Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:22) om certifiering m.m. av utsäde av stråsäd
Ändrar
Upphäver
- SJVFS 1994:121
Bemyndigande
- 8 § Förordning (1996:146) med instruktion för Statens utsädeskontroll
- 11 § Utsädesförordning (2000:1330)
- 13 § Utsädesförordning (2000:1330)
- 15 § Utsädesförordning (2000:1330)
- 16 § Utsädesförordning (2000:1330)
- 25 § Utsädesförordning (2000:1330)
- 28 § Utsädesförordning (2000:1330)
- 7 § Utsädesförordning (2000:1330)
Genomför EU-direktiv
Grundläggande bestämmelser om certifiering m.m. av utsäde finns dels i utsädeslagen (1976:298), dels i utsädesförordningen (2000:1330). (SJVFS 2001:27).
DEFINITIONER
De termer och begrepp som används i utsädeslagen (1976:298), växtskyddslagen (1972:318) och i 13 kap. miljöbalken (1998:808) har samma betydelse i dessa föreskrifter. I dessa föreskrifter avses med utsäde: frö för sådd, av de i bilagorna 1 och 2 nämnda arterna, grundutsäde: utsäde certifierat i en klass som medger reproduktion för certifiering av skörden, bruksutsäde: utsäde som inte ska användas för vidare uppförökning,
1 Jfr rådets direktiv 66/402/EEG av den 14 juni 1966 om saluföring av utsäde av stråsäd (EGT 125, 11.7.1966, s. 2309/66, Celex 31966L0402), senast ändrat genom rådets direktiv 2004/117/EG (EUT L 14, 18.1.2005, s. 18, Celex 32004L0117), kommissionens direktiv 74/268/EEG (EGT L 141, 24.5.1974, s. 19, Celex 31974L0268), ändrat genom kommissionens direktiv 78/511/EEG (EGT L 157, 15.6.1978, s. 34, Celex 31978L0511), kommissionens beslut 80/755/EEG (EGT L 207, 9.8.1980, s. 37, Celex 31980D0755), ändrat genom kommissionens beslut 81/109/EEG (EGT L 64, 11.3.1981, s. 13, Celex 31981D0109), kommissionens beslut 81/675/EEG (EGT L 246, 29.8.1981, s. 26, Celex 31981D0675), ändrat genom kommissionens beslut 86/563/EEG (EGT L 327, 22.11.1986, s. 50, Celex 31986D0563), kommissionens beslut 96/334/EG (EGT L 127, 25.5.1996, s. 39, Celex 31996D0334), kommissionens beslut 74/269/EEG (EGT L 141, 24.5.1974, s. 20, Celex 31974D0269), ändrat genom kommissionens beslut 78/512/EEG (EGT L 157, 15.6.1978, s. 35, Celex 31978D0512), kommissionens beslut 74/531/EEG (EGT L 299, 7.11.1974, s. 13, Celex 31974D0531), kommissionens beslut 95/75/EG (EGT L 60, 18.3.1995, s. 30, Celex 31995D0075) samt Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 69/98 av den 17 juli 1998 om ändring av bilaga I (Veterinära frågor och växtskyddsfrågor) till EES-avtalet (EGT L 158, 24.6.1999, s. 1, Celex 21999D0624(1)), senast ändrat genom Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 141/2004 (EUT L 102, 21.4.2005, s. 6). 2 Författningen omtryckt SJVFS 2001:27.
förädlarmaterial (F-material): utsäde av en förädlad sort, som används av förädlaren eller dennes representant för upprätthållande av sorten eller för framställning av stamutsäde, stamutsäde (utsädesklass A): utsäde som under ansvar av förädlaren eller dennes representant är framställt från F-material och som uppfyller de i bilagorna 1 eller 2 angivna kraven för stamutsäde samt är avsett för framställning av basutsäde,
basutsäde (utsädesklass B)
a) andra sorter än hybridsorter: utsäde som är framställt från stamutsäde som levererats från förädlaren eller dennes representant, eller på förädlarens begäran är framställt från F-material som uppfyller kraven för stamutsäde, och som uppfyller de i bilagorna 1 eller 2 angivna kraven för basutsäde samt är avsett för framställning av certifikatutsäde, b) hybridsorter: utsäde som under ansvar av förädlaren eller dennes representant är framställt från F-material som uppfyller de i bilagorna 1 eller 2 angivna kraven för stamutsäde, och som uppfyller de i bilagorna 1 eller 2 angivna kraven för basutsäde samt är avsett för framställning av certifikatutsäde, certifikatutsäde (utsädesklass C) av kanariegräs (utom hybrider), majs, råg, ris, sorghum och sudangräs samt hybridsorter av övriga arter: utsäde som är framställt från basutsäde, eller på förädlarens begäran från stamutsäde, och som uppfyller de i bilagorna 1 eller 2 angivna kraven för certifikatutsäde samt är avsett för användning som bruksutsäde, certifikatutsäde av första generationen (utsädesklass C1) av durumvete, havre, korn, ris, rågvete, speltvete och vete, utom hybridsorter av dessa arter: utsäde som är framställt från basutsäde, eller på förädlarens begäran från stamutsäde, och som uppfyller de i bilagorna 1 eller 2 angivna kraven för certifikatutsäde C1 samt är avsett för framställning av certifikatutsäde av andra generationen eller för användning som bruksutsäde, certifikatutsäde av andra generationen (utsädesklass C2) av durumvete, havre, korn, ris, rågvete, speltvete och vete, utom hybridsorter av dessa arter: utsäde som är framställt från certifikatutsäde av första generationen, eller på förädlarens begäran från stamutsäde eller basutsäde, och som uppfyller de i bilagorna 1 eller 2 angivna kraven för certifikatutsäde C2 samt är avsett för användning som bruksutsäde, provtagningssäsong: perioden från den 1 juli till och med den 30 juni, officiella åtgärder: åtgärder som vidtas av Utsädeskontrollen eller av ett organ som förklarats behörigt av Statens jordbruksverk, OECD-systemet: de regler som är fastställda av OECD den 28 september 2000 för certifiering av utsäde av stråsäd, dokumenterad sort: officiellt godkänd sort som finns intagen i en sortlista inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller i OECD:s sortlista, sundhetsintyg: sundhetscertifikat eller annat sundhetsintyg godkänt av Jordbruksverket. (SJVFS 2001:27).
GRUNDLÄGGANDE KRAV FÖR CERTIFIERING
Provtagning och partistorlek
Provtagning av utsäde för certifiering ska ske enligt de regler som fastställts av International Seed Testing Association (ISTA). Alla utsädespartier för certifiering ska vara officiellt provtagna eller provtagna av en provtagare som auktoriserats av Utsädeskontrollen. Villkoren för att kunna bli en auktoriserad provtagare framgår av bilaga 3 b. I bilagan finns också bestämmelser som den auktoriserade provtagaren ska följa. Utsädeskontrollen ska kontrollera den auktoriserade provtagarens arbete genom en stickprovskontroll på minst 5 %. Stickprovskontroll behöver dock inte utföras på prov som tas ut av en automatisk provtagare. Alla delar av ett parti ska vara åtkomliga för provtagning. Utsäde som ska betas ska kunna provtas även före betning. Om det finns särskilda skäl får Utsädeskontrollen medge undantag från kravet på provtagning före betning. Certifiering får endast ske vid utsädesanläggning vars anordningar för provtagning, märkning, försegling och, i tillämpliga fall, blandning godkänts av Utsädeskontrollen. För att ett utsädesföretag ska kunna använda sig av en auktoriserad provtagare måste företaget godkännas av Utsädeskontrollen enligt bilaga 3 b och lämna den information som krävs enligt bilagan. Ett utsädesparti som ska certifieras ska vara enhetligt och dess vikt får inte överstiga 25 ton. Beträffande kanariegräs och sorghum-arter får dock utsädespartiets vikt inte överstiga 10 ton och beträffande majs får utsädespartiets vikt uppgå till högst 40 ton. I samtliga fall får dock de högsta tillåtna vikterna överskridas med högst 5 procent. ( ).
