser.

ii) Identifieringskoden för juridiska personer som specificerats enligt artikel 7.4 b i förordning (EU) 2023/2859 för

emittenten eller deltagaren på marknaden för utsläppsrätter som är en juridisk person.

iii) Storlekskategorin som specificerats enligt artikel 7.4 d i den förordningen, för emittenten eller för den deltagare på

marknaden för utsläppsrätter som är en juridisk person. iv) Typen av information, klassificerad enligt artikel 7.4 c i den förordningen. v) Uppgift om huruvida informationen innehåller personuppgifter.

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2023/2869/oj 11/28

Bilaga 2

SV EUT L, 20.12.2023

2. Med avseende på tillämpningen av punkt1 bii skaemittenter och deltagare på marknadenför utsläppsrättersom är juridiskapersoner skaffa en identifieringskod för juridiska personer. 3. Senast den 9 januari 2028 skamedlemsstaterna,i syfte att göra den information som avses i punkt 1 i denna artikel tillgänglig i Esap, utse minst ett insamlingsorgan, enligt definitionen i artikel 2.2 i förordning (EU) 2023/2859, och underrätta Esmaom detta. 4. Från och med den 10 januari 2028, ska insamlingsorganet enligt definitionen i artikel 2.2 i förordning (EU) 2023/2859, när nationell rätt föreskriveratt en behörig myndighet själv har rätt att offentliggöra den information som avses i artikel 19.3 i den här förordningen i syfte att göra den informationen tillgänglig i Esap, vara den behöriga myndigheten. 5. Från och med den 10 januari 2028skadeninformationsom avsesi artikel 34.1 i denna förordninggörastillgänglig i Esap. I detta syfte ska insamlingsorganet,enligt definitioneni artikel2.2i förordning (EU)2023/2859, varaEsma. Informationenskauppfylla följande krav: a) Informationen skalämnas in i ett format som data kan extraheras från, enligt definitionen i artikel 2.3 i förordning

(EU) 2023/2859. b) Följande metadata skamedfölja informationen:

i) Alla namnpå den emittent som informationen avser.

ii) Om sådan finns, emittentens identifieringskod för juridiska personer som specificerats enligt artikel 7.4 b i

förordning (EU)2023/2859. iii) Typenav information,klassificeradenligt artikel 7.4 c i den förordningen. iv) Uppgift omhuruvida informationen innehåller personuppgifter.

6. För att säkerställa effektiv insamling och förvaltning av deninformation som lämnas in i enlighet med punkt 1 ska Esmautarbeta förslag tilltekniska standarder för genomförande för attspecificeraföljande: a) Eventuella andra metadata somskamedfölja informationen. b) Hur uppgifternai informationenskavara strukturerade. c) För vilken information som maskinläsbart formatkrävs ochi så fallvilket maskinläsbart formatsomskaanvändas. Med avseende på tillämpningen av led c ska Esma bedöma för- och nackdelar med olika maskinläsbara format och genomföralämpliga fältstudier. Esmaskaöverlämnadessa förslag tilltekniska standarderförgenomförande tillkommissionen. Kommissionen ges befogenhetatt anta de tekniska standarderför genomförande som avses i första stycketi denna punkt i enlighet med artikel 15i förordning (EU)nr 1095/2010. 7. Vid behov ska Esma anta riktlinjer för attsäkerställa att de metadata som lämnats in i enlighetmed punkt 6 första stycketaär korrekta. _____________ (*) Europaparlamentets och rådets förordning (EU)2023/2859av den 13 december 2023 om inrättande av eneuropeisk

gemensam åtkomstpunkt som ger centraliserad tillgång till allmänt tillgänglig information som är relevant för

finansiella tjänster, kapitalmarknader och hållbarhet (EUT L, 2023/2859, 20.12.2023, ELI: http://data.europa.eu/eli/

reg/2023/2859/oj).” 12/28 ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2023/2869/oj

Bilaga 2

EUT L, 20.12.2023 SV

Artikel 8

Ändringar av förordning (EU) nr 600/2014

I förordning (EU) nr 600/2014 ska följande artikel införas: ”Artikel 23a

Tillgång till information i den europeiska gemensamma åtkomstpunkten