Fältbesiktning och sortkontroll
Utsäde för certifiering ska komma från fältbesiktigad och godkänd utsädesodling. För att godkännas ska utsädesodlingen läggas ut på fält i god hävd och utan känd förekomst av flyghavre samt uppfylla angivna krav för utsädesodling enligt bilaga 3 och krav på sortkvalitet enligt bilagorna 1 eller 2. Innan en utsädesodling slutligt godkänns av Utsädeskontrollen ska godkända resultat från både fältbesiktningen och från kontrollodling av grundutsädet föreligga. Detta gäller oavsett om den fältbesiktigats av Utsädeskontrollen eller av en auktoriserad besiktningsman enligt 5 a §. Vid slutlig fältbesiktning ska odlingen ha befunnits vara fri från flyghavre. ( ).
Anmälan av utsädesodling till fältbesiktning ska ske skriftligen till Utsädeskontrollen. Av anmälan ska det framgå om officiell eller auktoriserad besiktningsman avses användas. För vårsådda utsädesodlingar ska anmälan vara Utsädeskontrollen tillhanda senast den 15 maj skördeåret och för höstsådda ska anmälan vara inkommen senast den 25 april, såvida inte annan tidpunkt medges av Utsädeskontrollen. Anmälningar efter den 15 juli kan endast medges om Utsädeskontrollen har möjlighet till besiktning alternativt stickprovskontroll. Utsädeskontrollen har rätt att avvisa odlingar som anmäls för sent.
Utsädeskontrollen ska under vegetationsperioden svara för besiktning av anmäld areal enligt vad som anges i bilaga 3 samt fastställa fältavsnittens storlek, antal och fördelning på fält som ska besiktigas. Utsädeskontrollen ska kontrollodla partier som certifieras i klasserna A, B och C1, samt i klasserna C och C2 i den omfattning Utsädeskontrollen anser erforderligt. Utsädeskontrollen ska i anslutning till kontrollodlingen bedöma om den ska kombineras med laboratorieanalys. Utsädeskontrollen, eller en auktoriserad besiktningsman enligt 5 a §, äger utan föregående meddelande om besiktning tillträde till odling som anmälts och utför besiktning i för grödan lämpligt utvecklingsstadium. Utsädeskontrollen ska skriftligen underrätta uppdragsgivaren om resultatet av kontrollodling respektive fältbesiktning. ( ).
Fältbesiktning av en utsädesodling avsedd för produktion av certifikatutsäde får utföras av en person som av Utsädeskontrollen auktoriserats för detta ändamål. Villkoren för sådan auktorisation framgår av bilaga 3 a. I bilagan finns också bestämmelser som den auktoriserade besiktningsmannen ska följa. Utsädeskontrollen ska genom stickprov efterkontrollera minst 5 % av utsädesodlingarna som fältbesiktigats av besiktningsmän som auktoriserats enligt första stycket. Utsädespartier från dessa utsädesodlingar ska kontrollodlas i den omfattning Utsädeskontrollen anser nödvändigt. ( ).
Frövarukvalitet
Frövarukvaliteten ska undersökas enligt ISTA:s regler, med de avvikande bestämmelser rörande minsta provvikt för undersökning av inblandning av antal frön av andra arter som framgår av bilaga 1 punkt 2 och bilaga 2 punkt 2. De analyser som krävs för certifiering av utsäde, för att kontrollera om kvalitetskraven i bilaga 1 respektive bilaga 2 uppfylls, ska utföras av det certifierande organet eller av ett laboratorium som har auktoriserats av Jordbruksverket. Villkoren för att ett laboratorium ska kunna auktoriseras framgår av bilaga 3 c. I bilagan finns också bestämmelser som det auktoriserade laboratoriet ska följa. Utsädeskontrollen ska genom stickprov kontrollera minst 5 % av analyserna som utförts vid det auktoriserade laboratoriet. ( ).
Utsäde får godkännas för certifiering för saluföring i Sverige, om det vid undersökning av de uttagna proven, uppfyller kvalitetskraven 1. i bilaga 1 för havre, korn, råg, rågvete och vete, 2. i bilaga 2 för durumvete, kanariegräs, majs, speltvete, ris, sorghum och sudangräs. Sundhetsanalyserna får göras på råvaruprov under förutsättning att detta tagits ut av en officiell eller auktoriserad provtagare. Utsäde får godkännas för certifiering för utförsel till andra länder inom EES om det, vid undersökning av de uttagna proven, uppfyller kvalitetskraven i bilaga 2. Parti får inte godkännas för certifiering om utsädet enligt det certifierande organets bedömning är otillfredsställande rensat eller inte antas tåla lagring utan att grobarheten försämras. ( ).
Certifiering av art- och sortblandningar
Blandning av utsäde av olika arter får certifieras för användning som bruksutsäde, om samtliga av blandningens beståndsdelar var för sig uppfyller certifieringskraven för respektive art. Utsäde av havre, korn, råg, rågvete och vete i sådan blandning ska uppfylla kraven i bilaga 1. Blandning av utsäde av olika sorter av samma art får certifieras för användning som bruksutsäde, om i blandningen ingående partier var för sig uppfyller kraven i bilaga 1. (SJVFS 2001:27).
Betat utsäde
Utsäde som har behandlats med bekämpningsmedel (betats) får endast certifieras om medlet är jämnt fördelat på frövaran. (SJVFS 2001:27).
Bestämmelser om emballage och märkning av betat utsäde finns i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2001:13) om emballage för betat utsäde. (SJVFS 2001:27).
Utlämnande av certifierat utsäde
Parti för certifiering ska finnas tillgängligt på platsen för certifieringen intill dess att undersökningen av kvaliteten visar att kraven, med undantag för efterkontrollen av sortäkthet och sortrenhet, i bilagorna 1 eller 2, är uppfyllda. Utan hinder av bestämmelsen i första stycket får det certifierande organet certifiera utsäde för utlämning till förbrukare inom landet innan resultatet av kvalitetsundersökningen är klart. Utan hinder av bestämmelsen i första stycket får det certifierande organet certifiera utsäde för utförsel till ett land inom EES innan resultatet av grobarhetsanalysen är klart. Vid fall som avses i tredje stycket ska Utsädeskontrollen vid begäran bistå andra myndigheter inom EES med uppgifter om det aktuella partiet. Som villkor för sådan certifiering gäller att 1. utlämnandet endast ska avse första handelsledet och att köparens namn och adress anges, 2. en renhetsanalys som uppfyller kraven i bilaga 2 uppvisas, 3. den grobarhet som framgår av föranalysen anges, 4. utsädesproducenten ska informera köparen om resultatet av grobarhetsanalysen utvisar att kvalitetskraven i bilaga 2 inte är uppfyllda. Meddelande om utsädesparti, som certifierats och lämnats ut till förbrukare innan kvaliteten undersökts och som inte uppfyller kvalitetskraven i bilagorna 1 eller 2, ska av Utsädeskontrollen kungöras i Statens jordbruksverks författningssamling. Meddelandet ska innehålla analysresultatet, uppgift om referensnummer, art och sort samt förpackarens namn och adress. Meddelande om vårsådda arter ska kungöras före den 15 augusti och om höstsådda arter före den 1 februari. (SJVFS 2001:27).
Undantag från krav på grobarhet
Utan hinder av bestämmelserna i 7 § kan Utsädeskontrollen för certifiering godkänna partier av stamutsäde och basutsäde, som inte uppfyller de i bilaga 1 angivna kraven avseende grobarhet för havre, korn, råg, rågvete och vete och motsvarande krav i bilaga 2 för durumvete, kanariegräs, majs, speltvete, ris, sorghum och sudangräs samt för övriga stråsädesarter för utförsel. Sådant godkännande kan meddelas under förutsättning att konstaterad grobarhet uppges vid saluföringen och att utsädet ska användas för fortsatt uppförökning. (SJVFS 2001:27).
Utsäde av genetiskt modifierade sorter
Utöver kraven i dessa föreskrifter får utsäde som är av en sort som är genetiskt modifierad endast saluföras om ett tillstånd till utsläppande på marknaden finns enligt 13 kap. 12 § miljöbalken (1998:808) eller om ett godkännande för utsläppande på marknaden finns som uppfyller kraven om ömsesidigt erkännande enligt 3 kap. 43 § förordningen (2002:1086) om utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön. Att sorten är genetiskt modifierad ska framgå av märkningen på förpackningen enligt märkningskraven i bilaga 4, samt av alla dokument, officiella eller andra, som fästs på eller åtföljer utsädespartiet. Uppgift om att en sort är genetiskt modifierad ska även framgå av försäljningskataloger och annan information där sorten omnämns. ( ).
MÄRKNING OCH FÖRSEGLING
Vid saluföring ska varje förpackning vara försedd med ett officiellt märke vars utformning och innehåll uppfyller kraven i bilaga 4. Märkningen ska utföras under det certifierande organets kontroll och utgör ett bevis på att utsädet är certifierat. Ett officiellt märke ska vara av självhäftande material eller av rivbeständigt material, påsytt på förpackningen eller fäst under plomb. Som officiellt märke får också användas outplånlig och påtryckt eller påstämplad text som godkänts av Utsädeskontrollen och som uppfyller märkningskraven i bilaga 4. Då påtryckt eller påstämplad text används ska varje förpackning vara försedd med ett individuellt löpnummer. Företaget som utför tryckningen på förpackningarna ska underrätta det certifierande organet om antalet förpackningar som märkts, med uppgift om deras löpnummer. Det certifierande organet ska föra journal över de utsädeskvantiteter som märkts enligt detta system, med uppgifter om antalet förpackningar i varje parti, förpackningarnas innehåll och löpnummer. Det certifierande organet ska också granska producenternas journaler. (SJVFS 2001:27).
Förpackningar med utsäde som certifierats enligt 11 § tredje stycket och förpackningar med stamutsäde och basutsäde som godkänts enligt 12 § ska, utöver kraven i bilaga 4, genom säljarens eller leverantörens försorg vara försedda med ett leverantörsmärke på vilket grobarheten, leverantörens namn och adress samt utsädespartiets referensnummer anges. Dessutom ska, för utsäde som godkänts enligt 12 §, på det officiella märket anges att partiets grobarhet inte uppfyller kraven i bilagorna 1 eller 2.
Leverantörsmärket ska inte kunna förväxlas med det officiella märket. (SJVFS 1996:101).
Vid märkning av förpackningar med utsäde för vilket undantag medgetts enligt 26 § ska, i fråga om utsäde av en dokumenterad sort, det officiella märket ha samma färg som för motsvarande utsädesklass. För utsäde av ej dokumenterad sort ska det officiella märket ha sådan färg som anges i bilaga 4. Märket ska alltid ange att utsädet uppfyller mindre strikta krav. (SJVFS 1996:101).
Förpackningar med sådant utsäde som avses i 20 a § ska utöver kraven i bilaga 4 vara försedda med ett leverantörsmärke med texten "Utsäde för utförsel". (SJVFS 1996:101).
har upphävts genom (SJVFS 1996:101).
Vid certifiering ska varje förpackning förseglas under det certifierande organets kontroll i samband med provtagning och märkning. Försegling ska utgöras av förslutning och plombering och ska vara utförd på sådant sätt att den förstörs vid öppnandet. Följande förslutningssystem får användas utan plombering: 1. påsar av papper eller plast, förutsatt att de inte har någon annan öppning än påfyllningsanordningen och att denna är försedd med ett självhäftande system eller värmeförslutningssystem som försluter öppningen efter påfyllning på sådant sätt att den inte kan öppnas utan att skadas, 2. påsar av icke vävt material som sys ihop, förutsatt att en sifferserie som inleds med siffran 1 i påsens överkant eller liknande märkning (bokstäver, symbol) som visar att påsens ursprungliga mått inte ändrats, är tryckt med outplånlig skrift på minst ena sidan av påsens öppning, eller 3. påsar av papper eller plast, förutsatt att de inte har någon annan öppning än påfyllningsanordningen, att de försluts genom trycket av det påfyllda utsädets vikt på påfyllningsanordningen samt att anordningens längd inte understiger 22 % av påsens bredd. (SJVFS 1996:101).
Ommärkning
Ommärkning av ett parti kan göras om resultatet av kvalitetsundersökningen visar att partiet inte uppfyller angivna frövarukvalitetskrav, men att kvalitetskraven i en lägre klass enligt bilaga 1 är uppfyllda eller för utförsel att Europeiska gemenskapens (EG:s) krav enligt bilaga 2 är uppfyllda. Ommärkningen ska utföras under det certifierande organets kontroll.
Annullering
Visar resultatet av undersökningen av frövarukvaliteten att utsädet inte uppfyller kraven i bilaga 2, ska märkena makuleras under det certifierande organets kontroll.
Har förpackning med påtryckt eller påstämplad text använts, ska förpackningen tömmas eller den påtryckta eller påstämplade texten makuleras under det certifierande organets kontroll. (SJVFS 1996:101).
Certifieringens varaktighet
Ett utsädesparti får endast saluföras under den provtagningssäsong då förseglingen ägt rum. Utsäde som provtagits under perioden från den 1 mars t.o.m. den 30 juni får dock saluföras fram till årets slut. Förlängt godkännande av certifierat utsäde kan medges, om partiet efter provtagning och kontroll av det certifierande organet visar sig fortfarande uppfylla grobarhetskravet. Om förlängning medges, ska det certifierande organet utföra nödvändig tilläggsmärkning. (SJVFS 2001:27).
UTFÖRSEL AV UTSÄDE (SJVFS 1996:101)
Utsäde av en sort som inte är intagen i den svenska sortlistan eller i EG:s gemensamma sortlista för arter av lantbruksväxter men som är intagen i en nationell sortlista i ett land inom EES får certifieras för utförsel till det landet om utsädet uppfyller kraven i bilaga 2. (SJVFS 1996:101).
Rubriken före 21 § har utgått (SJVFS 1996:101).
Utsäde för utförsel kan på begäran certifieras av Utsädeskontrollen enligt OECD:s system, om sorten i fråga är intagen i OECD:s sortlista eller i den officiella sortlistan i ett land som är anslutet till detta system och utsädespartiet uppfyller de av OECD fastställda kraven. Vid certifiering enligt OECD-systemet ska Utsädeskontrollen utfärda certifieringsbevis och märka partiet enligt OECD:s regler. (SJVFS 1996:101).
Utsäde avsett för certifiering i ett land inom EES får säljas till det landet som icke slutligt certifierat utsäde under förutsättning att utsädet 1. kommer från en godkänd utsädesodling, 2. är förpackat och märkt med ett officiellt märke vars utformning och innehåll uppfyller kraven i bilaga 4, samt 3. åtföljs av ett officiellt dokument enligt bilaga 5. (SJVFS 1996:101).
INFÖRSEL AV UTSÄDE
Införsel av utsäde som ska användas för uppförökning eller som ska saluföras, ska av importören skriftligen anmälas till Utsädeskontrollen senast två veckor efter införseln. Vid införsel från ett land utanför EES är lägsta mängd som kräver anmälan 2 kg. Anmälan ska ske på av Utsädeskontrollen fastställd blankett och innehålla följande uppgifter: 1. ursprungsland och officiell kontrollmyndighet, 2. avsändarland, 3. art, 4. sort,
5. kvantitet, 6. referensnummer, och 7. utsädesklass. Om utsädet är certifierat enligt OECD:s system ska anmälan åtföljas av ISTA:s "orange certifikat" eller annat certifikat som är godkänt av Utsädeskontrollen. (SJVFS 2001:27).
Utsädesparti som förs in i landet ska åtföljas av ett officiellt dokument vari intygas antingen 1. att partiet är odlat på ett fält som vid fältbesiktning har befunnits vara fritt från flyghavre och att ett prov om 1 kg från partiet likaledes har befunnits vara fritt från flyghavre, eller 2. att ett prov om 3 kg från partiet har befunnits vara fritt från flyghavre. (SJVFS 1996:101).
Utsäde får föras in som icke slutligt certifierat utsäde för att certifieras som certifikatutsäde om 1. sorten är intagen i den svenska sortlistan eller i EG:s gemensamma sortlista för arter av lantbruksväxter, 2. partiet åtföljs av ett officiellt dokument vari intygas att det är odlat på ett fält som vid fältbesiktning har befunnits fritt från flyghavre, 3. utsädet härstammar från basutsäde eller certifikatutsäde av första generationen, och 4. moderpartiet är sortkontrollerat av en myndighet i ett annat land inom EES, eller av en myndighet i ett land som med avseende på fältbesiktningen och certifieringen har godkänts av EG som tredje land , och 5. utsädet är märkt enligt kraven för icke slutligt certifierat utsäde samt åtföljt av ett officiellt dokument enligt bilaga 5. (SJVFS 1996:101).
Införsel av ett utsädesparti av en sort som inte är intagen i den svenska sortlistan eller i EG:s gemensamma sortlista för arter av lantbruksväxter får ske om partiet 1. förs in för uppförökning och hela skörden därefter förs ut ur landet, 2. förs in för rensning och färdigbearbetning och därefter förs ut ur landet, 3. är odlat som F-material under förädlarens kontroll och förs in för vidare uppförökning under förädlarrepresentants ansvar, eller 4. förs in för försöksmässig provning, vetenskapligt ändamål eller urvalsarbete i partier med en högsta nettovikt om 100 kg. (SJVFS 1996:101).
UNDANTAG FRÅN BESTÄMMELSERNA
Vid brist på utsäde eller om det annars finns särskilda skäl, kan Jordbruksverket medge undantag från de krav som angivits i denna författning, såvida det inte strider mot EG:s bestämmelser. (SJVFS 1996:101).
3 Se rådets beslut 2003/17/EG om likvärdighet av fältbesiktningar av utsädesodlingar i tredje land och om likvärdighet av utsäde producerat i tredje land (EGT L 8 14.1.2003 s. 10, Celex 32003D0017. Rättelse publicerad i EUT L 75, 21.3.2003, s. 54. Ändrat genom rådets beslut 2003/403/EG (EUT L 141, 7.6.2003, s. 23) och rådets förordning (EG) nr 885/2004 (EUT L 168, 1.5.2004, s. 1).
Bestämmelser med krav på registrering av den som yrkesmässigt producerar, lagrar, saluför eller inför växter samt med krav på att vissa växter ska åtföljas av ett sundhetsintyg vid införsel från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen finns i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:94) om skyddsåtgärder mot spridning av växtskadegörare. (SJVFS 1996:101).
-------------------------
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Denna författning träder i kraft den 1 mars 1994, då Lantbruksstyrelsens föreskrifter (LSFS 1987:5) för utsädesodling av lantbruksväxter (utom potatis) och Lantbruksstyrelsens föreskrifter (LSFS 1989:26) om statsplombering av utsäde (utom potatis) ska upphöra att gälla. För certifiering och märkning före den 1 juli 1994 av under 1993 eller tidigare producerat utsäde som är avsett för utsläppande på marknaden i Sverige gäller dock Lantbruksstyrelsens föreskrifter (LSFS 1989:26) om statsplombering av utsäde (utom potatis) i tillämpliga delar. Därutöver får följande tillämpas för utsläppande på marknaden i Sverige. Utsädesodling som hösten 1993 grundats på utsäde statsplomberat i klass C med högre generationstal än första generationen efter basutsäde får fram till den 1 november 1994 certifieras i klass C utan generationstal. Utsäde statsplomberat i klass C med högre generationstal än andra generationen efter basutsäde, i klass D, E eller U får fram till den 30 juni 1995 ommärkas till klass C utan generationstal, om kravet i 20 § andra stycket är uppfyllt. (SJVFS 1994:150). Tilläggsmärkning av utsäde som ommärkts till klass C utan generationstal får ske längst t.o.m. den 30 juni 1998. (SJVFS 1996:101).
-------------------------
Denna författning träder i kraft den 2 september 1994.
-------------------------
Denna författning träder i kraft den 15 december 1994.
-------------------------
Denna författning träder i kraft den 1 juli 1996.
-------------------------
Denna författning träder i kraft den 20 november 1998.
4 SJVFS 1994:22. 5 SJVFS 1994:150. 6 SJVFS 1994:197. 7 SJVFS 1996:101. 8 SJVFS 1998:115.
------------------------- Denna författning träder i kraft den 25 maj 1999. ------------------------- Denna författning träder i kraft den 5 april 2001. -------------------------
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
1. Denna författning träder i kraft den 1 oktober 2005. 2. Genom författningen upphävs Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:121) om egenkontroll av bruksutsäde av stråsäd. Den som senast vid ikraftträdandet av denna författning hade beviljats tillstånd att bedriva egenkontroll av bruksutsäde får fortsätta att bedriva denna verksamhet enligt tillståndet och den gamla författningen, dock längst till den 30 juni 2006.
MATS PERSSON Eva Dahlberg (Växtodlingsenheten)
9 SJVFS 1999:43. 10 SJVFS 2001:27. 11 SJVFS 2005:55.
Bilaga 1
KVALITETSKRAV FÖR STRÅSÄD UTOM DURUMVETE,
KANARIEGRÄS, MAJS, SPELTVETE, RIS, SORGHUM OCH SUDANGRÄS
- SVENSKA KRAV
Utsädet ska uppfylla följande krav:
1. Utsädet ska ha godtagbar sortäkthet och sortrenhet eller, för utsäde av en inavlad linje, godtagbar äkthet och renhet med avseende på dess egenskaper. För utsäde av hybridsorter ska ovannämnda bestämmelser även gälla de ingående komponenternas egenskaper. Högsta tillåtna inblandning av främmande sort (med undantag för sortblandningar), konstaterad vid kontrollodling eller laboratorieanalys, framgår av nedan angiven tabell:
Antalsprocent i respektive klass Art A, B C1 C2 Havre, korn, vete 0,1 0,3 1,0 utom hybridsorter Rågvete, 0,3 1,0 2,0 självbefruktande sorter utom hybridsorter
Övriga arter ska vara sortäkta med hänsyn till art och utsädesklass. Utsäde av hybridråg får godkännas för certifiering som certifikatutsäde om resultat av officiell efterkontroll av basutsäde eller, i tillämpliga fall, blandning av komponenter utvisar att kraven är uppfyllda. För utsäde av hybridsorter av havre, korn, ris, vete, durumvete, speltvete och självbefruktande sorter rågvete gäller att sortrenheten för utsädesklassen C ska minst vara 90 %. Den ska kontrolleras vid officiell efterkontroll, vilka utförs på ett lämpligt antal prov. 2. Utsädet ska i övrigt uppfylla följande krav beträffande renhet, inblandning av andra arter, grobarhet samt förekomst av mjöldryga. Minsta provmängd för bestämning av antal inblandningar av frön av andra arter ska vara 1 kg. Undantag gäller för flyghavreundersökning i havre där den uttagna provmängden ska vara minst 2 kg.
Rent frö Frön av andra arter Grobarhet Sklerotier eller fragment av sklerotier av mjöldryga Art Klass vikt-% toleran st/kg, högst av % tol. st/kg s totalt a) stråsäd
Avena sativa
L. Havre A, B 99,7 0,3 8 2 91 b) 5 2 C1 " " 10 4 " b) " 6 C2 " " 14 8 " b) " 6
Hordeum
vulgare L. 2-radskorn A, B 99,7 0,3 8 2 92 4 2 C1 " " 10 4 " " 6 C2 " " 13 7 " " 6 6-radskorn A, B 99,7 0,3 8 2 90 5 2 C1 " " 10 4 " " 6 C2 " " 13 7 " " 6
Secale
cereale L. Råg A, B 99,7 0,3 8 2 90 5 2 C " " 13 7 " " 6 c)
x Triticosecale
Wittmack Rågvete A, B 98,0 0 8 2 85 5 2 C1 " " 10 4 " " 6 C2 " " 20 14 " " 6
Triticum
aestivum L. emend. Fiori et Paol. Vete A, B 99,7 0,3 8 2 90 5 2 C1 " " 10 4 " " 6 C2 " " 13 7 " " 6 Anmärkningar: a) Varav högst 2 frön av åkerrättika (Raphanus raphanistrum) och/eller klätt (Agrostemma githago). b) Beträffande naken havre får grobarheten vara lägst 75% i samtliga utsädesklasser. c) Certifikatutsäde av hybridråg: 8 st/kg.
3. Vattenhalten för samtliga arter får vara högst 16,0%, utom för höstsäd som provtagits under perioden den 1 mars till och med den 31 juli då vattenhalten får vara högst 15,0%.
4. Utsädet får inte innehålla frön av flyghavre (Avena fatua, A. sterilis, A. ludoviciana) eller dårrepe (Lolium temulentum) i den uttagna provmängden.
5. Utsädet får inte vara infekterat med sjukdomar och skadliga organismer som i hög grad försämrar användbarheten. För nedanstående arter och sjukdomar gäller dock vid laboratorieanalys av kärnprov följande:
A. Korn a. Flygsot på korn (Ustilago nuda). Utsäde betat med effektivt medel får certifieras. Antalsprocenten smittade kärnor i icke betat utsäde får vara högst
Klass Antalsprocent A 0,1 B 0,2 C1 0,3
B. Höstvete a. Stinksot (Tilletia caries). Utsädet får inte certifieras om det finns mer än 1000 sporer per gram. Utsäde med en förekomst av sporer av vanligt stinksot som understiger 1000 sporer per gram får certifieras om det betas med effektivt medel. Utsäde som certifieras utan betning får inte innehålla några stinksotsporer.
b. Dvärgstinksot (Tilletia contraversa). Utsädet får inte certifieras om det finns mer än 500 sporer per gram. Utsäde med en förekomst av sporer av dvärgstinksot som understiger 500 sporer per gram får certifieras om det betas med effektivt medel. Utsäde som certifieras utan betning får inte innehålla några dvärgstinksotsporer.
c. Förekommer både vanligt stinksot och dvärgstinksot i samma utsädesparti får högst 500 sporer av vardera sjukdomen förekomma per gram, för att utsädet ska få certifieras. Utsädet får då certifieras om det betas med effektivt medel. (SJVFS 2001:27).
Bilaga 2
KVALITETSKRAV FÖR DURUMVETE, KANARIEGRÄS, MAJS,
SPELTVETE, RIS, SORGHUM OCH SUDANGRÄS SAMT KVALITETSKRAV FÖR ÖVRIGA ARTER AV STRÅSÄD FÖR UTFÖRSEL - EG:S KRAV
Utsädet ska uppfylla följande krav:
1. Utsädet ska ha godtagbar sortäkthet och sortrenhet eller, för utsäde av en inavlad linje, godtagbar äkthet och renhet med avseende på dess egenskaper. För utsäde av hybridsorter ska ovannämnda bestämmelser även gälla de ingående komponenternas egenskaper. Högsta tillåtna inblandning av främmande sort (med undantag för sortblandningar), konstaterad vid kontrollodling eller laboratorieanalys, framgår av nedan angiven tabell:
Antalsprocent i respektive klass Art A, B C1 C2 Durumvete, havre, 0,1 0,3 1,0 korn, speltvete, vete, ris utom hybridsorter Rågvete, 0,3 1,0 2,0 självbefruktande sorter utom hybridsorter
Övriga arter ska vara sortäkta med hänsyn till art och utsädesklass. Utsäde av hybridråg får godkännas för certifiering som certifikatutsäde om resultat av officiell efterkontroll av basutsäde eller, i tillämpliga fall, blandning av komponenter utvisar att kraven är uppfyllda.
För utsäde av hybridsorter av havre, korn, ris, vete, durumvete, speltvete och självbefruktande sorter rågvete gäller att sortrenheten för utsädesklassen C ska minst vara 90 %. Den ska kontrolleras vid officiell efterkontroll, vilka utförs på ett lämpligt antal prov.
2. Utsädet ska i övrigt uppfylla följande krav beträffande renhet, inblandning av andra arter, grobarhet samt förekomst av mjöldryga. Minsta provmängd för bestämning av antal inblandningar av frön av andra arter ska vara 0,5 kg om inget annat anges i tabellen.
Art Klass Rent frö Frön av andra arter Grobarhet % Sklerotier eller vikt-% st/0,5 kg varav stråsäd fragment av sklerotier av mjöldryga st/0,5 kg Havre, korn, A, B 99,0 4 varav 1 stråsäd a) 85 b) 1 vete C1 98,0 10 " 7 " a) " 3 C2 " 10 " 7 " a) " 3 Rågvete A, B 98,0 4 varav 1 stråsäd a) 80 1 C1 98,0 10 " 7 " a) " 3 C2 " 10 " 7 " a) " 3 Råg A, B 98,0 4 " 1 " a) 85 1 C " 10 " 7 " a) " 3 c)
Phalaris
canariensis L. Kanariegräs A, B 98,0 4/200 g varav 1 stråsäd 75 1/200 g C 98,0 10/200 g " 5 " 75 3/200 g
Art Klass Rent frö Frön av andra arter Grobarhet Sklerotier eller vikt-% st/0,5 kg varav stråsäd % fragment av sklerotier av mjöldryga st/0,5 kg
Triticum durum
Desf. Durumvete A, B 99,0 4 varav 1 stråsäd a) 85 1 C1 98,0 10 " 7 " a) " 3 C2 " 10 " 7 " a) " 3 Triticum spelta L. Speltvete A, B 99,0 4 varav 1 stråsäd a) 85 1 C1 98,0 10 " 7 " a) " 3 C2 " 10 " 7 " a) " 3 Zea mays L. Majs A, B 98,0 0/250 g resp. 0/1000 g d) 90 1/250 g resp. 1/1000 g d) C 98,0 0/1000 g " 3/1000 g Oryza sativa L. Ris A, B 98,0 4 e) 80 C1 ” 10 e) ” C2 ” 15 e) ”
Sorghum bicolor (L.) Moensch
Sorghum A, B 98,0 0/900 g 80,0 C ” ” ” Sorghum sudanense (Piper) Stapf. Sudangräs A, B 98,0 0/900 g 80,0 C ” ” ”
Anmärkningar: a) Varav av andra arter än stråsäd: högst 1 frö av åkerrättika (Raphanus raphanistrum) och/eller klätt (Agrostemma githago) i utsädesklass A och B, resp. 3 frön i utsädesklass C, C1 och C2. b) Beträffande naken havre får grobarheten vara lägst 75 % i samtliga utsädesklasser. c) Certifikatutsäde av hybridråg: 4 st/0,5 kg. Om det i ett prov av föreskriven vikt finns fem sklerotier eller fragment av sklerotier ska detta prov ändå anses motsvara kraven, om ett andra prov av samma vikt inte innehåller mer än fyra sklerotier eller fragment av sklerotier. d) Basutsäde av inavlade linjer respektive basutsäde annat än inavlade linjer och certifikatutsäde. e) Varav högst 1 rött frö av ris eller av hirs i B, högst 3 i C1 och högst 5 i C2.
3. Vattenhalten för majs och kanariegräs får vara högst 15,0 % och för övriga arter högst 16,0 %.
4. Utsädet får inte innehålla frön av flyghavre (Avena fatua, A. sterilis, A. ludoviciana) eller dårrepe (Lolium temulentum) i den uttagna provmängden. För utsäde avsett för utförsel till andra länder inom Europeiska unionen ska förekomst av en flyghavrekärna i ett prov av föreskriven vikt ändå anses motsvara kravet, om ett
andra prov med samma vikt inte innehåller någon flyghavrekärna. Vad som sägs i föregående mening gäller dock inte vid utförsel till Danmark, Finland, Nederländerna, Irland samt Nordirland.
5. Sjukdomar och skadliga organismer som försämrar utsädets användbarhet ska hållas på lägsta möjliga nivå. (SJVFS 2001:27).
Bilaga 3
KRAV PÅ UTSÄDESODLING FÖR CERTIFIERING AV SKÖRDEN OCH PÅ FÄLTBESIKTNING
Utsädesodling:
1. Förfrukten på fältet får inte vara oförenlig med produktionen av utsäde av den aktuella grödans art och sort, och fältet ska vara tillräckligt fritt från plantor som härrör från den tidigare grödan.
2. Grödan ska uppfylla följande krav i fråga om avstånd från angränsande pollenkällor som kan ge upphov till oönskad pollinering:
Gröda Minsta avstånd Kanariegräs, råg som ej är hybridråg samt rågvete av icke självbefruktande sorter: — för produktion av stam- och basutsäde 300 m — för produktion av certifikatutsäde 250 m Rågvete, självbefruktande sorter: — för produktion av stam- och basutsäde 50 m — för produktion av certifikatutsäde 20 m Hybridråg: — för produktion av basutsäde - om hansterilitet används 1 000 m - om hansterilitet inte används 600 m — för produktion av certifikatutsäde 500 m Majs 200 m Hybridsorter av havre, korn, ris, vete, durumvete, speltvete och självbefruktande rågvete: — för produktion av certifikatutsäde 25 m (avståndet mellan honkomponenten och alla andra sorter av samma art utom en gröda av hankomponenten)
Ovanstående avstånd kan reduceras om det vid fältbesiktning bedöms finnas tillräckligt skydd i form av naturliga korsningsbarriärer.
3. Grödan ska ha godtagbar sortäkthet och sortrenhet eller, för grödor av en inavlad linje, godtagbar äkthet och renhet med avseende på dess egenskaper. Vid produktion av utsäde av hybridsorter ska detsamma även gälla de ingående komponenternas egenskaper, inklusive hansterilitet eller återställande av fertilitet.
I synnerhet grödor av kanariegräs och råg ska uppfylla följande krav:
A. Kanariegräs, råg utom hybridråg: Antalet plantor av den aktuella arten som utgörs av främmande sort får inte överstiga: — en per 30 m² vid produktion av basutsäde, — en per 10 m² vid produktion av certifikatutsäde.
B. Hybridråg: a) antalet plantor av grödans art som uppenbarligen måste bedömas som icke komponentäkta får inte överstiga: — en per 30 m² vid produktion av basutsäde, — en per 10 m² vid produktion av certifikatutsäde, vilket vid officiella fältbesiktningar endast ska gälla honplantan.
b) I fråga om basutsäde ska, om hansterilitet används, de hansterila plantornas sterilitetsgrad vara minst 98 %.
Där det är ändamålsenligt ska certifikatutsäde produceras genom blandad odling av en hansteril honkomponent med en hankomponent som återställer hanfertiliteten.
C. Grödor avsedda för produktion av certifikatutsäde av hybridsorter av havre, korn, ris, vete, durumvete, speltvete och självbefruktande rågvete:
a) grödan ska ha tillräcklig äkthet och renhet i fråga om komponenternas egenskaper. Om utsädet produceras med hjälp av en kemisk hybridiseringsagent ska grödan framför allt vara förenlig med följande normer eller övriga villkor: i) Sortrenheten för varje komponent ska för - havre, korn, ris, vete, durumvete och speltvete uppgå till 99,7 %, - självbefruktande rågvete uppgå till 99,0 %. ii) Hybriditeten ska vara minst 95 %. Andelen hybriditet ska undersökas i enlighet med gällande internationella metoder, i den utsträckning sådana metoder finns. Om hybriditeten bestäms under utsädesanalysen före certifiering behöver den inte fastställas under fältbesiktning.
D. Majs: a) Andelen plantor som utgörs av främmande sort eller avvikande typ i förhållande till sorten, den inavlade linjen eller komponenten får inte överstiga: aa) vid produktion av basutsäde: i) för inavlade linjer: 0,1% ii) för enkla hybrider, enskilda komponenter: 0,1% iii) för populationssorter: 0,5% bb) vid produktion av certifikatutsäde: i) komponenter till hybridsorter: — för inavlade linjer: 0,2% — för enkla hybrider: 0,2% — för populationssort: 1,0% ii) populationssorter: 1,0%.
b) Följande övriga krav ska vara uppfyllda vid produktion av utsäde av hybridsorter: aa) Hanplantorna ska ge ifrån sig tillräckligt med pollen medan honplantorna blommar. bb) Hansterilitet ska genomföras där så är lämpligt. cc) I de fall då 5% eller mer av honplantorna har mottagliga pistillmärken får andelen honplantor som har gett ifrån sig pollen eller som ger ifrån sig pollen inte överstiga: — 1% vid någon officiell fältbesiktning, och — 2% vid samtliga officiella fältbesiktningar.
Plantor anses ha gett ifrån sig pollen eller ge ifrån sig pollen när ståndarknapparna har kommit fram ur skärmfjällen på 50 mm eller mer av vippans mittaxel eller sidor och har gett ifrån sig eller ger ifrån sig pollen.
Fältbesiktning:
Uppfyllande av de krav som anges ovan ska kontrolleras genom fältbesiktning. Dessa fältbesiktningar ska utföras enligt följande:
A. Fältbesiktning ska utföras då grödan är i sådant skick och i ett sådant utvecklingsstadium att fullgod kontroll är möjlig.
B. Antalet fältbesiktningar ska utgöra — minst en för durumvete, havre, kanariegräs, korn, råg, rågvete och vete, och — för majs under blomningssäsongen minst en för populationssorter och minst tre för inavlade linjer eller hybrider
När den aktuella skörden följer på en skörd av majs under det föregående året eller det innevarande året ska minst en särskild fältbesiktning göras för att kontrollera att bestämmelserna i punkt 1 i denna bilaga är uppfyllda.
4. Skadliga organismer, särskilt sotsvampar, som försämrar utsädets användbarhet ska hållas på lägsta möjliga nivå.
Bilaga 3a
AUKTORISATION AV PERSON SOM SKA UTFÖRA FÄLTBESIKTNING AV UTSÄDESODLINGAR
1. Ansökan ska göras till Utsädeskontrollen. Ansökan ska innehålla följande uppgifter: a. Sökandes namn och adress och övriga kontaktuppgifter. b. Uppgift om sökanden är egen företagare eller anställd. Om sökanden är anställd ska följande uppgifter om arbetsgivaren lämnas: namn, adress och övriga kontaktuppgifter samt uppgift om arbetsgivaren är ett utsädesföretag eller inte. c. Uppgift om för vilka arter auktorisationen söks. 2. Den sökande ska ha lantbruksutbildning eller motsvarande kunskaper som innebär att sökanden kan utföra fältbesiktning på ett tillfredsställande sätt. 3. Sökanden ska underteckna en åtagandeförklaring att han eller hon åtar sig att följa bestämmelserna för officiella fältbesiktningar. 4. Besiktningsmannen får inte dra någon egen fördel av resultatet av fältbesiktningen. 5. Auktorisation meddelas av Utsädeskontrollen när sökanden med godkänt resultat har genomgått Utsädeskontrollens grundkurs för nya besiktningsmän. Beslutet ska vara tidsbegränsat till tre år. 6. Besiktningsmannen tilldelas av Utsädeskontrollen ett kontrollnummer som alltid ska anges tillsammans med dennes underskrift på besiktningsprotokoll och besiktningsrapporter. 7. Beslutet ger behörighet att utföra fältbesiktning av utsädesodlingar av stråsäd som anmälts till Utsädeskontrollen för fältbesiktning. 8. Besiktningsmannen ska genomföra fältbesiktningen enligt Utsädeskontrollens anvisningar för fältbesiktning av stråsäd, vilka uppdateras årligen. Aktuella fältbesiktningsprotokoll ska användas. Besiktningsprotokollen ska skickas in till Utsädeskontrollen så snart som möjligt efter genomförd besiktning, så att Utsädeskontrollen har möjlighet att genomföra en stickprovskontroll. 9. Besiktningsmannen ska årligen utföra fältbesiktningar av de relevanta grödorna. 10. Förnyad auktorisation förutsätter att besiktningsmannen årligen utför fältbesiktningar och att vederbörande minst vart tredje år deltar i Utsädeskontrollens repetitionskurs för fältbesiktning av stråsäd. 11. I 15 § utsädesförordningen (2000:1330) finns bestämmelser om att Utsädeskontrollen kan återkalla en auktorisation om det finns särskilda skäl. Utsädeskontrollen ska meddela ett sådant återkallande till besiktningsmannens arbetsgivare liksom till andra certifierande organ i Sverige. 12. Utsäde som kommer från en utsädesodling som besiktigats av en besiktningsman vars behörighet senare återkallats, får underkännas vid certifieringen. (SJVFS 2005:55).
Bilaga 3b
AUKTORISATION SOM PROVTAGARE SAMT GODKÄNNANDE AV UTSÄDESFÖRETAG SOM ANVÄNDER AUKTORISERAD PROVTAGARE
A. Auktorisation som provtagare kan meddelas en fysisk person, enligt villkoren i punkterna B - G. Utsädesföretag som önskar använda auktoriserade provtagare ska godkännas av Utsädeskontrollen och ska lämna information enligt punkterna H - J.
B. Ansökan ska göras till Utsädeskontrollen. Ansökan ska innehålla följande uppgifter: 1. Provtagarens namn, adress och övriga kontaktuppgifter. 2. Uppgift om provtagaren är egen företagare eller anställd. Om provtagaren är anställd ska följande uppgifter om arbetsgivaren lämnas: namn, adress och övriga kontaktuppgifter samt uppgift om arbetsgivaren är ett utsädesföretag eller inte. 3. Uppgift om för vilka utsädesföretag och utsädesanläggningar provtagning kommer att utföras. 4. Uppgift om vilka arter som kommer att provtas.
C. Auktorisation meddelas av Utsädeskontrollen när provtagaren har genomgått officiell kurs för provtagare och godkänts vid officiell examination.
D. En provtagare som är anställd av ett utsädesföretag får endast ta ut och hantera prov från detta företag, om inte en särskild överenskommelse finns mellan företagen och Utsädeskontrollen.
E. Provtagaren ska 1. ta ut prov enligt ISTA:s gällande metoder och följa anvisningarna från Utsädeskontrollen, 2. årligen ta ut och hantera prov, 3. delta i en officiell repetitionskurs minst vartannat år.
F. Det ska vara en tillfredsställande överensstämmelse mellan analysresultaten av prov som provtagaren tagit ut och kontrollprov som en officiell provtagare tagit ut.
G. Utsädeskontrollen får återkalla auktorisationen om något av villkoren i punkterna C-F inte efterlevs. Återkallande får göras även om provtagaren inte bryter mot reglerna med avsikt. Utsädeskontrollen ska meddela ett sådant återkallande till provtagarens arbetsgivare liksom till andra certifierande organ i Sverige. Utsäde som kommer från utsädespartier som provtagits av en provtagare vars auktorisation senare återkallats får underkännas vid certifieringen.
H. Ansökan ska göras till Utsädeskontrollen. Ansökan ska innehålla följande uppgifter: 1. utsädesföretagets namn, adress och övriga kontaktuppgifter, uppgift om vid vilka utsädesanläggningar auktoriserad provtagare kommer att användas, 2. uppgift om manuell eller automatisk provtagning sker vid anläggningen,
3. uppgift om vilka arter som kommer att provtas av den auktoriserade provtagaren, samt 4. namn på de auktoriserade provtagare som kommer att provta utsäde för företagets räkning.
I. Innan provtagning påbörjas ska utsädesföretagets lokaler och utrustning godkännas av Utsädeskontrollen. Ett godtagbart ledningssystem för kvalitet enligt nationell eller internationell standard ska finnas. Systematisk kontroll av den automatiska provtagaren ska regelbundet utföras av en officiell eller auktoriserad provtagare.
J. Utsädeskontrollen ska informeras om alla förändringar som har betydelse för verksamheten, t.ex. personalförändringar. ( ).
Bilaga 3c
AUKTORISATION AV LABORATORIUM
A. Auktorisation för att utföra de laboratorieanalyser som ligger till grund för certifieringsorganets beslut om certifiering kan meddelas ett laboratorium om: 1. det är oberoende eller en del av ett utsädesföretag, 2. det har en person som är ansvarig för analysverksamheten med direkt ansvar för det tekniska arbetet och som har nödvändiga fackkunskaper för att leda analysverksamheten, 3. det finns ett godtagbart ledningssystem för kvalitet enligt nationell eller internationell standard, 4. de som utför analyser har nödvändiga kunskaper för de analyser som utförs och med godkänt resultat har genomgått examination för de analyser och arter som auktorisationen omfattar på ett sådant sätt att laboratoriet alltid har personal som kan genomföra de analyser som krävs, samt 5. det har nödvändiga lokaler och utrustning.
B. Ansökan ska göras till Jordbruksverket. Ansökan ska innehålla följande uppgifter: 1. Laboratoriets namn, adress och övriga kontaktuppgifter samt laboratoriets ägarförhållanden. Om mer än en lokal avses användas som laboratorium inom ramen för auktorisationen ska detta framgå. 2. Namn på och adress och övriga kontaktuppgifter till den person som är ansvarig för analysverksamheten och ställföreträdare för denna person. 3. Uppgift om vilka arter som laboratoriet söker auktorisation för. 4. Uppgift om laboratoriets lokaler och utrustning. 5. Uppgift om laboratoriepersonalens kunskaper, eventuella kurser och officiella examinationer inom utsädesanalysområdet. 6. Uppgift om för vilka utsädesföretag laboratoriet kommer att analysera utsäde.
Utformningen av analysbevisen som utfärdas ska godkännas av Utsädeskontrollen. Auktorisation meddelas när Jordbruksverket anser att kraven är uppfyllda.
C. Ett laboratorium som ägs eller ingår i samma koncern som ett utsädesföretag får endast analysera prov från detta företag, om inte en särskild överenskommelse finns mellan företagen och Jordbruksverket.
D. Analysering ska göras enligt ISTA:s gällande metoder och de nationella metoder för sundhetsanalyser som fastställs av Utsädeskontrollen, samt följa eventuella anvisningar från Utsädeskontrollen.
E. Resultaten av analyserna ska sändas till det certifierande organet omedelbart efter avslutad analys. Dessutom ska uppgift om analyserna och dess resultat skickas till Utsädeskontrollen om annat certifierande organ används av utsädesföretaget vars analyser laboratoriet utför. Resultaten ska skickas till Utsädeskontrollen i elektronisk form och i det format som Utsädeskontrollen fastställer.
F. Det ska vara en tillfredsställande överensstämmelse mellan analysresultaten från laboratoriet med de som stickprov som analyseras av Utsädeskontrollen. Laboratoriet ska dessutom 1. fylla i analysbevisen på ett tillfredsställande sätt, 2. vid Jordbruksverkets tillsyn bedömas ha genomfört uppgifterna på ett tillfredsställande sätt och följt upp eventuella anmärkningar, 3. delta i ringtester med tillfredsställande resultat, 4. skicka minst en person att delta i en officiell repetitionskurs varje år på ett sådant sätt att de personer som utför analyser deltar i en sådan kurs minst vartannat år, samt 5. informera Jordbruksverket om alla förändringar som har betydelse för verksamheten, t.ex. personalbyten inom utsädesanalysområdet.
G. I 16 § utsädesförordningen (2000:1330) finns bestämmelser om att Jordbruksverket kan återkalla en auktorisation om det finns särskilda skäl. Utsäde som certifierats på grundval av analyser från ett laboratorium som förlorat sin auktorisation kan få certifieringen annullerad. ( ).
Bilaga 4
MÄRKNINGSKRAV
1. Märkning av partier och förpackningar
a. Obligatorisk information på officiellt märke, avseende samtliga utsädesklasser och arter (med undantag för art- eller sortblandningar): ∗ 1. Texten "EG:s regler". 2. Certifieringsorgan och land. 3. Partiets referensnummer samt ev. löpnummer på säckar. 4. Månad och år för officiell försegling. 5. Art (anges med åtminstone latinskt namn i förkortad form). 6. Sort. För en genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”. 7. Utsädesklass. För stamutsäde ska även anges antal generationer som föregår certifikatutsäde eller certifikatutsäde av första generationen. 8. Produktionsland. 9. Netto- eller bruttovikt. Har pesticider i pulverform, pelleteringsmedel eller andra fasta tillsatser använts, ska även typ av tillsats anges samt det ungefärliga förhållandet mellan frönas vikt och totalvikten. 10. För sorter som är hybrider eller inavelslinjer: a) För basutsäde, om hybriden eller inavelslinjen som utsädet tillhör har godkänts officiellt: Namnet på den komponent, under vilket den har godkänts officiellt, och texten "komponent" i fråga om hybrider eller inavelslinjer som uteslutande är avsedda som komponenter för slutliga sorter. b) För basutsäde i övriga fall: Namnet på den komponent som basutsädet tillhör (kan anges med kodbeteckning), åtföljt av ett omnämnande av den slutliga sorten och texten "komponent". c) För certifikatutsäde: Namnet på den sort som utsädet tillhör, åtföljt av texten "hybrid". 11. Om utsädet varit föremål för betning ska detta anges.
b. Obligatorisk information på officiellt märke för art- eller sortblandningar: 1. Texten "EG:s regler".* 2. Certifieringsorgan. 3. Partiets referensnummer samt ev. löpnummer på säckar. 4. Månad och år för officiell försegling. 5. Texten "Art- eller sortblandning", utsädesklass (C eller C2 efter vad som är tillämpligt). 6. Blandningens arter/sorter och deras viktförhållanden. För en genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”. 7. Netto- eller bruttovikt. Har pesticider i pulverform, pelleteringsmedel eller andra fasta tillsatser använts, ska även typ av tillsats anges samt det ungefärliga förhållandet mellan frönas vikt och totalvikten. 8. utgått/upphävts 9. Om utsädet varit föremål för betning ska detta anges.
∗ För svenskproducerat utsäde godkänt enligt bilaga 1 punkt 2 anges ”EG:s regler, svenska kvalitetskrav”. För naken havre anges dessutom ”lägsta grobarhet 75 %”.
2. Särskild märkning
Märkning av F-material, som ska användas för produktion av stamutsäde. Det officiella märket ska omfatta följande upplysningar: 1. Art (anges med åtminstone latinskt namn i förkortad form). 2. Sort. För en genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”. 3. Texten "F-material". 4. Referensnummer. 5. Produktionsland. 6. Om utsädet varit föremål för betning ska detta anges.
Märkning av icke slutgiltigt certifierat utsäde. Det officiella märket ska omfatta följande upplysningar: 1. Certifieringsorgan och land. 2. Art, får anges med latinskt namn i förkortad form. 3. Sort. För en genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”. I fråga om hybrider eller inavelslinjer som uteslutande är avsedda som komponenter för slutliga sorter ska texten "komponent" läggas till. 4. Utsädesklass. 5. För hybridsorter texten "hybrid". 6. Netto- eller bruttovikt. 7. Texten "Ej slutgiltigt certifierat utsäde". 8. Om utsädet varit föremål för betning ska detta anges.
3. Utformning av officiellt märke
a. Färg: F-material Vit Stamutsäde (klass A) Vit med violett diagonal rand Basutsäde (klass B) Vit Certifikatutsäde (klass C) Blå Certifikatutsäde 1:a generation (klass C1) Blå Certifikatutsäde 2:a generation (klass C2) Röd Art- eller sortblandningar Grön Ej dokumenterad sort Brun Icke slutligt certifierat utsäde Grå
b. Storlek: Minsta storlek 110 x 67 mm. (SJVFS 2001:27).
Bilaga 5
OFFICIELLT DOKUMENT SOM KRÄVS VID UTFÖRSEL OCH INFÖRSEL AV ICKE SLUTLIGT CERTIFIERAT UTSÄDE (ENLIGT 21 a OCH 24 §§)
Dokumentet ska innehålla följande upplysningar:
1. Utställande myndighet. 2. Art, får anges med latinskt namn i förkortad form. 3. Sort. För en genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”. 4. Utsädesklass. 5. Referensnummer för moderparti samt i vilket land certifiering av sådant parti har skett. 6. Partiets eller odlingens referensnummer. 7. Areal för produktion av aktuellt parti. 8. Skördad mängd och antal förpackningar. 9. Godkänd fältbesiktning. 10. Resultat av ev. föranalyser. (SJVFS 2001:27).